onsdag 10 september 2014

Ericsson öppnar portarna till nya miljardhallen - Computer Sweden

Ericsson öppnar portarna till nya miljardhallen - Computer Sweden




Sju miljarder kronor investerade i tre datahallar ska ge
Ericssons utvecklare kraft att utveckla framtidens mobilnät. Nu är
första hallen klar för inflyttning och Computer Sweden har varit på
besök.




Framtidens Ericsson ska räddas i en
hall med anor från en svunnen epok. På adressen Datalinjen 3 i Linköping
byggdes tidigare mobiltelefoner. Nu håller den gamla fabriken på att
omvandlas till datahall för Ericssons utvecklare världen över.
Tillsammans med en hall i Montreal i Kanada och en i Rosersberg utanför
Stockholm ska den gamla telefonfabriken rymma all teknik som behövs för
att Ericssons 25 000 utvecklare ska klara sig i kampen mot värsta
konkurrenten Huawei.


Målet är att vara ledande leverantör
också när nästa generations mobilnät börjar rullas ut någon gång 2020.
Hallen i Linköping är första steget när Ericsson bygger sitt eget
privata moln och det är här som de standardiserade sätten att arbeta tas
fram. Tanken är att all utrustning Ericsson jobbar med ska finnas
tillgänglig online för företagets utvecklare runt om i världen.


När Computer Sweden är på besök i
lokalerna pågår de sista jobben för att konvertera den gamla fabriken
till en modern datahall. Golven har fått förstärkning för att klara av
att hålla allt kablage uppe och ett system med fjärrkyla från det lokala
fjärrvärmeverket har monterats in. Via svarta rör i taket hämtas
sjugradigt vatten in som med överskottsvärmen från utrustningen i hallen
värms till 14 grader. På en stor betongplatta utanför byggs extra
kraftverk som ska kunna hålla anläggningen igång vid ett eventuellt
strömavbrott och kommunen bygger en ny kraftstation för att klara
elförsörjningen.

 


Globalt blir lokalt

Marie Sollén Gistrand, ansvarig för hårdvara och it-miljö på Ericsson i
Linköping, jobbar för fullt med att se till att utrustning från 50
platser runt om i världen där hårdvara för utveckling och test funnits
nu samlas in. Trots det tycker hon inte att det är att få hårdvaran på
plats som är utmaningen i projektet.


– Utmaningen är att gå från den här
lokala organisationen till den globala. Det handlar mycket om att bygga
relationer med människor på ett annat sätt när det sitter utvecklare i
Kina och ett team här i Linköping som ska serva dem, säger hon.


Datahallarna är ett viktigt led i
att effektivisera företagets produktutveckling. Samtidigt som företaget
centraliserar sina testmiljöer går också fler av produkterna mot en
gemensam plattform och mer generisk hårdvara.


– Vi går mer mot mer molnbaserade lösningar där vi kan lägga fler typer av applikationer på samma hårdvara, säger Marie Sollén Gistrand.


Trots att hårdvaran blir mer och mer
standardiserad så ställer telekomutrustningen speciella krav, bland
annat på att matas med 48 V likström. I de nya hallarna kan hela
mobilnät byggas upp och testköras. Men för att inte störa omgivande
kommersiella nät skickas radiosignalerna i koaxialkabel i stället för
genom luften.


Marie Sollén Gistrand och hennes
team lägger mycket jobb på att all styrning och kraftmatning ska fungera
likadant i alla tre hallar för att skapa en effektivare it-miljö som
enkelt kan skalas upp och ned i olika moduler. Samtidigt som den fysiska
utvecklingsmiljön standardiseras för att bli mer flexibel så ställs
samma krav på företagets utvecklare.

 

Boka med ett klick

– Vi inför agila arbetsmetoder för mjukvaruutveckling just nu som går ut
på att man ska kunna vara mer flexibel. Det här stödet behöver de för
att kunna jobba så och för att kunna optimera produktflödet, säger
Ulrika Unell som är platschef på Ericsson i Linköping.


Det betyder enligt henne att
utvecklingsingenjörer från olika delar av världen snabbt kan ge sig in i
nya projekt och att Ericsson på det sättet snabbare och mer effektivt
kan ta fram nya produkter.


– Förut, om du satt någonstans ute i
världen var du först tvungen att köpa utrustningen och ladda in din
mjukvara. Nu kommer du att kunna boka all utrusting med ett klick. Det
innebär också att varje utvecklare kan bredda sig så att olika
utvecklingscenter kan utveckla fler saker, säger Ulrika Unell.


För att det ska fungera krävs
fortfarande en hel del handpåläggning i datahallarna för att konfigurera
olika testmiljöer. I dag jobbar ungefär 200 personer med projektet i
Linköping.

Apples mobila betallösning är här - Computer Sweden

Apples mobila betallösning är här - Computer Sweden



Apple ger sig in på mobila betalningar genom lanseringen av Apple Pay i USA där startskottet sker redan nästa månad.



Apple Pay blir Apples mobila betallösning.
Med gårdagens lansering av
Apple Pay ger sig Apple in på betalningar med funktioner inbyggda i
Iphone som blir tillgängliga via en uppdatering av mobiloperativsystemet
IOS 8.


- Vi har lagt mängder av energi på
att skapa en helt nya betallösning, säger Apples vd Tim Cook under ett
stort event i Cupertino, under tisdagen, till IDG News.


Tjänsten är inbyggd i båda
versionerna av Iphone 6 som har en antenn för närfältskommunikation,
nfc. Apple Pay ska även erbjudas till dem som har en tidigare
Iphone-version via en uppdatering av IOS 8.


Apple Pay ska kunna aktiveras genom kreditkortsinformation som lagras i Itunes.


Nya kort ska kunna läggas till
tjänsten genom att användaren tar en bild på kortet via Isight-kameran i
Iphone. När användaren lägger in kreditkorsuppgifter i Passbook, så
numren lagras inte och kan inte delas via Apples-servrar.


Apple Pay blir säkrare än att bära
runt en plånbok med kreditkort, eftersom det blir möjligt att använda
appen Find My iPhone för att stänga ned kreditkortet på stulna mobiler.
Samtidigt visar uppgifter till Bloomberg att Apple planerar att ta ut en
avgift från bankerna varje gång en konsument genomför en transaktion.


Mastercard, Visa och American
Express är med i betalsamarbetet, liksom banker som står för 83 procent
av inköpsvolymen via kreditkort. Bland andra aktörer som accepterar
mobila betalningar via Apple Pay åtefinns Starbucks, Panera och Groupon
och mängder av andra företag är på väg att ansluta sig.
 

måndag 8 september 2014

"Vår största lansering sedan Qlikview" - Computer Sweden

"Vår största lansering sedan Qlikview" - Computer Sweden




I slutet av juli smög beslutsstödsjätten Qlik ut
klientversionen av visualiseringsverktyget Qlik Sense. I september
storlanseras serverversionen, som vd Lars Björk betecknar som den
största produktlanseringen för Qlik sedan Qlikview.




Lars Björk är koncernchef vid Qlik, företaget håller på med en av sina största lanseringar någonsin.
Enligt Qliks koncernchef Lars
Björk har programföretaget investerat 80 procent av utvecklingsbudgeten
de senaste två åren på Qlik Sense, som tidigare gick under arbetsnamnet
Next.


– Qlikview fungerar bra för stora
och komplexa installationer, men Qlik Sense är avsett för mer visuellt,
flexibelt och snabbutvecklat beslutsstöd, säger Lars Björk, när Computer
Sweden träffar honom under ett Sverige-besök på huvudkontoret i Solna.


I september sker den globala
lanseringen av Qlik Sense Server. Lars Björk vill inte ge någon prognos
för hur mycket de två produkterna Qlik Sense Desktop och Server
förväntas omsätta och företaget hemlighåller än så länge statistiken
över hur många nedladdningar som har skett av klientversionen av
Desktop-verktyget, som har funnits ute för gratis nedladdning sedan i
slutet av juli.


–Intresset från användarna har
överträffat våra förväntningar. Analytiker vi har pratat med är
positiva, även om de inte har gjort några officiella uttalanden, säger
han.


Qlik Sense är avsett att vara helt
fristående från Qlikview, med en helt annan inriktning. I grunden finns
dock en likartad datamodell, men målgrupperna skiljer sig.


– Ofta behöver användare på fältet
tillgång till väldigt snabba och lättillgängliga beslutsstödsappar, där
visualiseringen betyder allt. Det kan handla om mobilt beslutsstöd ute
på fältet där en ett fåtal välpresenterade grafer gör hela skillnaden,
säger Lars Björk.


Qlik satsar även på en
partnermodell, där bland annat konsultföretaget Deloitte som sedan
tidigare levererar beslutsstödstjänster för Qlikview även ska börja
sälja Qlik Sense.


– Vi ska bygga en helt ny marknad,
med nya användarkategorier, så det handlar inte om en lättare version av
Qlikview. Om Qlikview oftast behöver it-avdelningens stöd, så är Qlik
Sense tänkt som ett självserveringsverktyg för beslutsstöd, säger Lars
Björk.


Qlik Sense ska även ge den snabbväxande ärkerivalen Tableau Software en match, även om Lars Björk vill tona ned konflikten.


– Vi har varit med att styra
utvecklingen mot enklare och mer snabbinstallerade modeller, men inte
ens våra program är i många fall tillräckligt snabba och flexibla.
Tableau har skjutit fram positionerna, men har en del kvar vad inom
centrala funktioner och datamodellering. Därför betraktar jag inte
Tableau som en direkt konkurrent, utan det blir nog vi eller Tableau
gentemot resten, som SAP, Oracle och IBM, säger han. 

fredag 5 september 2014

Alla vill dela den digitala hälsokakan - Computer Sweden

Alla vill dela den digitala hälsokakan - Computer Sweden




Hälsoappar, gamification och sensorer som avläser våra
värden. Digitala verktyg målas ut som vägen till bättre hälsa och
lösningen på skenande vårdkostnader. På Digital Health Days möts
investerare och entusiastiska startups för att prata visioner.




Apple hakar på med Health Kit till nya IOS 8.




Nu vill it-bolagen ta hand om
din hälsa. Kampen är redan i gång. I nästa version av Apples
operativsystem IOS är en av de stora nyheterna en hälsoapp med det
bakomliggande ramverket Healthkit för att samla personliga data och i
nästa steg kunna föra ut det till vården. Googles motdrag kallas Google
Fit. Det går också intensiva rykten om att Amazon förbereder en liknande
satsning.


Vid sidan av jättarna bubblar det också i startupvärlden där idéer för digital hälsa poppar upp som svampar ur jorden.


Och investerarna följer efter – i
Silicon Valley ökade investeringarna med 39 procent mellan 2012 och 2013
då de landade på 1,9 miljarder dollar. Intresset har sin förklaring –
hälsosektorn är gigantisk. Det handlar inte bara om sjukvården, vars
andel av BNP skenar i de flesta länder, utan också om vad vi personligen
är beredda att läggapå vår hälsa. Tillsammans skapar det starka
incitament till smarta sätt att förebygga ohälsa och få fram bra metoder
för egenvård.


Nyligen arrangerades Digital Health
Days på Stockholmsmässan för andra året i rad. Här möttes investerare,
entusiastiska startupentreprenörer, bransch och vårdprofession. Medan
jättarna skapar infrastrukturen – med mobiler, plattor, Google Glass,
smartaarmbandsur och vägar att föra in data i vården – försöker de små
entreprenörerna skapa innehållet.


Idéerna är många och har kommit
olika långt. Det är terapiövningar i mobilen, skanning av våra
rörelsemönster för fysioterapueter, metoder att lära oss äta i rätt takt
och lagom, hjälp för dementa, rörelsesensorer kopplade till
trygghetslarm och hjälp för astmatiker att se hur de ska må de närmaste
dagarna genom att koppla andningsproblem, avgasstatistik och
pollenprognoser.


Entusiasmen är påtaglig och det nätverkas och knyts kontakter för fullt.


– Det är en fantastisk startupscen
där kreativiteten från spelbransch och musikbransch samlats, säger Ylva
Hultman från Stockholm Business Region Development som försöker föra
samman investerare och entreprenörer.











Startup efterlyser specialiserade investerare

 

– Vi märker ett helt annat intresse från investerare på bara de tre
år vi funnits, säger Hoa Ly, grundare till företaget Hoa’s Tool Shop.


– Men det skulle behövas fler som var specialiserade på just digital hälsa.


För den som går i kognitiv beteendeterapi, KBT, är tiden mellan sessionerna avgörande förklarar Hoa Ly.


– Det är då ska man öva sig på olika saker och det är där utvecklingen sker.


För att den tiden verkligen ska
utnyttjas har han skapat en app där hemuppgifterna läggs in och
patienten kan lägga in vad som gjorts och skatta det. Informationen kan
sedan skickas över till terapeuten inför nästa möte.


– Jag forskar i klinisk psykologi
vid Linköpings universitet så det hela är forskningsbaserat. Tekniken
står andra i vårt företag för, säger Hoa Ly.


Sedan han drog igång sitt företag har intresset ökat rejält konstaterar Hua Ly.


– När vi drog i gång kom det alltid
upp frågor om sekretess. Många tyckte heller inte om tanken på att vi
skulle använda våra mobiler så mycket, Men i dag är det ett självklart
verktyg för de flesta. Och det är oerhört viktigt för hälsobranschen är
trög.


Även investerarna har vaknat till.


– Det är ett helt annat intresse i
dag. Bara det faktum att Northzone öppnat en fond för digital hälsa och
att Vinnova har en speciell del för digital hälsa i utlysningen Forska
och väx, säger Hoa Ly.


Samtidigt som Hoa Ly välkomnar intresset efterlyser han också investerare med mer specialiserad kunskap om just digital hälsa.


– I andra länder har det dykt upp, XL Health i Berlin, Healthbox är en i London och Rockhealth i San Francisco.


I takt med att det kommer fram allt
fler nya företag hoppas han att det ska komma fram vägar att nå
människor utan att alltid gå via landsting.


– Vi skulle behöva bli mer
lättfotade, som andra branscher. Inom e-handeln finns ju exempelvis
plattformar som små entreprenörer kan använda. Sånt skulle vi behöva.


Han betonar också att det är avgörande att de stora it-jättarna nu gett sig in i spelet.


– Det gör också att utvecklare blir mer intresserade. Men för att få riktig fart så skulle vi behöva en Spotify på det här området.



”Det kanske blir en ny Iphoneresa”

 

Computer Sweden ställer sex frågor till Lars Henriksson, investerare med ansvar för e-hälsomarknaden på Industrifonden.


Nu börjar investerarna
upp ögonen för den digitala hälsomarknaden. Men det finns startups som
efterlyser specialiserade investerare, vad tycker du om det?






– Jo det stämmer säkert att de vanliga teknikinvesterarna inte är helt
komfortabla med de regelverk som finns inom vården. Hos oss har vi
kompetens inom både teknik och vård och vi tog fram en e-hälsostrategi
redan för fyra år sedan.


Håller du med om att det händer mycket inom digital hälsa just nu. Kanske särskilt när det gäller mobiler och appar, så kallad m-hälsa?


– Jo så är det. Någon på Digital
Health Days sa att det finns mer piloter inom m-hälsa än inom
amerikanska flygvapnet. Parallellt finns en viss tröghet i vården som i
grunden handlar om patientsäkerhetsfrågor och det gäller att hitta vägar
att jacka in de nya lösningarna på ett standardiserat sätt.


Vad är det största hindret?


– Mobiler och appar för in
oändligamöjligheter i vården. Nu handlar det om att skapa en skalbar
affärsmodell. En infrastruktur som gör det möjligt för de små företagen
att få ut sina produkter – lite som App Store skapade en ny
marknadsplats.


It-jättarna satsar på
hälsoområdet och FDA, USA:s motsvarighet till Läkemedelsverket, talar om
att mjuka upp sitt regelverk så att mjukvara som samlar in hälsodata
och mer fungerar som beslutsstöd för läkare inte ska regleras lika hårt.
Vad betyder det?



– Det betyder jättemycket. Och vi ser också att det görs allt fler investeringar på det här omådet – och fler talar om att börja investera.


Ligger Sverige bra till?


– Ja, jag tror och hoppas det. En
förklaring är att vi är världsledande när det gäller
digitaliseringsgraden i våra vårdsystem och det ger bra förutsättningar
för att kunna få in de nya innovationerna. Dessutom är vi duktiga på it,
medicinsk teknik och vård och har ett gott rykte. Så Sverige ses som
attraktivt både för investerare och som testmarknad.


Om marknaden är i startgroparna nu – när sticker den? Om tre år eller tio år?


– Definitivt inte tio. Nu när Google
och Applegett sig in i leken är det nästan omöjligt att förutse. Det
kan bli en ny Iphoneresa som omkullkastar allt. Det finns
förutsättningar både för en evlution och en revolution skulle jag säga.











 

torsdag 4 september 2014

Därför är lösenorden så passé - Computer Sweden

Därför är lösenorden så passé - Computer Sweden



Att skydda sig med enbart lösenord är som att kriga med sköldar och svärd mot de cyberkriminella, menar experter.



– Alla våra kunder som möjliggör
fjärruppkoppling utan att kräva tvåfaktorsautentisering gör något som vi
starkt avråder ifrån, säger Dave Dalva, som är chef för
informationssäkerhet och riskhantering på säkerhetsföretaget Stroz
Friedberg, till IDG News.


Många experter skulle föredra att se lösenorden försvinna helt, men ser ingen teknik som kan ersätta dem helt.


– Folk har talat om slutet för
lösenorden under många år. Men hur stora säkerhetsintrången än bli, så
är lösenord den enklaste formen av autentisering för utvecklare att
använda, säger Rohit Sethi, som är konsultchef på säkerhetsföretaget
Security Compass.


Att lägga till andra former av säkerhet är helt avgörande.


Under de senaste två månaderna har
150 anställda, forskare och studenter på North Carolina State University
blivit av med inloggningsinformation som en följd av nätfiskeattacker.


Ofta luras offren att lämna ifrån
sig information. Följden är att universitet har infört
tvåfaktorsautentisering, som ett krav för alla som loggar in på
nätverket.


– Enligt de säkerhetsanställda
minskar det effektiviteten i nätfiskeattacker mot oss med 90 till 95
procent, säger Marc Hoit, som är it-ansvarig på NCSU.


Sådan autentisering går i dag ut på att skicka engångskoder till användarnas mobiltelefoner.


De största internetföretagen tillhandahåller sådana lösningar och även mindre aktörer följa efter.


Enligt Rohit Sethi är sådan tvåfaktorsautenticering på väg att växa.


På sikt kommer även biometriska verktyg. Fingeravtrycksläsare finns redan tillgängliga i Apples Iphone och vissa Android-telefoner.


Biometrin är mer avancerad när det
gäller att identifiera individer och kan på sikt ersätta lösenord. Ett
exempel är vristband som kan läsa av varje persons hjärtmuskelaktivitet i
form av EKG för att låsa upp applikationer eller apparater.


Sådan teknik måste mogna för att nå rätt grad av tillförlitlighet och acceptans. Men behovet är starkt efter en ersättare till lösenorden.


– Den person som lyckas utveckla en apparat som gör lösenorden onödiga kommer att bli miljardär, säger Dave Dalva.
 

Europol startar cyberbrottsstyrka - Computer Sweden

Europol startar cyberbrottsstyrka - Computer Sweden



Den tilltagande internationella cyberbrottsligheten gör nu att EU-myndigheterna börjar samarbeta närmare över landsgränserna.



EU:s gemensamma polis Europol startade under måndagen en polisstyrka som ska arbeta med internationella onlinebrott inom EU och i andra länder.


Den nya polisstyrkan, J-CAT, Joint
Cybercrime Action Taskforce kommer till en början att arbeta i ett
pilotprojekt under sex månader och kommer att ha sitt huvudkontor i
Europols cyberbrottscenter, EC3.


J-CAT ska koordinera internationella
undersökningar bland annat avseende onlinehot, olagliga nätforum och
spridning av skadlig kod, inklusive banktrojaner, botnät och
onlinebedrägerier.


Chef för den nya enheten blir Andy Archibald som är chef för säkerhetsmyndigheten NCA.


Hittills har Kanada, Österrike,
Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Storbritannien och USA gått med I
J-CAT, och Australien och Colombia har också engagerat sig i
initiativet.


Målet är att förhindra cyberbrott,
avbryta brottsligheten, fånga skurkar och beslagta olagligt förvärvad
egendom, säger Troels Oerting, som är chef för EC3, som uppger att
gruppen kommer att uppvisa reella resultat inom kort.


– Tanken är att gruppen ska leda till ett öppnare, mer transparent och säkrare internet, säger han till IDG News.
 

Skärpta kortregler slår mot e-handlare - Computer Sweden

Skärpta kortregler slår mot e-handlare - Computer Sweden



Från och med den 1 januari måste både webbhotell och e-handlare
uppfylla de säkerhetskrav som gäller för alla som hanterar kontokort.
För många mindre företag innebär det stora förändringar och ökade
kostnader.




Hittills har alla företag som
hanterar kontokort varit tvungna att uppfylla säkerhetskraven enligt
standarden Paymen Card Industry Data Security Standard, PCI DSS.
Webbhotell och e-handlare har hittills inte behövt uppfylla kraven, men
från och med version 3.0 som gäller träder i kraft den 1 januari, så
omfattas även dessa av kraven, eftersom de hanterar säkerheten för
handlarna.


– Jag är övertygad om att många,
framförallt mindre, webbhotell och e-handlare inte är medvetna om detta,
säger David Borin, som är senior säkerhetskonsult på säkerhetsföretaget
Sentor.


Utan att ange företaget kan han
berätta om ett företag, som både blev tvunget att flytta sin drift till
Norge och bygga om sin arkitektur för att klara de nya säkerhetskraven.


– Det bästa datacentret som klarade PCI-kraven fanns i Norge.


En av orsakerna till de skärpta
kraven är att undvika att läckaget som drabbade den amerikanska
butikskedjan Target i slutet av förra året upprepas. Det var en av de
största attackerna under fjolåret och ledde till att uppgifter om 40
miljoner betalkort läckte ut, samt personlig information avseende 70
miljoner kunder.


– Det var så omfattande att man till och med hade svårt att hitta plast för att tillverka så många kontokort på så kort tid som möjligt.


PCI DSS skapas av stora
kontokortsföretag, som Mastercard, Visa och American Express. I dag kan
mindre e-handlare förlitat sig på sina tjänsteleverantörer, men nu går
inte det längre,


– Från den 1 januari ligger ansvaret på den enskilde webbhandlaren.


Sentor försöker nu att öka medvetenheten om förändringarna som väntar, men långt ifrån alla tar till sig informationen.


– Vi möter rätt mycket förnekande
och webbhotellen har ofta ingen direkt bankkontakt i dessa frågor.
Bankernas budskap når inte ut till dem, säger David Borin.