fredag 30 december 2011

Bildspel: Året som gick - Mobil.se

Bildspel: Året som gick - Mobil.se

Tuffare tider för robothandlarna - Affärsvärlden

Tuffare tider för robothandlarna - Affärsvärlden

Algoritmer ska godkännas av Finansinspektionen. Högfrekvenshandlarnas order ska begränsas. Det nya regelverket slår hårt mot robothandeln.


”Denna handel på mikrosekunder orsakar marknadskaos, leder till krascher och får banker att förlora kontrollen. Vi måste begränsa hastigheten på handeln för att göra det verkliga priset tydligare.”

Orden är Robert Goebbles, ledande luxemburgsk socialdemokratisk ledamot i EU-parlamenten, citerad i nyhetsbrevet Fond & Bank. När förslagen till värdepappersdirektivet Mifid II behandlades i EU-parlament häromveckan var han en av dem som ville hårdreglera de snabba robotarna – högfrekvenshandlarna – på börsen.

Regelverket Mifid är hörnstenen i EU-kommissionens aktionsplan för värdepappershandeln. Direktivet började gälla 1 november 2007, och reglerar marknaderna i EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Ganska snabbt upptäcktes dock hål i regelverket. Dessa ska nu täppas till. Andan i Mifid II kan sammanfattas som att ingen ska kunna göra mer i marknaden än andra. Förslaget är klart men det är i skrivande stund inte beslutat om alla detaljer går igenom och när det börjar gälla. Troligen dröjer det minst till år 2013.

Parlamentarikern Robert Goebbles är inte ensam om sin kritik. Även i Sverige har diskussionen varit högljudd. Finansmarknadsminister Peter Norman arrangerade den 28 oktober ett seminarium om robothandel på självaste Rosenbad. Han vill se forskning om högfrekvenshandelns effekter när börsen är stökig, baserad på svenska marknadsdata. Än så länge är inget bevisat om de ultrasnabba robotarna faktiskt är skadliga för marknaden, som så ofta påstås.

– Däremot vet man att ju fler snabba aktörer, desto mindre arbitragemöjligheter, vilket i sig skapar en effektiv marknad, säger Fredrik Hjorth, vd på Tradeflow, ett konsultbolag specialiserat på elektronisk värdepappershandel och regelverk inom värdepappersområdet.

I dag sker ungefär hälften av omsättningen i svenska aktier via automatisk handel, även kallad algoritmhandel, som är baserad på pris, volym och andra parametrar. Vanligaste algoritmen sköter salestraderns jobb, det vill säga utför stora kundorder, som en viss volym fördelat jämnt över dagen eller på andra villkor. Det kan också handla om automatiserade handelsstrategier för en market maker eller program som hjälper proptraders (de som handlar för fondkommissionärens eller bankens egna pengar) att hitta möjliga arbitrageaffärer på olika marknader. Algoritmen kan också styra strategier som bygger på att vara snabbast, så kallad högfrekvenshandel (förkortas HFT, ”high-frequency trading”).

För att lyckas investerar HFT-aktörerna betydande belopp i utveckling, system och placering av sina egna servrar i börsernas serverhallar. Och snabbt går det – 1 mikrosekund (miljondelar av en sekund) eller snabbare är inte ovanligt. På en mikrosekund färdas ljuset 300 meter i en fiberkabel.

För att begränsa högfrekvenshandlarnas möjligheter föreslås i det nya direktivet att det inte längre blir tillåtet att lägga en order för att sedan blixtsnabbt ta bort den igen och på det sättet lura andra handlare. Förslaget är att en order måste ligga kvar en viss minimitid – hur lång är inte klart. Dessutom ska antalet order för varje affär begränsas, det som på fackspråk kallas order-to-trade-ratio.

Ett annat problem som är på väg att rättas till går också att härleda till den allt mer avancerade tekniken. Tanken är att den som gör mycket affärer ska ha tillstånd från Finansinspektionen. Det ska inte längre spela någon roll om det är en trader anställd vid ett mäklarhus eller en privat daytrader. Dessutom föreslås att varje enskild algoritm som används till programhandel i förväg måste visas för och godkännas av Finans­inspektionen och motsvarande myndighet i andra länder. Och det gäller alla firmor från stora mäklarhus till hedgefonder och privata storhandlare.

– Det här kommer bli en stor stötesten. Att berätta och visa sina affärshemligheterna för en utomstående part som ska granska ens algoritmer och dessutom kan avgöra om den får användas eller ej, säger Fredrik Hjorth.

Förfarandet får också en del andra praktiska följder. Inte minst blir det risk för köbildning hos algoritmgranskarna. Även om Finansinspektionen anställer matematiker och specialister som får till uppgift att gå igenom alla algoritmerna, är det svårt att se hur uppgiften ska hinnas med. I praktiken kan det bli så att Finansinspektionen gör stickprov, där algoritmens upphovsmän får svara på jobbiga frågor.

De krav som tidigare ställdes på börser och andra marknadsplatser börjar flyttas ut till mäklarfirmorna. Det betyder krav på ökad kontroll över kundflödena och större krav på riskövervakning, och dessutom att börsmedlemmarna ska kunna ta hand om den risk som uppstår. För små firmor och storhandlande daytraders kan det ställa till med problem. Vilket i sin tur kan ge upphov till nya affärsområden för de stora investmentbankerna. De kan erbjuda tjänsten att stå för byråkratin.

Fler hål som ska ses över i Mifid II är det som i regelverket kallas för ”crossing systems”, vilket betyder att en mäklare matchar en kunds affärer mot en annan kunds affärer i samma aktie. På det sättet kan mäklarfirman erbjuda två kunder rätt exekvering enligt Mifid. När affären är klar så rapporteras avsluten in till börsen. Förfarandet gör att det blir billigare både för mäklare och kunder. Men är mäklaren då en marknadsplats? Nej, inte förrän en tredje part handlar i flödet och för det krävs tillstånd.

– Detta är något som de riktigt stora firmorna har hållit på med. För många småfirmor kom det som en överraskning att man får göra så, säger Fredrik Hjorth.

Av: Agnetha Jönsson

fredag 23 december 2011

EU-politiker vill förbjuda roamingavgifter - Computer Sweden

EU-politiker vill förbjuda roamingavgifter - Computer Sweden

Genom ett nytt system, som innebär att kunden utan extra avgift alltid är uppkopplad mot den lokala operatören, ska roamingavgifterna för mobilt data försvinna i Europa. Det föreslår EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark, M.

De coolaste prylarna 2011 - Computer Sweden

De coolaste prylarna 2011 - Computer Sweden

Mats Glaad listar de coolaste prylarna som såg dagens ljus under året.

onsdag 21 december 2011

Dataexplosionen hetaste megatrenden - Computer Sweden

Dataexplosionen hetaste megatrenden - Computer Sweden

Enligt analysföretaget Ovum så förändrar tre megatrender att förutsättningarna för it-cheferna nästa år: dataexplosionen, säkerheten och molnet.

Ovum lyfter fram tre megatrender som analysföretaget spår kommer att slå hårdare och djupare än alla andra trender nästa år. Hetast är dataexplosionen och verktyg för hantering av stora datamängder, Big Data. För det andra blir säkerhet mer angeläget än någonsin. Och för det tredje slår molnet igenom på allvar nästa år.

Enligt Ovum så kommer dessa tre trender att bli drivkrafter för mängder av andra nischtrender under 2012. Analysföretaget spår samtidigt att de sociala nätverken får en mer kraftfull påverkan än någonsin på företagens affärsdrivande system.

Där sker en konvergens med hyrtjänster, kundvård och andra system och tjänster inom marknadsföringsområdet. Användartrenden mot konsumentarisering skapar samtidigt en tillväxt för mobila apparater och för nischade hyrtjänster.

....

SICS › Presentationer från Industriell Effektivitet-dagen tillgängliga

SICS › Presentationer från Industriell Effektivitet-dagen tillgängliga

Nokia skippar Symbian - Mobil.se

Nokia skippar Symbian - Mobil.se

Chefsekonom: Eurokollaps inom två år - Affärsvärlden

Chefsekonom: Eurokollaps inom två år - Affärsvärlden

Petter Eilif de Lange, chefekonom på SpareBank 1 SMN Markets, är övertygad om att eurosamarbetet kollapsar. Han ger det ett till max två år, enligt Finansavisen.

De Lange bedömer att det är runt 20 procents sannolikhet för en snar kollaps, troligtvis inom ett och ett halvt år. Kanske kan tyska centralbanken Bundesbank hålla eurosamarbetet levande i ytterligare ett till två år innan det spricker.

Enda sättet som EMU kan överleva är genom att göra eurokursen svagare, säger de Lange. Då klarar Italien och Spanien sina skulder medan Grekland, Portugal och Irland måste få en skuldavskrivning.

Petter Eilif de Lange menar att den tyska centralbanken snart har slut på kapital och pekar på att man på kort tid gått från 5 procent till 65 procents exponering i Piigs-länderna.

Enligt honom kan den tyska centralbanken inte fortsätta att öka sin exponering i samma tempo.

"För att euron ska överleva på lång sikt måste euroländerna genomföra en gemensam finanspolitik och inte minst lyckas samordna ländernas konjunkturcykler. Vi ser detta som en omöjlig uppgift ", skriver de Lange i bankens senaste kvartalsrapport.

Av: Ola Söderlind
Mejla reportern
Följ reportern på Twitter

söndag 18 december 2011

It-ministern: "Operatörerna biter sig själva i svansen" - Computer Sweden

It-ministern: "Operatörerna biter sig själva i svansen" - Computer Sweden

It-minister Anna-Karin Hatt tar bladet från munnen och går till attack mot mobiloperatörernas skyhöga roamingavgifter för att använda mobilen utomlands. Hon är särskilt irriterad på Tele2.

...

Skenaffärerna ökar på börsen - Bank & Finans - E24

Skenaffärerna ökar på börsen - Bank & Finans - E24

Mer än hälften av alla aktieorder dras tillbaka inom loppet av en sekund. Det visar en granskning som TV4:s Kalla Fakta har gjort. Den så kallade robothandeln eller högfrekvenshandeln med aktier innebär att priset på en aktie kan förändras hundratals gånger på en sekund.

Dator-, robot och algoritmhandel är olika benämningar på den aktiehandel som sker snabbt och enligt förutbestämda matematiska formler. TV4:s Kalla Fakta har gjort en djupare granskning av aktiehandeln på Stockholmsbörsen.

Under en månad har order och avslut analyserats. Genomgången visar att högfrekvenshandeln från förprogrammerade datorer har totalt kommit att dominera handeln i svenska aktier. Effekten är enligt Kalla Fakta att aktiehandeln numera uppvisar uppenbara tecken på att vara manipulerad.

Runt 60 procent av alla aktieorder på Stockholmsbörsen dras tillbaks inom en sekund. Så pass många som 20 procent dras tillbaka innan blotta ögat uppfattar dem, inom en tusendels sekund.

Vid drygt 9000 tillfällen under en månad sattes ett nytt pris i en enskild aktie. Priset på en aktie kunde förändras mer än 200 gånger på en enda sekund. Vid så många som nära 1500 tillfällen var det 1000 prissättningar inom en sekund.

Framför allt är det aktier med hög omsättning som högfrekvenshandeln söker sig till. Vid ett tillfälle prissattes Ericssons aktie 563 gånger under 0,13 sekunder. I verkstadsbolaget Atlas Copco plockades först ett antal stora köporder bort för att snabbt följas av storförsäljningar någon en tusendels sekund senare. Det kan peka på en otillåten strategi att handla aktier.

Genom att blåsa upp efterfrågan med hjälp av order som man inte planerar att realisera kan man sedan sälja av stora poster aktier till en uppumpad prisbild. I och med att allt sker mycket snabbt hinner resten av aktiemarknaden inte uppfatta vad som händer.

Begreppsförvirring eller inte, de nya handelsmönstren på börserna skapar debatt. SEB-vd:n Annika Falkengren, som själv varit tradingchef på banken, sade tidigare i höstas till SvD Näringsliv att marknadens funktionssätt är stört – att det kan behövas en rejäl översyn av robothandeln och i nästa steg nya regler.

Fler regleringar är på gång i USA där handeln är minst lika utbredd. USA har hittills gått före lagstiftarna i Europa. Den amerikanska finansinspektionen, SEC försöker nu bilda sig en uppfattning i frågan. Informationsinhämtning, expertrekrytering och kraftigare datorkapacitet är bara de första stegen i en lång process.

Nu följer även Finansinspektionen i Sverige upp effekterna av högfrekvenshandeln. Jan Sjödin på Finansinspektionen säger till Kalla Fakta att man nu vill undersöka algoritmerna, hur de ser ut, är utvecklade och hur de är testade.

I samband med sitt Sverigebesök träffade SvD Näringsliv en av de främsta forskarna på området: professor Charles Jones från USA. Han delar upp de nya handelsmönstren i två grupper: högfrekvenshandel utan slutkunder och algoritmhandel med slutkunder.

Enligt Charles Jones bidrar både högfrekvens- och algoritmhandeln till att öka både volymer och likviditeten på börsen – något som i det långa loppet borde vara bra för alla.

Men det är inte bara likviditeten som ökat de senaste åren utan också antalet order vilket många menar stör marknaden. En förklaring till ökningen är att en matematisk formel kan bolla priset på tusentals aktier samtidigt, medan en duktig aktiemäklare i tiden innan elektroniska marknader kanske kunde hantera knappt tio stycken.

–Det är framför allt högfrekvenshandeln som skapar oro. Den styrs i princip utan inblandning av människor och kritikerna frågar sig vad som händer när förutsättningarna i verkliga livet radikalt förändras eller en ny situation uppstår, förklarade han i samband med intervjun.

Patricia Hedelius

patricia.hedelius@svd.se

fredag 16 december 2011

Otålig väntan på att Microsoft åtgärdar telefonerna - Computer Sweden

Otålig väntan på att Microsoft åtgärdar telefonerna - Computer Sweden:

Microsoft har nyligen bekräftat att användare av Windows Phone kan drabbas av hackerattacker. Det är bara att säkerhetskopiera telefonerna och invänta en buggfix, säger experterna.

Google vägrar ge upp onlinebetalningar - Computer Sweden

Google vägrar ge upp onlinebetalningar - Computer Sweden

Trots en motig start för tjänsten Wallet så ger inte Google upp kampen om betalningar på webben. Det senaste budet är att slå ihop två tjänster, säger onlinebetalningschefen Osama Bedier.

Genom att slå ihop betaltjänsterna Checkout och Wallet så vill Google skapa en ny, heltäckande e-plånbok för alla tänkbara kanaler. Det säger Osama Bedier, som är betalchef, Payments vice president på Google, i en intervju med IDG News.

...

onsdag 14 december 2011

Brottsplatskartan - brott på karta → Brottsplatskartan

Brottsplatskartan - brott på karta → Brottsplatskartan

Brott i Stockholms län.

Bostad i Stockholms län. Bostad till salu, slutpriser och bostadsmarknad - Booli.se

Bostad i Stockholms län. Bostad till salu, slutpriser och bostadsmarknad - Booli.se

Create iPhone and Android apps with JavaScript and C++ | cross-platform mobile application development

Create iPhone and Android apps with JavaScript and C++ | cross-platform mobile application development

WebApps (Hybrid Apps) för Tunna Clients!
Attract - Delight - Retain

Välj Emulator! WindowPhone 7, IOS, Android !
Abstrahera UI !

LAMP - Linus, MySQL, PHP - script
Ubuntu ?

Open Source!
Ruby, Python, C# ?
HTML5/Javascript + Native Apps + Panorama + PhoneGap ? WebVyer

WindowsPhone7 - Home

WindowsPhone7 - Home

Dataföreningen Kompetens -- video

Dataföreningen Kompetens -- video: Social Media Manager

Dataföreningen Kompetens -- video

Dataföreningen Kompetens -- video

tisdag 13 december 2011

Utvecklare frossar i trafikdata - Computer Sweden

Utvecklare frossar i trafikdata - Computer Sweden

Utvecklarplattformen Trafiklab har nu funnits i nästan ett halvår, och har blivit en framgång bland utvecklare. Massor av nya appar har dykt upp som utnyttjar data om järnvägs- och kollektivtrafik.

Trafiklab är en utvecklarplattform som samlar api:er – programmeringsgränssnitt – för kollektivtrafiken, och hjälper utvecklare hitta data som kan användas i appar och tjänster. Med flera tunga instanser som Trafikverket och SL bakom sig ska Trafiklab förenkla livet för utvecklare i kollektivtrafiken.

– Jag är otroligt glad över det positiva genomslaget. Även om Trafiklab inte är perfekt från dag ett är det ett otroligt positivt mottagande, säger Elias Arnestrand, affärsutvecklare på Samtrafiken, som står som en av initiativtagarna till Trafiklab.

Trafiklab har blivit en portal för utvecklare och myndigheter, där myndigheter, organisationer och företag som sitter på användbar data kan förmedla den till utvecklare. Trafikverket har länge varit frikostigt med att få ut data från vägsidan, bland annat vägtemperatur och schemalagda avbrott, något som nu är tillgängligt snabbt och enkelt via Trafiklab.

– När det gäller järnväg har vi inte kommit lika långt men är på gång att etablera samma där, säger mer Ann-Sofie Granberg, ansvarig för trafikinformation på Trafikverket.

Erik Pettersson, utvecklare på Improove som jobbat en del med Trafiklab, har efterfrågat just ett sådant initiativ. Han tycker att det är viktigt att myndigheterna är lyhörda för att Trafiklab ska lyckas.

– Detta måste vara något som utvecklas hela tiden för att göras riktigt bra, säger han.

Elias Arnestrand säger att Trafiklab tar åt sig av utvecklarnas synpunkter.

– Det finns ett otroligt engagemang, och bara den väldigt konstruktiva kritiken vi får från utvecklare gör det väldigt enkelt för att förbättra tjänsten.

SVT överger appar - TechWorld

SVT överger appar - TechWorld

I ett blogginlägg förklarar Johan Wahlberg, distributionsstrateg på SVT att företaget inte längre tror på appar till mobiltelefoner och plattor. Istället satsar man på webben.

Användare av SVTs app till Iphone har antagligen märkt att den inte har uppdaterats på länge. Nu berättar Johan Wahlberg, distributionsstrateg på SVT, om företagets ändrade strategi där appar helt överges.

"Appar, oavsett om det är för mobiler, datorer eller tv-apparater, är ett område där SVT medvetet valt att just nu inte vara en aktiv aktör", skriver Johan Wahlberg.

Orsaken är dels att appar anses dyra att utveckla och underhålla, dels att modern webbteknik uppfyller tittarnas krav.

"För stora delar av vårt utbud ger en app inget direkt publikt mervärde, däremot ökar kostnaderna och driftutmaningarna."

Webbtekniken blir också bryggan till tv-apparater med internetkoppling. SVT hoppas kunna erbjuda navigation med fjärrkontroll och bild anpassad för stora tv-skärmar utan att utveckla speciella appar.

...

Maratondebatt gav nytt Slussen - Affärsvärlden

Maratondebatt gav nytt Slussen - Affärsvärlden

Den omstridda detaljplanen för nya Slussen antogs igår kväll.

Chefsekonomens varning: Ni gör bara krisen värre - Affärsvärlden

Chefsekonomens varning: Ni gör bara krisen värre - Affärsvärlden

Vi befinner oss i en balansräkningskris och går mot ett förlorat decennium likt Japan. Men det finns en lösning, skriver chefsekonomen Richard Koo i en färsk analys.

Richard Koo är neoklassisk ekonom från Taiwan och är verksam som chefsekonom vid Nomura-insitutet i Japan.

I en färsk analys först publicerad i Real World Economics Review förklarar han varför de västerländska ekonomierna ser ut att gå ett Japanskt öde till mötes, det vill säga minst ett decennium utan tillväxt.

Det är därför viktigt att notera att det som skedde på 90-talet i Japan inte var en vanlig recession.

”Den största skillnaden mellan en vanlig recession och en som kan orsaka ett förlorat decennium är att i det senare fallet så minskar skulderna i en stor del av den privata sektorn i stället för att maximera vinsterna till följd av att prisbubblan på tillgångar inom landet spricker.

När en skuldfinansierad bubbla spricker så kollapsar priset på tillgångar. Men skulderna kvarstår vilket lämnar miljoner balansräkningar i den privata sektorn under ytan.

För att återfå den finansiella hälsan och samt tidigare kreditbetyg tvingas företag och hushåll till att se över sina balansräkningar och därmed öka besparingarna och betala av skulderna. Den motsatta hävstångseffekten dämpar den totala efterfrågan och leder ekonomin in i väldigt speciell typ av recession ”, skriver Richard Koo.

Lösningen på problemet är alltså få i gång konsumtionen - att spendera mera. Det som hände på 90-talet i Japan var att trots att centralbanken massivt kapitalinjicerade ekonomin tillföll lite av kapitalet den privata sektorn.

Även under den stora depressionen på 1930-talet var konsumtionen starkt begränsad och fokus låg i stället på att betala av skulderna. Mellan åren 1929 och 1933 förlorade USA 46 procent av BNP. Till stor del berodde förlusten på en ond spiral av deflation som även resulterade i att landet under en fyraårsperiod såg 30 procent av utbudet på pengar reduceras.

Fenomenet då recessionen beror på hushållens åtstramning i stället för den traditionella företagscykeln har inget vedertaget namn i litteraturen. Men ett återkommande epitet är balansräkningsrecession.

Richard Koo noterar att det var just en balansräkningsrecession som drabbade Japan på 1990-talet. Och det är just balansräkningen som ligger bakom kriserna i de privata sektorerna i länder som England, Spanien och Irland. I Japan och Tyskland är låneviljan från näringslivet begränsad.

”När långivare och banker motvilligt lånar ut, är det inte konstigt att det efter nästan tre år med rekordlåg ränta och massiva kapitalinjektioner, fortfarande går dåligt för de industriella ekonomikerna”, skriver Richard Koo.

När stora delar av den privata sektorn håller tillbaka trots historiskt låga räntor är det alltså inte dags att budgetkonsolidera, enligt japanska Nomura. Nej, det ska man först göra först när den privata sektorn är redo att åter låna och spendera sina besparingar. För statliga stålbad har en tendens att hålla tillbaka konsumtionen. Och de investerare som tror på att Japan snart vänder upp tror att de kapitalstarka och kreditvärdiga japanska hushållen nu ska börja spendera.

Av: Jonas Melzer
Mejla reportern

Det här kan bli eurons öde / Placera Nu

Det här kan bli eurons öde / Placera Nu

Efter EU-toppmötet kvarstår frågan; vad kommer att hända med euron och EMU-samarbetet?

Scenario 1: EMU-samarbetet fortsätter i sin nuvarande form - 10 procents sannolikhet

Scenario 2: EMU-samarbetet fortsätter men massiva skuldnedskrivningar måste genomföras - 50 procents sannolikhet

Scenario 3: EMU-samarbetet fortsätter men något eller flera länder hoppar/tvingas ut ur projektet - 25 procents sannolikhet

Scenario 4: En kärna av EMU-länder bestämmer sig för att fördjupa det finanspolitiska samarbetet och i praktiken bildas ett A- respektive B-lag inom EMU-området - 10 procents sannolikhet

Scenario 5: Hela EMU-samarbetet upplöses - 5 procents sannolikhet


Pekka Kääntä
pekka.kaanta@placera.nu

onsdag 7 december 2011

trendspaning.se -- Luftgropar i molntjänster

trendspaning.se -- Luftgropar i molntjänster: Leverantörernas standardavtal kan göra dig till brottsling

HEMLÄXA Har du gjort en en risk- och sårbarhetsanalys för de molntjänster du använder? Här får du en enkel checklista att börja med.


Datainspektionen fattade i slutet av september tre beslut som rörde tillsynsärenden enligt personuppgiftslagen. Dessa beslut rörde Brevo AB, Enköpings kommun samt Salems kommun.

Datainspektionens granskning pekar på att organisationer som anlitar molntjänster tycks ha alltför stor tillit till hur molnleverantören hanterar personuppgifter och för dålig kunskap om hur uppgifterna i själva verket hanteras. Det går att lägga ut hanteringen av personuppgifter på ett annat företag, men det går inte att avsäga sig ansvaret för hur de hanteras.


Du måste fortfarande veta vad du gör

Det är givetvis så att molntjänster många gånger är en bra lösning i många verksamheter, där man exempelvis saknar kompetens för att hålla i driften av sina system på egen hand.

Samtidigt ställer användningen av molntjänster krav av en karaktär som vi inte kan bortse från. Du måste veta vad du gör. Även om du skapar aldrig så många vägar till din disk med sitt filsystem som håller den kritiska informationen, så hjälper det inte den dagen filsystemet blir korrupt. Du är ändå kopplad till ett trasigt filsystem, och tjänsten är oanvändbar tills det åtgärdats.

Trots det så kommer de allra flesta att välja att inte bygga separat redundans för att hantera riskerna, utan väljer att chansa på att det klarar sig för det mesta, och att det regleras genom avtal.

För Tieto kan det dock kvitta just nu vad som står i avtalen. Media bryr sig sällan om den typen av nyanser. Efter en veckas driftavbrott är informationen om vad som har inträffat mycket knapphändig.


Risker med riskfördelning i standardavtal

Avtal är ett sätt att fördela och sprida risker mellan parter.

Allt fler kommuner, myndigheter, företag och organisationer väljer att använda sig av publika molntjänster levererade av tredje part. Många gånger använder sig dessa leverantörer av standardavtal, det vill säga ett avtal för alla parter där alla villkor är klappade och klara.

Standardavtalen kan förstås variera mellan leverantörer. Riskbilden för integritet och konfidentialitet svänger därmed också rejält beroende på leverantörens leveransvillkor och integritetspolicy.

Möjligheten för kunden att påverka villkoren hos leverantören framstår som begränsade, vilket egentligen går stick i stäv med det som bestämmelserna i till exempel personuppgiftslagen säger.


Vem är din granne i molnet?

Låt oss säga att du har information som du väljer att hantera via en molntjänst. Vad vet du om hur den hanteras? Några saker som man kan behöva fundera på är:

Finns det andra kunder hos leverantören som du inte vill förknippas med eller som har verksamhet som lockar till sig problem i form av överbelastningsattacker eller liknande?
Vem äger eller har nyttjanderätten till den information som skickas upp till molnet?
Vem äger metadata eller information som skapas i molnet som en del i nyttjandet av tjänsten (statistik, loggar m.m.)?
Lagras informationen i något format som enkelt kan förflyttas den dagen du väljer att byta leverantör?
Vad som händer när molnleverantören köps upp, går i konkurs, får allvarliga driftsproblem eller inte sköter sig?
Vilka rättsliga regler som ska följas – vilket lands lagar gäller om leverantören har verksamhet utanför Sverige?
Vilka underleverantörer använder leverantören i sin tur?
Vilka villkor för ersättning lämnar leverantören om ett avbrott, intrång eller motsvarande sker?
Hur ser leverantören till att känslig information försvinner från lagringsenheter efter avslutat avtal? Vad har leverantören för policy för datasanering när gamla lagringsenheter och maskiner ska pensioneras?


Innan du väljer väg

Om du tror att din verksamhet har behov av att lägga ut information för lagring och hantering i en molntjänst, glöm inte att göra förarbetet.

Börja i liten skala med information som inte är känslig och någon tjänst som inte är kritisk för verksamheten.
Gör en risk- och sårbarhetsanalys för att bedöma leverantörens lämplighet.
Avtala om att det är svensk lagstiftning som ska tillämpas och avtala om att leverantören är skyldig att vidta lämpliga säkerhetsåtgärder.
Ta reda på vilka underleverantörer som anlitas och som också kan komma att behandla din information.
Följ upp att säkerhetsåtgärderna har vidtagits genom att i avtalet kräva möjlighet att genomföra tredjepartsgranskning.
Se till att det finns praktiska och tekniska förutsättningar att utreda misstankar om någon hos leverantören eller dennes underleverantörer obehörigen haft tillgång till informationen (läs spårbarhet och loggning).
Se till att avtalet reglerar vad som händer med din information när avtalet upphör!

Det finns säkert mer att tänka på, men det här är i alla fall en bra början. Även om det inte handlar om personuppgifter kan du ha hjälp av de råd som Datainspektionen ger om molntjänster.


Anne-Marie Eklund Löwinder är kvalitets- och säkerhetschef på .SE. Anne-Marie har rankats som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter av CS och har även mottagit Kjell Hultman-stipendiet av Dataföreningen för sina insatser inom området. Hon har många uppdrag inom området och är bland annat ledamot i MSB:s Informationssäkerhetsråd, utvald av ICANN/IANA att vara Trusted Community Representative och Crypto Officer för hantering av DNSSEC i rotzonen samt ledamot i styrelsen för SNUS, Swedish Network Users' Society.

Ann-Marie satt också med i de första arbets- och referensgrupperna för informations- säkerhetsstandarden LIS inom standardisteringsorganen SIS och myndigheten Swedac. Hon läser och besvarar flitigt remisser på statens offentliga utredningar inom allt som berör Internet och säkerhet. Bland tidigare arbetsgivare finns Statskontoret och IT-kommissionen. Ann-Marie har en systemvetenskaplig utbildning från Stockholms universitet.

Dataföreningen Kompetens -- Affärsmodeller och affärsarkitektur

Dataföreningen Kompetens -- Affärsmodeller och affärsarkitektur

onsdag 30 november 2011

Galaxy Tab tillåts i Australien - Mobil.se

Galaxy Tab tillåts i Australien - Mobil.se

Samsung har övertygat domstolen i Australien att Galaxy Tab 10.1 inte är ett plagiat av Ipad och får sälja den igen.

Samsung Galaxy Tab (samtliga versioner i olika utsträckning, främst 10.1-varianten) har inte haft en lätt start då Apple gjort att för att stoppa försäljningen av plattorna. Anledningen är som bekant att Apple ser Tab som ett direkt plagiat av Ipad, vilket fått domstolar lite varstans i världen att förbjuda försäljningen av Samsungs plattor.

Nu har dock domstolen i Australien mjuknat och säljstoppet i landet har hävts, åtminstone tills Apple överklagar och eventuellt får den förbjuden igen.

tisdag 29 november 2011

17-Naubert+Wouters-DEMO-IPSec and IPv6.pdf (application/pdf Object)

17-Naubert+Wouters-DEMO-IPSec and IPv6.pdf (application/pdf Object)

Google over IPv6

Google over IPv6

Changes to the look of Google Sites - Google Sites Help

Changes to the look of Google Sites - Google Sites Help

Beginner's Guide
Creating your site

Once you've signed in to your Google Account, you can start creating your site. Here's how:

Click the Create site button.

create site button
Enter your site name and the URL where it will be located (for example, sites.google.com/site/yoursite) as well as an optional description of the site. The name and URL you choose can't be changed after you create your site, or used again if the site is deleted.
Select the appropriate checkbox if your site contains mature material.
Select one of these sharing options: 'Everyone in the world can view this site' or 'Only people I specify can view this site.'
Pick a theme for your site.
Enter the wavy characters in the word verification section, and click the Create site button.

Now that you've created your site, you can create a new page by clicking the Create page button.

create page button

Then, name the new page and select the type of page you want: webpage, dashboard, announcement, file cabinet, or list. After you've selected where you want to locate the page, click the Create Page button at the bottom of the page.

måndag 28 november 2011

Svenskarnas okända miljardnota - Computer Sweden

Svenskarnas okända miljardnota - Computer Sweden

I år betalar svenska kunder 3,1 miljarder kronor i roamingavgifter för att använda mobilen utomlands. 750 miljoner kronor är för mobildata. En betydande del av pengarna hamnar en smula oväntat i svenska operatörers fickor.

De svenska operatörerna har väldigt varierande avtalsvillkor för utlandssurf. Med vanligt abonnemang hos Tele2 kostar 20 MB surf 476 kronor i Danmark, med Telia Surf Abroad kostad det 29 kronor per dygn och med vanligt abonnemang med Tre ingår 20 MB.

Trots att de flesta av oss ringer sparsamt och ofta helt stänger av mobildata på utlandsresan, betalar svenska mobilkunder mångmiljardbelopp i roamingavgifter.

Enbart under 2011 kommer svenska mobilanvändare punga ut med 3,1 miljarder kronor för att använda sina telefoner utomlands. Det visar CS uträkning, baserad på siffror från Post- och telestyrelsen, PTS.

Orsaken är de höga avgiftsnivåerna för att använda mobilen utomlands.

I takt med att antalet ständigt uppkopplade smartmobiler exploderat, har utlandsroaming blivit en allt viktigare – och extremt lönsam – del av mobiloperatörernas affär.

EU har i flera omgångar försökt reglera operatörernas våldsamma överprissättning. Hittills med begränsat resultat.

Framför allt gäller det mobildata. Svenska mobilanvändare kan fortfarande tvingas betala 20 kronor per megabyte redan efter att ha passerat Öresundsbron till Danmark.

Den gängse bilden är att det framför allt är mobiloperatörer i stora turistländer som Spanien och Grekland som profiterar på de enorma roamingavgifterna och att de svenska operatörerna är kritiska mot de höga avgifterna och helst vill avskaffa dem.

Men det är inte hela sanningen. Även svenska operatörer tjänar grova pengar på utlandsroaming och har på senare år kunnat kapa åt sig en allt större del av roamingkakan.

I år handlar det uppskattningvis om omkring 1,6 miljarder. De exakta beloppen vet bara operatörerna själva. Klart är dock att Telia, Tele2, Telenor och Tre till att börja med får in en miljard kronor i avgifter från utländska besökares mobilanvändning i svenska nät i år.

Sedan tillkommer en betydande andel av de 3,1 miljarder kronor som svenska mobilkunder i år betalar för att använda mobilen i utländska mobilnät. Även de hamnar i de svenska operatörernas fickor. (se grafiken till höger).

Svenska operatörer tjänar dessutom extra stora pengar på utlandsroaming mellan de skandinaviska länderna, dit en tredjedel av svenskarnas utlandsresor går.

Alla svenska operatörer har egna nät i flera skandinaviska länder, och slipper därmed ofta betala roamingavgift till en utländsk operatör när deras kunder reser över gränsen. Men i många fall tar de ändå ut full roamingavgift av sina kunder.

Manage your dev-test-prod like a cloud

Manage your dev-test-prod like a cloud

söndag 27 november 2011

Svenskar ska göra kontokorten till historia - Computer Sweden

Svenskar ska göra kontokorten till historia - Computer Sweden

Snabba, säkra mobila betalningar som rundar kortföretagen och halverar handlarnas avgifter. Det är receptet när svenska Seamless i dag lanserar systemet som ska revolutionera betalmarknaden. "Vi mördar Visa och Mastercard", säger vd Peter Fredell.

...

Taggar
Seamless Distribution,
Nyheter Snabba,
Peter Fredell,
QR,
Riksbanken,
Iphone,
Android,
Visa,
SEQR,
Mastercard

torsdag 24 november 2011

Flash för Android 4.0 släpps innan årets slut - IDG.se

Flash för Android 4.0 släpps innan årets slut - IDG.se

Trots att Adobe lägger ned Flash för mobiler släpper företaget en version av programmet för Android 4.0.

Adobe meddelade nyligen att företaget bestämt sig för att lägga ned utvecklingen av Flash för mobila plattformar. Enligt Adobe lönar det sig inte längre att underhålla så många olika operativsystem när de alla redan stödjer html5.

– Adobe kommer att släppa en till version av Flash för Android 4.0, och ytterligare en uppdatering för Flash Linux Pandrorting Kit. Båda uppdateringarna är planerade innan årets slut, uppger Adobe.

...

Firefox - Android Market

Firefox - Android Market

De 10 bästa alternativen till webbläsaren i Android - IDG.se

De 10 bästa alternativen till webbläsaren i Android - IDG.se

Har du tröttnat på den inbyggda webbläsaren i Android? Testa någon av de här webbläsarna istället.

De flesta använder säkert den inbyggda webbläsaren på sin Androidtelefon. Det är inget fel med den, men det finns andra webbläsare som erbjuder fler funktioner och roligare gränssnitt.

PC för Allas systertidning PC World har gallrat ut de bästa alternativen bland webbläsare för Android.

......

onsdag 23 november 2011

Google+ är bäst i din Android - Mobil.se

Google+ är bäst i din Android - Mobil.se

"Det är Windows 8 som alla pratar om" - IT24

"Det är Windows 8 som alla pratar om" - IT24

"HP tror på tablet-pc-kategorin som sådan och vi har inför denna lansering fortsatt att lyssna på våra kunder och deras önskemål. Med HP Slate får man en kombination av funktioner samt direkt stöd för alla vanliga Windows-applikationer och specialbyggda appar", säger Magnus Janson, produktchef för bärbara företagsdatorer på HP om Slatelanseringen i Sverige.

Pekplattor till svenska företag har fram tills nu i princip enbart inneburit konsumentprodukten Ipad.

tisdag 22 november 2011

Android vinner mark i tv:n och bilen - Computer Sweden

Android vinner mark i tv:n och bilen - Computer Sweden

Mobiloperativsystemet Android tar sig in på fler ställen än bara i mobilen. Bland annat sker en snabb utveckling i bilar och tv-boxar. Anpassningsbarheten och att Android bygger på öppen källkod är de främsta styrkorna, enligt Lars Celander på Cybercom.

.....

Apparaterna pratar med varandra - Computer Sweden

Apparaterna pratar med varandra - Computer Sweden

M2M
Apparater med inbyggda lösningar blir allt smartare och de börjar prata med varandra i högre utsträckning. Det ställer krav på nya teknikval och på att hantera säkerhetshot.

En marknad som omsätter 1 600 miljarder dollar i år och beräknas omsätta 2 600 miljarder dollar 2015 går inte att ignorera. Siffrorna kommer från analysföretaget IDC och gäller inbyggda system.

Det handlar om produkter som består av både hårdvara och mjukvara.

Det innefattar allt från mobiltelefoner till bilar, med mer specialiserade produkter som till exempel medicinsk utrustning däremellan.

De närmaste åren lovar inte enbart en större marknad för inbyggda system, utan även mer intelligenta system.

...

Crowd computing slår ut molnet - Computer Sweden

Crowd computing slår ut molnet - Computer Sweden

Pensionssparare går miste om miljardrabatter

Pensionssparare går miste om miljardrabatter

Pensionsbolagen får, eftersom de är så stora kunder, stora rabatter på avgifterna hos fondbolagen. Rabatter som pensionsspararna inte får se röken av.

Pensionsbolagen tjänar miljardbelopp på avgifterna som tas från spararnas kapital. Vinsterna består till största delen av bonusar som bolagen får från fonder som de förmedlar pengar till, visar Dagens Nyheters granskning.

Personer som pensionssparar genom en så kallad fondförsäkring betalar ofta dubbla avgifter – en till fondförsäkringsbolaget som administrerar försäkringen, och en till fondbolaget där pengarna placeras.

Pensionsbolagen fungerar som en central, där tiotusentals kunders kapital samlas ihop. Men pensionsbolaget räknas som en ensam kund, med mycket stort kapital, för fondbolagen.

”Det gör att fondbolagen som tar emot kapitalet ger stora rabatter på förvaltningsavgifter, så kallade kickbacks. De betalas tillbaka till pensionsbolagen”, säger Göran Ronge, aktuarie på Finansinspektionen, till tidningen.

Om spararen exempelvis betalar 1 procent i avgift kan pensionsbolaget få tillbaka hälften i en sorts rabatt, så kallad kickback, som de inte delar med pensionsspararna.

”Det här är en ny fråga som inte tagits upp tidigare. Man kan notera att det blir märkliga effekter när en så stor del av pensionsbolagens resultat kommer från den här posten, det är tydligt att de inte vill dela med sig av rabatterna till kunderna”, säger Göran Ronge.
Så mycket tjänade fondförsäkringsbolagen på avgifter i fjol

Miljoner kr
Fondförsäkringsaktiebolaget SEB 993,4
Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 597,6
Länsförsäkringar Fondliv 152,1
Swedbank Försäkring AB 144,6
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 115,1
Källa: Dagens Nyheter

söndag 20 november 2011

"Bra med ny fondskatt" | Krönika | Artiklar | Morningstar Sverige

"Bra med ny fondskatt" | Krönika | Artiklar | Morningstar Sverige

Det här bör it-folket känna till om Windows 8 - IDG.se

Det här bör it-folket känna till om Windows 8 - IDG.se

Windows 8 visar upp tre olika sidor som innebär att företagens it-avdelningar kan räkna med svåra val och betydande förändringar framöver.

Två veckor efter att Microsoft presenterade Windows 8 Developer Preview under sin Build-konferens hade den laddats ner mer än en miljon gånger, och sedan dess har många it-avdelningar fått en hel del att fundera över.

Microsoft har, bortsett från de detaljerade inläggen på Building Windows 8-bloggen, därefter hållit ganska tyst om Windows 8. Avsaknaden av information och alla dessa obesvarade frågor har inte hindrat förhandstestarna från att leverera intressanta observationer om hur Windows 8 kommer att fungera för slutanvändarna.

Det är däremot inte fullt så lätt att få grepp om klientsidan om man ser det hela hur ett företagsperspektiv, särskilt inte om man tittar på förhandsversionen. Microsoft svarar inte på några frågor och det dröjer utan tvekan ett bra tag innan den slutgiltiga versionen dyker upp, vilket innebär att inget är skrivet i sten. Trots det har it-tekniker och utvecklare ändå en del att titta närmare på, och då inte minst Windows 8:s dubbla gränssnitt och stödet för både Arm och Intel.

Ny yta, ny arkitektur
Den första stora förändringen i Windows 8 är dess tvehövdade gränssnitt. Termerna för dessa varierar, men vi väljer att kalla rutgränssnittet för Metro och det andra för Skrivbordet. Det sistnämnda ser ut och fungerar på ungefär samma sätt som i Windows 7 bortsett från att det finns ett svart hål i det nedre vänstra hörnet.

Windows 8
Rutgränssnittet. När du installerar en applikation i skrivbordsgränssnittet händer det ibland att Windows placerar en ruta för appen i rutgränssnittet.

En annan stor förändring i Windows 8 är att det har designats för att kunna köras på både Intel/AMD- och senare Arm-hårdvara. Intelbaserade surfplattor som lanseras under den närmaste tiden kommer att vara rätt så tunga och batterierna kommer inte att räcka särskilt länge.

Arm-baserade plattor kommer mest sannolikt att vara lättare, ha längre batteritid och även ett lägre pris. En dag lär Intel komma ifatt, men under den närmaste framtiden lär merparten av de mest populära surfplattorna vara baserade på Arm-arkitekturer.

Om du har kollat in demonstrationer och läst rapporterna om Windows 8 har du kanske fått intrycket av att Microsoft har skapat ett operativsystem som fungerar på stationära datorer, bärbara datorer och både på Intel- och Arm-surfplattor. Det är delvis sant, åtminstone ur ett marknadsföringsperspektiv, men det finns dock en del problem om man tittar på detaljerna.

Vi har börjat ana en del besvärliga problem som är ett resultat av att man har mixat arkitekturer och operativsystem – och då särskilt sådana problem som företagsutvecklare och it-tekniker kommer att stöta på.

Sida 1 / 4

Föregående Nästa

fredag 18 november 2011

EMC tror på hybridmoln - Computer Sweden

EMC tror på hybridmoln - Computer Sweden

Svenskar dåliga på pension

Svenskar dåliga på pension


Åtta av tio svenskar vill gå i pension innan de fyllt 65 år. Det visar en undersökning som nätbanken Nordnet gjort. 45 procent vill gå innan de fyllt 62 år.

Det är dock tveksamt om det hela skulle fungera för flertalet av de pensionssugna svenskarna. Enligt samma undersökning sparar endast hälften i en privat pensionsförsäkring.

Endast 15 procent tror att de kan påverka sin situation med ett privat pensionssparande. Fyra av tio vet inte ens vilket pensionsbolag som tar hand om deras pension. Sex av tio vet inte hur många procent av lönen arbetsgivaren sätter av i tjänstepension.

– Att hälften av svenskarna inte har ett privat pensionssparande rimmar illa med det faktum att svenskarna förväntar sig en högre levnadsstandard efter pensioneringen, säger Nordnets Sverigechef Jan Dinkelspiel.


- Att de sedan inte vet var pengarna ligger är ett uttryck för det ointresse som göra att försäkringsbolagen kan ta ut dyra avgifter. Svenskarna sätter ett stort förtroende till systemet och farbror staten och att det löser sig när de blir äldre. Det stämmer tyvärr inte med verkligheten om spararna vill kunna hålla samma levnadsnivå som idag eller till och med att leva bättre och samtidigt gå i pension tidigare, fortsätter han.

Jan Dinkelspiels tips till blivande pensionärer:

Se till att avtala fram så bra pensionsvillkor som möjligt när du är nyanställd. Ju mer arbetsgivaren sätter av i pension till dig desto bättre.
Börja pensionsspara tidigt. En mindre summa under en längre tid blir en större summa i slutändan.

Sedan kan det även löna sig att se till att intressera sig mer för sin pension.

– I dag har spararen mer koll på om sina bolåneräntor höjs med en hundralapp för att det påverkar dig här och nu än om ökade avgifter på din pension knaprar upp ditt framtida kapital. Det måste ske en attitydförändring till pension. Spararna måste inse att pension är lika med sin egen rättighet till sin intjänade lön. I dagsläget kan fel val av aktör leda till att du ger bort upp till en halv miljon kronor i onödan för att du inte orkar fatta ett beslut idag, säger Jan Dinkelspiel.

Undersökningen genomfördes i slutet av september av CINT och är statistisk säkerställt med en svarsfrekvens om 1000 personer i Sverige.

onsdag 16 november 2011

SOI2011.pdf (application/pdf Object)

SOI2011.pdf (application/pdf Object)

Bokförlaget redaktionen

Bokförlaget redaktionen

10 Smarta frågor att inleda samtal med:


1. Vad tycker du mest om med det du gör?

2. Vad är den konstigaste eller roligaste saken som hänt i din bransch?

3. Vilken marknadsföringsåtgärd har varit mest effektiv för er?

4. Vilken är er huvudprodukt?

5. Vad tycker folk mest om med er?

6. Vad är det viktigaste för er just nu?

7. Vad tycker du har varit bäst här?

8. Vilka trender har du sett just nu?

9. Hur ser din perfekta kund ut?

10. Hur tänker du att den här tillställningen ska hjälpa er? Varför är du här?

Med de här frågorna får du på ett vänligt sätt reda på massor av saker som hjälper dig att koppla in det du själv står för och säljer på ett sätt som är mer naturligt än en vanlig hisspresentation.

Läs också guiden Konsten att småprata om du vill ha fler tips.

måndag 14 november 2011

Projectplace - Document Management - YouTube

Projectplace - Document Management - YouTube: Projectplace - Document Management

ds+cache+posining+explained.png (PNG Image, 1600 × 532 pixels) - Scaled (84%)

ds+cache+posining+explained.png (PNG Image, 1600 × 532 pixels) - Scaled (84%)

Webb-tv: Mobile Future-mässan - Mobil.se

Webb-tv: Mobile Future-mässan - Mobil.se

Så får du ut mer i pension / Placera Nu

Så får du ut mer i pension / Placera Nu

Du kan få ut upp till 15 procent mer i tjänstepension när du fyllt 65 år. Men priset för det är att du ställs inför ett dilemma. Se här vilket.

Har du valt återbetalningsskydd för din tjänstepension tillfaller pengarna din familj om du går bort. Men väljer du bort skyddet får du ut mer pengar som pensionär.

Återbetalningskydd innebär att dina nära och kära, maka/make eller sambo och barn, får ut pengar från din tjänstepension om du går bort innan du själv hunnit ta ut dina sparade pengar. Återbetalningsskydd är något du väljer till för din tjänstepension.

Men inte alla väljer återbetalningsskydd. Är man ensamstående och utan barn bör man av naturliga skäl inte ha återbetalningsskydd. När du går bort är det då istället "kollektivet" som får dela på dina pensionspengar.

"Kollektivet" är i detta fall övriga pensionssparare i försäkringsbolaget inom samma årskull som du. Om Pelle går bort när han är 70 år så får andra pensionssparare hos bolaget som också är 70 år dela på Pelles kvarvarande pengar.

Men inte alla. De som har valt återbetalningskydd får inte vara med och dela på de så kallade arvsvinsterna.

"Man kan säga att pensionsspararna delas in i två grupper hos pensionsbolaget, de som har återbetalningsskydd och de som inte har det. Du som har återbetalningsskydd kommer inte att bidra med dina pengar till det kollektiv där alla valt bort återbetalningsskyddet. Därför får du inte heller ta del av deras arvsvinster", förklarar Dan Wallberg, pensionsexpert på Collectum.

Du som har valt återbetalningskydd går miste om de extra kronorna du annars skulle få utöver din ordinarie pension.

"Enligt våra beräkningar kan det handla om upp till 15 procents lägre pensionsutbetalning om du har återbetalningskydd, jämfört med om du får vara med och dela på arvsvinster. Det är en ganska stor summa", konstaterar Dan Wallberg.

Han påpekar att det främst är de som är över 65 år som tjänar på att ta bort återbetalningsskyddet. Detta eftersom det helt enkelt är fler som går bort när man kommer upp i åldrarna. Krasst; ju äldre du blir och ju fler av dina jämnåriga som går bort, desto mer pengar blir det för överlevande att dela på.

Din egen situation och din egen syn på saken måste förstås avgöra om du väljer att ha återbetalningsskydd eller inte. Många tycker att det känns bra att veta att pengarna går till de nära och kära. Har du försörjningsansvar eller om din partner får ut mycket mindre i pension än vad du får så kan det vara en god idé att ha kvar återbetalningskyddet.

