Talet om kompetensbrist i
it-branschen oroar inte Folkpartiledaren och utbildningsministern Jan
Björklund. I stället pekar han på att intresset för tekniska
utbildningar ökar – särskilt dem som är inriktade mot it.


– Det är ett kraftigt ökat söktryck
för både civilingenjörer och högskoleingenjörer och det är ju där de
renodlade it-utbildningarna finns. Så kraftigt att de högskolorna
knappast hinner med att bygga ut de utbildningarna just nu, säger han.


– Och det är inte de gamla klassiska
inriktningarna som maskiningenjör och så det handlar om, där är det
fortsatt svårt, utan det är just it som drar.


Han framhåller också att det tekniska programmet på gymnasiet som återinförts under hans tid som utbildningsminister går bra.


– Även där ökar söktrycket kraftigt
för att bli gymnasieingenjör. Och medieprogrammen som fanns tidigare och
ju egentligen var it-program överrekryterade. Så det är ett väldigt sug
efter it-utbildningar.


Jan Björklund pekar också på de spelutbildningar som finns.


– I verkligheten är det en bred
it-utbildning men genom att kalla det spelutbildning så lockar det till
sig unga grabbar – och det växer så det knakar.


Kompetensbristen framöver finns snarare i andra branscher exempelvis vård och omsorg enligt utbildningsministern.


– It-ingenjörer är bland det mest
populära, sen att det går upp och ner i branschen är en annan sak. Sedan
några år går det upp och då ska alla rekrytera sen när det går ner om
några år så sparkas folk men riktigt så fort går inte högskolan.


När det gäller skolans
digitalisering har Jan Björklund just ändrat åsikt och vill ta fram en
nationell it-strategi – något som han motsatt sig i flera år. Det är
inget som löser skolans problem i stort anser han men det finns ändå
behov av att få in it i skolan.


– Vi har kommit långt när det gäller
tillgång till teknik – eleverna använder den om inte ständigt så
regelbundet. Nästa steg är hur det används och där varierar det från
väldigt genomtänkt till exempel där eleverna ägnar sig åt spel och allt
däremellan. Det är nu en pedaogisk fråga och därmed lärarnas ansvar. Så
fokus är inte att det finns för lite teknik utan det är innehållet.


Hur ska lärarnas kompetens höjas – blivande lärare lär sig knappast alls något om hur it ska användas? 

– Lärarutbildningen är för lite inriktad på pedagogisk metodik – det
gäller inte bara it. Den har blivit för akademiserad och handlar inte om
hur man jobbar i klassrummet. Jag tycker att inslaget av metodik ska
öka och dit hör i vår moderna värld också hur man använder it i
undervisningen.


Bredbandsutbyggnaden är det som står högst på Jan Björklunds it-agenda.


– Trots att vi kommit rätt långt
finns det fortfarande stora delar geografiskt som saknar bredband. Det
är en stor och viktig fråga att bygga ut ordentligt i hela Sverige. Det
krävs nästan i dagens samhälle att alla kommer åt nätet för att komma åt
samhällstjänster, bilda sig och ta del av nyhetshändelser. Det blir
också lättare att utföra olika jobb i glesbygd eller utanför storstad.


Hur ser du på att runt en miljon svenskar sällan eller aldrig använder internet? Är det ett problem? 

– Det beror på – att min 82-åriga mamma inte är uppkopplad är inte ett
problem. Men det är klart att om det är unga människor som ställer sig
utanför samhällsgemenskapen så är det ett problem.


I stället vänder han på resonemanget och pekar på att det är väldigt många svenskar som använder internet.


– Vi lever i ett fritt land och alla
läser inte dagstidningen heller. Men att vi har ett så högt användande
av internet gör att vi kan ha mycket service på nätet. Om
dagstidningarna hade samma genomslag skulle de älska det – man måste
sätta det i relation.


När det gäller integriteten på nätet vill Jan Björklund se en ny myndighet.


– Jag tycker vi ska inrätta en
Integritetsinspektion med uppdrag att ännu tydligare driva det
perspektivet. Den skulle ha ett bredare uppdrag än Datainspektionen och
ha ansvar för alla frågor som har med integritet att göra. Initiera
förslag och ge råd till regeringen.


Samtidigt tycker han att Sveriges regleringar hittills varit välmotiverade.


– Vi i Sverige styr bara över vår
egen lagstiftning och vi har lagt oss vinn vid att i den mån det ska
finnas begränsningar så ska de vara få, avgränsade, välmotiverade och
tydliga i lagstiftningen och övervaknignen måste övervakas. Vår
underrättelsetjänst är mer lagreglerad än i någon annan del av världen –
det är därför vi får en debatt - för att andra länder inte lagstiftar
om det utan bara gör det. Men titta på Putin – vi måste ha en
underrättelsetjänst.