I förra veckan skrev vi om KNC Miners lansering av Neptune,
och att de därmed var före stora aktörer som Intel och AMD med att
kunna leverera en 20 nanometersprocessor direkt till kund. Många av er
läsare kommenterade och var lätt skeptiska. Vi beslutade oss för att
titta närmare på vad det är KNC Miner egentligen sysslar med. Sagt och
gjort, chefredaktör och nyhetsredaktör packade med sig kamera och
anteckningsblock och besökte KNC Miners kontor i centrala Stockholm.


Tidigare teknikjournalisten Nanok
Bie är nytillträdd marknadschef för KNC Miner. Han tar emot oss och
berättar att KNC Miner grundades av Andreas Kennemar och Sam Cole, som
båda har ett förflutet inom it-infrastruktursarbete i bankvärlden. De
upptäckte Bitcoin och började gräva med hjälp av grafikprocessorer, och
tyckte att det var kul och intressant. Men efter att ha gjort lite
research förstod de att det skulle krävas väldigt snabb hårdvara för att
lyckas med bitcoin-mining i större skala.


– Det fanns egentligen inga bra
alternativ på marknaden då. De råkade känna folk som utvecklade asicer
till andra applikationer, som de gick samman med och började utveckla
direkt mot Bitcoin-marknaden. Företaget är en blandning mellan bank-,
it-, och ingenjörsvärlden, berättar Nanok Bie.


Hur ser utvecklingen ut i världen?

– Mining-industrin är värd cirka en miljard dollar per år i dagsläget.
Vi är en av 7-8 stora aktörer som tävlar om den marknaden. Det är
väldigt många som satsar på att skapa hårdvara för den här industrin. Vi
är de enda som kommit ner på 20 nanometer, de andra ligger på 28. Sedan
finns det en industri som rör själva valutan. Vissa områden i
storstäder har börjat acceptera Bitcoin som betalmedel. I Holland finns
till exempel en "bitcoin boulevard".


Och i Sverige?

– Sverige är egentligen det enda landet som har tjänster som BankID och
Swish för att snabbt föra över pengar till varandra. Ute i världen är
det mycket svårare och alltid avgiftsbelagt att föra över pengar. Därför
är intresset för bitcoin lite större än vad det hittills är i Sverige.
Våra kunder finns främst i USA.


Vad är din känsla för förtroendet för bitcoin? Hur ser finansbolagen på det?

– Vad gäller finansbranschen så har de så många andra områden de tjänar
pengar på. Men allt eftersom bitcoin växt har de börjat titta mer på
det. Banker och finansinstitutioner talar mycket om det och har möten
med oss och andra för rådgivning. Flera banker är på väg att gå in och
utveckla Bitcoin-system för sina kunder. Jag tror att det kan börja ta
fart på allvar i höst.


Hur ser det ut med säkerheten, bitcoin bygger ju trots allt på kryptering?

– Bitcoin är ganska annorlunda jämfört med ssl och andra
krypteringsstandarder som äventyrats det senaste året. Det är hela
nätverket tillsammans som letar efter nästa nyckel. Det är en enorm
datakraft som är extremt svår att rucka på eller attackera på något
sätt.


Nanok tar med oss till en annan del
av kontoret för att visa en Neptune-rigg. Vi hör ett surrande ljud och
snart ser vi var det kommer ifrån. På ett bord står tio små kuber
sammakopplade. Värmen som strålar ut från dem är påtaglig. Vi träffar
Marcus Erlandsson, teknisk chef och David Bauman, chef för utvecklingen
av hårdvara. De skämtar om att det enda användningsområdet som Neptune
lämpar sig för, utöver att gräva Bitcoin, är att värma upp hus på
vintern.


Vi frågar om de har någon färdig roadmap för framtidens utveckling.

– Nej, det beror helt på marknaden. Vi släppte ju inte 20 nanometer
innan konkurrenterna kommit till 28 nanometer och började konkurrera med
oss där. Nästa släpp ligger redan på ritbordet, men kommer först när
våra konkurrenter når 20 nanometer. Därför kan vi inte säga när eller
exakt vad det blir när det väl släpps. Vi bevakar såklart vad som
händer, men vi vill inte säga något om var vi ligger i utvecklingen,
säger David Bauman.


Ni nämnde att ni har en handfull konkurrenter, är det någon av de större it-spelarna som satsar på mining-marknaden?

– Nä, i dagsläget handlar det om helt nya aktörer. Såvitt vi vet, är
kanske bäst att tillägga. Men man ska också ha i åtanke att de
traditionella jättarna arbetar under andra villkor. Du hittar inget
bolag som levererat tre så här kompletta system och produkter på den tid
vi gjort. Ska man klara av det måste man kapa väldigt många hörn, säger
Marcus Erlandsson.


Hur menar du?

– Vi jobbar på ett helt annat sätt. Du hittar inte ett designdokument
här, till exempel. Vi har helt enkelt inte tid att dokumentera, allt
sker över whiteboards och sen går vi ut och sätter igång. Det finns
ingen tid att skriva en förstudie på tre veckor och speca upp designen
för hur vi ska göra. Det är ett tidsperspektiv på den här utvecklingen
som de stora bolagen inte skulle hinna med. Redan innan de tagit ett
styrelsebeslut om att ta ett beslut om att göra något, så har vi
sprungit om och sprungit åttor runt dem, säger Marcus Erlandsson.


– Vår datorhall i Boden är ett
exempel. Facebook byggde sin i Luleå på tre år, vi byggde vår med
motsvarande kapacitet på sex veckor, tillägger David Bauman.


Marcus Erlandsson förklarar en av anledningarna till att KNC Miner kan ligga i framkant.


– Jag har jobbat åt olika stora
it-bolag sedan 1998 och kan säga att de i många fall är rena dinosaurier
när det kommer till utveckling. Det är så oerhört viktigt att snabbt få
fram färdiga produkter. Därför har vi som sagt kapat alla hörn som går
att kapa. Folk tror att vi är galna, men det är så vi måste arbeta.


Och utvecklingen går oerhört snabbt. Man har gått från 192 upp till 1440 kärnor, jämfört med sin första produkt. Det är en markant ökning.


Vilken hastighet får ni ut idag?

– Det beror på hur man räknar. Vi har trimmat den förra asicen Jupiter i
flera omgångar här och idag är vi upp i över 500 gigahash, när den
började säljas klarade den 250 gigahash. Neptune fixar minst 3000
gigahash (3 terahash).


Här ska vi för säkerhets skulle
flika in att gigahash är en term som har med mining att göra. Den
betecknar hur många hashar som beräknas per sekund.



Marcus Erlandsson berättar att man trimmar asicerna till optimal prestanda.

– Vi trimmar ganska mycket. Samtidigt är det dyra produkter så vi måste
trimma dem med försiktighet för att inte riskera att något går sönder.


– Börjar man överklocka dem hårt får de också minskad livslängd, säger David Bauman.


Ser ni några gränser för den här utvecklingen, det börjar bli väldigt små processorer nu?

– Nästa steg är att gå ifrån kisel och använda andra material, som
grafen. Det kommer att ge betydligt snabbare processorer. Steget efter
det är att använda fotonik istället för elektronik, men det kommer att
dröja, menar David Bauman.


­Men man kan givetvis inte vänta på
att det ska gå att bygga med grafen, utan målet härnäst är att komma ner
på 16 eller 14 nanometer. Man vill avvakta tills det är någorlunda
produktionsstabilt. Helt stabilt behöver det dock inte vara då KnC
Miners chip är feltoleranta, förklarar Marcus Erlandsson.


– Det får så klart inte vara för
många kärnor som inte fungerar. Men om en procent av kärnorna inte
fungerar, så är det fortfarande väldigt bra. Det skulle aldrig gå att
arbeta så för till exempel Intel. På så sätt är våra chip väldigt snälla
mot tekniktillverkaren.


KNC Miner vill av förklarliga skäl
inte berätta något i detalj om sina kunder, men säger att de största
kunderna är olika typer av hosting-hashing-företag, som i sin tur säljer
vidare till sina kunder.


Det finns ingen Dr. Evil som köper på sig enorma mängder för att ta över Bitcoin-världen?

– Jag vet att vi tackat nej till vissa sådana kunder, som vill köpa
enorma mängder. De vill vi inte ha, även om det i princip är omöjligt
att bli extremt dominant. Det handlar om oerhörda investeringar i sådana
fall, förklarar Markus Erlandsson och tillägger att man just nu har en
enorm efterfrågan på sina produkter.


–  Alla vi hittills tillverkat är slutsålda.




Neptune-rigg


Neptune-riggens styrman, de asicer
den styr är mullrande bjässar med 1440 kärnor enbart gjorda för en sak:
att hitta den hash som matchar nästa block i Bitcoin-kedjan. Prestanda i
systemen mäts i just gigahash.


En gigahash processar en miljard hashar per sekund. Rätt mycket.


Naturligtvis tillverkar inte KNC Miner processorer i egna fabriker, de anlitar bjässen TSMC, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company.




Neptune-rigg


Strömtillförsel är från Cooler Master på 850 watt. Testriggen på kontoret på Birger Jarlsgatan kör 10 Neptune-boxar.




ASIC och kretskort


Under ytan, stor asic på litet kretskort.




David Bauman är Hardware Development Manager på KnC Miner.


David Bauman är chef för
utvecklingen av hårdvara på KNC Miner och driver tillsammans med
tekniske chefen Markus Erlandsson utvecklingen av kretsarna.




Kontoret


KNC Miner har 70 anställda, men
toppar upp till 100 "då och då". Nanok Bie, Markus Erlandsson och David
Bauman är tre av dem. Reporter Daniel Åhlin antecknar.




knc miner


KNC Miner har kunnat leverera
mining-system till sina kunder med relativt god framgång hittills,
mycket tack vare duktiga tekniker och matematiker.




KnC Miner - tidig prototyp

 

En tidig prototyp.




jupiter


Den produkt som används bland annat i
Boden-anläggningen: Jupiter. Under kylaren en 28 nanometers asic, 576
gigahash per sekund. Föregångaren hette naturligtvis Mars.




jupiter


Jupiter. Vid tillverkning av den här
typen av kretsar krävs inte samma avkastning, yield, per wafer som vid
tillverkning av exempelvis Intel och AMD:s cpu:er. Om några kärnor är
trasiga används de inte, man får ändå ut god avkastning på
beräkningarna.




Jupiter


Det är en rejäl kaka. Kretsarna går att överklocka, vilket naturligtvis kan påverka livslängden.




Nanok visar Boden


Marknadschefen Nanok Bie visar anläggningen i Boden.




boden


 ... som är inrymd i en gammal
flyghangar. Det tog bara sex veckor att förvandla den till en datorhall,
att jämföra med de tre år Facebook behövde för sin i Luleå. Hallen är
cirka 5 500 kvadratmeter stor.




mining asic


Här står rack efter rack fulla med bitcoingrävare.




kyla


De står helt öppet och kyls av luft som blåser igenom. Vid kraftigt oväder kan givetvis väggar hissas ner.







De digitala grävarna genererar rejält med värme och kräver rejält med elektricitet. Kyla och elektricitet finns det gott om i Boden.