onsdag 23 januari 2013

Nya rekord för brott på börsen | Sverige | SvD

Nya rekord för brott på börsen | Sverige | SvD

stort mörkertal Antalet anmälda finansmarknadsbrott nådde en ny rekordnivå 2012. Det visar siffror som SvD Näringsliv tagit del av. Samtidigt räknar Ekobrottsmyndigheten med ett stort mörkertal. 

Det svåråtkomliga marknadsmissbruket kan beskrivas som Stockholmsbörsens största och mest svårlösta problem. Möjligheten att tjäna pengar genom att fuska är stor, samtidigt som det är allmänt känt att risken att åka fast är liten.

Och anmälningarna om misstänkta brott ökar. Nya siffror som Ekobrottsmyndigheten, EBM, tagit fram åt SvD Näringsliv visar att det framför allt är anmälningar om ”otillbörlig marknadspåverkan” som ökar. Det vill säga order och transaktioner som är ägnade åt att ge falska eller vilseledande signaler som påverkar marknadspriset.
I fjol uppgick antalet anmälningar till 177. Det är en ökning jämfört med föregående år – och den högsta noteringen hittills.

Antalet marknadsmissbruksbrott har ökat stadigt de senaste åren. Fjolårets siffror kan jämföras med att det så sent som år 2005 bara gjordes fem anmälningar.

Martin Tidén, chefsåklagare på finansmarknadskammaren på Ekobrottsmyndigheten, menar att ökningen i antalet anmälningar delvis beror på att de har gjorts med lägre kvalitet än anmälningarna som gjordes året innan.

–Några säger att skälet till det är att kvaliteten på anmälningarna på vissa håll är mindre bra. Det vill säga det som anmälts skulle inte ha anmälts, säger Martin Tidén.

–Vi ska ägna året åt att ihop med Finansinspektionen ytterligare höja kvaliteten på anmälningar som kommer in. Det gäller att hålla isär begreppen, bara för att det ser skumt ut och beteendet inte är önskvärt måste det inte vara ett brott.

Kan det inte vara så att mycket inte har anmälts också?
–Jo, absolut. Det finns ett mörkertal vad gäller otillbörlig marknadspåverkan. Det ska vi försöka se om vi kan minska.

En annan förklaring till ökningen kan, enligt Martin Tidén, vara att det inte öppnats lika stora möjligheter att tjäna pengar på insiderhandel under fjolåret eftersom det inte gjordes så många företagsaffärer av de börsnoterade bolagen.

–Det finns ett påstående om att det inte görs så mycket affärer, och då blir det svårare att tjäna pengar på insiderinformation. Därför gör man det på anmälningar om OTM:er, säger han och syftar på brotten ”otillbörlig marknadspåverkan”.

Att stora börsaffärer var relativt sällsynta under 2012 märks alltså i att antalet anmälda insiderbrott minskade något. Under 2012 kom 87 anmälningar om insiderbrott in till EBM. Det kan jämföras med 96 anmälningar år 2011.

–Det gäller att ha koll på sin insiderinformation. De här processerna vid en företagstransaktion är det ju hundratals personer som kan ha insyn i och finns antecknade i loggböcker på bolaget, advokatbyråer, revisionsbyråer, reklambyråer. Det är klart att om flera hundra har insiderinformation, är det inte uteslutet att någon av dem utnyttjar att de har den informationen. Har man dessutom inte koll på hur man hanterar information, det vill säga att det läcker, då är det ännu mer besvärligt, säger Martin Tidén.

I Sverige är det ändå ytterst sällan någon döms för insiderbrott. I USA däremot händer det med jämna mellanrum. Senaste exemplet var Goldman Sachs tidigare styrelsemedlem Rajat Gupta, som dömdes till två års fängelse och 5 miljoner i böter för insiderhandel. Han hade under finanskrisens mest akuta fas, hösten 2008, försett sin vän, en hedgefondförvaltare, med hemlig information om Goldman Sachs. Martin Tidén säger att det dels beror på en annan teknik som används.

–I USA har polisen använt sig av hemlig telefonavlyssning, som i just det fallet har blivit ifrågasatt om man ens får använda. Dessutom kan de inblandade där samarbeta med polisen och få lägre straff. Man kan ju konstatera att det gått bra för dem i det där avseendet, säger han och konstaterar samtidigt att USA ligger i paritet med Sverige – om man jämför antalet lösta brott och finansmarknadernas storlek.
I Sverige har regeringen kommit med förslag för att komma till rätta med insiderproblematiken, bland annat ska man titta på sanktionssystemet.

Finansmarknadsminister Peter Norman skrev den 29 december på SvD:s debattsida Brännpunkt att det ”pågår ett omfattande arbete” med att skärpa regleringen i finanskrisens spår:
–Så kallad insiderhandel innebär att människor skor sig på andras bekostnad och dessutom skadar förtroendet för finansmarknaden. Att komma till rätta med detta är viktigt. Sverige har lyckats driva igenom en tuffare lagstiftning på EU-nivå. Denna väntas komma på plats under 2013 och börja tillämpas senast våren 2015.

Carolina Neurath Reporter Näringsliv

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar