tisdag 25 december 2012

Räntefond – nästan som ett bankkonto - DN.SE

Räntefond – nästan som ett bankkonto - DN.SE

Det är dags för tredje lektionen i DN:s fondskola. I dag står räntefonder på schemat. 

1 Vad är en räntefond?
Det är en fond som köper olika räntepapper som ges ut av stater, bostadsinstitut eller företag som vill låna pengar. När en person tar ett bostadslån får den betala ränta till banken. I det här fallet får stater eller företag betala räntor till fonden som köpt deras räntepapper.

2 Vilka sorters räntefonder finns det?
Det finns tre olika sorter beroende på vad de investerar i. Den första är korta räntefonder, eller penningmarknadsfonder som de också kallas. De köper räntepapper som löper på högst ett år. Det är ofta ränte­papper från stater men även från företag. Det här är de säkraste av räntefonderna. Risken att ens fond ska hamna på minus är i praktiken obefintlig.

Den andra formen är långa räntefonder, kallas också obligationsfonder, som köper räntepapper med löptid på över ett år. De här är också normalt tryggt sparande, men här finns en risk för minusavkastning.

Den tredje gruppen är företags­obligationsfonder som blivit väldigt vanliga på senare år. Här är risken högre men samtidigt är chansen till bättre avkastning lite större.

Men en del blandar också räntepapper från olika utgivare och löptider varför gränserna mellan olika grupper kan vara flytande.

3 När ska jag spara i räntefonder?
När man vill ha ett säkert sparande.

4 Hur ska jag veta vilken sorts räntefonder jag ska spara i?
Korta räntefonder är ett alternativ till bankkonto. Här kan man ha pengar som ska användas inom ett par år. Långa obligationsfonder kan man ha på längre sikt som komplement till aktiefonder. För fonder som investerar i statsobligationer finns för närvarande en högre risk eftersom långa obligationsfonder har det svårt när räntorna går upp vilket det finns en risk för just nu.

5 Vad för avkastning kan man räkna med?
Just nu är avkastningen för korta räntefonder ganska dålig. Genomsnittsfonden har gett 2,3 procent i snitt och de bästa kring 3,5 procent. De bästa obligationsfonderna har haft en avkastning på 4–5 procent på ett år medan företagsobligationer gått bäst med plussiffror på 10–15 procent på ett år. Det ska tilläggas att tidigare avkastning inte är någon garanti för hur det kommer att gå framöver.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar