lördagen den 17:e mars 2012
fredagen den 16:e mars 2012
Har moralen någon plats på Wall Street? | Wall Street-bloggen | SvD
Har moralen någon plats på Wall Street? | Wall Street-bloggen | SvD
Har moralen någon plats på Wall Street?
Greg Smiths rasande uppgörelse med arbetsgivaren Goldman Sachs har långt ifrån släppt greppet om Wall Street.
Diskussionerna om huruvida den numera arbetslösa Greg Smith har rätt eller inte när han menar att moralen har urholkats på finansbjässen och girigheten tagit över har vuxit till något hela finansvärlden nu måste stå till svars för.
Frågan som många ställer sig är därför också om moralen ens har en plats på Wall Street, eller om den ens existerar längre.
Alla är inte övertygade om just det sistnämnda.
New York Times har idag bjudit in till en större debatt i frågan. Så här resonerar exempelvis den tidigare arbetsmarknadsministern Robert Reich:
”Problemet är inte överdriven girighet. Tar du bort girigheten från Wall Street så har du bara asfalt kvar. Problemet handlar snarare om att vi har ett återkommande och stort övergrepp av makt och förtroende.”
Robert Reich är en av flera debattörer som menar att Wall Street under alla tider har tappat bort sin moraliska kompass. Den girighet som Greg Smith talar om är inte ny.
”Om han tror att han upplever något nytt så kan han inte sin historia. 1928 bildade Goldman Sachs and Company enheten Goldman Sachs Trading Corporation, som satsade på spekulation och lurade oskyldiga investerare. I den stora kraschen 1929 förlorade investerarna allt men Goldman behöll sina vidlyftiga avgifter.”
Yves Smith, bloggare på sajten NakedCapitalism, menar snarare att människan i grund och botten är för naiv för Wall Street. Det ligger inte i människans natur att misstänka att de som man har ett förhållande eller en koppling till ska lura dig. Att investerarna tror på Wall Streets integritet gör dem till ett enkla offer, skriver hon.
På University of California har bland annat psykologiprofessorn Dacher Keltner i flera omgångar granskat just vad som undergräver en människas moral. I de allra flesta fallen blev svaret just girighet. Men man har även lyckats visa att det är mer troligt att förmögna och framgångsrika människor i större utsträckning ljuger i förhandlingar och/eller använder sig av oetiska metoder i arbetet för att lyckas, däribland att lura klienterna på deras vinster.
Samtliga ovan har förstås en hel del poänger. Men frågan är komplex. Många menar att girigheten är A och O för att ens Wall Street ska fungera, att den måste finnas för att det ska vara framgångsrikt, att moralen kanske måste åsidosättas. I alla fall till en viss del.
Hur ser ni på saken? Finns moralen kvar i finansvärlden? Och hur viktigt är den och girigheten? Finns det 2012 en poäng i världens mest klassiska tal om att greed is good?
Diskussionerna om huruvida den numera arbetslösa Greg Smith har rätt eller inte när han menar att moralen har urholkats på finansbjässen och girigheten tagit över har vuxit till något hela finansvärlden nu måste stå till svars för.
Frågan som många ställer sig är därför också om moralen ens har en plats på Wall Street, eller om den ens existerar längre.
Alla är inte övertygade om just det sistnämnda.
New York Times har idag bjudit in till en större debatt i frågan. Så här resonerar exempelvis den tidigare arbetsmarknadsministern Robert Reich:
”Problemet är inte överdriven girighet. Tar du bort girigheten från Wall Street så har du bara asfalt kvar. Problemet handlar snarare om att vi har ett återkommande och stort övergrepp av makt och förtroende.”
Robert Reich är en av flera debattörer som menar att Wall Street under alla tider har tappat bort sin moraliska kompass. Den girighet som Greg Smith talar om är inte ny.
”Om han tror att han upplever något nytt så kan han inte sin historia. 1928 bildade Goldman Sachs and Company enheten Goldman Sachs Trading Corporation, som satsade på spekulation och lurade oskyldiga investerare. I den stora kraschen 1929 förlorade investerarna allt men Goldman behöll sina vidlyftiga avgifter.”
Yves Smith, bloggare på sajten NakedCapitalism, menar snarare att människan i grund och botten är för naiv för Wall Street. Det ligger inte i människans natur att misstänka att de som man har ett förhållande eller en koppling till ska lura dig. Att investerarna tror på Wall Streets integritet gör dem till ett enkla offer, skriver hon.
På University of California har bland annat psykologiprofessorn Dacher Keltner i flera omgångar granskat just vad som undergräver en människas moral. I de allra flesta fallen blev svaret just girighet. Men man har även lyckats visa att det är mer troligt att förmögna och framgångsrika människor i större utsträckning ljuger i förhandlingar och/eller använder sig av oetiska metoder i arbetet för att lyckas, däribland att lura klienterna på deras vinster.
Samtliga ovan har förstås en hel del poänger. Men frågan är komplex. Många menar att girigheten är A och O för att ens Wall Street ska fungera, att den måste finnas för att det ska vara framgångsrikt, att moralen kanske måste åsidosättas. I alla fall till en viss del.
Hur ser ni på saken? Finns moralen kvar i finansvärlden? Och hur viktigt är den och girigheten? Finns det 2012 en poäng i världens mest klassiska tal om att greed is good?
Framtidens standard – Christian Nagel om HTML5 - Addskills
Framtidens standard – Christian Nagel om HTML5 - Addskills
29 mars kommer Christian Nagel, en av branschens mest erfarna utvecklare och it-arkitekter, till Stockholm för att leda ett seminarium om HTML5. Addskills fångade honom för ett kort samtal om den kommande webbstandarden.
Vad ser du mest fram emot 2012 vad gäller webbprogrammering och ditt eget arbete?– Jag har alltid tyckt om att arbeta med ny teknologi. Redan förra året fick jag en del förfrågningar om workshops och coachning i jQuery och html5. För html5 har kundfokus primärt legat på semantiska extensions. Men allt eftersom nya versioner av webbläsarna – särskilt Internet Explorer – börjar stöda fler funktioner i html5, kommer fokus förflytta sig till områden som offline-arbete, web workers, canvas element och lagring, de nya formulärkontrollerna och så vidare. Självklart förväntar jag mig även ett stort intresse för Windows 8 med html och JavaScript – parallellt med Windows 8 med xaml.
När började du intressera dig för HTML5?
– Jag har arbetat med många olika teknologier i min karriär. Det var dags för något nytt. Självklart har det funnits flera olika – mindre framgångsrika – arbeten kring det här, men HTML5 har hela tiden sett väldigt lovande ut.
När började du intressera dig för HTML5?
– Jag har arbetat med många olika teknologier i min karriär. Det var dags för något nytt. Självklart har det funnits flera olika – mindre framgångsrika – arbeten kring det här, men HTML5 har hela tiden sett väldigt lovande ut.
Christian Nagel listar fem grymma grejer med HTML5:
- Det viktigaste är att det stöds av flera olika webbläsare. Här är Internet Explorer fortfarande en nyckelspelare och den webbläsare som är viktigast för att HTML5 ska slå igenom på bred front. IE9 stöder redan många av funktionerna i HTML5 och det kommer ännu fler med IE10.
- Webbläsare som inte stöder plug-ins som Flash och Silverlight – både i mobila enheter och i Windows 8 i Metro UI – hjälper också html5 att få genomslag.
- Innan flytten till HTML5 såg jag flytten till jQuery. jQuery tog bort mycket av kompatibilitetsproblemen med olika webbläsare, lade till en elegant och flytande syntax till javascript och gjorde åter javascript till ett modernt programmeringsspråk. Det här hjälpte även HTML5.
- Molntjänster med stöd för atom och json gör det enkelt att använda HTML5 med javascript. Eftersom nätverket inte alltid är tillgängligt så görs mer och mer på klientsidan. HTML5 spelar en stor roll med workers, webblagring, indexerade databaser och stöd för offline-arbete.
- Vad man inte bör missa med HTML5 är de nya semantiska elementen som används istället för div-element. Det underlättar analys samt förståelse av webbsidan. Vad som är riktigt bra här är att elementen kan användas i gamla webbläsare, även i IE6.
Tunga skäl till bredbandsboomen - Computer Sweden
Tunga skäl till bredbandsboomen - Computer Sweden
Det finns flera skäl till att många investerar i fibernät just nu. Här är de viktigaste.
Det finns flera skäl till att många investerar i fibernät just nu. Här är de viktigaste.
Outnyttjad marknad
Över halva befolkningen utan fiber
Enligt PTS senaste bredbandskartläggning har över halva Sveriges befolkning inte tillgång till fibernätet. Med andra ord finns det stora pengar för operatörerna att hämta på ett utbyggt fibernät. Allt tyder på att det inletts ett fibernätskrig där investerare försöker hinna först till olika områden.
I ena ringhörnan finns stadsnäten och de mindre aktörerna, i den andra mäktiga Telia, som ensamt investerar ungefär fem miljarder i nya fibernät i Sverige.
Hdtv driver på
Allt ska vara hd
Enligt Bengt Nordström, vd på analysföretaget Northstream, är en av de största drivkrafterna efterfrågan på hdtv i hushållen.
– Allt ska vara i hd och det kräver väldigt mycket bandbredd, säger han.
Billigare underhåll
Enklare att laga kabelbrott
Jämfört med kopparnätet är fiber dessutom betydligt billigare att underhålla.
I kopparnät kan det ske brott på kablarna lite var som helst, men i fiberanslutningar sker brotten normalt i ändarna av ledningen.
Nya tjänster
Kundbehov
I takt med att allt fler internettjänster uppkommer och de redan existerande förbättras så kräver hushållen mer bandbredd och utvecklingen verkar inte stanna av – snarare tvärtom.
Kopparnäten finito
Kapaciteten är urkramad
Kopparnäten har utnyttjats flitigt i decennier, men nu är gränsen nådd.
När teknikutvecklingen går framåt och onlinetjänster blir allt mer bandbreddskrävande har det blivit uppenbart att kopparnätet inte längre räcker till.
Det urgamla nätet har helt enkelt inte kapacitet nog för att klara framtidens internettjänster. Lägg där till att kopparnätet är betydligt mer känsligt för avstånd till basstationerna. Ju längre avståndet är, desto sämre blir överföringsprestandan. Något som fiber inte är i närheten lika känsligt för.
Över halva befolkningen utan fiber
Enligt PTS senaste bredbandskartläggning har över halva Sveriges befolkning inte tillgång till fibernätet. Med andra ord finns det stora pengar för operatörerna att hämta på ett utbyggt fibernät. Allt tyder på att det inletts ett fibernätskrig där investerare försöker hinna först till olika områden.
I ena ringhörnan finns stadsnäten och de mindre aktörerna, i den andra mäktiga Telia, som ensamt investerar ungefär fem miljarder i nya fibernät i Sverige.
Hdtv driver på
Allt ska vara hd
Enligt Bengt Nordström, vd på analysföretaget Northstream, är en av de största drivkrafterna efterfrågan på hdtv i hushållen.
– Allt ska vara i hd och det kräver väldigt mycket bandbredd, säger han.
Billigare underhåll
Enklare att laga kabelbrott
Jämfört med kopparnätet är fiber dessutom betydligt billigare att underhålla.
I kopparnät kan det ske brott på kablarna lite var som helst, men i fiberanslutningar sker brotten normalt i ändarna av ledningen.
Nya tjänster
Kundbehov
I takt med att allt fler internettjänster uppkommer och de redan existerande förbättras så kräver hushållen mer bandbredd och utvecklingen verkar inte stanna av – snarare tvärtom.
Kopparnäten finito
Kapaciteten är urkramad
Kopparnäten har utnyttjats flitigt i decennier, men nu är gränsen nådd.
När teknikutvecklingen går framåt och onlinetjänster blir allt mer bandbreddskrävande har det blivit uppenbart att kopparnätet inte längre räcker till.
Det urgamla nätet har helt enkelt inte kapacitet nog för att klara framtidens internettjänster. Lägg där till att kopparnätet är betydligt mer känsligt för avstånd till basstationerna. Ju längre avståndet är, desto sämre blir överföringsprestandan. Något som fiber inte är i närheten lika känsligt för.
torsdagen den 15:e mars 2012
Dataföreningen Kompetens -- Kravledning
Dataföreningen Kompetens -- Kravledning
Kravledning
I projekt och förvaltning
Du får lära dig hur du leder och styr kravarbetet mot mätbara mål på en kostnadseffektiv nivå. Under kursen erhåller du tekniker och metoder för planering, smart kravinsamling, modellering, spårbarhet och effektuppföljning med hjälp av mättal.
Kursen är en påbyggnad för dig som redan behärskar grunderna i kravarbetet och som nu vill lära dig mera om att planera, leda och göra uppföljningar.
Du får lära dig hur du leder och styr kravarbetet mot mätbara mål på en kostnadseffektiv nivå. Under kursen erhåller du tekniker och metoder för planering, smart kravinsamling, modellering, spårbarhet och effektuppföljning med hjälp av mättal.
Några områden som kursen behandlar är kravledning, kravstrategi, avancerade insamlingstekniker, workshopledning och modellering. Vi diskuterar även en kravledares arbetsuppgifter, befogenheter och ansvarsområden.
Kursen riktar sig till den som ska arbeta med att leda kravarbetet, samla in krav eller följa upp kravarbetet. Kursen riktar sig även till dig som vill mäta och följa upp verksamhetsnyttan av införda krav. Exempelvis: kravledare, kravanalytiker, förvaltare, beställare, verksamhetsutvecklare, systemägare, projektledare och IT-arkitekter.
Kravledning
I projekt och förvaltning
Du får lära dig hur du leder och styr kravarbetet mot mätbara mål på en kostnadseffektiv nivå. Under kursen erhåller du tekniker och metoder för planering, smart kravinsamling, modellering, spårbarhet och effektuppföljning med hjälp av mättal.
Kursen är en påbyggnad för dig som redan behärskar grunderna i kravarbetet och som nu vill lära dig mera om att planera, leda och göra uppföljningar.
Du får lära dig hur du leder och styr kravarbetet mot mätbara mål på en kostnadseffektiv nivå. Under kursen erhåller du tekniker och metoder för planering, smart kravinsamling, modellering, spårbarhet och effektuppföljning med hjälp av mättal.
Några områden som kursen behandlar är kravledning, kravstrategi, avancerade insamlingstekniker, workshopledning och modellering. Vi diskuterar även en kravledares arbetsuppgifter, befogenheter och ansvarsområden.
Vem bör delta?
Kursen riktar sig till den som ska arbeta med att leda kravarbetet, samla in krav eller följa upp kravarbetet. Kursen riktar sig även till dig som vill mäta och följa upp verksamhetsnyttan av införda krav. Exempelvis: kravledare, kravanalytiker, förvaltare, beställare, verksamhetsutvecklare, systemägare, projektledare och IT-arkitekter.
Identitet & Access » Checklista för upphandling av SIM och logghantering
Identitet & Access » Checklista för upphandling av SIM och logghantering
Joel Snyder har publicerat en checklista med punkter att ta hänsyn till vid en upphandling av ett Security Information Management system eller ett logghanteringssystem – läs gärna mitt blogginlägg om detta.
Det kanske intressantaste (?) är att hela checklistan börjar med (och innehåller uteslutande) tekniken, vilket förstås är helt fel!
Första punkten måste alltid vara utred behoven och förväntningarna – att börja i den tekniska änden kommer alltid att sluta i tårar!
Joel Snyder har publicerat en checklista med punkter att ta hänsyn till vid en upphandling av ett Security Information Management system eller ett logghanteringssystem – läs gärna mitt blogginlägg om detta.
Det kanske intressantaste (?) är att hela checklistan börjar med (och innehåller uteslutande) tekniken, vilket förstås är helt fel!
Första punkten måste alltid vara utred behoven och förväntningarna – att börja i den tekniska änden kommer alltid att sluta i tårar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