Innan du har fyllt 65 år kan du ta bort och lägga till återbetalningsskyddet som du vill, och det gäller retroaktivt. Lägger du till skyddet måste du också skicka in en hälsodeklaration till din valcentral.

Men sedan är det kört. När dina pensionsutbetalningar har påbörjats så ligger nämligen pensionsplanen fast, och då kan du inte ändra ditt val.

Bäst gör du därför i att redan när du har ett antal år kvar till pensionen börja fundera på det i många fall svåra övervägandet; vill du att din familj ska få dina pensionspengar om något händer dig eller vill du få ut extra i pension varje månad som pensionär?
Frida Andersson
Frida Andersson
frida.andersson@placera.nu
Mer av Frida Andersson

fredag 11 november 2011

Så här enkelt byter du bank / Placera Nu

Så här enkelt byter du bank / Placera Nu

MER I PLÅNBOKEN: Det bästa sättet att pressa bankerna på lägre boränta eller högre sparränta är att vara otrogen. Så här byter du bank.

torsdag 10 november 2011

Mozillas mobiloperativsystem tar form - Computer Sweden

Mozillas mobiloperativsystem tar form - Computer Sweden

Mozilla avslöjar sin utvecklingsplan för det kommmande mobiloperativsystemet Boot to Gecko, B2G.

...

Amazon vill röststyra pekplattan - Computer Sweden

Amazon vill röststyra pekplattan - Computer Sweden


Nyligen lanserade Amazon en e-boksläsare som påminner om en pekplatta. Nästa steg i utvecklingen kan vara funktioner som gör att den kan styras med rösten, ungefär som Apples Siri.

...

Make Ideas Real with SketchUp - YouTube

Make Ideas Real with SketchUp - YouTube

Gartner: Molnet sätter behoven i fokus - CIO Sweden

Gartner: Molnet sätter behoven i fokus - CIO Sweden

Email Marketing Evolved - Conference - Stockholm | Apsis

Email Marketing Evolved - Conference - Stockholm | Apsis

I år hölls Email Marketing Evolved den 15 september i Stockholm. Under en heldag samlades cirka 250 marknadsförare från hela Norden och lyssnade på några av de bästa internationella talarna inom digital marknadsföring. Se hela frågestunden här!

Svenska Izettle får slåss mot Richard Branson - Affärsvärlden

Svenska Izettle får slåss mot Richard Branson - Affärsvärlden

Svenska mobila betallösningen Izettle och amerikanska föregångaren Square siktar båda på Storbritannien i sina expansionsplaner.
Nu går Richard Branson in i Square.


Virgingrundaren Richard Branson investerar i Square medan britten Charles Dunstone, vd och grundare av Carphone Warehouse och brittiska Index Ventures har investerat i Izettle.

Amerikanska Square skapades av Twittergrundaren Jack Dorsey i maj 2010. Intresset för Square har vuxit rekordsnabbt och bolaget värderas till 1 miljard dollar.

Squares betallösning består av en dosa till mobilen som läser av betalkortets magnetremsa och är anpassat för den amerikanska marknaden, medan Izettles lösning är knuten till chipet i betalkorten och fungerar i Sverige.

Square har lockat riskkapital. Tidigare i höst gick Kleiner Perkins Caufield and Byers in med 100 miljoner dollar. Och nu investerar Richard Branson ett icke-kommunicerat antal miljoner i bolaget.

Men svenska Izettle räds inte konkurrensen.

-Vi har en väldigt aggressiv expansionsplan som ligger oavsett vad Square gör. Vi siktar främst på att etablera oss på större marknader i Europa. Storbritannien är en väl kvalificerad och rimlig gissning, men vi har inga definitiva lanseringsdatum, säger Johan Bendz, marknadschef på Izettle, till Ny Teknik.

Izettle är EMV-certifierade. EMV är den globala standarden för chipkortterminaler, vilket gör att det inte behövs ytterligare tillstånd för att gå in i Storbritannien. EMV står för Europay, Mastercard och Visa.

-De avtal vi har med banker och kortnätverk är globala, så det handlar mer om säkerheten i att vi vill lära känna våra kunder, vi tar till exempel kreditupplysning på våra nya användare.

I dag har Square en lösning med magnetkort för magnetkortsmarknader. I Europa är det chipkortsstandard som gäller.

-Det innebär att om Square ska lansera en lösning i Storbritannien så måste de först utveckla en chipkortlösning. Det tar tid att utveckla och det är betydligt mer komplext än det de har gjort hittills, säger Johan Bendz.

Izettle har två globala patentansökningar inlämnade som rör deras lösningen i stort.

-Mer än så kan jag inte säga.

Försvårar era patentansökningar för Square att komma in i Europa?

-Patent kommer inte att betyda mest för vem som lyckas i den här branschen. Det handlar att bygga en tjänst som småföretagare och privatpersoner gillar.

De satte kortläsare på mobilen

Sqaure och Izettle är lösningar att ta emot kortbetalningar via mobilen.

Både Square och Izettle fungerar på Iphone och Ipad. Square i USA, Izettle i Sverige.

Square tar 2,75 % av av varje transaktion. Izettle tar samma procent samt en fast avgift på 1,50 kr per transaktion.

Izettle släpper snart sin Ipad-app riktad till småföretagare där det går att bygga upp en produktbibliotek för säljare som tar betalt via Izettle.

Företagare som lyder under kassaregisterlagen behöver ett kassaregister oavsett om de tar emot betalningar via Izettle eller inte.

Av: Olle Blomkvist
Mejla reportern

TV: Topp-politikerns totala praktfiasko - Affärsvärlden

TV: Topp-politikerns totala praktfiasko - Affärsvärlden

På en millisekund kan marknaden förändras. Samma sak gäller presidentkandidaten som efter gårdagens superblunder troligtvis är helt körd.

Under utfrågningen av presidentkandidater lyckades republikanen Rick Perry troligtvis sumpa sin framtida kampanj rejält – troligtvis totalt, i amerikanska CNBC.

Guvernören från Texas, Rick Perry, lovade att om han blir president så ska han eliminera tre federala department (agencies) .

- När jag blir vald är det tre statliga departement som försvinner; handelsdepartementet, utbildningsdepartementet och…hm, eh, sade presidentkandidaten.

Rick Perry vände sig därefter till kandidaten Ron Paul för att be om hjälp. Men ingen hjälp kom förutom att Paul rättade honom och sade att det är nog fem departement som du vill eliminera.

- Just det, fem. Så handelsdepartementet, utbildning och hm, hm, eh, svarade Perry.

- EPA (miljödepartementet) , sade den tidigare guvernören från Massachusetts Mitt Romney.

- EPA, exakt, där har vi det, sade Perry samtidigt som publiken utbrast i skratt.

Moderatorn från CNBC gick därefter in med barsk ton.

- Allvarligt? Är EPA det du menar?

- Nej sir, vi talar om statliga departement. EPA måste dock göras om.

- Men kan du nämna det tredje, frågade moderatorn.

- Det tredje departementet. Jag skulle ta bort utbildning, handelsdepartementet, och få se nu. Jag kan inte komma på den tredje. Jag kan inte. Sorry. Oops, svarade Rick Perry.

Debatten fortsatte. Men Rick Perry som under onsdagskvällen personifierade nederlaget själv får nog mycket svårt att återhämta sig.

En av de mest börspåverkande faktorerna just nu är politikers agerande. Så det kanske var lika bra att Rick Perry tidigt i kampanjen bekände färg.

Komet - hyr ut och rekryterar från student till professionell > Svenska > Hitta jobb

Komet - hyr ut och rekryterar från student till professionell > Svenska > Hitta jobb

webinar_111110.pdf (application/pdf Object)

Webaserad Projektledning - webinar_111110.pdf (application/pdf Object)

Projectplace webinars - Delta gratis via din dator

Projectplace webinars - Delta gratis via din dator

Projectplace webinar är ett kostnadsfritt, webbaserat seminarium där du enkelt deltar via din PC eller Mac. På bara en halvtimme kan du få helt nya insikter kring projektledning. Du kan delta oberoende av var du befinner dig, allt du behöver är tillgång till internet. Lyssna, se presentationen och ställ frågor via chatten!



Kommande webinars

onsdag 9 november 2011

Projectplace - Nr 1 i Europa för projektsamarbete på nätet

Projectplace - Nr 1 i Europa för projektsamarbete på nätet

B3IT startar m2m-bolag - IT24

B3IT startar m2m-bolag - IT24

Branschveteranen Magnus Melander och konsultbolaget B3IT drar tillsammans igång ett renodlat m2m-konsultbolag.
"Vi vill samla ihop all kraft och kunskap som finns där ute", säger han.


Det har länge pratats om m2m, eller maskin-till-maskin-marknaden, som en viktig framtidsmarknad. Några som har valt att ta fasta på det är konsultbolaget B3IT, som med hjälp av Magnus Melander nu drar igång det m2m-inriktade B3IT Connect Compute.

– Vad jag vet finns det ingen aktör som bara fokuserar på det här. Vi vill bli något slags knutpunkt och samla ihop all kraft och kunskap som finns där ute, säger Magnus Melander om initiativet.

Magnus Melander, som har ett förflutet på Brainheart, säger att han investerade i m2m-marknaden redan i början på 2000-talet.

– Jag har varit med så pass länge och det finns mönster som uppenbarar sig igen. Det har alltid funnits en otrolig inovationskraft i branschen, men som vanligt säger man att det är sorgligt att inte kunden förstår.

– Idag har vi teknologi, nät och tjänster som gör jobbet till rimliga kostnader, men när jag och andra investerade i m2m för tio år sedan var det mest goda idéer och entusiasm som fanns på plats. Idéerna och tankarna är precis likadana nu som då. Men problemen, som substainability och säkerhet, har blivit ännu större och jag är övertygad om att det kommer att ta fart, säger han.

Framför allt säger han att han är övertygad om att det behövs en aktör som de kunder som är intresserade kan vända sig till.

– Det är den rollen jag vill ta med mitt nya bolag. Alla på industrisidan söker med ljus och lykta efter framgångsrecept. Där tror jag att vi har kunskap att hjälpa till.

