fredag 29 april 2011

POLE POSITION DAY 2011

POLE POSITION DAY 2011

Gratis Excel duger bra - Computer Sweden

Gratis Excel duger bra - Computer Sweden

Efter att i många år ha skickat med det enkla Officepaketet Works med nya datorer har tillverkarna fått ett nytt alternativ: gratisvarianten Starter Edition av Microsofts populära Office 2010. Det levereras gratis med nya datorer och går inte att skaffa på något annat sätt.

Tanken är att Office Starter ska duga för hemanvändare, samtidigt som det lockar till köp av betalversioner av Office.

Microsoft hoppas få in en del pengar genom annonser som visas i det nedre högra hörnet av programmen i Office Starter.

På webben kan man hitta uppmaningar om att bojkotta Starter Edition, som består av ordbehandlaren Word Starter och kalkylprogrammet Excel Starter.

Men faktum är att Starter Edition räcker långt. Mycket långt.

När jag tänker på människor i min närhet som använder Officepaket kommer jag inte på en enda som inte skulle klara sig med Starterversionen av Excel, vad gäller kalkyler som de skapar själva.

Även om Microsoft har skurit bort funktioner med förskärare så gäller det främst möjligheten att skapa innehåll, inte att titta på och använda det.

Pivottabeller för dataanalys är ett exempel. Sådana går inte att skapa i Excel Starter Edition, men om man öppnar en fil skapad med den fulllödiga versionen av Excel så visas pivottabeller i den.

Att färre filformat hanteras torde inte vara ett så stort problem, eftersom vanliga Excelfiler och även Opendocumentformatet som används i Openoffice hanteras.

Det allvarligaste problemet är att makron inte kan köras.

Att de inte kan skapas och redigeras må vara hänt, men eftersom makron ibland finns i kalkyler som skapas på företag kan begränsningen i Excel Starter mycket väl innebära att man inte kan använda jobbkalkyler på hemdatorn. Det är definitivt en begränsning för många.

Precis samma resonemang gäller för skräddarsydda tilläggsfunktioner av typen add-in. Inte heller sådana kan köras i Excel Starter.

Annars tycker jag att valen av funktioner som tagits bort i Excel Starter är rimliga, under förutsättning att det känns okej att betala runt 2 000 kronor för ett fullständigt Officepaket.

Hur många sitter hemma och skapar pivottabeller, anslutningar till externa datakällor, regler för validering av data, länkar för konsolidering eller kommentarer?

Prestandamässigt finns inget att anmärka på när jag kör Excel Starter på den bärbara Lifebook som jag lånat av Fujitsu.

Annonserna som visas stör inte särskilt mycket på en normalstor bildskärm.

På en minibärbar med lägre upplösning är det lite värre.

Jag kan också leva med de uppmaningar om att köpa en full version av Office som visas när jag försöker använda funktioner som inte hanteras.

Knäckfrågan är om jag själv, som ofta gör kalkyler, skulle kunna använda Excel Starter hemma. Ja, det skulle jag definitivt. Det går utmärkt att räkna och att skapa diagram med Excel Starter.

torsdag 28 april 2011

Omx Nasdaq: Bull or Bear? Olja, Guld, Silver « Hedander’s Weblog

Omx Nasdaq: Bull or Bear? Olja, Guld, Silver « Hedander’s Weblog

Omx Nasdaq: Bull or Bear? Olja, Guld, Silver

Ja, om det går mot jämvikt så väntar dystra tider för Amerikanska konsumenter som kommer tvingas spara och se sin levnadsstandard falla. Men USA kan ändå behålla sin ställning som ekonomisk-politisk, militär supermakt.

Du vet ju att producentländerna utanför USA sen WW2 och införandet av det monetära Bretton-Woods systemet har strävat efter att få sälja till den Amerikanska marknaden.

Detta eftersom dollarns reservstatus kräver dollars när de köper råvaror på de internationella marknaderna.

Länderna har strävat efter att producera billigare och bättre än USA själva kan göra.

Efter 70-talets sammanbrott av fast växelkurs mot dollarn har de gjort det genom att försöka hålla sin egen valuta nere i skuggan av en stark dollar.

Därför har USA i deccenier importerat mer än de exporterat och lagt ut allt mer av sin egen produktionen till lågkostnadsländerna.

Därför har US-Govmt obligationer intill denna dag, trots de allt sämre utsikterna för USA att betala tillbaka, mött en stark efterfrågan från omvärlden.

Därför har inflationen aldrig blivit något av ett riktigt allvarligt problem för USA.

Därför har dollarn inte kollapsat, trots att skuldberget i USA växt sig gigantiskt och landet i praktiken är bankrutt.

USA fortätter att betala med skuld och omvärlden ställer sig liknöjd till det.

Har något av detta förändrats på senare tid?

Både ja och nej.

USA med sin enorma militär-industriella kapacitet har och kommer att förbli en politisk och militär supermakt.

Det är bara dollarn som inte kommer att förbli vad den varit då USA tvingas att betala alltmer av sina skulder med sedelpressen. Det fantastiska är att Fed betalar det fulla nominella värdet på skulderna (obligationer har ju varierande daglig kursutveckling fram till slutdagen). Fed har t.o.m betalat fullvärdet på bostads-obligationer som marknaden värderade till junk för några år sen.

Omvärldens långivare: banker, länder, pensionsfonder, inte bara accepterar att få betalt i cash, de välkomnar det och bryr sig inte om att dollarn tar stryk.

Varför?

Ja du skulle nog också hellre få en cash-utbetalning än att riskera att förlora på dina lån i form av nedskrivningar eller betalningsinställelse. En bank har ju lånat pengarna i sin tur och kan inte ta mer än några procent i förlust på sina tillgångar utan att gå bankrutt.

Du önskar förmodligen bara att du blir först ut med att få cash så att du har ett övertag gentemot alla andra som tävlar om att få upprätthålla sin levnadsstandard, eller undvika att se sin förmögenhet krympa kan man säga. Storbankerna i USA, som t.ex Goldman Sachs var bland de första att få del av bail-out pengarna från Fed och GS trading har ju som vi sett genererat miljarder i vinst.

Vi kan räkna med att USA inte har något annat val än att fortsätta printa pengar så länge de inte har ett handelsöverskott. Låt säga att de fick ordning på handelsbalansen. Det skulle ändå ta flera hundra år att betala tillbaka. Det innebär att de inte kan stärka dollarn. I så fall går landet i konkurs och dollarn med den. (Detta eftersom fiat-dollarn är en produkt av dollar-kredit systemet. Går kreditsystemet under vad är en dollar värd då? Svar. Pappersvärdet.)

Dollar-fiat-systemet tvingar Fed i en sista utväg att printa och köpa all skuld. Den processen accelererar mot hyper-takt när racet ut ur dollar-tillgångar ökar takten. En hyper-inflation blir förmodligen ett snabbt förlopp på sex månader och sen införs ett nytt monetärt system. Planerna för detta finns säkert redan och jag är säker på att den valutan blir uppbackad av en guldkomponent. Alltså inte en 100% gulduppbackad valuta. Vi har redan sett förslag på att IMFs SDR-valuta kan bli en internationell valuta delvis uppbackad av en guldkomponent. Euro-ländernas valutareserv består också av ca. 15% guld redan idag så bli inte förvånad om detta scenario blir verklighet.

----------------
Tja vad kan man säga. Mina artiklar stämmer väl överens med kvällens händelseutveckling. Fed gör inga förändringar, inga åtstramningar ö.h.t. Det är tydligt att har man en gång startat printingpressen finns det inget annat val än att fortsätta gasa. Fed ändrar inte på någonting. QE-2 fortgår som planerat till slutet av Juni. En lättare form av QE återköper sen statspapper med de pengar som flyter in från de lån som går till inlösen. Och man bibehåller nollräntan under en utdragen period.

Det är inte så konstigt då att oljepriset stiger på nytt, silver går upp med tre dollar från 45 till 48 dollar, guld sätter nytt ATH på 1530 dollar. Samtidigt rasar dollar-index ner till flerårslägsta nivåer. Allt sammantaget indikerar att det monetära systemet befinner sig i stress och att det pågår en jättelik förmögenhetsöverföring över till guld och andra icke skuld-tillgångar.

Börsballongen konstaterade igår att USA lever högt på att dollarn är världsvalutan. Men hur länge till kan det fortgå? undrade han. Jag skrev ett svar igår natt som Ni kanske missade. Här är en omredigerad version;

Tyvärr finns det inget svar på det. Ingen vinner på att helt överge dollarn så länge det inte finns något bättre alternativt system. Fast om man tänker efter så finns alternativet i euron och så är ju dollarn växlingsbar mot guld. Det pågår en överföring av stora värden och förra året blev centralbankerna nettoköpare av fysiskt guld.

Grundproblemet är som alltid ohanterligt när skulderna är för stora i förhållande till intäkterna. En lösning vore att regeringens skulder omförhandlas och skrivs ner. Sen så sparar man och lever inom de ekonomiska ramarna. Men det är ett omöjligt scenario för sittande president i ett demokratiskt system med trippel-A i kreditbetyg och en fiat-valuta som fungerar som global reservvaluta. Vidare skulle en skuldkollaps få oöverskådliga ekonomiska skador då flera av de stora långivarna inte har kapital nog för att täcka förlusterna utan att själva gå bankrutt och då är det ajöss med dollar-kreditsystemet.

För den akademiskt skolade Ben Bernanke väger ett deflationshot avsevärt mycket tyngre än ett inflationshot. Bernanke bedriver sålunda ett storskaligt experiment där han s.a.s gått all-in och satsat allt på ett enda kort - Inflatera bort deflationshotet med alla till buds stående medel där det som står på spel är vinna eller försvinna. Vinna är liktydigt med inflation och försvinna är liktydigt med deflation.

Bernanke förklarade senast i Augusti i fjol att han vill ha mer inflation och det tar han inte tillbaka. Det här förfarandet skrev han om i en uppsats innan han blev vald till FED-ordförande. Han omnämnde att den Stora Depressionen under 30-talet både skapades och förvärrades av FEDs beslut att allför tidigt dra bort likviditet från marknaden i syfte att dämpa begynnande inflation. Det gav upphov till en förödande bankkrasch, massarbetslöshet och deflation.

Inflationsspöket är alltså något som Bernanke inte skräms av i första taget och han aktar sig noga för att bekämpa det alltför tidigt. Han har också sagt att när den dagen kommer så har Fed alla möjligheter att bekämpa inflation. Vidare så erkänner inte Bernanke heller att inflationen är varaktig.

Alltså är det mest sannolika att nollränta och löften om QE i en eller annan form fortsätter. Det är först när inflationen blir riktigt het som skarpa åtgärder kan komma. Frågan är om det då är försent. Går det att vänta med att suga tillbaka den inflation man skapat eller har anden i flaskan sluppit lös för gott?

I princip kan ju Fed sälja ut alla dyrköpta tillgångar man äger och har men ändå inte trycka tillbaka inflationen om tillgångarna snabbt blir mer eller mindre värdelösa p.gr av inflation. Vad gör man då? Att gå ut och låta marknadsräntan stiga till rätt nivå och höja Fed-räntan i samma takt skulle knäcka USAs skuldsatta regering och ekonomi eftersom räntekostnaderna snabbt överstiger skatteintäkterna. Alltså är räntevapnet inget alternativ så länge som skulderna i förhållande till BNP är där de är.

Experimentet har inget facit men allt talar för ett mindre lyckligt slut för dollarn. Det tråkiga med detta är de omfattande konsekvenserna. Tänk bara på alla som blir sittande med pensionstillgångar placerade i räntebärande papper. Fast det finns en aspekt här som säger att det bara är rättvist. Varför ska kommande generationer betala av på skulder de inte haft någon glädje av. Det är väl bara rätt att inflatera bort både skulder och spartillgångar.

Så vad händer om det blir masspanik ut ur dollar-skuldpapper. I det läget skulle Fed tvingas gå in som köpare och ruinera förtroendet både för dollarn och sig själv genom att hyperinflatera dollarn.

Sannolikt borde vi få både en och två krascher innan detta inträffar. Tyvärr finns det risk att en mini-krasch oavsiktligt utlöser en jättelik ekonomisk krasch och i det läget sätter Feds stora hyper-inflation i gång på allvar.

onsdag 20 april 2011

Bambuser | Bambuser for iPad2 (HansEriksson)

Bambuser | Bambuser for iPad2 (HansEriksson)

Sweden | VMware Forum 2011

Sweden | VMware Forum 2011

Samtliga presentationer från VMware Forum här.

Testa hur redo du är för molnet med VMwares Cloud Readiness Self Assessment.

Tack för din tid och ditt intresse. Jag hoppas att vi snart får möjlighet att träffa dig i något annat sammanhang!


Med vänliga hälsningar,

Magnus Hammarsten
Försäljningschef, VMware Sverige,
VMworld 2011 Europe
Eventkalender

Nokia utmanar Google med 3d-byggnader - NyTeknik

Nokia utmanar Google med 3d-byggnader - NyTeknik

Nokias karttjänst på webben visar nu terräng och byggnader i 3d med en svensk teknik.

Öppningsfönstret i Nokias nya Ovi Maps 3D liknar Google Earth. Ett stort blåskimrande jordklot som zoomas in allt närmare marken.

En annan likhet är att Nokias webbaserade karttjänst nu visar byggnader som realistiska 3d-modeller. Men vid lanseringen av den nya tjänsten visas bara omkring 20 städer i Nordamerika och Europa tredimensionellt.

Men fler ska komma enligt Nokias webb.

3d-tekniken som Nokia använder kommer från det svenska företaget C3 Technologies. Med den skapas 3d-modeller av byggnader med hjälp av foton som tagits från olika vinklar. Även de svenska söktjänsterna Eniro och Hitta använder C3:s teknik i sina 3d-kartor.

Nokias 3d-tjänst är fortfarande i beta-stadiet och kommer inte i närheten av funktionerna och kvaliteten i Google Earth. Exempelvis saknas en sökfunktion och bildupplösningen i flygbilderna är för det mesta mycket sämre.

Men när det gäller kvaliteten på 3d-byggnaderna är den för det mesta minst lika bra som Googles. Förutom de bästa modellerna i Google Earth som är skapade i ett speciellt 3d-program. Men de flesta byggnader i Google Earth är liksom Nokias inte modellerade utan mer eller mindre automatgenererade med hjälp av fotografier.

Så fungerar OCR-numren på plus- och bankgiro - NyTeknik

Så fungerar OCR-numren på plus- och bankgiro - NyTeknik

Fråga:

Hur fungerar OCR-numren som man använder vid betalningar över plus- eller bankgiro på nätet? Hur bestäms numren? Och varför varierar de så mycket i längd? Som mest har jag sett 18 siffror i rad och som minst sex.

Göran P Eriksson

Svar:

Jag har arbetat med OCR-nummer i mer än 40 år. Postgirot var pionjär i Europa med användning av OCR-tekniken inom betalningsförmedlingen. Redan 1966 införskaffades de första OCR-läsarna från Recognition Equipment, så kallade ERCR-maskiner (Electronic Retina Computing Reader).

De läste 1 200 blanketter per minut, och när jag började hos REI hade Postgirot cirka 90 konton som använde OCR-blanketter. Dessa ökade snabbt och när blanketthantering stod på sin höjdpunkt i mitten av 1980-talet fanns miljontals konton. Vid ett årsskifte hanterades mer än fyra miljoner konton under en 24-timmarsdag med hjälp av 14 snabba OCR-läsare.

Sedan början av 1990-talet har sorteringen av blanketter ersatts med bildfångst av blanketterna och elektronisk sortering och lagring av blankettbilderna. Trots detta hanteras fortfarande åtskilliga tusental betalningar via OCR-blanketter.

Nu till OCR-numren.

Mottagaren av en betalning behöver veta vem som betalat dessa och varför. Det kan ske antingen i form av ett fritextmeddelande eller någon form av maskinläsbar referens.

Det är betalningsmottagaren som skapar referensnumret och skickar det till den person eller det företag som ska betala.

Vid betalningen läser Girot av numret och vidarebefordrar det till betalningsmottagaren tillsammans med pengarna.

Under hålkortstiden användes ofta ett referensnummer där varje position hade sin särskilda betydelse. Vid övergång till OCR-tekniken kopierade ofta Postgirots kunder detta för att slippa ändra i sina reskontrasystem, och därför tillät Postgirot längder mellan 5 och 25 tecken.

Redan från början infördes en kontrollsiffra sist i fältet för att säkerställa att tecknen lästs korrekt. Denna siffra räknas ut enligt modulus-10-metoden.

I början på 1970-talet infördes på mitt förslag även en så kallad längdsiffra i näst sista positionen för att ytterligare öka lässäkerheten. Denna siffra är mod10 på hela fältlängden.

Med dagens datorer är ofta OCR-fältet onödigt långt, och det gamla skälet att använda enskilda positioner är helt överspelat. Jag har i många år propagerat för att korta OCR-numren. Om ett företag skickar ut 9 miljoner inbetalningar per år räcker det med ett OCR-nummer på 10 positioner för att identifiera betalningarna under en tioårsperiod. 7 siffror för att identifiera upp till 10 miljoner enskilda betalningar, 1 siffra för årtal, 1 längdsiffra och 1 kontrollsiffra. Numera har Plusgirot minskat den största längden på OCR-fältet till 15 tecken.

Erik Dalhammar

Svar:

OCR-numren bestäms av den som utfärdar räkningen. Dock skall numret avslutas med en eller två kontrollsiffror. Bankgirot kräver en kontrollsiffra och Plusgirot kräver två kontrollsiffror.

Numera skapar de flesta utfärdare OCR-nummer enligt Plusgirots system. Det fungerar nämligen rakt av i Bankgirots system, endast med den skillnaden att Bankgirot inte kollar mot den näst sista siffran i OCR-numret, bara den sista. På det sättet får man samma OCR-nummer via plusgiro som via bankgiro, vilket är praktiskt. En och annan utfärdare har byggt fast sig i äldre tänk med olika OCR-nummer för Plusgiro respektive Bankgiro. Ett exempel på detta är skatteverkets skattekonton.

Ett OCR-nummer kan alltså som kortast ha 3 siffror. Eftersom OCR-nummer inte börjar med siffran noll (undantag finns) innebär detta att utfärdaren bara då kan skicka ut 9 fakturor innan numret upprepar sig, vilket nog är i knappaste laget.

I allmänhet brukar man dimensionera OCR-numrens längd så att nummerserien räcker i minst ett år. Det finns utfärdare som av olika skäl vill att OCR-numret aldrig skall upprepa sig, eller att de på något sätt skall passa in i deras ekonomisystem. Särskilt vid fakturering brukar OCR-numret innehålla koder som anger vem som är slutdestinatorn av betalningen. Man har ofta sofistikerade system med kontrollsiffror på kundnumret och kontrollsiffror på fakturanumret som sedan bakas ihop till ett OCR-nummer, vilket slutligen förses med Plusgirots två kontrollsiffror innan de printas på blanketten. Detta kan ge ganska långa OCR-nummer. Elaka tungor hävdar dessutom att många utfärdare gör extralånga OCR-nummer för att avskräcka användarna från manuell hantering och gå över till e-faktura. Men allt sådant snack är givetvis HELT gripet ur luften.

Girot kontrollerar OCR-numret med avseende på den sista siffran (Bankgiro) eller de två sista siffrorna (Plusgiro), samt utför de extra kontroller som ­avtalats med mottagaren.

Girot ändrar inget i OCR-numret, det förmedlas till betalningsmottagaren precis som det matats in. Betalningsmottagarna gör sedan de kontroller och den isärplockning av numret som de önskar.

Leszek Rozpedek, Hjulbäck

Svar:

Numrens uppgift är att skapa en säker koppling mellan en viss inbetalning och den fordran som inbetalningen avser. Varje systembyggare har hittat sina metoder för detta, därför varierar längden. Man sätter ihop OCR-numret av exempelvis kundnummer, något periodbegrepp och kanske något som skiljer en originalfaktura från en betalningspåminnelse. Numren är onödigt långa, eftersom man låter olika positioner betyda något.

Hade man använt löpnumrering skulle de ha blivit mycket kortare. Problemet med löpnummer är att många system har gamla kärnor, och att det blir dyrt att bygga in presentationsfunktioner som översätter löpnumret till någon begriplig information.

Anders Gustafsson

Veckans nya frågor:

Fråga:

Hur gör man för att mäta massa i tyngdlöst tillstånd? Eller, kanske ett enklare problem, hur gör man för att avgöra vilket av två objekt som har störst massa?

Anders Lundqvist, Järfälla

Fråga:

Det numeriska tangentbordet på min dator har nummerraden 789 högst upp medan mobiltelefonen (och bankomaterna) börjar med 123. I båda fallen ligger nollan underst. För människor som ofta sitter och knappar in siffror och samtidigt skall telefonera blir det irriterande. Varför är det så?

Arne Lahti, Linköping

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Har ni synpunkter på frågorna eller svaren? Skriv kommentarer här nedanför.

Av: Kaianders Sempler

tisdag 19 april 2011

Skatteverkets svar på era frågor!

Skatteverkets svar på era frågor!

moderator: Hej och välkomna till dagens chatt med Skatteverkets Camilla Almqvist och Mats Brockert. Nu sätter vi igång och svara på frågor!

Karin Gunnarss: Jag vill veta vilken som är den bästa ordningen att göra blanketterna i. Jag har enskild firma med förenklat bokslut.
Camilla Almqvist: Det första du gör, om det inte redan är klart, är det förenklade årsbokslutet. På Skatteverkets webbplats, www.skatteverket.se, finns en e-tjänst där du kan upprätta det förenklade årsbokslutet. Om du använder denna tjänst slipper du alla överföringar vilket är en väsentlig förenkling i förhållande till ett manuellt upprättat bokslut. När det förenklade årsbokslutet är klart upprättar du NE-blanketten (SKV 2161) och momsbilagan (SKV 2168). Om du ska utnyttja reglerna om räntefördelning behöver du även fylla i en hjälpblankett för beräkning av ränteföredelning (SKV 2196). När du är klar är det viktigt att du kommer ihåg att föra över beloppen från NE-blanketten och momsbilagan till din Inkomstdeklaration 1. Du hittar alla blanketter du behöver på www.skatteverket.se. Har du en liten verksamhet skulle jag dessutom råda dig att läsa broschyrerna ”Deklarera på NE-blanketten” (SKV 306) och ”Så här upprättar du ett förenklat årsbokslut” (SKV 307). Har du en lite mer omfattande verksamhet finns broschyrerna ”Bokföring, bokslut och deklaration – del 1 och 2” (SKV 282 och 283). De går lite mer på djupet. Givetvis finns även broschyrerna på vår webbplats.

Erik: Jag kommer inte att hinna få fram allt material till deklarationsdagen. Hur länge kan jag få uppskov, och kan jag söka om det på nätet?
Camilla Almqvist: Mitt förslag är att du ringer Skatteupplysningen så snart du kan (före 2 maj) på 0771-567 567, förklarar din situation och begär att få ett anstånd med att lämna deklarationen.

Matz: Hur gör jag med avdrag och moms – när jag deklarerar mina skogsinkomster – för en fyrhjuling som jag köpt och använder både i skogen och privat ?
Mats Brockert: Det finns två principer att redovisa tillgångar som används både i näringsverksamheten och privat. Kan du redan från början avgöra hur stor del som kommer att användas i näringsverksamheten så drar du av motsvarande del av momsen. Alternativt drar du av hela momsbeloppet, men då ska du uttagsbeskattas för det privata nyttjandet. I teorin ska båda metoderna ge samma resultat (men knappats i praktiken). Anta att tillgången kostar 10 000 (inkl. 2 000 kr i moms). Om du uppskattar att tillgången kommer att användas till hälften i näringsverksamheten drar du av 1 000 kr i ingående moms. Alternativt drar du av hela momsbeloppet. Då ska du varje år som du använder tillgången uttagsbeskattas, d.v.s. i företaget tar du upp utgående moms för det privata nyttjandet (på samma sätt som om du hade hyrt ut tillgången till någon annan). Moms beräknas i detta fall på kostnaden att utföra tjänsten. Vid inkomstbeskattning kan du göra på samma sätt. Det vill säga du gör avskrivning på den del som används i näringsverksamheten eller så gör du avskrivning på hela anskaffningsvärdet och uttagsbeskattas för det privata nyttjandet.

Uffe: Jag har af-skattesedel är anställd och har enskild firma. Min firma är vilande sedan februari 2010. Behöver jag ändå deklarera på K-blankett och avser den då bara årets första månad. Tacksam för svar.
Camilla Almqvist: Jag tror din fråga egentligen är om du måste deklarera på en NE-blankett (dvs. inte K-blankett som du skrev). Svaret är ja. Även om du bara haft verksamheten igång delar av ett år, i ditt fall januari, så måste ju denna del deklareras. I många enskilda firmor ser det ut just så, att man har ett fåtal intäkter vid ett fåtal tillfällen under året. I din deklaration spelar det ingen roll när under året intäkterna flutit in. Du kan ha gjort ett jobb i januari, ett i september. I deklarationen (och det förenklade årsbokslutet) slås allt samman som inkommit under året.

Lille Mastuss: Hej! Skatteverket har aldrig bett att få titta på mina verifikationer i min enskilda firma. Inte för att jag har något att dölja, men för en ohederlig vore det ju lätt att fuska. Hur väljer Skatteverket ut enskilda firmor för revision – tar ni bara de som har orimligt höga kostnader? Vad letar ni efter, så att säga?
Camilla Almqvist: Vad vi letar efter är lite svårt att ge ett rakt svar på. Vi tittar dock inte bara på de som har orimligt höga kostnader. Skatteverket kontrollerar de deklarationer som kommer in ur lite olika perspektiv. Vad vi kontrollerar skiljer sig också till viss del från år till år. Vissa kontroller vi gör är vi öppna med och annonserar, bland annat till media. Vad gäller andra kontroller är de hemliga för att man som deklarant inte medvetet ska välja att fuska. Många fel som finns i deklarationerna handlar däremot inte alls om fusk. Skattereglerna är många gånger mycket snåriga och svåra att förstå. Lagstiftning inom skatteområdet är också föremål för ständig förändring. Det kan därför vara mycket svårt att veta vilka regler som gäller, speciellt som småföretagare. Skatteverket försöker ta fram information som på olika sätt ska hjälpa er som deklarerar att göra rätt. Det finns dessutom alltid möjlighet att ringa till oss och få hjälp.

Magnus: Hej, Hur ska man egentligen tänka när det gäller periodiseringsfond och expansionsfond? Vad är för- respektive nackdelarna för mig som ska deklarera för enskild näringsverksamhet för första gången?
Mats Brockert: Det första jag vill peka på att periodiseringsfond och expansionsfond inte är någon definitiv skattelättnad utan ett sätt att skjuta beskattningen framåt. Du kan alltså inte jämföra med en utgift. Periodiseringsfonden är bra om dina inkomster varierar stort mellan åren. Om ditt överskott t.ex. är 500 000 kr år 1 och 10 000 kr år 2 kan det vara skattemässigt fördelaktigt att jämna ut resultatet genom att göra en avsättning år 1 och återföra den år 2. Det brukar hävdas att fonden kan användas för att förbättra likviditeten genom att skjuta skatten på framtiden. Det är visserligen riktigt. Dock är det ofta fråga om små belopp. Observera också att beskattning ska ske någon gång. Genom expansionsfonden kan du beskattas med 26,3 % om du inte tar ut några pengar. Full beskattning sker för de pengar du tar ut. Expansionsfonden finns för att du ska kunna expandera din firma med endast 26,3 % i skattebelastning. Anta att du har 100 000 kr i överskott och du vill köpa in en maskin. Om du först skattar av resultatet kanske du bara har 50 000 kr kvar att köpa en maskin för. Istället kan du välja att göra en avsättning till expansionsfond och du får 73 300 kr kvar efter skatt att köpa en maskin för. Om det är första året du deklarerar rekommenderar jag dig att inte använda periodiseringsfond (om du inte tror att resultatet är ovanligt högt detta år). Däremot är det ingen fara att använda expansionsfond, eftersom du inte kan ta ut och konsumera pengarna. Dock är dessa regler ganska knepiga att använda.

Charlotta: Jag har en enskild firma. Skatteverket säger att enskild firma inte kan dra av för friskvård, men däremot kan man dra av kostnader för förebyggande hälsovård. Med ett företag där jag sitter mycket vid en dator, så är den mesta träning förebyggande mot till exempel ryggont. Kan jag dra av mitt träningskort som förebyggande hälsovård anser ni?
Mats Brockert: Om du har enskild firma anses du inte som anställd. Reglerna om skattefria förmåner är därför inte tillämpliga för dig. Du kan däremot få avdrag för arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att du kan fortsätt ditt arbete. Du kan också få avdrag för kostnader för förebyggande behandling. Är det så att du tillbringar stor del av din tid vid datorn i din näringsverksamhet är det enligt min mening ett gott argument för avdrag. Avdragsrätten måste dock prövas i varje enskilt fall. Tänk på att det är du som ska visa att du har rätt till avdrag. Fundera därför på hur du kan visa behovet av förebyggande behandling. All bevisning är tillåten. Om du känner dig osäker på avdragsrätten bör du ange under övriga upplysningar att du gjort detta avdrag. Då kan du inte påföras skattetillägg om avdraget inte godtas.

Dette: Vad gäller om man vill anställa skolungdom (16-17 år) för ett begränsat projekt. Måste man betala arbetsgivaravgift mm
Camilla Almqvist: Jag ger ett lite generellt svar på detta eftersom jag inte vet så mycket om vilka förutsättningar som gäller i just ditt fall. Om den anställde inte fyllt 26 år: För anställda som inte har fyllt 26 år vid årets ingång betalar man bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, dvs. 15,49 procent. Låga ersättningar: Om ersättningen till en och samma betalningsmottagare under ett år är mindre än 1 000 kr ska man inte betala arbetsgivaravgifter. Om den som är utbetalare är en fysisk person eller ett dödsbo är gränsen 10 000 kr, under förutsättning att ersättningen inte är en utgift i näringsverksamhet. Skatteavdrag: Skatteavdrag ska i princip göras, men i vissa fall behöver man inte göra skatteavdrag för skolungdomar och studerande med tillfällig anställning under skollov och annan ledighet. Det gäller om arbetstagaren bor i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att inkomsten under året inte kommer att överstiga ett visst belopp (för 2011 = 18 200 kr). Ett tips, om du inte kände att mitt svar räckte, är att du läser broschyrerna ”Sommar- och extrajobb – Information till skolungdom och studerande” (SKV 430) och ”Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter” (SKV 401).

Johanneberg: Har under hela 2010 varit skriven i Mölndal men var skriven i Göteborg 9:e november 2009. Är det den nionde november 2009 som gäller för inkomståret 2010?
Camilla Almqvist: Avgörande för i vilken kommun man ska beskattas är var man var folkbokförd den 1 november året innan inkomståret. För inkomståret 2010 (som är det vi deklarerar för nu) så ska man alltså fråga sig var man var folkbokförd den 1 november 2009. Om jag förstår dig rätt har du varit folkbokförd i Göteborg den 1 november 2009. Då blir det alltså den skattesats som gäller där du beskattas för, trots att du hela 2010 bodde i Mölndal.

Anna: Hej! Har anställning samtidigt som jag arbetat med mitt företag under 2010. Jag har dock ej fått några inkomster från min enskilda firma. Kan jag trots det dra av några av de kostnader jag haft (reklambyråarvode, kund och tjänsteresor etc )?
Camilla Almqvist: Om du haft utgifter innan verksamheten kommit igång får du dra av dem förutsatt att det gäller inköp under startåret och året före. Kom din verksamhet igång under 2010, får du alltså dra utgifter du haft under 2010 och 2009. Dessutom får du bara dra utgifterna under förutsättning att – det är en sådan kostnad som du skulle få dra av också efter att verksamheten kommit igång, dvs. det är en kostnad som behövs för din verksamhet – du inte dragit utgiften tidigare, t.ex. i en annan verksamhet – det är fråga om sådana inköp som du skulle få dra av direkt vid inköpet, t.ex. förbrukningsartiklar och inventarier av mindre värde – det inte avser inventarier som du i samband med starten tagit in i verksamheten till ett beräknat anskaffningsvärde.

Stig Arne: Avslutade min firma sista dec 2009 slutdeklarerade den i 2010 års deklaration men fått uppmaning att deklara även i år . ingen omsättning således endast 0 måste man skicka NE???
Mats Brockert: Om din näringsverksamhet avslutades förra året behöver du inte lämna en NE-blankett i år. Om du bara ska göra en avstämning av egenavgifter kan du likaväl göra detta i en särskild skrivelse. Har du t.ex. gjort avsättning för egenavgifter med 3 200 kr och påförts 2 800 kr redovisar du detta i skrivelsen (som du bilägger inkomstdeklarationen) och anger resultatet 400 kr i ruta 100 i årets inkomstdeklaration. Observera, har du någon annan inkomst eller utgift under 2010 måste du lämna en NE-blankett vid årets taxering. Svaret grundar sig alltså på att verksamheten helt upphört under 2009. Om det uppkom ett underskott vid 2010 års taxering kan du dra av 70 % av detta i årets deklaration. Avdraget gör du i ruta 83 på sidan 1. Avdraget kan också fritt fördelas på tre år.

David: Hej. Jag startade firma förra året, men fick sent betalt på fakturorna, och har alltså bara haft utgifter. Hur ska jag deklarera det så jag kan dra av dem mot inkomsterna i år?
Mats Brockert: Om du har utfört ett arbete och har skickat faktura för detta under 2010 har du en kundfordran. Den ska du ta upp till beskattning i årets taxering (du kan inte vänta till nästa år). Anta att din kundfordran är 4 000 kr exkl. moms. Detta belopp tar du upp i ruta B7 och R1 på sid. 1 på NE-blanketten. Årets utgifter (R5-R8) kommer då att dras av mot dessa inkomster (men i årets deklaration). Du ska även redovisa momsen 1 000 kr på denna faktura i momsbilagan samt på sidan 2 i inkomstdeklarationen. Tänk på att hålla koll på denna faktura så att du inte beskattas en gång till nästa år när du får pengarna.

ari: Hejsan. Jag har en enskild firma och har fått inkomstdeklaration 1. Behöver jag bara skicka in momsbilaga och inkomstdeklaration 1? Det enda jag behöver är mitt resultat för 2010 och momsuppgifter va? Sedan är det väll bara att fylla i?
Camilla Almqvist: Nej, har du enskild firma behövs lite mer. Du ska definitivt lämna blankett NE (SKV 2161) där du redovisar din näringsverksamhet. Precis som du skriver ska du också lämna momsbilagan (SKV 2168). (Sen finns det några blanketter till som kan bli aktuella, men det vanliga är att man lämnar NE och momsbilagan.) Om du har en liten verksamhet föreslår jag att du läser broschyren ”Deklarera på NE-blanketten” (SKV 306). Där förklarar vi hur du ska fylla i båda blanketterna. Alla blanketter och broschyrer finns att ladda ner på www.skatteverket.se.

Charlotta: Reglerna har ju ändrats så att man inte behöver spara bokföring mer än sju år. Finns det ändå anledning att spara vissa delar längre än då? Gamla deklarationer till exempel?
Camilla Almqvist: Precis som du säger ska räkenskapsmaterial ska sparas i sju år efter räkenskapsårets utgång. För verksamhet som bedrivits under kalenderåret 2010 betyder det att allt material ska sparas till och med 2017. För Skatteverkets del behöver du inte spara det längre än så. Gammalt material kan du t.ex. ha nytta av då du inte är nöjd med Skatteverkets beslut och vill begära omprövning av det, eller överklaga det till Förvaltningsrätten. Du måste då ha kommit in med en sådan begäran om omprövning eller ett överklagande innan utgången av femte året efter taxeringsåret. Konkret innebär detta att för din deklaration som gäller inkomståret 2010 (som lämnas in taxeringsåret 2011) måste en begäran om omprövning eller ett överklagande ha kommit in senast vid utgången av 2016.

Frilans: Om man har fel i sin bokföring, vilket lett fram till att man tidigare deklarerat felaktigt – hur går man då tillväga för att rätta till saker och ting?
Mats Brockert: Om din beskattning har blivit fel kan du begära omprövning av din deklaration. Begäran ska ha inkommit före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Är du inte nöjd med beslutet kan du under samma period överklaga det till förvaltningsdomstolen. Det finns inga formella regler för detta mer än att det ska vara skriftligt. Är det ett enkelt fel kan det räcka med att lämna uppgifterna i en skrivelse. Är det flera rättelser bör du upprätta en ny deklaration. Lämpligen bifogar du också en skrivelse där du redogör för vilka rättelser du har gjort.

Eva: Jag har under året nästan bara arbetat med vanlig lön, och inte tagit ut någon ”lön” från min firma. Är det någon blankett jag kan hoppa över i år?
Mats Brockert: Nej tyvärr. Om du har tagit pengarna eller inte påverkar inte beskattningen. Du måste därför fylla i samtliga blanketter.

Karl H: Hej! Finns det någon skattemässig fördel för mig att ha periodiseringsfonder och liknande? Jag har ingen anledning att ha en massa kapital i firman, så det verkar bli negativ räntefördelning som äter upp det mesta av fördelen med periodiseringsfonderas skatteuppskjutning. Är periodiseringsfonder bara bra för de med mycket kapital bundet i firman?
Mats Brockert: Syftet med periodiseringsfonder är främst att jämna ut resultatet mellan olika år. Det är särskilt fördelaktigt om det uppkommer ett underskott något år. Då kan gjorda avsättningar återföras och kvittas mot underskottet. Genom periodiseringsfond kan man också skjuta skatten på framtiden och på så sätt uppnå viss likviditetsvinst. Faran med periodiseringsfond är att du inte behöver binda pengarna i firman, utan du kan fritt konsumera dem. Därför gäller det att vara medveten om att periodiseringsfond inte är ett definitivt avdrag utan ett sätt att skjuta beskattningen framåt. Precis som du är inne på kan du också drabbas av negativ räntefördelning. Det blir aktuellt om du gör stora avsättningar till periodiseringsfond och samtidigt tar ut alla pengar från näringsverksamheten. Negativ räntefördelning uppkommer om du inte har något eget kapital och har gjort avsättning för periodiseringsfond med mer än 50 000 kr.

Åsa: Man får göra ett schablonavdrag med 4000 kronor/år om man har kontor i lägenhet om man arbetat mer än 800 timmar/år i hemmet. Om jag bara arbetat 400 h – får jag dra av 2000 kronor istället då?
Camilla Almqvist: Nej. 800-timmarsregeln är en gräns. Har du arbetat 400 timmar har du inte rätt till något avdrag. Precis som du skriver har man rätt till ett schablonavdrag på 4 000 kronor om man har ett arbetsrum i sin lägenhet. Detta gäller för bostadsrätt eller hyresrätt. Finns arbetsrummet i en fastighet du eller din make äger gäller istället att schablonavdrag får göras med 2 000 kronor.

Hans Saxe: Hej Mats & Camilla Kan SKV ändra en deklaration för en näringsidkare som deklarerat sin verksamhet som aktiv till passiv bara p.g.a. att näringsidkaren haft hel ålderspension hela inkomståret? Ställer frågan p.g.a att en redovisningskonsult säger sig ha varit med om detta för en klient. (Det kanske var av annan för oss okänd anledning.)
Mats Brockert: Hej Hans! Jag har svårt att se att hel ålderspension skulle vara ett giltigt skäl att ändra verksamheten från aktiv till passiv. Bedömningen ska ske utifrån helt andra grunder. Min gissning är att det ligger något annat bakom beslutet. Annars är det nog fel.

Johan: Hur deklarerar jag en förlust i firman för 2010?
Camilla Almqvist: Har du haft en förlust i din firma (dvs. ett underskott i blankett NE vid kod R48) för du över det till Inkomstdeklaration 1 (ruta 125 eller 126). Är verksamheten nystartad eller bedriver du konstnärlig verksamhet har du också möjlighet att utnyttja underskottet som ett allmänt avdrag (kod R45 i blankett NE och kod 45 i Inkomstdeklaration 1).

Rune Olofsson: Ang Enskild firma, har sålt maskiner under 2010 och hur skall jag bokföra/deklarera så att jag får ihop omsättning och moms?
Mats Brockert: Hur du ska bokföra försäljningen beror på om du upprättar ett förenklat årsbokslut eller om du tillämpar allmänna redovisningsprinciper. Det är enklast om du upprättar förenklat årsbokslut. Då bokför du ersättningen debet kassa/bank. I kredit bokför du utgående moms och inventariekontot. Vad du eventuell funderar på är att omsättningen på momsbilagan ruta 05 inte kommer att överensstämma med försäljningen som redovisas i ruta R1 på NE-bilagan. Att det blir så är inget som behöver åtgärdas. Det är mer än fråga för kontrollen. Om där lär man inte reagera om det avviker något mellan dessa rutor eftersom det finns flera situationer när det inte stämmer.

moderator: Nu är dagens chattid över! Vi tackar Camilla och Mats för deras medverkan. Chatten kommer alldeles strax att finnas att läsa i sin helhet här på sajten!

Läs också Glöm inte att ansöka om nedsatt egenavgift

Läs också Rätt avdrag för ditt företag

måndag 18 april 2011

Största hoten för dina aktier - Affärsvärlden

Största hoten för dina aktier - Affärsvärlden

Investor presenterade sina siffror förra veckan men nu drar rapportsäsongen igång på allvar. Här är hoten som kan dra ned dina aktier.

Börsbolagen har gott om pengar men hoten är många. Svenska Dagbladets Näringsliv har listat fem orosmoln som kan hota uppgång i aktien när rapportfloden kommer.

Oljan:
Oroligheterna i Nordafrika har gjort att oljepriset rusat i höjden. Prisökningen handlade inte om någon brist på olja utan oro kring produktionsstopp, vilket skulle ge effekt eftersom Libyen är en stor exportör av olja. Efter ett tag visade det sig dessutom att oron var befogad. Libyens oljeproduktion har stoppats och producenterna har varit tvungna att nagga på reservproduktionen.

Katastrofen i Japan:
ABB, Atlas Copco och Ericsson är några av flera bolag som har flera anställda i Japan. En del av dem har drabbats bland annat av elransonering i produktionen och komponentbrist. Först minskade efterfrågan på olja men nu under återuppbyggnaden kommer det krävas stora mängde energi. Det kommer att pressa upp oljepriset ytterligare.

Kronan:
Exportföretag som Sandvik och Volvo pressades av den starka kronan det första kvartalet i år. Det beror främst på att vinster i utländsk valuta omräknat i kronor blir mindre när kronan stärks. Men exportbolagen verkar inte speciellt bekymrade. Enligt en undersökning som SEB gjort bland exportbolagen nyligen svarade nära hälften att det här inte hade någon avgörande betydelse.

Råvaror:
Silverpriset har ökat med 20 procent i snitt. Bly och koppar har ökat priset med 10 procent. Vinnare på råvarurallyt är främst gruvbolag som Boliden och Lundin Mining men de som har produktion i Sverige och redovisar sina siffror i svenska kronor får en negativ effekt. Anledningen till det är att svenska kronan stärkts mot dollarn i och med att råvarupriserna noteras i dollar. Priset på bomull har också ökat enligt Dagens Nyheter och det syntes också i H & M:s rapport tidigare.

Skuldkris:
Portugal, Irland, Grekland och Spanien, det vill säga PIGS-länderna, har snabbt växande statsskulder. De som påverkas av att det inte går så bra i de här länderna just nu är bankerna.

Räntan:
En till faktor som kan påverka företagens rapporter är räntehöjningarna. Ränteuppgången kan hämma privatpersonernas konsumtion och påverka en del av bolagen som vänder sig till privatpersoner enligt Dagens Nyheter.

Av: Yvonne Edenholm

Blogg om aktier, råvaror, aktiehandel

Blogg om aktier, råvaror, aktiehandel

Har Du hört talas om GXG? Bolagets formella namn är Global Exchange Group, och det är ägaren till det som en gång i tiden var den danska småbolagsbörsen, Dansk AMP (DAMP). I september förra året gav den danska Finansinspektionen GXG tillstånd att köpa DAMP.


Stora planer drogs i gång, det som en gång var Vækstbørsen i Horsens, en öppen dörr till Europa för de mindre företagen eftersom DAMP, numera GXG är en reglerad marknadsplats, en börs helt enkelt, köpte i rask takt upp ett handelssystem från svensktyska NGM och rekryterade en styrelse som heter duga, bland annat en förre detta VD från just NGM. Samtidigt införskaffades lokaler med mer i Stockholm, trots att marknaden finns i Danmark. Visserligen finns det planer på att erbjuda brittiska företag mer attraktiva villkor för en börsnotering än vad London Stock Exchange, AIM och Plus erbjuder i dag.


GXG har som mål att etablera sig i London, som näst Frankfurt måste vara att betrakta som den tuffaste marknaden i hela Europa. I ett första steg har ett lokalt samarbete inletts med det börsnoterade finanshuset Merchant House Group som kommer fungera som lokal parter för GXG i Storbritannien. Senare är tanken att använda samma modell runt om i Europa, något som är möjligt då GXG är en reglerad marknad. Enligt MiFIDs regelverk kan företag med godkännanden eller licenser i ett EU-land, verka med stöd av dessa i ett annat EU-land. En intressant tanke, men valet av första marknad har fått antal personer som är klokare än vad vi är på Axiers redaktion att skaka på huvudet, det är knappast så att de etablerade Londonfirmorna som tjänar ganska bra med pengar på denna verksamhet kommer att låta GXG bli för stora.

I dag har GXG sju bolag noterade i Danmark, men endast ett fåtal aktörer som är anslutna och kan handla på denna marknad. Målet är emellertid att det skall ändras inom kort, både i fråga om antalet bolag och antalet medlemmar. Att detta görs och det snabbt är att betrakta som ett krav eftersom GXG har haft en smula svårt med att betala sina räkningar. Axier har tagit del av ett antal handlingar som visar att GXG fått inte mindre än tio olika betalningsförelägganden, allt från bolagets egen revisor (!), hyresvärden och ett antal mobilrelaterade företag. Hade motsvarande företagsrapport visats upp för GXG hade de med största sannolikhet inte alls valt att notera det bolaget som hade legat bakom denna, eller vad tror Du? Uppenbarligen gäller andra ärenden för den som driver börsen än för den som listas på denna.

Aktiespararna sågar First North
Vid en konferens i våras som börsernas och marknadsplatserna hade angående övervakningen av de listade bolagens informationsgivning passade den legendariske aktieprofilen Gunnar Ek från Aktiespararna på att skjuta en bredsida mot First North och dess system med så kallade certified advisors.
Jag har aldrig någonsin litat på certified advisors, sa Gunnar Ek. Det är ett system som bör skrotas. Certified advisors har bara sina egna och firmans ekonomiska intressen att bevaka. Till exempel får de kvalificerad information från sina klientbolag som de själva utnyttjar i samband med att de ställer köp- och säljkurser.


Därefter uppmanade han Annika von Haartman från Nasdaq OMX, som satt i svarsposition på podiet, att snarast överge systemet. First Norths system med certified advisors innebär att övervakningen av bolag på listan inte görs av börsen själv, utan av fristående fondkommissionärer.


Annika von Haartman erkände problemen och sa att 'det kan finnas certified advisors som inte kommer att få vara det framöver'.

Gunnar Ek avslutade med att säga till von Haartman att 'Aktietorget är överlägset Ert system'.


Vilka de firmor är som i dag är certified advisors men inte kommer att få vara det i framtiden enligt von Haartman vet vi inte, men vi ser fram emot att hon skall meddela marknaden detta. Listan på vilka det är som agerar som Certified Advisers omfattar en ganska blandad samling företag.Tiden lär emellertid visa om och när von Haartman låter yxan vina över dagens certified advisors


Aqurat Fondkommission 1 uppdrag
Avanza Bank 6 uppdrag
Erik Penser Bankaktiebolag 13 uppdrag
Evli Bank Plc 2 uppdrag
Eyer Fondkommission 2 uppdrag
E Öhman Jr Fondkommission 4 uppdrag
G & W Kapitalförvaltning 1 uppdrag
Mangold Fondkommission 25 uppdrag
Nordea Bank Inga uppdrag
Planet Capital Inga uppdrag
Remium 35 uppdrag
SEB Inga uppdrag
Swedbank 1 uppdrag
Thenberg & Kinde FK 15 uppdrag

Huawei E5s: Smidigt mobilt bredband - PC för Alla

Huawei E5s: Smidigt mobilt bredband - PC för Alla
Huawei E5s
Stilrent. Huaweis router är en elegant liten puck som lätt går ned i fickan. En oled-skärm visar nätverksstatus och diverse annan information.

Tillverkare: Huawei, www.huawei.com
Operativsystem: Windows 2000 SP4/XP SP2/Vista/ 7, Mac OS X 10.4 och 10.5.
Frekvenser (3g):
Hsupa/hsdpa/umts 2100 MHz.
Frekvenser (2g): Gsm/gprs/edge 850/900/1800/1900 MHz
Hastighet: Hsupa 5,76 megabit per sekund, hsdpa 7,2 megabit per sekund.
Kopplingar: Usb 2.
Dimensioner: 9,5 cm × 4,8 cm × 1,3 cm.
Vikt: 90 gram.
Minneskort: Micro sd (Upp till 32 GB)
WiFi: 802.11.b/g
Kryptering: Wep, wpa, wpa2.

Plus: Kompakt. Enkel. Många inställningar.
Minus: Högt pris.
Betyg: (9 av 10)

Med en vikt på endast 90 gram är det svårt att vid första anblicken tro att E5 skulle vara en så mångsidig och kraftfull enhet som våra tester visar att den är. Du kan trådlöst via wifi ansluta upp till fem enheter till internet, dela ett sd-minneskort (upp till 32 gigabyte) samt skicka och ta emot sms via ett webbgränssnitt. Det går lika bra att ansluta modemet till en enhet via usb och samtidigt ha fyra andra enheter via wifi.

Det inbyggda batteriet klarar upp till fyra timmar utan laddning. Den totala överföringshastigheten med wifi och mobilt bredband är inte sämre än vid usb och vid mätningar på Bredbandskollen.se får uppkopplingen betyget ”Bra” vilket är högsta betyg.

Inte för 4g

Installationen är enkel, med full plug-n-play via usb. För enheter som kopplas upp trådlöst är det bara att ange krypteringsnyckeln som finns tryckt på undersidan. Krypteringsnyckeln går även att ändra till en egen nyckel genom routerns webbgränssnitt.

E5 klarar både 2g och 3g, men inte 4g vilket gör att den maximala hastigheten är 7,2 megabit per sekund. Den trådlösa signalen till de anslutna enheterna är stark och störs inte nämnvärt av hinder. E5 är faktiskt så bra att den, bortsett från överföringshastigheten, går att jämföra med en vanlig router. Den stora skillnaden är att E5 lätt får plats i din ficka, och att ingen trådbunden anslutning behövs.

Det enda som avskräcker är priset på cirka 1 400 kronor, men för de pengar får du väldigt mycket i en smidig förpackning.


Plus: Kompakt. Enkel. Många inställningar.
Minus: Högt pris.
Betyg: (9 av 10)


Frånkopplad: Att förstå och hantera digitalt utanförskap | .SE

Frånkopplad: Att förstå och hantera digitalt utanförskap | .SE

Frånkopplad: Att förstå och hantera digitalt utanförskap

Ellen J. Helsper (London School of Economics) presenterar sin forskning och visar hur det digitala utanförskapet ser ut i England. Därefter följer en diskussion tillsammans med Olle Findahl (World Internet Institute) där frågorna sätts i en svensk kontext.

OBS: Hela seminariet hålls på engelska!

Ladda ner Ellen J. Helpers presentation här.
Ladda ner Olle Findahls presentation här.

Begreppet digital delaktighet har sedan 90-talet gått under många olika namn. Idag pratar vår IT-minister Anna-Karin Hatt om ”digitalt innanförskap” som ett av sina sju teman i arbetet med en digital agenda för Sverige. Vad är då digital delaktighet idag, och hur har det betraktats historiskt? Ett tag mättes den digitala klyftan i andel hushåll som hade tillgång till Internet i hemmet, idag vet vi att bilden är långt mera komplex än så. Det räcker inte med tillgång för att skapa användning och det räcker kanske inte heller med användning för att skapa delaktighet.

I rapport Äldre Svenskar och Internet 2010 kan vi se att det finns samband mellan bland annat inkomst, ålder och kön och om man använder Internet. Det finns en relation mellan social och digital delaktighet men hur ser denna relation ut?

För att kunna arbeta med en ökad digital delaktighet måste vi ytterligare definiera begreppet. Vi behöver förstå vilka grupper som står utanför och titta på vad som orsakat deras situation om vi ska få en tydlig bild av vad ett digitalt utanförskap innebär för individiden och samhället.

Video från framförandet av Ellen J. Helsper:

Video från framförandet av Olle Findahl

Datum: tisdagen den 12 april

Tid: 15:00-16.30

Plats: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), Ringvägen 100A plan 9.

Tunnelbanestation: Skanstull

Webbsändning: Seminariet kommer att webbsändas på www.iis.se/live och läggs i efterhand på vår Youtube-kanal www.youtube.com/internetfoundation

Anmälan: Senast 11 april via http://12april.axaco.se. Seminariet är kostnadsfritt.

Dr. Ellen J. Helsper undervisar och forskar i medie-och kommunikationsvetenskap på LSE, London School of Economics & Political Science. Hon inriktar sig på kvantitativ medieforskning och studerar sambanden mellan digitalt och socialt utanförskap. Hon har bland annat jobbat med EU Kids Online, ett av Europas största projekt som studerar barn och ungdomars Internetanvändning.

Olle Findahl är forskningsledare vid World Internet Institute, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och också författare till den årliga rapportserien Svenskarna och Internet.



Kommande evenemang »

Så flyttar du en traditionell försäkring | Expertbloggen

Så flyttar du en traditionell försäkring | Expertbloggen

Jag funderar på att flytta min traditionella pensionsförsäkring. Vad ska jag tänka på?

/Sven

Svar:

Först och främst är det viktigt att konstatera att flytträtt inte gäller alla pensionsförsäkringar. Om det handlar om en tjänstepensionsförsäkring är det bara inom ITP- och SAF-LO-avtalen som flytträtt tillämpas. Inom PA03 och KAP-KL finns i praktiken ingen flytträtt.

Om du pensionssparar privat kan du flytta om flytträtten är inskriven i villkoren eller om bolaget ändå tillåter flytt. Vissa bolag låter dig endast flytta pengar som betalats in efter ett visst datum.

Om du har flytträtt bör du undersöka flera saker innan du faktiskt genomför din flytt. Bolaget du flyttar från kan till exempel ta ut en flyttavgift.

Det är inte heller säkert att du får med dig hela ditt kapital. En traditionell försäkring är uppdelad i en garanterad del och en återbäringsdel. Storleken på återbäringsdelen är ofta preliminär och det är därför inte säkert att du får med dig hela beloppet.

En annan sak som måste undersökas är hur det nya bolaget kommer att hantera pengarna. Bland annat bör man kolla om hela kapitalet kommer att ses som en garanterad del eller om det delas upp i en garanterad del och en preliminär återbäringsdel. Hur ser i så fall proportionerna ut?

Du som planerar att ta ut pengarna livsvarigt och inte under en begränsad tid som till exempel 5 år bör också undersöka vilket livslängdsantagande det nya bolaget använder. Om du byter till ett bolag som har ett längre livstidsantagande kommer pensionen faktiskt att bli mindre (om man för enkelhetens skull antar att avkastningen är lika).

Magnus Gustavsson, Privata Affärer

Amortering lönsamt i längden

Amortering lönsamt i längden

Alltmedan räntorna stiger, bolånetak införs, bankerna höjer amorteringskraven och spekulationerna om en bolånebubbla tilltar fortsätter många att inte amortera på sina bolån.

– Vissa tror att vi har en bolånebubbla på gång och vissa inte, men sanningen är att ingen har en aning om vad som kommer att hända med bostadspriserna, säger Gunilla Nyström privatekonom på SEB.

SEB har infört en stark rekommendation om att kunderna bör amortera eller spara två procent per år tills man nått 70 procents belåningsgrad. Gunilla Nyström menar att amorteringar dessutom är ett sätt att skapa sin egen trygghet.

– Nutidsmänniskan ser det kanske inte som sitt främsta mål att bli skuldfri. Men att få ner lånen till 50 procent av marknadsvärdet borde ju vara en bra ambition i alla fall, säger hon.

Men det blir färre som amorterar. Förra året gjorde 66 procent av kunderna det enligt bankens siffror, vilket är en nedgång på fem procentenheter på fem år.

Inte bara ett eventuellt kommande prisfall talar för amortering. Med stigande räntor blir effekterna av att ha amorteringsfrihet på bolånet större.

Om du har ett bolån på 1 500 000 kronor idag och låter det ligga amorteringsfritt de kommande fem åren med en tremånadersränta, som följer SBAB: s prognos för tremånadersräntan, kommer du betala 334 800 kronor i ränta under de fem åren.

Om du på samma lån väljer att amortera 2 000 kronor i månaden kommer du att betala 320 700 kronor i ränta, det vill säga drygt 2 800 kronor per år mindre. Amorteringen på 24 000 kronor per år gör dock att du totalt sett kommer att betala 105 900 kronor mer under femårsperioden.

De ökande betalningarna kompenseras dock av att du efter de fem åren har en skuld som är 120 000 kronor lägre. Om du säljer bostaden efter fem år har du alltså tjänat över 14 000 kronor på att amortera.

Effekten på räntebetalningarna ökar med tiden. Det första året är skillnaden mellan att amortera och inte göra det bara knappt 500 kronor på den totala räntebetalningen. År fem är skillnaden ungefär 5 400 kronor.

Eftersom de flesta av oss bor längre än fem år i en bostad tillkommer fler argument för amorteringar.

– I genomsnitt bor svensken 27 år i en villa och tio år i en bostadsrätt, så större renoveringar kommer dyka upp för eller senare, vilket talar för att amorteringar och sparande är nödvändigt, säger Gunilla Nyström.

I exemplet är tremånadersräntan i genomsnitt det första året är 3,89 procent för att sedan gradvis stiga till i genomsnitt 4,98 procent det femte året.

Med en ränta på 4,50 procent år 6-10 skulle skillnaden i räntebetalningar år tio bli drygt 10 000 kronor.

MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER

söndag 17 april 2011

di.se - Undvik de vanligaste deklarationsfällorna

di.se - Undvik de vanligaste deklarationsfällorna

Det är frestande att bara godkänna deklarationen med ett SMS och sedan glömma bort eländet. Men många kan tjäna på att gå igenom blanketten under några minuter. Här listar vi några av de vanligaste skattefällorna som det är lätta att trilla i.

”Det brukar gå vägen-fällan”.


Att du alltid fått igenom vissa avdrag är ingen garanti. Ofta handlar det om att Skatteverket silar både mygg och kameler, man hinner helt enkelt inte granska så många av landets drygt sju miljoner deklarationer. En fjärdedel av Skatteverkets totala kontrollresurser används till så kallad grundkontroll, där felaktigheter upptäcks i maskinella urvalssystem. Det kan vara så enkla saker som summeringsfel.

I år har Skatteverket inte aviserat att vissa utvalda aktier ska granskas. Men räkna med att aktieaffärer kommer att kontrolleras ändå eftersom många gör fel.

”Granskningsfällan”

Var extra noggrann om du gör avdrag för arbetsresor, övriga utgifter eller om du har sålt bostad eller aktier. Det här är områden som Skatteverket ska ägna lite extra krut på i år berättade generaldirektör Ingemar Hansson vid ett seminarium i mars.

Skatteverkets kontroller visar att drygt hälften av de undersökta aktieförsäljningarna och tre av fyra undersökta fastighetsförsäljningar varit felaktigt redovisade. En stor del av dessa har bedömts som oavsiktliga ”eftersom skattereglerna, speciellt på kapitalområdet, är komplicerade” skriver Skatteverket i sin verksamhetsplan för 2011.

”Schablonfällan”

Skatta inte för mycket om du har sålt aktier eller fonder med en rejäl vinst efter långa innehav. Vid fondförsäljningar har banken eller fondbolaget oftast räknat fram skatten som är 30 procent av reavinsten.

Men det finns en schablonregel som säger att man kan ta 20 procent av försäljningssumman som ett anskaffningsvärde. Det innebär att skatten då blir 30 procent av 80 procent, det vill säga 24 procent vilket är lönsamt om försäljningspriset är fem gånger större än inköpspriset.

Till exempel om du har köpt för 200 kronor och sålt för 1200 kronor. Med vanlig 30-procentig skatt blir skatten 300 kronor. Med schablonregeln blir skatten 288 kronor.

Schablonregeln kan inte användas för optioner, terminer, inlösenrätter eller teckningsrätter.

Stryk det felaktiga beloppet på blanketten och gör en egen beräkning med schablonmetoden på blankett K4.

”Lättja-fällan”

Godkänn inte deklarationen utan en granskning. Alla uppgifter bygger på maskinellt inhämtade kontrolluppgifter, och självfallet finns det felaktigheter bland de cirka 60 miljoner kontrolluppgifterna som hämtas in. Skatteverket har själv nämnt att 1 procent fel är ett rimlig antagande.

Kolla dina låneräntor, är alla med? Stämmer dina inkomstuppgifter?

Skatteverket kan också upptäcka fel och rätta dessa, ibland blir det bättre för deklaranten och ibland sämre. I fjol upptäcktes 9.722 registreringsfel som ledde till beslut som gynnade skattebetalaren. Samtidigt upptäcktes 12.108 registreringsfel vid inkomsttaxeringen som gav högre skatt.

”Fördelningsfällan”

Fördela ränteavdrag och skattereduktion inom familjen för att uppnå maximal effekt. Ränteutgifter över 100.000 är bara värda 21 procent i sänkt skatt. Om ni har gemensamma lån så kan den andre låntagaren använda en större del av ränteavdraget.

Samma teknik kan användas för husavdraget, om ni är flera delägare om en fastighet eller bostad. Det går aldrig att få en skattereduktion som är större än den skatt som ska betalas totalt. För att få full skattereduktion, 50.000 kronor, krävs en inkomst på drygt 27.000 kronor per månad. Har personen dessutom ränteavdrag behövs det ännu högre inkomster.

Genom att fördela avdraget på andra kan det här undvikas. Det går lätt att fördela om husavdraget på den elektroniska blanketten.

”Kvittningsfällan”

Om du har sålt aktier och fonder med förlust, passa på att ta fram eventuella gamla uppskov från aktiebyten, till exempel ABB eller Astra Zeneca. Dessa kan du kvitta mot förlusterna och får därmed ut mer av förlustavdraget, 30 procent istället för 21 procent.

”Fastighetsavgiftsfällan”

Se upp om en fastighet har bytt ägare. Den som är ägare den 1 januari enligt Skatteverkets register får betala fastighetsavgiften för hela kalenderåret.

Om det är säljaren som står som ägare den 1 januari, trots att tillträdesdagen ägde rum före årsskiftet, kan man ändra under ”Övriga upplysningar” på blanketten. Har parterna inte kommit överens om en tillträdesdag är det kontraktsdatum som gäller.