lördag 22 november 2014

Tidrapportering i Excel – goda råd, fördelar och nackdelar

Tidrapportering i Excel – goda råd, fördelar och nackdelar



I de svenska företagen används Excel till nästan allt – inklusive
tidrapportering, projektstyrning, resursstyrning, fakturauppställning
och inte minst analyser. Och som med allt annat finns det både för- och
nackdelar. I detta blogginlägg fokuserar vi på Excel som styrverktyg
och berättar vad du behöver veta om detta.

Så här används Excel till tidrapportering och företagsstyrning

Många företag
använder Excel för tidrapportering. Normalt görs detta genom att varje
medarbetare har ett kalkylblad för själva tidrapporteringen med en flik
per vecka. 

varje flik finns det en veckorapport som går från måndag till söndag,
med möjlighet att sätta upp rader för arbetsuppgifter och att göra
tidrapporteringar. 
Arket kan vara mer eller mindre intelligent med beräkning av flextid, traktamente och reserapporter.


Kalkylbladen läggs därefter vanligen på en central server, och
därifrån gör man en månatlig samkörning av uppgifter för månadens
fakturering.  Antingen görs samkörningen manuellt eller också skapas
makron för ändamålet.  Genom den länkade tabellen genereras analyser i
ett rapporterande kalkylblad som hämtar data från veckorapporterna eller
andra mellanliggande kalkylblad som förbereder uppgifter.


Ja, möjligheterna är många, när det gäller att utnyttja Excel och nedan har vi listat 10 av dem:


10 skäl till att använda Excel för tidrapportering

  • Det går att anpassa en rad variabler med t.ex. ”If”-formler och makrofunktioner, och därmed ställa upp data precis som man vill.
  • Alla data finns lokalt på företagets gemensamma enhet.
  • Starka pivoteringsverktyg i överskådlig tabellform.
  • Uppgifterna är lättillgängliga.
  • Bra vid enhetliga timpriser
  • Det är lätt att kopiera alla data till andra Excel-ark eller system.
  • Användbar till mindre projekt och uppgifter med enkel tidrapportering.
  • Rapporteringsmöjligheter – för det är trots allt en av de saker som Excel utvecklades för i tidernas morgon.
  • Med makroverktyg kan funktionen utökas.
  • Slutligen är Excel en del av Office-paketet som är standard i många
    företag, och därför ligger det nära till hands att använda det.

Excel = Möligheternas land

Ofta används det i företag som har upp till 25-30 medarbetare.
Färdiga lösningar som utvecklats av företag, där Excel integreras med
ekonomisystem, e-postsystem och mycket annat.




Det slutar med att Excel blir hela företagets produktionssystem! Det
är man säkert riktigt glad för på Microsoft, och frågar man
företagsledare varför Excel har en så avgörande roll i företaget, är
svaret ofta att det började med Excel, när företaget bildades.




Dessutom är Excel gratis (ingår i Office-paketet), är mycket
flexibelt och kan anpassas till företagets behov av datastruktur och
analysdimensioner – och Excel-baserade affärssystem kan utvecklas av
ekonomichefen utan att vara beroende av utvecklare och standardsystemens
snäva begränsningar.


Det finstilta – det som excel inte kan, när det gäller företagsstyrning

När företaget når 25-30 anställda är Excel-perioden på väg mot sitt
slut. Det som tidigare var ett enkelt val för tidrapportering,
företagsstyrning och rapportering har utvecklats till en dyr affär i
längden.


Det finns många möjligheter att göra fel vid inmatning av timmar och
den administrativa bördan för kvaliteten på data ökar snabbt, när
företaget växer – för att inte tala om vem som har det övergripande
ansvaret för att säkerställa att uppgifterna är korrekta?




Om det försvinner 10 minuter från projektet, betyder det inte så
mycket – men om detta händer tre gånger, så har ni förlorat en halvtimme
...




Nackdelarna med Excel blir tydligare, och tydligare, ju större
företaget är och ju mer komplicerade beräkningar, som behöver göras.
Därför finns det ett antal punkter där Excel INTE utmärker sig – dessa
har vi listat här:


10 orsaker till att Excel förlorar terräng till marknadens övriga affärssystem: 

  • Överskrivning av formler och rader. Om
    data först har skrivits över och ändringen har sparats kan det vara
    mycket svårt att rekonstruera data utan en logg över ändringar i
    inmatningen. I Excel kan man infoga kommentarer – men kommer
    medarbetarna att använda detta – och känner alla till funktionen?
  •  
  • Raderade kalkylblad. Sorgligt men sant.
    Och ofta kan raderade filer på företagets gemensamma enhet vara svåra
    att lokalisera, och därför kan ett raderat kalkylblad bli ödesdigert.
     Vill du verkligen samla så viktiga uppgifter i en fil som kan försvinna
    bara genom ett felaktigt tryck på DELETE-knappen.
  •  
  • Fel formler. Med felaktiga
    sammanräkningar, som inte inkluderar allt eller felberäkningar och
    felaktigt uppsatta formler. Det finns lika många fallgropar som
    möjligheter i Excel-programmet.
  •  
  • Anpassning. Det är svårt att anpassa
    kolumner och celldata, om projektens omfattning ändrar sig markant eller
    tidrapporteringarna ska flyttas eller ändras. Resultatet kan bli en
    projektplan i Excel, om grundläggande data är korrekta – men där
    ändringar i faser, (eller budget per fas), projektstruktur eller omfång
    kan vara svårt att ändra på grund av inbördes beroende formler.
  •  
  • Logg-funktion. Finns det konsekvens och
    kontinuitet i att göra kommentarer till varje cell? Ett system, som
    automatiskt rapporterar ändringar som gjorts – och av vem – kan spara
    dyrbara minuter, vid felsökning av uppgifter som verkar felaktiga. En
    felaktig tidrapportering kan ta flera veckor att upptäcka på annat sätt.
  •  
  • Analysmöjligheterna. Överraskande nog det
    svagaste ledet i denna konstruktion – som kanske från början var hela
    anledningen till valet av Excel, eftersom analyserna bygger på vissa
    kombinationer av rådata, där det är svårt att utöka datastrukturen till
    nya behov och särskilt svårt att välja nya analytiska vinklar på
    befintliga data.
  •  
  • Dålig precision och rekonstruktion av tidrapporteringsdata:
    Hur säkerställer man att dataunderlaget är exakt? Ofta när Excel
    används för tidrapportering, upplever vi att tidrapporteringen görs
    vecko- eller månadsvis. Genom att använda ett affärssystem som erbjuder
    olika tidrapporteringsklienter, som passar till olika arbetssituationer,
    så är möjligheterna för en mer exakt tidrapportering större och därmed
    finns det också en större faktureringspotential, eftersom
    debiteringsbara timmar inte glöms bort. Ju närmare arbetsuppgifter och
    tidrapportering ligger – desto bättre och mer exakta blir
    faktureringsuppgifterna.
  •  
  • Hur ser jag, vad som är fakturerat? Vem
    kommer ihåg att markera, vilka timmar som är fakturerade i huvudarket?
    Och var väljer man att ange, vilka timmar som är intäktsförda – men inte
    bokförda på långvariga projekt? Här är det affärssystemets naturliga
    styrka, att redan fakturerade poster kommer att vara markerade, så att
    det inte finns möjlighet att dubbelfakturera.  Intäktsföring av utfört
    arbete är därutöver tydligt markerat, och ska som utgångspunkt godkännas
    av projektledaren innan de skickas till fakturering.
  •  
  • Rättighetsstyrning. Vem ska ha tillgång
    till vilka uppgifter? Man kan säkerställa sina filer med lösenord, eller
    placera huvudarket någon annanstans – men återigen är data sårbara
    eftersom en felaktig tangenttryckning kan få hela databasen att
    kollapsa, om denna knapp heter "DELETE".
  •  
  • I affärssystem
    finns det en naturlig rättighetsstyrning så att projektmedarbetare inte
    har tillgång till fler funktioner än de behöver – medan projektledaren
    lätt kan skicka rapporterade timmar till fakturering och omfördela
    eventuellt felaktigt rapporterade timmar från medarbetare utan problem.
  •  
  • Om projektledarna inte har tillgång till medarbetarnas egna Excel-ark
    kan omfördelningen av timmar på projekt däremot bli en knepig affär, om
    det behöver rättas i ett större sammanfattningsark där avancerade
    sammansättningsformler används.
  •  
  • Färdigställandegraden. Om det till exempel
    handlar om fastprisprojekt, kan det vara svårt att veta, varför ett
    eventuellt överskridande av timmar har ägt rum, om det inte finns några
    kommentarer. I kundtvister kan dessa data vara viktiga för att
    säkerställa att det finns dokumentation för de fakturor, som skickas
    till kunden.

Det är aldrig ett lätt beslut... 

Men i dessa dagar, när tillgång till rätt data vid rätt tidpunkt kan
betyda överlevnad eller konkurs för företag i både globala och lokala
sammanhang är det viktigt att ha starka insamlings- och
rapporteringsverktyg som uppfyller de behov ni har.


Har ni råd att bli förbigångna i t.ex. anbudsförfarande, för att ni inte kan besvara frågor som:


  • Vad är ert genomsnittliga timpris – också på fastprisprojekt?
  • Vem är er bästa kund?
  • Hur ser budgeten ut – tidsmässigt och ekonomiskt – på alla projekt just nu?
  • Hur bör tidsförbrukningen helst fördelas för att få ut mesta möjliga av resurserna?
  • Hur ser medarbetarbelastningen faktiskt ut på projekt och arbetsuppgifter?
Detta är bara några av de frågor, ni bör ställa er - och veta om
Excel kan svara er på detta. Ska jag byta från Excel till ett särskilt
affärssystem eller inte? Svaret är aldrig entydigt, för Excel kan många
saker, som säkert har fungerat bra för er i många år. Men om det är dags
att byta affärssystem, har vi skrivit några blogginlägg, som kan hjälpa
er vidare i processen:


Vi hjälper ER resten av vägen ...

TimeLog Project kan importera en stor mängd data – och vi kan också
hjälpa ER med att importera data från stora Excel-ark och över till
TimeLog Project. Finns det något ni vill veta mer om, så beställ en gratis online-demonstration  av systemet och bli klokare på, vad vi kan göra för er tidberäkning.




onsdag 19 november 2014

Trender inom affär, ledning, verksamhet och IT - Trender inom affär, ledning, verksamhet och IT

Trender inom affär, ledning, verksamhet och IT - Trender inom affär, ledning, verksamhet och IT

Vad händer när Riksbankens nollränta inte fungerar?

Vad händer när Riksbankens nollränta inte fungerar?

Riksbanken sänkte nyligen räntan till 0
procent i ett försök att kompensera för en under flera år misslyckad
penningpolitik. Inflationen är långt under målet och har legat där under
flera år. Vad händer om Riksbanken inte lyckas vända skutan med
räntesänkningen?

Inflationsmålet kan man tycka om vad man vill. Likaså sättet som
inflationen beräknas. Faktum kvarstår dock. Inflationsmålet är 2 procent
per år enligt den definition av inflationen som i dagsläget visar noll
och målet har inte uppnåtts under flera år. För mycket fokus på
hushållens skulder och en överskattning av företagens investeringsvilja
tillsammans med en svag utveckling i omvärlden ligger  bakom
misslyckandet.





Penningpolitiken runt åren för finanskrisen och
något år därefter kan ursäktas. Ekonomin befann sig på okänd mark. Sedan
sommaren/hösten 2012 har det dock stått klart. Inflationsmålet hade
inte uppnåtts under några år. Inflationen var på väg ner och likaså
inflationsförväntningarna. Utsikterna för stigande inflation har
dessutom hela tiden försämrats. Effekterna av finanskrisen bet sig fast
och skulle kännas under överskådlig tid. Sedan 2012 finns det egentligen
inga ursäkter för den förda penningpolitiken.





I ett försök att kompensera för ett dåligt utfört jobb har Riksbanken
under de senaste möten försökt chocka marknaden för att vända
förväntningstrenden. Det har inte fungerat hittills även om det är för
tidigt för att döma ut den senaste sänkningen helt och hållet. Den kom
dock för sent för att ge full effekt snabbt. Riksbanken har dock
konjunkturtrenden med sig så förr eller senare uppnås målet men det kan
ta tre år till dess och när målet väl har uppnåtts kan det mycket väl
vara dags för nästa cykliska lågkonjunktur. Med andra ord är det inte
osannolikt att Riksbanken behöver bli mer kreativ förr eller senare.





Vad kan Riksbanken göra om det visar sig att
nollränta inte fungerar? Faktiskt ganska mycket. Arsenallådan är inte
tom bara för att räntan har sänkts till noll. Alternativa åtgärder är
dock som mest effektiva när de som minst behövs. Problemet är som sagt
att inflationsförväntningarna är så låga att vissa åtgärder får en liten
marginalnytta. Vi kan se hur en svällande balansräkning i USA inte har
givit den respons som Federal Reserve har hoppats på. Man ska också
komma ihåg att alla okonventionella åtgärder långsiktigt kan vara
skadliga. Penningsystemet bygger trots allt på förtroende.





Här är i alla fall exempel på några penningpolitiska vapen som Riksbanken kan använda när räntesänkningar inte  längre räcker.





Räntebanan som Riksbanken kommunicerar är ett mycket
kraftfullt verktyg om det används rätt. Näst efter den faktiska räntan
är räntebanan det viktigaste verktyget eftersom ekonomi handlar mycket
om förväntningar. Tyvärr har den till stor del spelat ut sin roll med
tanke på att Riksbanken konsekvent har gjort felprognoser och
kommunicerat en felaktig räntebana. Få tar den på allvar. Förutom
Riksbanken själv som sent har förstått kraften av räntebanan och ser den
som det främsta verktyget framledes.





Minusränta har börjat diskuteras av vissa experter
som ett alternativ och visst är det ett alternativ. Ett mycket
kraftfullt och effektivt sådant. En räntesänkning från 0 procent till
-0,25% skulle säkerligen ha en större effekt än en räntesänkning från
t.ex. en procent till noll procent då det är en viktig psykologisk
markering. I teorin kan man sänka räntan ganska mycket under noll men i
praktiken är -0,25% så långt man kan gå. Mer än så skulle långsiktigt
orsaka mer skada än nytta eftersom Riksbankens utmaning härifrån är att
få pengarna att röra på sig utan att skapa misstro mot valutans
långsiktiga värde.





En annan okonventionell men enkel åtgärd vore ett tillfälligt höjt inflationsmål.
I teorin har den en liknande effekt som räntebanan men i praktiken vore
det mycket mer kraftfullt att höja inflationsmålet till 3 procent under
en övergångsperiod eftersom Riksbankens felprognoser har försvagat
räntebanans makt. Det skulle ännu tydligare markera att penningpolitiken
förblir expansiv under överskådlig tid. Med tanke på att inflationen
under lång tid har varit lägre än målet vore det inte heller helt
orimligt eller omöjligt att försvara politiskt med en tillfällig
kompensation.





Kvantitativa lättnader har bland världens andra
centralbanker varit en populär stimulans som onekligen har haft en viss
effekt men ändå med en relativt begränsad och smal nytta. I Sverige är
inte förutsättningarna för kvantitativa lättnader de bästa, om man inte
fokuserar på ett område som Riksbanken verkligen vill undvika att
fokusera på. Vi har en relativt liten obligationsmarknad. I och med att
statsskulden är låg är statsobligationsmarknaden också liten.
Företagsobligationsmarknaden är näst intill obefintlig.
Bostadsobligationsmarknaden skulle kunna vara en lämplig marknad att
stimulera av flera skäl trots att Riksbanken verkligen vill undvika
detta. För det första skulle helikopterpengarna i teorin landa på många
tak vilket ändå får anses vara syftet med penningpolitiska stimulanser.
För det andra skulle det möjliggöra att låntagarna binder sina räntor på
långa tidsperioder. Det hade man behövt kombinera med tvingande
amorteringar för alla över en viss belåningsgrad och inte enbart nya
låntagare.





Följer man den modellen leder amorteringar till ökade boendekostnader
och därmed dämpad efterfrågan. Med all säkerhet något fallande priser
också under en övergångsperiod. På sikt sänker de dock risken betydligt
för långtagarna och hela ekonomin. De ökade kostnaderna går trots allt
tillbaka till låntagarnas egna fickor och hushållens balansräkningar
stärks rejält redan efter några år. Samtidigt som låga långräntor och
långa bindningstider skapar total kostnadsförutsägbarhet för
konsumenterna vilket ger mindre konsumtionsbortfall på grund av
framtidsosäkerhet. En sådan lösning förutsätter förstås att kompetensen
och kreativiteten finns bland svenska politiker, på Finansinspektionen
och Riksbanken samt att dessa kan tala samma språk. Om det inte vore
osannolikt nog, gäller det att få de svenska bolånetagarna,
världsmästare i kortsiktighet, att binda sina räntor på långa
bindningstider.





Direkta åtgärder för att försvaga den svenska kronan
är en annan väg att gå. Det är i praktiken en av de allra sämsta
åtgärderna av de alla. Med andra ord också en av de allra mest
sannolika. Förutom att man kan uppnå samma effekt med tidigare nämnda
åtgärder som når ut ännu bredare i samhället, tenderar en direkt
kronförsvagning att kosta mer och reta upp handelspartners som själva
brottas med samma problem och inte vill importera deflation. Dessutom är
en svag krona av mindre betydelse för ekonomin idag än den historiskt
har varit det. Exportens andel av BNP har varit dalande under lång tid
och en devalveringspolitik leder i längden enbart till fattigare
befolkning och ett mindre effektivt näringsliv.





I teorin har Riksbanken många verktyg för att
motverka deflation, även fler än ovanstående. I praktiken är det dock
inte lika enkelt eftersom alla åtgärder kräver att mellanhänder gör sitt
för att pengarna ska spridas i samhället. Dessutom är utmaningen med
alla åtgärder att de inte slår lika brett i samhället eller att de är
för okonventionella för att få stöd. Riksbankens utmaning är dessutom
att den svenska ekonomin är en liten ekonomi och att marknaden per
automatik kräver en mer disciplinerad penningpolitik från Riksbanken än
från FED, ECB, BoJ eller BoE. I mångt och mycket är därför  Riksbankens
främsta vapen i kampen mot deflation hoppet att de stora centralbankerna
gör sitt jobb.

tisdag 18 november 2014

Analytiker spår större nedgång för Astra efter Pfizers Mercksamarbete - Affärsvärlden

AZN - Analytiker spår större nedgång för Astra efter Pfizers Mercksamarbete - Affärsvärlden



Astra Zenecas aktie tappar i dagens handel efter att sektorkollegan
Pfizer annonserat ett samarbete med Merck inom onkologiområdet. Johan
Unnerus, läkemedelsanalytiker på Swedbank, spår att dagens kursnedgång
är i underkant och tror att aktien kommer att falla ytterligare
framöver.




Kursreaktionen kan främst härledas till att samarbetet minskar
möjligheten för att Pfizer ska vilja lägga ett bud på Astra Zeneca, men
också att konkurrensen inom onkologi hårdnar.



Johan Unnerus
påpekar att Pfizers intresse i Astra Zeneca består av tre delar, där en
del är Pfizers närvaro i immunonkologiområdet, den andra delen är
skattefördelar och så sist att Pfizer har ett visst tryck på sig att
dela upp bolaget, men att det sistnämnda är en mindre poäng i
sammanhanget.



"På senare tid har USA skärpt till möjligheterna att
göra skattelättnader, vilket har ökat fokus på budmöjligheterna mellan
Pfizer och Astra Zeneca och dagens samarbete mellan Merck och Pfizer är
en ganska ordentlig förändring. Samarbetet verkar vara ganska djupt och
strategiskt, med både royalties, milstolpsersättningar och delade
utvecklingskostnader samt framtida intäkter, vilket visar att det är ett
strategiskt och långsiktigt samarbete. Det gör ju att intresset för att
betala mycket för ett Astra Zeneca-förvärv minskar och det är det vi
ser i kursreaktionen nu", säger han till SIX News.



Är det intresset för att betala mycket för Astra Zeneca eller att alls betala för Astra Zeneca som påverkar?

"Det är vår bedömning att sannolikheten för ett förvärv minskar betydligt", säger han och fortsätter:

"Den
här reaktionen, som sist var ned tre procent, tycker jag är högst
motiverat och det kan komma att gå ner ännu mer tror jag. Jag tror att
vi kommer att se en större effekt och nedgången hittills är i
underkant".



I fredags uppgav Reuters med hänvisning till insatta
källor att Pfizer utvärderade andra förvärvsmöjligheter där irländska
Actavis fanns med bland möjligheterna. Vad tror du om det?



"Det
tycker jag mer är under avdelningen rykten. Det är klart att Pfizer
behöver förändra sin position i marknaden och de kommer säkert att göra
något framtida förvärv och det har de gjort historiskt också, men det
har mindre effekt på Astra Zenecas utsikter.



Att Actavis samtidigt sägs vara i fas med att köpa botox-tillverkaren Allergan gör ryktena mindre troliga, anser Unnerus.



"Det
minskar ju sannolikheten för att det görs sådana affärer i närtid. Det
är flera rörliga delar och större osäkerhet att räkna på vad man
förvärvar. Då behöver det andra förvärvet sätta sig först".



Pfizers
samarbete med Merck är till vissa delar inom samma fält som Astra
Zeneca verkar inom och gäller PD-1-hämmare som behandling av cancer. Hur
mycket påverkar själva samarbetet på så sätt att det bidrar till ökad
konkurrens för Astra Zeneca såväl som att det minskar möjligheten för
ett nytt bud från Pfizer?




"Jo det är sant att det blir en
annan konkurrentsituation eller rättare sagt att någon av
konkurrenterna får starkare resurser att driva forskningen men också att
komma ut på marknaden. Det är väl en effekt på kursrörelsen i Astra
Zeneca, men den största effekten är ju absolut att sannolikheten minskar
för ett bud", säger Unnerus".

Av:
SIX/ Affärsvärlden
Mejla reportern

Från data till information med Qlik Sense - TechWorld

Från data till information med Qlik Sense - TechWorld




Blixtsnabba analyser är nyckeln till vettig styrning, både på it-avdelningen och på affärssidan - men du behöver rätt verktyg. 


Vi visar hur du använder Qliks nya produkt Sense för att alltid ha full koll.




För att få ordentlig kontroll över dina system
måste du ständigt hålla koll på dem. Leverantörerna erbjuder i regel
olika verktyg som hjälper dig i den dagliga övervakningen. Tyvärr saknar
programmen ofta möjlighet till bra analys och de kan nära nog aldrig
kombinera information från andra applikationer.


Lösningen är att samla alla data
från olika källor till ett ställe. Utifrån den datamängden kan du sedan
skapa rapporter som hjälper dig få en bättre översikt både över nuläget
och över historiken.


Excel är ett riktigt kraftfullt
verktyg och du kan uträtta en hel del med det om du är flink i
fingrarna. Problemet är att kunskapströskeln är mycket hög. Du måste
vara väldigt väl påläst om hur programmet fungerar för att det ska bli
riktigt bra, men även då kan det vara trögjobbat och resultatet blir
sällan vackert.


Vill du göra analysarbetet enklare
kan du i stället kika på anpassade rapportverktyg. Företaget Qlik
tillhör i dag de ledande inom beslutsstöd, deras produkter används av
både stora som små bolag i hela världen. De släppte nyligen Sense som
finns i gratisversion för personligt bruk.

 


1 Samla ihop data

Men först måste du alltså samla ihop den information som du vill
analysera. Det är ofta här den stora utmaningen ligger. Ingen rapport
blir bättre än underliggande data.


Det är för sent att börja samla
information när problemen redan dykt upp. För att hitta avvikelser måste
du ha ett bra grundläge att utgå ifrån. Därför gör du bäst i att börja
köra dina skript redan i dag.




Om du vill mäta systemdata finns
oftast inbyggda verktyg. Är du däremot nyfiken på applikationsdata får
du ofta själv hitta på sätt att mäta användningen.



Hur du gör beror på vad du behöver.
Om det är serverinformation som du vill ha finns flera alternativ. På
Windows kan du till exempel använda inbyggda verktyget Performance
Monitor, där du kan schemalägga prestandatester och lagra dem i flera
olika format. Det är System Performance du är intresserad av att hålla
ett öga på.


Om du kör servrar med Linux, AIX
eller annat Unix-derivat får du i stället använda dig av till exempel
programmen Sar, Mpstat och Nmon. Det finns många andra alternativ också.
Allt hänger på exakt vad det är för någonting du vill mäta.


Eftersom det är terminalkommandon
kan du lätt skicka resultatet till en textfil. Att se till att jobbet
körs vid en viss tid görs enklast i programmet Cron, om du saknar ett
externt verktyg för uppgiften.


Oavsett operativsystem och verktyg
måste du fundera lite på hur ofta du vill mäta. Kontrollera också vad
det är för siffror du får av applikationerna. Vissa levererar
ögonblicksbilder medan andra samlar aggregat mellan körningar.

 

Använd en databas

Om du ska läsa in stora mängder data från flera olika källor är det bäst
att samla allting i en databas. Ofta är det också lämpligt att
iordningställa informationen så att den blir enklare att arbeta med
längre fram.


För enklare datamängder kan du lika
gärna använda den råa csv-filen eller läsa in information till Excel.
Det hela beror på hur du får fatt på informationen i första läget.


I det här grundläggande exemplet
antar vi att du samlat in systemanrop från en applikation och
processorutnyttjande på dina maskiner. Vidare har du ett fält för datum
och ett som anger vilken server det handlar om. Det är väldigt basal
data men räcker för att göra en enkel analys.

 

2 Installera programmet

Börja med att hämta hem programmet på Qliks hemsida, www.qlik.com. När
allting är installerat och klart startar du applikationen. Klicka på
Create New App. Kalla den för TechWorld Performance Test. Öppna den när
allt är klart.


Dra sedan in din fil med data och
släpp i fönstret. Lagrar du informationen i en databas kan du i stället
använda Data load editor. Det kräver att du skapar en uppkoppling och
skriver de sql-frågor som behövs för att läsa ut rätt rader.


Oavsett hur du läser in filer får du
upp en importguide där du väljer vilka fält du vill ha med. Avmarkera
det du inte vill ha med. I huvudet kan du dessutom definiera om du har
rubriker med i dokumentet eller inte.


Välj avslutningsvis att ladda
informationen. Tryck sedan på Edit the Sheet för att hamna i din
arbetsyta i redigeringsläge. Det är här som du skapar all magi, men just
nu är det helt blankt bortsett verktygsfältet med diagram till vänster.

 

Definiera fälten

Här finns också en möjlighet att definiera vilka fält som är dimensioner
och vilka som innehåller mätvärden. Du klarar dig visserligen bra även
om du avstår, men det blir tydligare både för dig och de du lämnar ditt
resultat till om du väljer att göra jobbet.






Att läsa in data i Qlik Sense är
väldigt enkelt. Om du läser från filer ser guiden ut som i Excel. Mer
komplicerade inläsningar från databaser kan ibland kräva sql-kunskap.





Ett mätvärde är, som namnet antyder,
den siffra – för det är med få undantag siffror – som intresserar dig.
Värdet är vidare oftast möjligt att summera. Intjänade kronor, antal
felrapporter eller ivägskickade paket är tre exempel.

Dimensioner är den axel du mäter på. Du mäter kanske antal felrapporter
per dag, per produkt eller per avdelning. Dag, produkt och avdelning är
dimensionsvärden.


I vårt exempel har vi mätvärdena
processorutnyttjande och systemanrop. Datum och server är dimensioner.
Normalt har dimensioner flera nivåer, som exempelvis dag, vecka, månad,
år. Här finns bara en nivå. Och vi definierar dem inte i förväg.

 

3 Välj diagram och värden

Dra ett Bar chart (stapeldiagram) till nedre halvan av skärmen. Klicka
på Add dimension och välj Datum. Tryck sedan på Add measure och markera
först processor och sedan sum(processor).


Det här innebär att Sense kommer
aggregera värden om du har flera på samma datum, och med flera servrar
och insamlande vid samma tidpunkt är det sannolikt. Siffrorna visar
alltså den totala belastningen för samtliga maskiner. Samma sak gäller
för allting du lägger ut.


Gå vidare med en Pie Chart
(cirkel­diagram). Dra ut på samma sätt, men lägg den i övre vänstra
hörnet. Använd Server som dimension den här gången, men fortsätt med
summerad processorkraft som mätvärde.




Det tar oftast bara minuter att
skapa en så kallad instrumentpanel i Qlik Sense. För att informationen
ska bli riktigt bra krävs i regel lite mer tid, men du kan göra det utan
att vara proffs.





Resultatet blir ett cirkeldiagram
där du ser hur stor andel av det totala utnyttjandet respektive server
står för. Redan nu kan du se hur maskinerna används i förhållande till
varandra.


Dra ut ett Treemap-diagram direkt
till höger om ditt pajdiagram. Välj Server som dimension och sedan
systemanrop som mätvärde. Det här är ett alternativ till cirkelvarianten
som ofta är enklare att avläsa.


Fortsätt genom att dra ut ett
Gauge-diagram (”hastighetsmätare”) till det sista fältet, uppe till
höger. Den här gången kan du bara välja ett mätvärde. Du tittar alltså
bara på en siffra och ställer den inte i relation till någonting.


Ett värde som kan vara intressant i
sammanhanget är maxvärdet för processorer. Du kanske vill se till så att
ingen server någonsin passerar 80 procent av vad den klarar av.


Att välja det är enkelt. Klicka på
knappen precis som tidigare och markera processor. I stället för att
välja summeringen trycker du på max(processor) i stället.

 

4 Skapa valruta

Nu behövs bara en sista liten detalj innan det är dags att testa. Dra ut
panelen Filter pane längst ner till vänster. Välj dimensionen Server.
Gör den sedan så smal du kan utan att texten i rutan försvinner. Anpassa
ditt stapeldiagram om det behövs.


Det som du nu lagt till är en
val­ruta. Där kan du både markera vilken information du är intresserad
av och se vilka val som är gjorda på annat håll. Det här är en central
funktion i Qliks produkter.

 

Välj en annan server

När allting är på plats klickar du på Done uppe till höger. Nu får du
upp rapporten på det sätt som slutanvändaren ser den. Till en början ser
du ingen skillnad, men testa nu att klicka på ett servernamn i
listrutan.


Plötsligt ändrar sig all
information. Nu ser du bara data för det val du gjort. Testa att klicka
på en annan server. Nu ser du ett aggregat av de valda. Så här kan du
jobba för att hoppa mellan en samlad och en detaljerad bild.


Tryck på det röda krysset för att ta
bort alla val och se totalen igen. Klicka sedan på ett av fälten i till
exempel cirkeldiagrammet. Det resulterar i samma sak som när du
använder listrutan.


När du klickat runt ett tag och fått
en känsla för hur det fungerar kan du gå tillbaka till
redigeringsläget. Det gör du genom att klicka på Edit uppe till höger,
på samma ställe där Done-knappen fanns tidigare.






Du färgsätter dina olika diagram med bara ett par klick, men tyvärr har du inte möjlighet att enkelt styra dem på detaljnivå.

 

Sortera efter datum

Nu kan du göra ett par justeringar för att innehållet ska passa dina
behov. Börja med att sortera stapeldiagrammet efter datum. Det är oftast
mer intressant för just processorutnyttjande.


För att göra det markerar du själva
rutan. Klicka sedan på Sorting i verktygsfältet till höger. Där hittar
du både dimensionen och mätvärdet i en lista. Ta tag i Datum och dra det
upp över sum(processor). Du ser resultatet direkt.


Vidare vill du sannolikt inte se
allting i blått. En färgskala gör det enklare att se vilka dagar du har
problem på. Välj rubriken Appearance till höger. Gå sedan till Colors
and legend. Avmarkera Colors Auto och ange By measure i listrutan.


Nu får du välja en av flera olika
alternativ på hur det ska visas. Klicka på Diverging classes för att få
en tydlig bild på vilka tidpunkter som topparna var värst.


Notera att du i användarläge kan klicka på datumen på samma sätt som servrarna för att filtrera data.

 

5 Justera efter dina behov

Även hastighetsmätaren uppe till höger skulle behöva putsas grafiskt.
Anta att du vill ha en varning för alla tidpunkter då processorn
utnyttjades till 60 procent och ytterligare en vid 80 procent.


Markera objektet och välj
Presentation. Klicka på Add limit två gånger. Justera sedan spakarna
under färgspalten. Du kan använda musen, men enklast är att trycka på
dem och skriva in värden i fältet strax under.


Tryck sedan på de olika färgerna för
att sätta mellanfältet till gult och göra sista biten röd. Nu ser du
tydligt om den svarta visaren passerar något av dina gränsvärden.


Klicka på Done för att komma
tillbaka till användarläget. Testa att allting fungerar som det ska.
Markera olika fält i alla olika diagram för att se vad som händer. Gå
tillbaka till redigeringsläget och testa nya verktyg.


På det här sättet kan du jobba vidare för att bygga precis den rapport du vill ha.




Slutanvändare kan filtrera
informationen i rapporten genom att klicka på de olika fälten i
diagrammen. Kopplingen till återstående diagram sker automatiskt.



Lägga in mer data är också enkelt.
Det enda du behöver göra är att dra in den på samma sätt som första
dokumentet eller uppdatera informationen från databasen. Sense frågar om
du vill lägga till eller ersätta.


Glöm heller inte att vi bara skrapat
på det yttersta lagret i det här exemplet. Qlik Sense är ett väldigt
kompetent verktyg som med lätthet kan knyta ihop data från olika källor
och presentera tydliga diagram.

 

TechWorlds slutsats

Det är varken svårt eller dyrt att skapa en bra översikt över miljöerna.
Det gäller bara att komma igång med datainsamlandet. Medan du väntar på
att mätpunkter ska lagras kan du laborera i Qlik Sense för att se vad
du kan använda för att få en så bra analysmöjlighet som möjligt.


Givetvis är analysdelen bara en
komponent. När det jobbet är klart är det dags att leta rätt på de
svagaste punkterna i landskapet. Det handlar lika mycket om att blicka
fram och se trenderna som att se vad som hänt. Men med rätt rapporter är
du en god bit på väg.












Om du uppskattar lättarbetade rapport- och
analysverktyg är Qliks produkter ett bra val. Men de är inte ensamma på
marknaden. Flera konkurrenter, till exempel IBM och SAP, har snarlika
produkter. Men vi vill särskilt nämna två som slåss inom exakt samma
område:



Tableau var tidiga med lättarbetade verktyg, och Qlik Sense verkar ha
hämtat en del inspiration från den populära konkurrenten. En kostnadsfri
version finns att ladda ner, även för Mac.

www.tableausoftware.com



Microstrategys alternativ påminner om konkurrenterna, men man har byggt
in en hel del finesser som passar storföretag, bland annat djupare,
prediktiv analys. Gratisversion finns.

www.microstrategy.com/se


Polisen chanslös när bedrägerier ökar lavinartat - DN.SE

Polisen chanslös när bedrägerier ökar lavinartat - DN.SE




Antalet internetbedrägerier har ökat lavin­artat
sedan 2006. Men 90 procent av brotten klaras aldrig upp och polisens
resurser räcker inte till för att följa med i utvecklingen.






Samtidigt
som nätet blivit en allt naturligare del i vardagen har också antalet
internetbedrägerier ökat kraftigt. Sedan 2006 har antalet anmälda
internetbedrägerier ökat med över 750 procent enligt statistik från
Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistiken baseras på en
sammanställning av brottsrubriceringarna ”datorbedrägeri” och ”bedrägeri
med hjälp av internet”.




– Vi har alltid vetat att bedrägerierna kommer att öka i takt med
internetanvändningen. I stort sett allt vi gör går numera via internet
och det är först nu som vi från polisens sida börjat arbeta strukturerat
med den här typen av brott, säger Anders Olofsson på Nationellt
bedrägericentrum (NBC).




Som DN tidigare rapporterat ­leder en överväldigande majoritet av de anmälda IT-brotten aldrig till åtal
– och internetbedrägerier är inget undantag – de flesta gärningsmännen
går fria. 90 procent av internetbedrägerierna som anmäldes under 2013
förblev olösta, enligt BRÅ:s årsrapport från 2013. Men samtidigt ökade
antalet uppklarade brott med åtta procent.




– Brotten ökar fortare än vi hinner med. En lugn dag kommer det in 100
anmälningar om internetbedrägerier här i Stockholm. Vi blir hela tiden
mer effektiva och klarar upp fler brott, men resurserna räcker inte till
på långa vägar. På många platser i landet sitter det bara en person som
ska ansvara för alla bedrägerier i det området, ­säger Anders Olofsson.




Många gånger vet polisen vem gärningsmannen är utan att
kunna ställa personen inför rätta. Bevisbördan för bedrägeribrott är
hög och det räcker inte alltid med att veta vilket konto pengarna
överförts till eller gärningsmannens ip-nummer. I snitt anmäldes 160
fall av internetbedrägeri varje dag under 2013.




– Jag vill inte säga att bevisbördan är för tung för så fungerar det i
ett rättssamhälle – vi ska hellre fria än fälla – men det är väldigt
frustrerande, säger Anders Olofsson.




I september 2013 startade polisen Nationellt bedrägericentrum som ligger
under Stockholmspolisen, men ska fungera som en sambandscentral för
bedrägeribrott över hela Sverige.




– Vi befinner oss fortfarande i uppstartsfasen, men tanken är att vi ska
underlätta samarbetet och arbeta förebyggande mot bedrägerier i alla
former, säger Anders Olofsson.




Anders Olofsson har gjort en unik sammanställning av statistiken och kan
nu visa att den vanligaste typen av internetbedrägeri är kortbedrägeri
tätt följt av id-kapning och annonsbedrägerier.




– Sammanställningen gör att vi tydligare kan se vad som ryms inom de här
brottskoderna. Det kommer hjälpa oss veta hur vi ska arbeta mer
inriktat och se vilka insatser som ger resultat så vi kan fokusera
ansträngningarna, säger han.




Trots att antalet anmälningar om internetbedrägeri ökat
kraftigt de senaste åren så är mörkertalet fortfarande stort för vissa
typer av bedrägeri.




– Vi tror att ”Microsoftbedrägerier” har ett gigantiskt mörkertal där en
enstaka procent anmäler brottet. Sedan har så kallade romansbedrägerier
också ett stort mörkertal eftersom de drabbade ofta mår dåligt för att
de blivit ­lurade, säger Anders Olofsson.




Ett stort antal internetbedrägerier utförs av gärningsmän som befinner
sig utomlands när brotten begås och det försvårar utredningarna
ytterligare. Enligt Anders Olofsson ligger också olika former av
organiserad brottslighet bakom en stor del av internetbedrägerierna.




– Det kommer krävas betydligt bättre internationellt samarbete för att
stoppa den här typen av ­brottslighet, säger Anders Olofsson.














måndag 17 november 2014

Ränteutspel kan bli vapen i förhandling - DN.SE

SBAB Kampanjen - Ränteutspel kan bli vapen i förhandling - DN.SE




Nackdelen med SBAB:s ränteutspel är att den som
nappar blir inlåst länge i banken. Fördelen är att erbjudandet kan
användas i förhandling med andra aktörer. Det menar Günther Mårder,
sparekonom på Nordnet Bank.




Bolånet är en viktig
förhandlingsprodukt för både sparare och banker och SBAB:s utspel är ett
exempel på det, menar Günther Mårder på Nordnet Bank som inte förmedlar
bolån.



– Det är ett tillfälligt lockerbjudande och den här typen blir allt vanligare för att locka kunder till sig, konstaterar han.




Den som hoppar på erbjudandet binder sig för fem år,
och Günther Mårder, menar att det förhindrar förhandlingsutrymmet under
lång tid. Själv anser han att det generellt alltid lönat sig att ha
rörlig ränta jämfört med bunden.




Samtidigt menar Günther Mårder att en sparare som ska ta bolån kan använda SBAB:s räntenivå i förhandlingar med andra banker.




SBAB:s vd Klas Danielsson bekräftar också för DN att det är en
tillfällig kampanj som sträcker sig fram till den 19 december. Därefter
går 5-årsräntan tillbaka till sin ordinarie nivå på 2,75 procent.




Det innebär att de som kan tjäna på den låga räntan är
de som antingen genomför en bostadsaffär just nu, eller vars räntor i en
annan bank ska precis läggas om.




Att flytta befintliga lån från en annan bank till SBAB behöver inte vara
en bra affär eftersom låntagaren först måste betala en så kallade
ränteskillnadsersättning till den bank där han eller hon har sina lån.


– Det måste var och en få räkna ut själv, säger Klas Danielsson.


– De kan ändå tjäna på det, tillägger han.




SBAB har samarbeten med andra mindre banker, men dessa berörs inte av sänkningen.


– Det är bara SBAB:s direkta kunder som erbjudandet är riktat mot, säger Klas Danielsson.


SBAB är en statlig bank och både hos regeringen och hos myndigheter som
Finansinspektionen (FI) och Riksbanken finns en oro för den höga
skuldsättningen hos svenska hushåll. FI offentliggjorde så sent som i
förra veckan en skiss på framtida bindande amorteringskrav.




Trots det tycker inte Klas Danielsson att SBAB:s rekordlåga 5-årsränta, spär på lånekarusellen.


– Nej, vilken ränta vi erbjuder är ju skilt från själva låneprocessen. Det blir ju inte lättare att få låna, säger han.




I stället tycker Danielsson att kampanjen bidrar till att skapa
finansiell stabilitet, genom att fler lockas att binda sin ränta i
stället för att ha den rörlig.




Bunden ränta innebär att låntagaren vet vad han eller hon ska betala under bindningstiden.


– Vi har för få som har bundit sina bolåneräntor, menar Danielsson.


Hos storbankerna ställer man sig avvaktande till SBAB:s exempel.


– Vi jobbar långsiktigt med våra kunder och har egentligen inga
synpunkter på vad en konkurrent väljer att satsa på, säger
Handelsbankens presschef Johan Wallqvist.




På Swedbank är tongångarna liknande:


– Det är en kampanj och vi kommenterar inte vad våra konkurrenter gör.
Men vi följer marknaden som vanligt och ser vi anledning att justera
våra räntor så gör vi det, säger Swedbanks presschef Anna Sundblad.


På Nordea vill man inte heller kommentera kampanjen.




– Gör vi några förändringar av våra räntor så meddelar vi det på
sedvanligt sätt, säger Petter Brunnberg, pressekreterare på Nordea.