Verksamhetsarkitekt: Har som målsättning att hjälpa verksamheten att möta nya omvärldskrav. Typiska frågor är att beskriva och analysera verksamhetsprocesser, hur de kan förbättras, hur informationen hanteras, om informationskvalieten är hög och om det finns rätt systemstöd som stöttar verksamheten.

Lösningsarkitekt:
Planerar realiseringen av it-lösningar baserat på verksamhetens behovsbild och med förutsättningar från existerande it-tjänster i organisationen. Ser till att den befintliga funktionaliteten återvänds och säkerställer att de företagsövergripande arkitekturprinciperna och riktlinjer kring standarder följs i den tekniska arkitekturen.

Infrastrukturarkitekt:
Arbetar med att strukturera, dokumentera och föreslå den infrastruktur som matchar organisationens behov. Är inblandad i de flesta it-relaterade projekten men jobbar även med löpande drift, förbättringar, designar och optimerar de möjliggörande it-infrastrukturerna.

Enterprisearkitektur-funktionen:
Beroende på verksamhetens typ och organisationens storlek kan ansvaret ligga i en särskilt grupp eller skötas genom ett samarbete mellan de olika arkitekterna i organisationen. Tillsammans ansvarar de för att enteprisearkitekturen levererar värde till organisationen och för de beslut, riktlinjer, mallar, verktyg, metoder, principer och styrmodeller som används för att bedriva arbetet.

Mjukvaruarkitekt:
Strukturerar och designar mjukvaror så att de uppfyller både funktionella krav och de olika arkitekturella kvalitetskrav som ställs på systemen. Jobbar vanligen på en mer detaljerad nivå än lösningsarkitekten och rollen kan därför ses som en specialisering.

Källa: ”It-relaterade arkitektroller i Sverige 2012”, Iasa