Satsningen sker tillsammans med it-konsultbolaget B3IT, men den m2m-inriktade delen B3IT Connect Compute kommer att vara ett eget bolag.

– Jag valde att göra det tillsammans med B3IT. Jag för in m2m i den redan existerande miljön. På it-sidan finns redan det som behövs, säger han.

Magnus Melander säger att han redan har inlett rekryteringen till det nya bolaget.

– Tanken är att vi som ett första steg ska bli tio till tolv personer som är duktiga på m2m. Det vi söker är i första hand inte tekniskt kompetenta personer utan det handlar mer om affärsinriktade människor som kan hjälpa kunderna att identifiera och realisera nyttan av m2m.

B3ITs vd Sven Uthorn är också entusiastisk över den nya satsningen.

– Kombinationen av mångårig erfarenhet inom m2m och våra mer än 110 kvalificerade it- och managementkonsulter är väldigt tilltalande och blir ett värdefullt verktyg i arbetet med att utveckla våra kunders verksamheter. Det är först när nyttan av teknik blir tydlig i den egna organisationen som verksamheter blir intresserade och det är här vårt nya dotterbolag kommer att fokusera, säger han.

tisdag 8 november 2011

Grupprabatter het nättrend - Affärsvärlden

Grupprabatter het nättrend - Affärsvärlden

Alladeals.com samlar Groupon och närmare tio andra sajter som erbjuder hög rabatt när många handlar. Men Schibstedägda Let’s deal vägrar vara med.

Fenomenet med grupprabatter på nätet är bara två år gammalt. Men intresset för sajterna har vuxit lavinartat.

I fredags börsnoterades amerikanska Groupon på Nasdaq OMX. Med en aktiekurs på 20 dollar hade Groupon ett börsvärde på ofattbara 84 miljarder kronor. Och aktien gick upp 30 procent första börsdagen. Groupons sajter finns i mer än 40 länder.

Carl Pei, 22, nyttjade själv erbjudanden från flera sajter och tyckte det var svårt att följa utbudet. Han upptäckte att det inte fanns någon sajt i Sverige som samlade alla erbjudanden. Idén var född.

Carl Pei, och hans danske kollega Martin Fjordvald,23, startade Alladeals.com, där de samlar ihop så gott som alla svenska grupprabattsajter.

De största är Eniro deals, Lokaldealen i samarbete med Microsoft, Metros Save My Day, Gruppi, och Cityscoop.

Carl Peis samlingssida, aggregator, startade i januari. Alladeals spindel på nätet hämtar information från de aktuella sajterna, ungefär som Google.

– Vi har bara tillgång till det som är publikt, vi kommer inte in i deras databaser, säger Carl Pei.

Trots det hörde Letsdeal.se, med Schibsted som stor ägare, av sig i våras och uppmanade Alladeals att sluta länka.

– Vi har i dag samarbeten med ett flertal aktörer på provisionsbasis. Det är viktigt för en aggregator att ha med så mycket information som möjligt, och vi visar därför även aktörer som vi inte har samarbeten med.

Groupon skriver på sin sajt att de ger 8 procents provision.

Nu är planerna att ge besökarna bättre struktur genom att införa olika kategorier, något som de svenska grupprabattsajterna inte har i dag.

– Vi ska göra det så fort vi kan personalisera annonserna automatiskt.

Och de planerar att lansera Alladeals.com i övriga nordiska länder.

Affilate-program

  • Ett affiliateprogram är en överenskommelse där e-handelsbutiken betalar för att få besökare, eller betalar provision på försäljning till den sajt som förmedlat besökare.
  • Tradedoubler är det mest kända affiliate-nätverketi Sverige.

Av: Olle Blomkvist
Mejla reportern

"Behövs Citrix?" - TechWorld

"Behövs Citrix?" - TechWorld

TechWorlds Henrik Elmsjö ställer sig frågan om de inbyggda funktionerna i Windows Server 8 gör Citrix överflödigt.

Behövs Citrix? Är det någon som känner igen den frågan? Den har ställts med mer eller mindre upphetsat tonläge varje gång Microsoft släpper en ny version av sitt serveroperativsystem.

Jag tittade nyss på en Channel9 video där Microsoft går igenom nyheterna i terminaltjänsten i Windows Server 8. Det känns som att frågan i högsta grad måste ställas igen. Låt oss se på några av nyheterna.

Den nya terminalklienten är förstås inbyggd i Windows 8 och är enklare än någonsin att använda. I och med det nya Metrogränssnittet blir det lätt att välja en sedan tidigare ansluten session med fingrarna.

Protokollet Remote FX har förbättrats kraftigt och ska enligt Microsoft utan problem kunna användas överföra multimedia över wan-förbindelser. En skärmbild kan kodas med olika codecs och skickas över tcp eller udp, beroende på vad som passar bäst. Remote FX kan också användas utan krav på en grafikprocessor i servern, grafikprocessorn kan numera emuleras direkt av den vanliga processorn i likhet med vad VMware gör i View 5.0. Förbättringarna gör att man kan få snabbare upplevelse till ca en tiondel av bandbredden vilket är mycket imponerande. Lokala usb-enheter kan kopplas in i en terminalsession och det fungerar bra att använda ”touch” via en rdp-session. Så länge din lokala enhet stödjer pekskärm kan du alltså använda den, även om du ansluter via en terminalsession.

Så, ”Behövs Citrix?”. Tja, det får förstås visa sig. Det ska bli mycket intressant att se hur Citrix ska möta hotet och vad de utvecklat de senaste åren, men troligen kommer de inbyggda funktionerna i Windows Server 8 att vara tillräckliga för att tillgodose behoven hos allt fler företag.

Så blir du blåst på pension

Så blir du blåst på pension

Pensionsbolagen håller inne stora delar av den intjänade tjänstpensionen.
I extremfallet räknar man med att betala ut pensionen till 105 års ålder, vilket innebär flera hundra tusen kronor mindre för pensionärer som lever normallångt.

Det skriver Dagens Nyheter och hänvisar till en utredning som Konsumenternas försäkringsbyrå och Finansinspektionen har gjort för att ta reda på hur pensionsbolagen betalar ut pengarna från pensionsförsäkringar.

När bolagen betalar ut räntan tar man dels hänsyn till prognosräntan, det antagande som de själva gör om avkastning på pensionskapitalet under utbetalningstiden. Ju lägre prognosränta, i desto större utsträckning lägger sig utbetalningarna i slutet av livet. Dessutom gör bolaget ett eget livslängdsåtagande, och ju längre livslängd man räknar med desto lägre blir månadsbeloppet.

Pensionsbolaget Danica hade de mest baktunga utbetalningarna eftersom man räknar med 40 års utbetalning, det vill säga att pensionärerna lever tills de blir 105 år. Eftersom genomsnittspensionären lever till 84,5 år enligt Statistiska Centralbyrån betyder att 15-20 år av pensionsutbetalningar fryser inne.

I undersökningen framgick det att de största pensions- och fondbolagen håller inne 446 220-665 580 kronor om pensionären bara lever till medellivslängden uppnås. Om man inte har återbetalningsskydd går dessa pengar till aktieägarna i vinstutdelande bolag eller till övriga pensionärer i ömsesidiga bolag.

Och nu överväger Finansinspektionen att vidta åtgärder mot bolagen som har den här typen av baktunga betalningar, skriver DN. En fråga som behöver belysas är om försäkringsbolagen verkligen får använda sig av hur långa livslängdsåtaganden som man vill.

”En hel del kan bli fråga om tillsynsärenden”, säger Göran Ronge, aktuarie på Finansinspektionen, till Dagens Nyheter.

Publicerat av:
privataaffarer.se

Lista: Så mycket kommer ekonomin växa fram till 2025 - Affärsvärlden

Lista: Så mycket kommer ekonomin växa fram till 2025 - Affärsvärlden

Den globala ekonomin får svårt att växa snabbare än potentialen de kommande fem åren, de utvecklade ekonomierna väntas visserligen återhämta sig men det motverkas av en inbromsning i tillväxtmarknaderna.

Den bedömningen gör Conference Board i en ny långtidsprognos, enligt Wall Street Journals nätupplaga.

På längre sikt bedömer Conference Board att en växande medelklass i tillväxtländerna kommer att hjälpa de globala företagen som nu måste anpassa sig till vikande efterfrågan från en svagare medelklass i utvecklade ekonomier.

Conference Boards prognos pekar mot att världsekonomin kommer att växa 3,2 procent 2012 för att därefter accelerera till 3,5 procent från 2013 till 2016. På längre sikt väntas den globala ekonomin växa med i genomsnitt 2,7 procent från 2017 till 2025.

Den prognostiserade tillväxttakten för hela perioden ligger därmed lägre än de 3,6 procent som var den genomsnittliga tillväxttakten 1996-2005.

Enligt Conference Boards prognos kommer en stor del av accelerationen på medellång sikt komma från utvecklade ekonomier, inklusive USA, euroområdet och Japan. BNP-tillväxten i utvecklade ekonomier väntas öka från 1,3 procent 2012 till 2,0 procent de följande fyra åren. Därefter väntas en tillväxt på 1,9 procent under perioden 2017-2025.

Tillväxtmarknaderna, under ledning av Kina, väntas få se BNP-tillväxten dämpas från 5,1 procent 2012 till 4,9 procent 2013-2016 och därefter 3,4 procent.

För Kina specifikt väntar Conference Board att BNP-tillväxten blir 8,7 procent 2012, 6,6 procent de följande fyra åren och därefter endast 3,5 procent. Denna på sikt svagare tillväxttakt i Kina baseras då på en betydligt större ekonomi, och Conference Board räknar med att Kina kommer att överta positionen som världens största ekonomi redan 2015, räknat på köpkraftskorrigerad basis.

Världsekonomins tillväxt i procent

2012: 3,2

2013-2016: 3,5

2017-2025: 2,7

söndag 6 november 2011

ARGUS - Bra för syn och hälsa!

ARGUS - Bra för syn och hälsa!

Blåbärsextrakt!

ARGUS är bra för synen och hälsan

  • ARGUS är en av de starkaste blåbärsprodukterna på marknaden.
  • ARGUS innehåller skandinaviska blåbär.
  • Kost, motion och rätt mängd antioxidanter varje dag är ett starkt bidrag till att upprätthålla en god hälsa.
  • Argus innehåller också selen, zink och vitaminerna A+E.

fredag 4 november 2011

My Blackberry Is Not Working! - The One Ronnie, Preview - BBC One - YouTube

My Blackberry Is Not Working! - The One Ronnie, Preview - BBC One - YouTube

Sex skäl för att använda molnet - IDG.se

Sex skäl för att använda molnet - IDG.se

Genom att använda externa molntjänster spar du både pengar och får bättre funktionalitet.
Här är sex skäl till att använda molnet.


1. Spar pengar på infrastruktur
Istället för att köpa nya servrar, operativsystem och applikationer för att tillhandahålla it-tjänster i egen regi, betalar du bara en månadsavgift till en molnleverantör. Med tanke på att kostnaden för en enda server med operativsystem och mjukvara kan kosta från fem-sex tusen till tiotusentals kronor, kan detta vara en stor fördel, särskilt om du vill testa ny funktionalitet innan du tar den i drift på allvar.

2. Spar pengar på installation och konfiguering
Om din it-personal är inte är bekanta med nya operativsystem eller mjukvaror, kan processen att införa en ny funktion bli en lång och mödosam process. Molnleverantörer har erfarna administratörer som inte gör något något annat än att arbeta med specifika tillämpningar. Detta är också ett av skälen till varför molnbaserade affärssystem är så populära. Affärssystem är notoriskt svåra att få igång, särskild med att få hårdvara och mjukvara att samarbeta på rätt sätt. Molnleverantörer har erfaren personal vilket innebär att rutinmässiga sysslor såsom övervakning, hantering av nya konton eller installation av patchar inte är några problem.

3. Spar pengar på stordrift
Eftersom molnleverantörer använder stora datacenter som företag delar, är deras kostnader för att driva den lilla del av datacentrat som du använder mycket mindre än vad dina kostnader skulle vara för en server - som troligen också underutnyttjas - i ditt egna datacenter.

4. Få bättre prestanda och fler funktioner
Eftersom molnleverantörer tillhandahåller tjänster till många olika företag, köper de stora system som erbjuder prestanda som är mycket högre än vad ett litet företag har råd att köra internt. De har oftast de mest kapabla versionerna av mjukvara, så de får tillgång till funktioner till mycket lägre kostnader än du skulle kunna få i egen regi. Molnleverantörernas erfarna administratörer är mer benägna att veta hur du optimerar prestanda än vad ditt företag klarar av - särskilt om din it-avdelning består av samma person som också fungerar som designavdelningen.

5. Öka företagets dynamik
Molnleverantörer kan lägga till servrar eller tjänster snabbt och enkelt, och göra dessa tillgängliga inte bara för dina interna företagsanvändare utan för externa partners och kunder. Detta innebär att du kan uppnå flexibilitet som annars skulle vara svårt eller omöjligt att uppnå internt. Du kan reagera snabbare på dina kunders behov och förändringar i din kärnverksamhet.

6. Upplev bättre feltolerans
Molnleverantörer har råd att ha flera datacenter, flera internet-anslutningar samt replikering av data mellan olika datacenter. Dessutom kan de erbjuda nivåer av skydd för långt utöver enkla nattliga säkerhetskopieringar, som exempelvis elgeneratorer som kan hantera strömavbrott och tunga servrar som kan hålla igång även om komponenter slutar att fungera.

De besparingar som molntjänster kan ge kan vara dramatisk inklusive andra fördelar, som till exempel fler funktioner och bättre smidighet. Kom bara ihåg att dessa fördelar kan kompenseras av risken att förlora data om molnleverantören får problem. Du kan balansera risker genom att använda ett feltolerant alternativ exempelvis genom att låta leverantören säkerhetskopiera dina data till en annan molnleverantör.

IDG NEWS, Logan G. Harbaugh.


Web TV Professional

Web TV Professional

Infinite Storage on Your Desktop @ Bitcasa

Infinite Storage on Your Desktop @ Bitcasa

Dumpa Dropbox - gör din egen filsynkningstjänst - Cloud Magazine

Dumpa Dropbox - gör din egen filsynkningstjänst - Cloud Magazine

Sparkleshare är ett nytt projekt som låter användare skapa egna Dropbox-liknande tjänster, och fungerar både med egna servrar och externa lagringsmoln.

Turerna kring Dropbox visar inga tecken på att avta. Nyligen ändrade företaget sitt licensavtal vilket ledde till stora frågetecken huruvida Dropbox fick laglig rätt till allt material som lagras i deras moln. Trots att Dropbox bestämt hävdar att användarnas data är användarnas - avspeglas detta inte av licensavtalet. I alla fall inte med samma tydlighet som med alternativa tjänster som exempelvis Box.net och Sugarsync.

Förutom att det finns många alternativa tjänster till Dropbox och gott om metoder för att säkra sitt innehåll på Dropbox är det säkraste sättet att inte flytta ut informationen till tredje part utan behålla informationen på egna servrar.

Sparkleshare är ett nytt projekt som distribueras som öppen källkod och låter dig skapa en egen Dropbox-liknande tjänst. Projektet är fortfarande i beta-stadiet och fungerar än så länge bara för Mac OS X och Linux, men stöd för Windows kommer att finnas när projektet lämnar beta-fasen. Stöd för Android och Ios är även under utveckling.

Eftersom du använder din egen server finns det inga begränsningar för hur mycket data du kan lagra.

På projektets hemsida kan du läsa detaljerade instruktioner för hur du installerar Sparkleshare i Debian, Ubuntu Linux, Solaris 11 Express och OS X Server. Här kan du se ett kort videoklipp om hur det fungerar.

Har du ingen egen server kan du använda Github eller Gitorious för lagring av filer.


Mer från IDG-nätverket

Tio trender att ha koll på 2012 - Computer Sweden

Tio trender att ha koll på 2012 - Computer Sweden


1. Anställda tar med sig sina pekplattor och andra enheter till jobbet. 2015 beräknas pekplattor stå för en hälften så stor försäljning som bärbara datorer. Det innebär stora utmaningar inom säkerhet och administration.

2. Mobila applikationer förändras med tekniker som pekgränssnitt, gester och röstigenkänning. Och applikationerna sprids, 2014 räknar Gartner med att 70 miljarder mobilappar laddas ner.

3. Användarupplevelsen blir mer social och mer påverkad av sammanhanget som användaren finns i. De bästa applikationerna förutspår användarens agerande och presenterar det lämpligaste innehållet. Tekniker som närfältskommunikation – nfc – förstärker den här trenden.

4. Marknadsplatser för företagsapplikationer, på vilka anpassade applikationer skapas åt kunderna. Det ger kundföretagens it-avdelningar kontroll, men också utmaningar i form av användare med speciella krav.

5. Allt styrs på internet. Kameror, sensorer, mikrofoner och bildigenkänning är några exempel på att allt mer styrs på internet. It-avdelningarna behöver administrationsverktyg för de här enheterna.

6. Växande datamängder ställer nya krav på it-avdelningarna. Det krävs kompetens för nya lösningar som Apaches dataanalysplattform Hadoop.

7 Nästa generations dataanalys innebär att många företag analyserar och simulerar allt som görs. Analyser kommer att kunna göras på mobila enheter som har tillgång till data.

8 Minneslösningar. Allt fler applikationer hanterar alla data i minnet, i stället för på disk. Anledningen är bättre prestanda. Dessutom kommer flashminnen att etableras som en kompromiss i valet mellan minne och disk.

9. Molnet är inte lika omtalat i år som förra året, men det är fortfarande en viktig trend. Det blir inte minst viktigt att skapa hybridmoln med både publika och privata delar, samt att förbättra säkerhet och administration.

10. Extremt energisnåla servrar kan hantera stora datamängder på ett effektivt sätt. Enligt Gartner passar en sådan arkitektur för 10 - 15 procent av it-körningarna på företagen.

USA klår Sverige på 4g-telefoner - Computer Sweden

USA klår Sverige på 4g-telefoner - Computer Sweden

Telia må ha varit först i världen med det 4g-nät som kom redan i slutet på 2009 - men när det gäller 4g-telefoner ligger USA steget före.

HTC Vivid och Samsung Skyrocket är två av mobilerna som fungerar med 4g-nätet.
På söndag inleder den amerikanska operatören AT&T sin försäljning av de första telefonerna som stöder de snabba nedladdningshastigheterna i 4g-näten.

De telefoner som används är HTCs Vivid samt en variant av Samsungs Galaxy S II kallad Skyrocket. Både HTC Vivid och Samsungs Skyrocket hör till marknadens mest kraftfulla modeller med skärmar på 4,5 tum. HTCs modell har upplösning på 960 x 540 punkter medan Skyrocket ligger på 800 x 480 punkter. Båda har processorer med dubbla kärnor och kameror som klarar åtta megapixel.

– Vi har inte fått ut några 4g-telefoner på den europeiska marknaden och framtida lanseringar kan jag inte kommentera, säger HTCs pr-chef Rikke Juul Hansen.

Från Samsung är beskedet bara att Galaxy S II LTE inte dyker upp i Sverige förrän vid årsskiftet.

I samband med lanseringen av de två 4g-telefonerna meddelar AT&T att företagets lte-nät, en av de tekniker som brukar kallas för 4g, från och med helgen är aktivt i Boston, Washington, Baltimore, Atlanta, Chicago och ett antal städer i Texas. Kring årsskiftet ska ytterligare 15 områden täckas. Även operatörer som Verizon, Sprint och T-Mobile har kommit långt i utbyggnaden av det amerikanska 4g-nätet.

I Sverige är det givetvis pionjären Telia som kommit längst i utbyggnaden medan operatören Tre är sist på bollen.

Erik Hörnfeldt, informationschef på Tre, säger att man ännu inte lanserat sina 4g-tjänster.

– Men nätet är i gång. Jag använder det hemma och det är väldigt najs eftersom jag är ensam på min basstation.