onsdag 11 september 2013

Mångmiljardbesparing på elektroniska betalningar - Computer Sweden

Mångmiljardbesparing på elektroniska betalningar - Computer Sweden

Svenska konsumenter och handelsföretag kommer att sänka sina kortavgifter med ungefär hälften tack vare EUs nya reglering för elektroniska betalningar. Det handlar om en årlig besparing bara i Sverige med cirka fem miljarder kronor.  


EU-kommissionens förslag till ny reglering publicerades den 24 juli och nu har Svensk Handel gjort sin bedömning av förslagen. Svensk Handel har 13 000 medlemsföretag och de svarar för cirka 70 procent av Sveriges detaljhandel som totalt är värd cirka 630 miljarder kronor per år.

I dag uppgår handlarnas kortavgifter till cirka tio miljarder kronor per år. Vid en normal kortbetalning betalar den svenska handlaren 1- 2,50 kronor i transaktionsavgift och det är storleken på transaktionsavgiften som står i fokus. För kreditkorten är avgiften ännu högre.

– Inom fem till tio år når vi årliga besparingar för kortavgifterna i klassen fem miljarder kronor per år men detta förutsätter att EU-kommissionens samtliga förslag godkänns och införs, säger Bengt Nilervall, expert på betalningsfrågor på Svensk Handel.

– Med ökad konkurrens kan fler aktörer skapa digitala betalningstransaktioner till betydligt lägre priser än dagens kortavgifter, säger Bengt Nilervall.

Enligt EU-kommissionen handlar det om en besparing för handelsföretag och konsumenter i klassen 150 miljarder kronor per år.

– Vi bedömer att det finns en majoritet på EU-nivå för att förslagen kan beslutas och bli lag i alla berörda länder. Jag tror att inom tre år är den nya lagstiftningen på plats i medlemsländerna, säger Bengt Nilervall.

Förlorare på den nya regleringen blir bankerna och kortföretagen. För dem handlar det om enorma belopp i minskade intäkter.
Bankerna har också reagerat starkt mot EU-förslaget. Svenska Bankföreningen varnar till och med för att övergången till det kontantlösa samhället avstannar som följd av den föreslagna regleringen.

Visa Europe håller med. Organisationens chef, Peter Ayliffe, säger i ett pressmeddelande att det finns mycket begränsade bevis som stöder att EU-kommissionens förslag är fördelaktiga för konsumenterna. Mastercard har avböjt att ge något svar på CS fråga.

CS har även talat med Ikea som har arbetat i flera år för att EU ska införa den föreslagna regleringen.

– Det kommer att bli en politisk strid om detta. Jag bedömer att bankerna och kortföretagen kommer att försöka ändra i förslaget till sin fördel, säger Martin Weiderstrand, Ikea EU Affaires, till CS.

I Sverige har regeringskansliet nu börjat analysera EU-kommissionens förslag.

– Ambitionen är att regeringen ska ha en uppfattning klar om förslagen inom några månader, säger Anna Andersson på finansdepartementet.

Kommissionen föreslår att EU ska prioritera att fatta snabbt beslut i saken.
Gemensamma regler för 31 länder

Det föreslagna regelverket innebär att så gott som alla elektroniska betalningar med kort, via mobil och internet får en gemensam reglering för första gången för alla länder i EEA (European Economic Area). EEA omfattar idag EU samt Island, Liechtenstein och Norge, det vill säga 31 länder.

Ett viktigt mål är att öka konkurrensen på betaltjänstemarknaden. Svensk Handel och Ikea pekar särskilt på två av förslagen som innebär ökad konkurrens.

Enskilda handelsföretag får för första gången rätt att lösa in korttransaktioner i valfritt land i EU. Idag är inlösenkostnaden för en korttransaktion upp till tio gånger högre i det dyraste landet i EU. Ikea får rätt att lösa in hos den bank som erbjuder lägst pris i valfritt EU-land. Detta är förbjudet idag.

Alla betaltjänstleverantörer som uppfyller EU-kraven får garanterad rätt till information om enskilda bankkunders kontoinformation, förutsatt att bankkunden själv givit sitt tillstånd till detta. Denna regel underlättar särskilt för nya betaltjänstleverantörer att priskonkurrera med de stora bankerna om marknaden för elektroniska betalningar.

En annan faktor med betydelse för konkurrensen är kommissionens förslag att införa fler gemensamma tekniska standarder. Idag dominerar nationella tekniska lösningar.

Innehållsförteckning

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar