måndag 14 oktober 2013

Problemet med Bitcoin - IDG.se

Problemet med Bitcoin - IDG.se

Sedan årsskiftet har den digitala valutan Bitcoin tiofaldigats i värde. Vissa, till exempel Piratpartiets grundare Rick Falkvinge, är så övertygade om dess förträfflighet att de satsat sina sparpengar i den. Andra menar att den är byggd på ett fundamentalt tankefel.

En söndag våren 2011. I en lägenhet på Malmvägen i Sollentuna sitter Rick Falkvinge – tidigare partiledare för Piratpartiet, numera politisk frifräsare – framför sin dator. Han experimenterar med den digitala valutan Bitcoin, omhuldad av teknikutopister som en uppfinning med potential att vända hela det monetära systemet upp och ned.

I sin digitala plånbok har Rick Falkvinge motsvarande 25 kronor i Bitcoin. Pengarna har han fått via en sajt som delar ut små andelar av valutan gratis till sina besökare, ett sätt att uppmuntra fler att börja använda den. Han bestämmer sig för att skicka dem till en vän i Indien. Några musklick är allt som krävs, sen har pengarna bytt ägare.

Pengarna skickades på en söndag men kom ändå fram omedelbart. Överföringen skedde utan att någon mellanhand tog ut en avgift, och var dessutom helt anonym och ospårbar. Inget av det hade varit möjligt med en gammal hederlig banköverföring eller en kortbetalning.

Rick Falkvinge berättar hur han den där dagen framför datorn i Sollentuna tömde sitt sparkonto, maxade krediten hos banken – och satsade rubbet i Bitcoin.

Hur mycket pengar var det? Mer än 100 000 kronor men mindre än en miljon, säger Rick Falkvinge. Mer precis än så vill han inte vara.

– Insikten var att det här kommer ta över fullständigt. Det är bara en fråga om tid, säger han idag.

Två och ett halvt år tidigare gjorde en man vid namn Satoshi Nakamoto ett inlägg på obskyr mejlinglista om kryptografi. I inlägget beskrev han sina tankar om en digital valuta vid namn Bitcoin. Satoshi Nakamoto var en fullständig nykomling i sammanhanget. Ingen i den kryptografiska världen kände till honom sedan tidigare och det finns förbluffande få spår efter honom på nätet. Faktum är att han tycks ha försvunnit spårlöst sedan dess, vilket lett till den rådande hypotesen om att Satoshi Nakamoto i själva verket är en pseudonym. Vem eller vilka som dolde sig bakom namnet är fortfarande okänt.

Trots det så tog den kryptografiska världen sig an hans skapelse med stor entusiasm. Med Bitcoin knäcktes nämligen en nöt som de flesta tidigare försök på samma område gått bet på.

Falska pengar

Alla som funderar på att skapa en digital valuta stöter förr eller senare på samma problem. Om pengar ska existera som ettor och nollor snarare än sedlar och mynt gjorda av papper och metall, hur förhindrar man då att listiga investerare dubblar eller tripplar sina besparingar på en mikrosekund genom att helt enkelt skapa kopior av dem? Det enkla svaret är att instifta en pålitlig, oberoende tredje part med uppgift att granska och validera de pengar som byter händer. Någon som kan syna varje digitalt mynt och slå fast att det är äkta vara, snarare än en kopia av ett som redan finns i cirkulation. Kort sagt: en centralbank.

Det finns uppenbara avigsidor med ett sådant upplägg. För det första skapar det en sårbar mittpunkt i systemet, en uppenbar måltavla för hackare och andra som vill sabotera för den nya valutan. För det andra förlägger det makten hos en central auktoritet – just en sådan som många teknik- och internetliberaler, som till exempel Satoshi Nakamoto, har en tendens att misstro över allt annat.

Bitcoin löser problemet genom att distribuera centralbanksfunktionen i ett peer-to-peer-nätverk. Vem som helst kan ansluta sig till det och hjälpa till med verifieringsarbetet. Det vill säga: bli en del av centralbanken. Rent tekniskt handlar det om att lösa tidskrävande kryptografiska problem. I utbyte mot att upplåta processorkraft så belönas användaren med nya Bitcoin, som genereras ur samma system (läs sidoartikel: Så funkar kryptovalutan).

Det gör att Bitcoin skiljer sig fundamentalt från tidigare digitala valutor, till exempel e-gold eller World of Warcraft-pengar. Sådana är knutna till en central auktoritet – företaget E-gold Ltd i det förstnämnda exemplet, spelföretaget Blizzard Entertainment i det sistnämnda – som kontrollerar valutans utveckling. Bitcoin existerar helt oberoende från centrala makthavare. Istället förlitar det sig på användarna. Så länge där finns människor som är villiga att utföra arbetet med att validera transaktioner så kommer systemet att fungera.

Bitcoin är i högsta grad en ideologiskt driven skapelse. Den inbyggda anonymiteten, ospårbarheten och bristen på både insyn och kontroll från allt vad centralbanker och regeringar heter tilltalar många i teknikerkretsar. Rick Falkvinge är en av dem. Han ser Bitcoin som en revolution, fullt jämförbar med nätets eller e-handelns breda genomslag. Inom ett par decennium spår han att valutan kommer ha ställt till lika mycket problem för det monetära systemet som fildelningen gjort för musik- och filmbranschen.

– Infrastrukturen håller på att byggas ut, men den är inte färdig än. Realistiskt kommer det dröja tio, femton år innan allmänheten ens börjar använda Bitcoin. Därifrån får vi en exponentiell utveckling, säger Rick Falkvinge.

Fördelarna han beskriver är uppenbara:

– Ingen behöver betala en avgift till ett kortföretag. Det finns ingen centralbank som kan styra tillgången på pengar och starta sedelpressarna för att radera ut folks tillgånger. Det är så överlägset allt annat som finns idag att det kommer slå undan benen för bankväsendet.

Klart är att intresset för valutan ökat explosionsartat. I början av 2013 kostade ett Bitcoin under 20 dollar. Tre månader senare hade värdet mer än tiodubblats. Toppnoteringen nåddes den 10 april då ett Bitcoin var värt 266 dollar. Därefter föll kurvan skarpt, och i skrivande stund köps och säljs de digitala mynten för ungefär 130 dollar styck.

Rick Falkvinge håller med om att värdeökningen är absurd, men den följer ändå i stort hans egna prognoser. Inom tjugo år tror han Bitcoin etablerats som standardvalutan för internationell handel. Då kommer värdet på ett Bitcoin ligga mellan hundra tusen och en miljon dollar, säger han.

En bubbla?

Det finns andra sätt att se på den plötsliga värdeökningen. Många betraktar den som ett tecken på att Bitcoin är en ren spekulationsbubbla. En sådan bubbla blir än mer uppblåst ju mer uppmärksamhet valutan får, och ju fler som lägger in pengar i den – inte för att de har något intresse av Bitcoin som betalmedel, utan för att de ser en chans att de ska öka i värde och kunna säljas med stor vinst.

Däremot vore det missvisande att kritisera Bitcoin för att det inte backas upp av något verkligt värde. Vanliga valutor, som kronor eller dollar, motsvarades en gång i tiden av en viss mängd guld, men det systemet är övergivet sedan länge. Bitcoin uppfyller helt klart några av de grundläggande krav som måste ställas på en valuta.

– Egentligen kan vad som helst bli en valuta. För att det ska funka så måste det finnas i begränsat utbud och det ska fungera för att betala med, säger Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Rikard Forslid ser ingen större anledning till oro för effekterna av en sprucken Bitcoin-bubbla. På individnivå skulle effekterna bli dramatiska – de som har lagt in sina besparingar i den virtuella valutan skulle förlora dem. Men för samhället i stort skulle det inte spela någon större roll.

– Eftersom det inte finns någon reell ekonomi kring Bitcoin så behöver man inte bekymra sig. Växelkursen för ett land har stor betydelse för export och import, men det här är mer som att spekulera i konst, säger Rikard Forslid.

Men, tillägger han, om spekulation i Bitcoin blev tillräckligt omfattande skulle det kunna driva upp inflationen så länge ökningen pågår. Dessutom skulle effekten av en sprucken bubbla kunna ge effekter utanför Bitcoin-ekonomin, förutsatt att den var tillräckligt uppblåst och involverade tillräckligt många människor.

– På samma sätt skulle man bli orolig om alla köpte konst för sina pengar, för även det priset kan gå ner. Det skulle få reella effekter.

Det är dock ett högst hypotetiskt scenario. För att det skulle hända skulle Bitcoin-ekonomin behöva vara många gånger större än den är i dag. I slutet av mars jublade Bitcoin-communityn när det totala värdet på alla Bitcoin i circulation nådde över en miljard dollar. Det kan låta mycket, men är bara en spottstyver i jämförelse med de enorma värden som finns knutna till andra valutor.

Dömt att misslyckas

Den skarpaste kritiken mot Bitcoin är av ett annat slag. En av de som är övertygade om att valutan på sikt är dödsdömd är Felix Salmon, finansbloggare på nyhetsbyrån Reuters. Hans dom är entydig: Bitcoin är i grunden felaktigt designat, just på grund av det som annars lyfts fram som valutans främsta styrka – att det saknas ett centralt maktcentrum. Det får flera konsekvenser, bland annat att tillförseln av nya Bitcoin hålls på en stadig och förutsägbar nivå, styrd av algoritmer istället för beslut fattade av en riksbank. Redan nu kan man förutsäga hur många Bitcoin som kommer uppstå varje år. År 2140 ska det finnas 21 miljoner. Sedan skapas inte fler.

Men eftersom Bitcoin-ekonomin som helhet växer när någon köper Bitcoin för dollar eller kronor måste det sammanlagda värdet ändå öka. Andra valutor, som kontrolleras av en riksbank, hanterar det genom att trycka nya sedlar eller på annat vis föra in mer pengar i systemet. På så sätt växer mängden pengar i takt med ekonomin. Men eftersom mängden Bitcoin som skapas är förutbestämt av algoritmer kan motsvarigheten inte hända.

Istället ökar varje Bitcoin i värde. Det är just vad spekulanter hoppas på, men förödande för Bitcoin som betalningsmedel.

Deflation, motsatsen till inflation, innebär att pengar blir mer värda. Konsekvensen blir att det inte finns någon anledning att använda sig av sina pengar, genom att anställa eller att köpa varor. Med hög deflation finns helt enkelt ingenting smartare att göra med sina tillgångar än att låta dem ligga kvar på bankkontot, eftersom varje köp blir en förlustaffär. Skulle du betala för en dator idag om du visste att pengarna var dubbelt så mycket värda om några veckor?

Och detta på grund av just det valutans anhängare hoppas på – att fler börjar använda Bitcoin som betalmedel. Som Felix Salmon uttrycker det: Om den lyckas så misslyckas den. Rick Falkvinges stora investering har inte gått Felix Salmon förbi. Han ger inte mycket för dess framtid: “Han är dömd att sluta som fattig och besviken om han inte ändrar sig.”

Rikard Forslid skriver under på resonemanget. Hög deflation kan inte undvikas om inte nya pengar kan föras in efter behov.

– Om ambitionen är att göra Bitcoin till en världsvaluta så är deflationen ett problem. Penningmängden måste kunna öka i takt med att ekonomin växer, säger han.

Oavsett vilket skrattar Rick Falkvinge – åtminstone i skrivande stund – hela vägen till banken.

Låt oss leka med tanken att han skrapade ihop blott 100 000 kronor den där vårdagen år 2011. Det gör honom till en rik man idag. Då stod växelkursen i knappt 5 dollar per Bitcoin. I skrivande stund är den drygt tjugofem gånger högre, och Rick Falkvinges insats är värd i runda slängar 2,5 miljoner kronor. När Bitcoin nådde sin toppnotering tidigt i april i år hade han drygt 5 miljoner kronor på banken.

Har han aldrig tänkt tanken på att ta hem vinsten? Nej. Rick Falkvinge tänker långsiktigt.

– Det hade varit annorlunda om jag haft tillräckligt för att dra mig tillbaka och leva på pengarna resten av livet. Men så är det ju inte. Jag ser det här som mina pensionspengar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar