tisdag 31 maj 2011

Boule Diagnostics / Avanza Bank

Boule Diagnostics / Avanza Bank

Boule Diagnostics till börsen


Boule Diagnostics AB kärnverksamhet utgörs av avancerade och konkurrenskraftiga system inom bloddiagnostik och innefattar såväl instrument som förbrukningsartiklar till dessa och systemen marknadsförs idag i över 100 länder. Under första kvartalet 2011 omsatte bolaget 63,2 miljoner, en ökning med 32 % mot förgående år, och vinst efter skatt för samma period uppgick till 4,7 miljoner.

Nu tar bolaget steget till börsen och som kund hos Avanza Bank har du möjlighet att investera i bolaget i samband med börsintroduktionen på Small Cap.

Bakgrund och motiv

Styrelsens målsättning med emissionen är att tillföra bolaget 80 miljoner kronor före emissionskostnader med syftet att skapa en ökad säkerhet och handlingsfrihet för bolagets investeringsplaner. Dessa omfattar bland annat färdigställandet av lovande utvecklingsprojekt inom patientnära hematologidiagnostik vilka förväntas lanseras på veterinärmarknaden 2013 och humanmarknaden 2014. I samband med Erbjudandet har styrelsen ansökt och erhållit godkännande om upptagande till handel på NASDAQ OMX Stockholm, under förutsättning att spridningskravet uppnås. En notering är av betydelse eftersom förtroende från kunder, leverantörer, distributörer och samarbetspartners förväntas öka till följd av en notering på NASDAQ OMX Stockholm. En likvid aktie kan även användas som betalningsmedel vid förvärv och säkra den långsiktiga tillgången till expansionskapital, vilket också en del av motivet till noteringen.

Observera att vid överteckning kan din tilldelning komma att ske med ett lägre antal än du önskat teckna eller helt utebli. Det spelar ingen roll när under teckningsperioden du tecknar.

Sista dag för anmälan om teckning är den 9 juni och beräknad första handelsdag på Small Cap är den 17 juni.



Kort om bolaget

Verksamheten grundlades 1992 i samband med att Karo Bio Diagnostics AB förvärvades från sitt tidigare moderbolag, Karo Bio AB, av nuvarande huvudägare i Boule. Bolaget har dock en bakgrund som sträcker sig ända tillbaka till 1950-talet. Boule hade per den 1 januari 2011 en patentportfölj innehållande totalt elva patent med löptid som längst till 2028.

Bolaget är verksamt inom hematologi vilket är en medicinsk gren som fokuserar på studier av blodet, blodsjukdomar och andra sjukdomar som kan diagnostiseras via blodanalys. Om en läkare misstänker att patienten kan ha en blodrelaterad sjukdom kan blodet undersökas med hjälp av ett automatiserat system för bloddiagnostik. Denna typ av analys genomförs inom såväl human- som veterinärdiagnostik. Boules kunder utgörs av små och medelstora laboratorier, vårdcentraler och specialistkliniker som i första hand bearbetas via distributörer.

Boules nuvarande basverksamhet erbjuder kompletta automatiska hematologiinstrument, tillhörande förbrukningsvaror såsom reagens, kontroller och kalibratorer samt service/support relaterat till systemen. De viktigaste produktlinjerna är hematologisystem under varumärkena Medonic och Swelab samt reagens märkta CDS.

Mer detaljerad information om detta erbjudande går att hitta på bolagets hemsida samt i prospektet.

Välkommen till en informationskväll om Boule Diagnostics


Malmö S:t Gertrud, Östergatan 7b, den 7 juni klockan 18.00 Anmäl dig här
Stockholm Clarion Sign, Östra järnvägsgatan 35, den 8 juni klockan 18.00 Anmäl dig här

Råvaruexpertens bästa tips

Råvaruexpertens bästa tips

Räkna med att vetepriserna kommer att falla men guld är fortfarande attraktivt. Det kontaterade Handelsbankens råvaruchef Torbjörn Iwarson när han chattade med Privata Affärers läsare. Han passade också på att tipsa om två råvaror som är intressanta på lång sikt.

moderator: God förmiddag allesammans! Vi hälsar Handelsbankens råvaruchef Torbjörn Iwarson välkommen. Vi håller på i en timme så låt frågorna flöda. Nu kör vi!

Jens
: Vilken/vilka råvaror ska man främst hålla koll på om man vill se vart konjunkturen är på väg?
Torbjörn: Den "traditionella" råvaran som folk håller koll på är koppar. Just nu är kopparlagren vid London Metal Exchange de lägsta på 21 månader, vilket kan ses som en indikation på stigande efterfrågan. Aktier, som diskonterar konjunkturen är kanske en bättre indikator på vart konjunkturen tar vägen. Råvaror är sencykliska och ligger mer mitt på konjunkturcykeln, aktier oftast lite före.

namn
: Om du skulle välja en råvara som du tror kommer gå upp i värde under resten av 2011, vilken skulle det vara? Och omvänt, vilken råvara lär sjunka i pris?
Torbjörn: Ner: Vete. Därför att Ryssland släppt exporten fri från 1 juli, väderfenomenet La Niña är slut nu, priset är högt och ransonerar efterfrågan och det höga priset har lockat bönderna att förmodligen producera en rekordskörd. Upp: Guld. Lite tråkigt kanske, men jag tänker att den statsfinansiella oron i Europa inte är över än och kommer att bli värre innan den blir bättre. En del menar t ex att Grekland med mycket hög säkerhet går mot statsbankrutt någon gång i framtiden. Grekiska banker och även andra banker äger deras statspapper. Och så vidare. Hotet mot guldhaussen är om centralbanker i EU och i USA skulle gå in för en högräntepolitik a la Paul Volcker, så det får man hålla ögonen på.

Lars Erik
: Hej Torbjörn! Guldet är fortfarande uppe på rekordnivåer men vad är det som håller priset uppe? Är det inflationsspöket?
Torbjörn: Hej Lars Erik! Det som jag tror håller guldpriset uppe är dels oron för inflation, dels för statsbankrutt (och spridningseffekter) och dels faktiskt en förvånande stor efterfrågan på bland annat smycken från Kina.

A
: Tror du på silver närmaste veckan?
Torbjörn: Ja, det blir ju en ren gissning.. Silver är historiskt dyrt, anser jag, i förhållande till guld. Priset har ändå rekylerat upp från botten, kanske är det dags för en resa nedåt igen, men om det blir den här veckan vågar jag inte säga.

Björn
: Dina kollegor på SEB spår en volatil råvarumarknad den närmaste tiden. De tror också att köplägen kan uppstå när priserna går ner. Håller du med? Jag läste detta i commodities montly som kom i dag.
Torbjörn: Absolut, det håller jag med om, men kanske inte att råvarumarknaden ska vara extra volatil just nu. Ett brett råvaruindex har i svenska kronor inte rört sig mer än några procent den senaste månaden. Det är några få råvaror som rört sig mycket.

Johan
: Varför går inte bear el upp nu när elpriset sjunker?
Torbjörn: Spotpriset sjunker naturligt på sommaren. Underliggande tillgång för BEAR EL H är emellertid inte spotpriset utan ett terminskontrakt. Det går inte att ha spot-el som underliggande tillgång, eftersom den inte går att lagra utan måste konsumeras samtidigt som den konsumeras. Varje dags förändring i procent på terminskontraktet påverkar den dagens värdeförändring i BEAR EL H med minus 2 ggr. Vilket terminskontrakt som prisförändringen hämtas ifrån ändras under året, fyra gånger, eftersom det är kvartalskontraktet som är underliggande. Just nu är det priset på terminskontraktet för det tredje kvartalet som prisförändringen hämtas från. Det terminskontraktet avser det framtida genomsnittliga spotpriset under det tredje kvartalet. Det priset, i sin tur, marknadens uppfattning om vad det kommer att bli, har inte gått ner. Det ligger nu på 55.3 euro per MWh. För drygt en vecka sedan var det nere på 52.75. I början av maj toppade det på 58, men för en månad sedan var priset samma som idag. Man kan följa priset på terminskontraktet där det handlas på http://www.nasdaqomxcommodities.com/

Långsiktig
: Hej! Om jag ska placera i en eller två råvaruslag med 5-10 års placeringshorisont, vilka är bäst och varför?
Torbjörn: Om man sparar på lång sikt så är riskspridning alltid bra, men om man bara vill ha två råvaror, så tänker jag att den viktigaste i den mening högst värde per år i global konsumtion kan vara bra. Det är råolja. Råolja står för ca 40% av värdet av all råvara i världen som konsumeras (om vi jämför med ett urval av de andra viktiga råvarorna). Priset på råolja tenderar att ha ingen eller negativ samvariation med aktier och med konjunkturen i Sverige, så den är bra även av den anledningen. Skulle oljepriset stiga kraftigt skulle ekonomin i Sverige drabbas. Att äga lite olja kan därför vara bra, tänker jag. Avkastningen i olje(termins) marknaden har också historiskt varit attraktiv. En annan råvara jag tänker kan vara bra på lång sikt är guld och om det är på lång sikt kan det vara värt att betala den mycket högre transaktionskostnaden som det är på fysiskt guld, eftersom fysiskt guld har några egenskaper som inte så många andra tillgångar har. Det är lätt att ta med sig. Värdet är alltid allmänt accepterat överallt och när som helst. Och ingen vet om att du äger det. Silver är snarlikt men just nu dyrt i förhållande till guld och det är moms på silver men inte på guld, som klassas som en finansiell tillgång.

dollarmannen
: Många tror att dollarn nu bottnat och att den successivt kommer att stärkas. Hur påverkar det råvarumarknaden?
Torbjörn: Om dollarn fortsätter att stärkas kommer det att dämpa prisuppgången i de (dollardenominerade) råvarunoteringarna, men höja avkastningen i svenska kronor. Korrelationen mellan Handelsbankens råvaruindex och USDSEK har varit -0.65 sedan januari 2005, på månadsdata. Det betyder att om dollarn stärks, så stannar trots allt en hel del av uppgången i den svenska råvaruspararens ficka.

Erland Nilsson
: Hur står det till med kopparlagren?
Torbjörn: LME lagren (skrev fel i ett annat inlägg) ligger på 469,000 ton, vilket är en uppgång. Men sammantaget har lagren sjunkit och det beror på att Shanghai-lagren sjunkit och även "bonded warehouse" lagren. Vi förväntar oss att LME-lagren ska börja sjunka också. Sammantaget är kopparlagren på 21-månaders lägsta.

Sven
: Dina kollegor på RBS har ju lanserat en fond som följer råvarugurun Jim Rogers investeringsfilosofi. Vad tycker du om Jim Rogers och vad tycker du om fonden. För/nackdelar gentemot er fond?
Torbjörn: Jim Rogers är ju råvaruplacerarnas främste ledare och hans bok Hot Commodities en bok som jag gärna rekommenderar om man vill lära sig mer om råvarumarknaden. Den är dessutom underhållande skriven. Hans RICI-index skriver han, är gjort för att väga in råvaror som är viktiga för mänskligheten och har med ris t ex. I SHB:s index, också gjort för att kunna spara i råvarumarknaden, har vi tagit hänsyn till råvaror som är relevanta för en svensk sparare och har med nordisk elektricitet, t ex.

Bertil P
: Hur ser du på jordbruksråvaror? Vete? Soja? Kaffe?
Torbjörn: Medan olja och basmetaller har stigit pga konjunkturrelaterad efterfrågeökning, har jordbruksråvarorna stigit pga produktionsproblem förra året. Problemen orsakades huvudsakligen av det globala väderfenomenet La Niña och det är slut nu, enligt Australiens Met Office. Odlingsvädret ska alltså återgå till det normala och det är generellt sett bra. För kaffe finns dock nu risken för frost, eftersom La Nina inte skyddar mot kalla luftmassor från Antarktis. Frost har drabbat Brasilien tidigast 30 maj och risken finns kvar under deras vinter.

Bakåtsträvaren
: Vilka råvaror befinner sig i backwardation just nu? Borde inte ett bear-certifikat ge god utdelning i råvaror som befinner sig i backwardation?
Torbjörn: De flesta råvaror befinner sig nu i backwardation. Det betyder att man köper terminen billigare och kan sälja den dyrare efter att tiden gått, allt annat lika... Det gynnar BULL-certifikat, som indirekt är köpare av terminskontrakt. Det missgynnar BEAR-certifikat, som indrirekt är säljare av terminskontrakt.

Marcus
: Guld känns som en väldigt bra investering nu. Ser du någonting som skulle kunna få priset att rasa?
Torbjörn: Det som framförallt kan få priset att rasa är högre räntor - inflationsbekämpning.

Johan
: Hej Torbjörn ! Tror du att oljepriset fortsätter upp även nästa år ?
Torbjörn: Bankens prognos är ett pris på ungefär detsamma som dagens pris, men jag tror risken är på uppsidan då ledig kapacitet inte är så stor och risken för oro i Mellanöstern allt jämt består.

Lucidor
: Jag har några frågor om kreditrisker i Handelsbankens Råvarufond och XACT RAVAROR. 1. Fonderna placerar i derivat. Är det enbart Handelsbanken som är emittent till derivaten? 2. Vad händer om emittenten går i konkurs? Är pengarna skyddade? 3. Är det ngn skillnad i kreditrisk mellan de båda fonderna, eller är risken identisk?
Torbjörn: Båda fonderna är lika till sin konstruktion. Pengarna ligger kvar i fonden. Derivatet stäms av varje dag och vid en uppgång i index erhåller fonden pengar den dagen och vice versa vid en nedgång. Just nu är det bara SHB:s råvarugrupp som är motpart till fonderna. Skulle SHB inte finnas kvar, byter fonden motpart. Den kreditrisk som finns i fonden är maximalt en dags värdeförändring på indexet. Risken är likadan för både Råvarufonden och XACT Råvaror.

Erik
: Hej igen! Förra gången jag chattade med dig trodde du att uranpriset skulle stiga i takt med att Kina expanderade sin kärnkraftsproduktion. Hur har kärnkraftskatastrofen i Japan påverkat förutsättningarna för uran?
Torbjörn: Hej Erik, Uran är inte en råvara som vi följer. Konsekvenserna av olyckan i Japan är naturligtvis känd redan, avveckling och försenad utbyggnad. Uranpriset föll från 74.5 dollar per pund till 58.50 nu. Lägstanoteringen i mellantiden var 52.25 (avser decemberleverans), så det har skett en viss återhämtning.

Gunnar Carlén
: Hej! Ska jag sälja eller behålla SHB Råvarufond och Robur dito? Jag behöver inte pengarna på ett års sikt. GC
Torbjörn: Det beror på dina placeringar / ekonomi i övrigt. En placeringsrådgivare kan ge dig råd.

Mark
: Det pratas alltid om Kina som motorn i råvarurallyt. Samtidigt tycks tillväxten mattas av något. Vadhänder om Kina saktar ner för mycket?
Torbjörn: Hej Mark, Det är bland annat oron för att Kina bromsar in för hårt, som gjort att råvaruprisuppgången stoppades i maj. Kina står för en mycket stor del av global efterfrågan på många råvaror, så vad som händer där har stor betydelse.

Anders
: Nu tänker Ryssland häva exportstoppet för vete. Vad händer då med vetepriset?
Torbjörn: Marknaden fick vetskap om att exportstoppet tagits bort från 1 juli under helgen. Igår, när Matif öppande handeln för Europeiskt kvarnvete föll priset omedelbart med 10 euro per ton till 241 euro. (USA var stängt igår). Rysslands besked tolkar jag som ytterligare en signal om att vetemarknaden är på väg att normaliseras efter förra årets problem.

ulf
: Ulf!vilken råvara kommer att bli nästa stora tillgång?
Torbjörn: Det mesta tyder på att oljeindustrin lyckas hitta mer olja i den takt som den behövs och det betyder att råolja kommer att fortsätta att vara världens viktigaste (i pengar) råvara under lång tid framöver. Sedan kan olika råvaror bli "heta" av andra skäl. Elpriset här på vår egen börs Nasdaq Commodities, kan t ex bli en sådan nu när kärnkraften ska avvecklas i Tyskland.

ABC
: Hej! Är Handelsbankens råvarufond ett bra alternativ om man vill ha bred exponering mot råvaror? eller har ni andra alternativ som känns hetare?
Torbjörn: Råvarufonden är ett lättillgängligt alternativ. Det finns också en börshandlad variant av den från XACT Fonder och för den som vill ha en börshandlat värdepapper och är villig att ta kreditrisk på SHB finns Råvarucertifikat Index. Råvarucertifikat index har ingen förvaltningsavgift utan en administrationsavgift.

Daniel B
: Hej Torbjörn! Tack för handelsbankens klockrena veckobrev. Är Aluminium fortfarande ett hett tips långsiktigt?
Torbjörn: Tack, roligt att höra att det uppskattas. Kina är väldigt torrt (energi dyr). Oljan faller inte.. Energipriserna är höga, så det finns stöd. Men vi tror inte på några stora rörelser för aluminium, utan en (liten) uppgång.

Markus
: Kommer Kinas dämpade tillväxt att sänka industrimetallerna? Hur är utsikterna?
Torbjörn: Det beror nog på om Kinas avmattning fortsätter. Lagren av koppar vid Shanghai-börsen är låga nu, vilket tyder på att det finns en god efterfrågan. Höga energipriser ger stöd åt aluminiumpriset.

Mikael
: Ser du något etiskt problem med att spekulera i matvaror?
Torbjörn: Det beror på hur man gör det. Om man menar att man köper varor och sitter på dem för att locka någon fattig och hungrig att köpa dem (dyrt) så känns det inte så bra för mig. Det "råvarumarknaden" ofta handlar om är dock kontrakt för framtida leverans och betalning, terminskontrakt. Det är vad vi erbjuder handel i. Terminskontrakt uppstod på 1800-talet för att jordbrukare skulle kunna få säkerhet i vad de skulle få betalt. De säljer på termin (kommer överens om priset nu, mot leverans och betalning i framtiden). Det gör att jordbrukares inkomster blir tryggare, när man kan "försäkra bort" risken för ett sämre pris. Detta leder då till att det blir lite mer attraktivt att vara lantbrukare. Fler vill bli det. Det odlas mer mat och maten blir därför också billigare. Vem ska då köpa dessa terminskontrakt och ta på sig jordbrukarnas prisrisk? Jo, det är vad vi kallas för "spekulanter". Och ingen bär risk gratis, utan man vill ha en liten riskpremie. Att en sådan finns har flera studier visat och det är den som gör det attraktivt att spara i råvaror (och med det menar jag terminskontrakt och inte den fysiska varan på varumarknaden). Så egentligen är det bra, ju fler som ställer upp och vill föräkra jordbrukares produktion av mat. Flera studier av IMF (2007), OECD (2010) och även FAO (2010) kom fram till att spekulanters agerande på terminsmarkanden inte påverkar priset på ett skadligt sätt på mat. FAO lyfte också fram det stora värdet av fria marknader.

Oscar
: Om du skulle summera orosmolnen på råvaruhimlen, vilka är det?
Torbjörn: I all hast.. kommer jag att tänka på: Risken för konjunkturavmattning, framförallt i Kina. Bra väder för vete, majs och sojabönor (USA). Risken för högre räntor för att öka sparandet och minska inflationstendenser. Detta skulle minska intresset för guld, t ex och allmänt sänka konjunkturbarometern. Risken för finansiell och politisk oro i spåren av skuldkrisen i Europa (skulle iofs vara bra för guldprisets utveckling).

Olle
: Nu har det ju lugnat ner sig lite på oljemarknaden. Men hur ser du på marknaden framöver? Kommer oljepriset att gå upp? Vilka faktorer är avgörande?
Torbjörn: Råoljemarknaden är driven av högre efterfrågan, framförallt i USA. En fortsatt ökning av efterfrågan där är avgörande. Därifrån har kommit statistik som är oroande och på fredag kommer ännu mer arbetsmarknadsstatistik som en del befarar ska vara dåliga. Utbudet tar längre tid att förändra, men risken finns förstås för utbudsstörningar. Vi tror att ledig kapacitet just nu, pga Libyens bortfall och en högre nivå på efterfrågan, är farligt liten.

Björn
: På kort sikt ser SEB en bullmarknad för jordbruksvaror på grund av torka och dålig väder som påverkat vinter och vårskördarna negativt. På lite längre sikt ser de en lugnare marknad när La Nina avtar. Vad säger du om deras analys.
Torbjörn: Jag tror att riskpremien successivt blöder ur priserna i takt med att skörden närmar sig.

moderator
: Bara åtta minuter kvar. Ni har fortfarande chans att få era frågor besvarade!

Gekko
: På kort sikt så vet vi egentligen inte vad som stur råvarupriserna, men vi hittar alltid förklaringar. Bör inte råvaror ingå i en väldiversifierad portfölj över tid ? Det måste vara utbud och efterfrågan som sätter priset i förlängningen?
Torbjörn: Det stämmer bra, allt du skriver. Det finns en riskpremie i marknaden för råvaruterminer som gör avkastningen attraktiv. Källan till risk, upp och nedgångar, har inte perfekt samvariation med aktiemarknadens eller räntemarknaden, så råvaror ger mycket bra riskpridning i ett diversifierat långsiktigt sparande.

Mark
: Hej Torbjörn! Tror du att oron i Mellanöstern kommer att fortsätta påverka oljepriset? Vad skulle hända om Saudiarabien blev oroligt?
Torbjörn: Om Saudiarabien blev som Libyen så skulle oljepriset plötsligt bli mycket högt och det skulle dra med sig andra råvaror som t ex elektricitet och därmed aluminium.

Leif Karlsson: Vad tror du om vetepriset på 2 - 3 mån.sikt (Chicago)
Torbjörn: Jag tror att det går ner på 2 - 3 månaders sikt. Då är skörden inne och ryskt och ukrainskt vete flödar ut på marknaden.

Björn
: Hej! Är Handelsbankens Råvarufond värd att satsa 10 000 kr i, i dagsläget?
Torbjörn: Det beror på hur mycket pengar man har. Jag har själv satt 10,000 kr av årets IPS-insättning i Råvarufonden.

JM
: Vad ska man investera i om man tror på långsiktigt stigande elpriser i Sverige?
Torbjörn: Alternativ (till el) energikälla kanske.. Du slipper skatt på vinsten i alla fall. BULL EL finns som certifikat, men den är inte rekommenderad till långsiktigt sparande.

Peter W
: Vad betyder tysklands beslut att avveckla kärnkraften för elpriset? Blir det dyrare el även i Sverige och hur fort kan prishöjningarna i så fall slå igenom?
Torbjörn: Under den tioårsperiod som avvecklingen kommer att äga rum, om inte kolkraftverk hinner ersätta kapacitetsmässigt.

bono
: skog är det en bra investering och är det läge att köpa nu
Torbjörn: Banken har skog- & lantbruksrådgivare, som kan skog. Hör med dem.

Johan
: vad tror du om silver och vetepriset närmsta två åren kommer dom att sjunka eller bibehålla dagens nivåer?
Torbjörn: Silver är dyrt, tycker jag, väljer hellre guld. Vetepriset är jag övertyg om kommer att gå ner till produktionskostnad.

moderator: Det var allt vi hann med i dag! Tack Torbjörn och tack alla ni som ställt bra frågor.

PRIVATA AFFÄRER

Tala ur skägget, molnleverantörer - Cloud Magazine

Tala ur skägget, molnleverantörer - Cloud Magazine: - "privata, publika och hybridmoln."

Alla pratar om molnet, men få vet vad det är.

Molnet vandrar mot toppen i Gartners hype-kurva. Men allt fler ställer sig frågan: vad är moln egentligen? Kejsarens nya kläder? Fortfarande råder en skriande brist på enhetliga definitioner av vad molnet är.

På SAPs användarkonferens i USA nyligen var molnet en av begivenheterna, med beslutsstöd på kran och affärssystem baserade på Amazons molntjänster. Microsofts Tech Ed-mässa gick av stapeln ungefär samtidigt. Där talades om främst om moln som en plattformstjänst. Samtidigt avsiserade Microsoft och SAP ett samarbete, där Microsofts molnplattformar kopplas ihop med SAPs integrationsplattform Netweaver. Första steget mot integration av plattformsmoln från en leverantör och affärssystemsmoln från en annan.

För några veckor sedan gjorde jag en miniundersökning för tidningen Cloud Magazine, för att granska olika definitioner som finns av molnet. Stor förvirring råder, kan meddelas. Å ena sidan analysföretagen. Gartner använder fem kriterier: it-baserade tjänster som är utbyggbara, möjliga att dela mellan användare eller leverantörer, som debiteras utifrån användning och som levereras via internet. Forrester talar om "en standardiserad förmåga att leverera it (tjänster, mjukvara eller infrastruktur) via internetteknologier, med betalning per användning och med självbetjäning". Molnet behöver dock inte levereras över internet, eller via internetteknologier. Och det finns hybrider mellan licensierad mjukvara och moln.

Och sedan leverantörerna. De utgår ofta från vad de själva levererar. Gärna med säljargumentet för de egna tjänsterna inbakat: exempelvis "kostnadsbesparande", "flexibelt" eller "lätthanterligt". Flera organisationer, däribland öppen källkodsorganisationen Apache prioriterar tekniska standarder för molnet. Men mycket arbete återstår på den fronten.

Än så länge är det fritt fram att försöka klassicificera. Ungefär som meterologerna har gjort med verkliga moln, utifrån höjd, utbredning och form. Man kan utgå från brandväggen eller betalmodellen: med privata, publika och hybridmoln. Eller beskriva molnet i tre nivåer, infrastruktur i botten, plattformar i mitten och applikationer högst upp. Eller utgå från funktionen: med beslutsmoln, affärsmoln, kontorsmoln eller kundvårdsmoln, för att nämna några exempel.

Sedan kan man kombinera ihop. Med "privata infrastrukturmoln", "publika kontorsmoln" eller "kundvårdsmoln enligt hybridmodellen". Nog skulle diskussionen förenklas. Det är dags att sluta tala om "moln" rent allmänt och börja precisera lite noggrannare. Kanske går nästa steg i utvecklingen åt det hållet.


Just nu på Cloudmagazine.se | besök sajten »
Fem grymma Google-tips
Så ökar du produktiviteten.

utveckling.stockholm.se » Blog Archive » Öppet API mot Jämför service och Platsdatabasen

utveckling.stockholm.se » Blog Archive » Öppet API mot Jämför service och Platsdatabasen:

Nu finns data om all Stockholms service och platser publikt att använda. Datat kan användas för den som vill skapa egna tjänster och mash-ups med andra datakällor.

Valet för utveckling blev REST för att det idag är ett vedertaget sätt att exponera data över http. Dataformatet kan returneras i XML och JSON. Vi har försökt att göra APIet så självbeskrivande som möjligt, enligt principerna för REST. Det innebär att du alltid ska kunna veta hur du går ner en nivå djupare i informationen, t ex om en verksamhet.

När APIet var klart fick vi möjligheten internt att pröva API:et när smartphoneappen Upptäck Stockholm utvecklades. Det gjorde det möjligt att faktiskt se om det skulle fungera att använda på riktigt.

API:et är framtaget utifrån ett antagande om vad en konsument kan tänkas behöva, som en grund att utgå ifrån. Vår förhoppning är att API:et kan användas av flera och att vi ska få synpunkter, för att kunna vidareutveckla det.

Beskriv gärna här på bloggen vad du skulle vilja ha för att göra det bättre!

Du hittar API:et på http://api.stockholm.se . Där registrerar du en api-nyckel som du använder i din applikation.


"Tjänsterna finns på adresserna:
http://api.stockholm.se/ServiceGuideService/?apikey
http://api.stockholm.se/PlaceService/?apikey

Dokumentation över tjänsterna hittar du på:
http://groups.google.com/group/enhetsdataistockholmsstad "

Startsidan - stockholm.se

Startsidan - stockholm.se

Framtidens Slussen

utveckling.stockholm.se » Blog Archive » Öppet API mot Jämför service och Platsdatabasen

utveckling.stockholm.se » Blog Archive » Öppet API mot Jämför service och Platsdatabasen

Nu är nya stockholm.se lanserad, men du får gärna komma med fler synpunkter och förslag på hur vi ska fortsätta utveckla webbplatsen. Här på utvecklingsbloggen kan du ta del av våra framtida planer och fortsätta vara med och påverka nya stockholm.se.

Läs mer om projektet och besök nya stockholm.se.

Öppet API mot Jämför service och Platsdatabasen

Mobilt, eGovernment

API

Nu finns data om all Stockholms service och platser publikt att använda. Datat kan användas för den som vill skapa egna tjänster och mash-ups med andra datakällor.

Valet för utveckling blev REST för att det idag är ett vedertaget sätt att exponera data över http. Dataformatet kan returneras i XML och JSON. Vi har försökt att göra APIet så självbeskrivande som möjligt, enligt principerna för REST. Det innebär att du alltid ska kunna veta hur du går ner en nivå djupare i informationen, t ex om en verksamhet.

När APIet var klart fick vi möjligheten internt att pröva API:et när smartphoneappen Upptäck Stockholm utvecklades. Det gjorde det möjligt att faktiskt se om det skulle fungera att använda på riktigt.

API:et är framtaget utifrån ett antagande om vad en konsument kan tänkas behöva, som en grund att utgå ifrån. Vår förhoppning är att API:et kan användas av flera och att vi ska få synpunkter, för att kunna vidareutveckla det.

Beskriv gärna här på bloggen vad du skulle vilja ha för att göra det bättre!

Du hittar API:et på http://api.stockholm.se. Där registrerar du en api-nyckel som du använder i din applikation.


Tjänsterna finns på adresserna:

http://api.stockholm.se/ServiceGuideService/?apikey
http://api.stockholm.se/PlaceService/?apikey

Dokumentation över tjänsterna hittar du på:
http://groups.google.com/group/enhetsdataistockholmsstad

söndag 29 maj 2011

Bambuser | Bambuser Mobile

121-TV - Bambuser | Bambuser Mobile

Börstjänaren - Aktieanalys och utbildning

Börstjänaren - Aktieanalys och utbildning

Inflation/deflation debatt

Göran Högberg kommenterar debatten om inflation eller deflation och presenterar sedan en placeringsstrategi.

THE OLD INFLATION/DEFLATION DEBATE
Nu senast, har denna ”debatt” pågått under fyra år.

Deflationslägret brukar tydligen vara de bäst utbildade (dock inte alltid bildade.)

Inflationslägret tenderar att komma från ett bredare spektrum (de som ser stigande konsumentpriser, de som inte tror på centralbanker, de som tror att ”emerged” markets förlorar mot ”emerging”. Tillhör de som är som mest säkra på att inflationen snart kommer att stiga, orsakande en ”ny monetär ordning” via guld etc.

ANLEDNING:
Anledningen till de starka krafterna åt båda håll under de fyra senaste åren:
Ett flertal inflationsspikar i råvaror är ”inflationärt”
Många husprisras, vilket är ”deflationärt”

Genomsnittspersonen upplever tex. stigande bensinpriser och samtidigt, i många länder, fallande huspriser (betänk att han har lånat på sitt hus för konsumtion)

Under 1980 och 1990-talen var det motsatt ”läge”. Reallöner steg, internationell konkurens ledde till fallande priser, realt. Många fick råd till vad som tidigare ansetts ”lyx”.

Huspriser höll inflationen stången och när husbubblan infann sig steg huspriserna mycket mer än inflationen och folk lånade på sina hus till ytterligare konsumtion.

Allt detta har nu reverserats.

När tex. FED säger att inflationen inte är något problem under resten av detta årtionde, är det både dumt och felaktigt!

Det blir då lätt för centralbanker att föra en ”policy” som inte direkt påverkar inflationen förrän först om 1-2 år. Men som kommer att få ett kraftigt inflytande om flera år.

Varje gång den kinesiska regeringen slösar en massa pengar på fåniga offentliga projekt och varje gång som europeiska banker försöker försena den oundvikliga kollapsen av euron, via ytterligare ”bailouts” och varje gång FED tror att de kan trycka pengar i det oändliga, ökar chanserna rejält för en allvarlig inflationsspiral.

Dock kanske de negativa konsekvenserna inte märks som mest förän om 5-6 år. Då kommer folk att hitta tillräckligt många syndabockar att skylla på för huslåneräntor över 10% och kraftig löneinflation.

PLACERINGSSTRATEGI
En placeringsstrategi blir då: När ett maximalt antal investerare förväntar sig fortsatt stigande inflation, köp TLT.
När nästan alla är övertygade om att den globala ekonomin fortsätter sin kontraktion, köp aktier i råvaruproducenter (vilka stiger mest vid stigande tillväxt och inflation)

Vänta tålmodigt på varje ”extrem” och handla sedan i motsatt riktning, fram till varje nästan helt enig ”consensus”.

Använd dollarindex och ”insiders” agerande för att bekräfta dina beslut.

Deflationstrycket från sprickandet av husbubblor för 70% av världens befolkning, kommer vida överväga varje potentiell inflationskraft, inom den närmaste framtiden (omkring två år, fram till 2013)

Runt 2017 blir det himla kul att köpa obligationer igen (med statsobligationsrräntor på mer än 10%) När alla tror att vi får stigande inflation i evighet.

[image]
Göran Högberg

Chatta med Göran Högberg! Är det något i hans texter som kan verka obegripligt, eller har du funderingar i största allmänhet, skriv då en fråga i vårt forum.

Göran Högberg är Börstjänarens kaxiga finansguru med oslagbart bred och djup inblick i och utblick över världsekonomin.

Fler krönikor finner du här!

fredag 27 maj 2011

Guld i kortsiktig negativ trend - Realtid.se

Guld i kortsiktig negativ trend - Realtid.se

Silver ser ut att ha skapat en botten vid 33 dollar per uns efter det kraftiga raset, och guld befinner sig i en kortsiktig negativ trend, skriver Kristofer Berggren, teknisk analytiker på CMC Markets.

Guld

I dagsgrafen befinner sig guld fortfarande över 50 dagars medelvärde (svart nedre linje) vilket är positivt för den långa trenden. För att återta positiv momentum för den korta trenden behöver dock kursen ta sig över 20 dagars medelvärde (svart övre linje). Det primära stödet finns fortfarande vid 1462 dollar per uns (blå linje) som är vändpunkten efter raset vid tidigare toppnotering. Skulle denna nivå brytas finns nästa viktiga stöd vid 1444 (blå linje). På uppsidan finns närmaste motstånd vid 1526 (röd linje).

60-minutersgrafen visar tydligt att guld befinner sig i en kortsiktigt negativ trend med lägre toppar som följd (röda linjer). Noterbart är att varje topp har följts av ett reltivt kraftigt fall vilket indikerar att säljarna har övetag vid dessa nivåer. Ett första steg för att bryta den negativa trenden är en etablering över 1504 dollar per uns. Fortsätter kursen ner finns stöd vid 1471 (svart linje).

Silver

Silver ser ut att ha skapat en botten vid 33 dollar per uns (blå linje) efter det kraftiga ras som inträffade för ett par veckor sedan. Skulle kursen bryta igenom stödet vid 33 så är nästa viktiga nivå vid 200 dagars medelvärde (svart linje). Medelvärdet befinner sig just nu vid 31,5. Skulle kursen ta sig under medelvärdet så är det en mycket negativ signal. På uppsidan finns närmaste motstånd vid 39,5 (röd linje). RSI är på väg att skapa en så kallad faliure swing. En teoretisk köpsignal uppstår om RSI tar sig förbi senaste top i indikatorn vid 42 dollar (svart linje).

Kristofer Berggren
teknisk analytiker på CMC Markets
guld_dag.JPG
Guld dagsgraf
guld60min.JPG
Guld 60-minutersgraf
silver_1dag.JPG
Silver dagsgraf

Så riskfyllt är Grekland - Affärsvärlden

Så riskfyllt är Grekland - Affärsvärlden

Grekland är det land som har högst risk för räntor på 5-års kreditswappar. Nordiska länderna ligger bäst till. Se läget i världens ekonomier.

Oron kring Greklands ekonomi är stor.

Bespoke Investment Group har listat länderna med störst risk just nu och där syns det tydligt att Grekland är det land i världen som rankas mest riskfyllt att låna ut pengar till. Landet har också ökat risken mest av alla de 60 länderna.

Det här handlar alltså om säkerheter eller försäkringar som ska skydda långivaren när den lånar kapital till ett annat land.

Tabellen nedan visar alltså om hur höga säkerheter eller försäkringarna är som ska skydda långivarna mot risken att låntagaren inte kan betala tillbaka lånet, så kallad Credit default swap eller riskfyllda kreditswappar.

Se tabellen här!

Risken i Grekland har inte bara ökat mest utan är störst av alla länderna i jämförelsen. Venezuella är näst riskfullt och Portugal hamnar på tredje plats. För USAs del har risken ökat rejält med nästan 20 procent.

Egypten är ett annat högriskland där ökningen är 39,46 procent. Därmed lägger sig landet på andra plats efter Grekland som ökade med 40,29 procent.

Sverige, Norge, Finland och Danmark var de länder med lägst risk enligt sammanställningen.

Enligt Handelsbankens siffror ligger Handelsbanken bäst till av alla svenska banker. Swedbank ligger sämst till.

En kreditswap

(CDS) är ett derivatkontrakt mellan två parter, där köparen betalar en viss premie till säljaren för att skydda sig mot att utgivaren av ett visst värdepapper går i konkurs.

Av: Yvonne Edenholm

Apache högprioriterar molnstandard - Computer Sweden

Apache högprioriterar molnstandard - Computer Sweden

Öppen källkodsorganisationen Apache Software Foundation trappar upp arbetet med molngränssnittet Libcloud, med syfte att göra det till en standard.

Apache ger nu arbetet med Libcloud topprioritet, ett så kallat Apache Top-Level Project. Libcloud hamnar därmed direkt under den projektkommitté som leder utveckling och lanseringar.

Gränssnittet används i fler än 20 molntjänster. Några exempel är Amazons EC2, Rackspace Cloud, Terremarks Cloud Service, IBM Cloud och Xen-baserade Linode. Kärnan i Libcloud är en Python-baserad katalogtjänst, som bland annat kan fungera som gränssnitt för lagring eller vid lastbalansering i molnet.

Fördelen med denna molnstandard är att utvecklarna kan anropa en enda mjukvara, istället för att tvingas ta fram ny kod för varje enskild ny molntjänst. Genom att använda katalogtjänsten kan ett företag växla mellan olika molnleverantörer utan att behöva ändra den underliggande koden. Det blir även enklare att flytta över arbetsbelastning till externa backuptjänster ifall ett internt systemet, av någon anledning, går ned.

Libcloud blev en del av Apache år 2009. Bakom koden står utvecklare från molnleverantören Cloudkick, som därefter har förvärvats av Rackspace. Även utvecklare från bland annat IBM och Linode har infört förbättringar. Katalogtjänsten finns tillgänglig under Apache Software License version 2.0.

Nokia Siemens hoppas på lyft med "äkta 4g" - Computer Sweden

Nokia Siemens hoppas på lyft med "äkta 4g" - Computer Sweden

Trots att Nokia Siemens Networks kämpar med sin ekonomi håller de fanan högt och satsar på lte advanced - den snabbare uppföljaren till lte.

"Det är en modul på 25 kilo som ska läggas till för att uppgradera till lte-advanced", säger Arne Schälicke, produktmarknads chef på Nokia Siemens.

Lte advanced är den snabbare uppföljaren till "vanliga" lte. Lte advanced kallas ofta för "äkta 4g". Det ger bland annat teoretisk dataöverföring på en gigabit per sekund.

Lte advanced utformas av organisationen 3gpp för att uppfylla kraven på 4g i specifikationen IMT-Advanced.

Källa: CS Språkwebb

Trots att lte-tekniken fortfarande knappt ger några intäkter till leverantörerna satsar de redan på den snabbare uppföljaren, lte advanced. Med den ska användaren kunna nå nedladdningshastigheter på 1 gigabit per sekund.

– Vi är än så länge bara i början av lte advanced, säger Arne Schälicke, produktmarknadschef på Nokia Siemens.

Standarden för lte advanced, även känd som "äkta 4g", klubbades tidigare i år vid en konferens med medlemmar i 3gpp, 3rd Generation Partnership Project. Mobiltillverkare som Samsung, HTC och Nokia deltog i konferensen. Version 10 av 3gpp är det första steget mot lte advanced och med kommande versioner fortsätter utvecklingen.

Teknik som är anpassats för lte advanced börjar levereras senare i år, men en fullskalig utrullning på marknaden ligger flera år fram i tiden.

För att gå från vanlig lte till lte advanced krävs enligt Nokia Siemens bara en mindre uppgradering. Basstationen Flexi multi radio 10 klarar tio gånger så mycket kapacitet än den tidigare versionen och ska fungera för lte advanced.

– Det är en modul på 25 kilo som ska läggas till bara, förklarar Arne Schälicke.

Lte advanced kommer anvädnas mest i stadsområden där nätet i övrigt är väl utbyggt och det finns tillräckligt många användare.

Trots år av prispress och hård konkurrens från bland annat Huawei tror nu Sverigechefen Jan Lindgren att situationen börjar bli mer hälsosam.

– I vissa individuella fall har det varit väldig prispress, men alla kan inte vara superaggressiva jämt. Prispressen har planat ut nu, säger han.

Både produktmarknadschefen och Sverigechefen pratar gärna om hur många affärer de har och att de är stora. Inom lte säger Nokia Siemens att de är tvåa efter Ericsson.

Om ni är så stora, varför tjänar ni inte mer pengar?

– Det är i USA man tjänar pengar och där har vi haft vår akilleshäl, säger Jan Lindgren.

Tanken är att köpet av Motorolas nätverksdivision ska stärka Nokia Siemens Networks position i USA, Japan och Kina.


onsdag 25 maj 2011

Cisco WebEx Web Conferencing, Online Meetings, Desktop Sharing, Video Conferencing

Cisco WebEx Web Conferencing, Online Meetings, Desktop Sharing, Video Conferencing

Juridisk checklista för köp av molntjänster | Cloud Sweden

Juridisk checklista för köp av molntjänster | Cloud Sweden

Cloud Swedens arbetsgrup Juridik har nu lanserat version 1.0 av sin checklista som går igenom de rättsliga frågorna vid en flytt till molntjänster. Syftet är att dokumentet ska ge användare/kunder grundläggande insikter om de rättsliga frågeställningar som aktualiseras i samband med användning av molntjänster. Särskilt fokus riktas mot frågor som bör uppmärksammas i samband med granskningen av molntjänstleverantörernas avtalsvillkor och i samband med upprättandet av kundanpassade molntjänstavtal.

Effektiva strategier (del 1) | Cloud Sweden

Effektiva strategier (del 1) | Cloud Sweden

Cloud Swedens otroligt duktiga arbetsgrupper har samtliga levererat material som är ovärderligt utifrån ett beställarperspektiv. Frågor om strategisk/operativ/taktisk säkerhet, tillgänglighet, SLA-nivåer, nyttokalkyler och juridik serveras och utgör en säker grund att stå på, långt ifrån FUD (Fear, Uncertainty and Doubt). Inom Cloud Sweden har ledningsgruppen nu bestämt att paketera materialet till Workshops, Kurser, Seminarier och andra former av möten för att ytterligare stärka beställaren i sin roll. Genom att driva den mognaden kommer branschen att få en mogen kund som kravställer och på så sätt driver dem framåt i sin utveckling. En positiv slinga, således. Mer om detta arbete kommer fortlöpande att rapporteras här och på LinkedIn.

Effektiva strategier – vad är det?

Det här inlägget är det första i en serie (jag vet inte om hur många i dagsläget) inlägg som beskriver de effektiva strategier som hittills har utkristalliserats på resan. Nu har jag (Predrag) haft förmånen att under mer än ett år arbeta med otroligt smarta människor kring effektiva molnstrategier. Engagemangen har kännetecknats, och fortsätter att kännetecknas, av en härlig mångfald:

  • Arbetet inom Cloud Sweden med all den härliga energi och positiva anda
  • Moderator på konferenser, event eller debatter
  • Föreläsare på konferenser
  • Inspiratör hos företag
  • Workshopledare för att sätta igång tankar och/eller strategiskt arbete
  • Krönikör på flera håll i världen
  • Skribent på Bonnier Business Publishing ”IT Managementhandboken”
Under den fantastiska resan har frågeställningarna sakta skiftat från ”vad är det här?” och ”molnet är så osäkert så det är väl inget för oss?” till ”hur får jag maximal nytta?” och ”vilka risker behöver jag undvika?”. Personligen har jag försökt att förbereda alla mina workshops genom att skapa en bild över vilka frågorna är, vilka personer som driver vad, vilket utfall de önskar och därifrån försökt driva fram någon form av handlingsagenda. Jag har använt mig av en enkel, men otroligt effektiv, modell som heter 7P och utvecklades av James Macanufo:
Genom att noggrant kartlägga kärnfrågorna och vilka konfliktområden som eventuellt finns går det att arbeta konstruktivt med det som verkligen är viktigt, istället för att slarvigt hantera alla frågor inom ”molnet”.
Vad lägger ni krut på?
Istället för att kategoriskt förklar molnen som osäkra och döda diskussionerna eller höja molnen till skyarna (konstig meningsuppbyggnad, men ändå) handlar varje specifik organisations frågor om något som är unikt för dem och väldigt avgränsat i förhållande till hela molnparadigmet. Ett effektivt sätt att identifiera brännpunkterna är att låta gruppen identifiera vad som är superhett genom att be dem rösta i rangordning. Baserat på popularitet kan man sen göra en ranking av de heta frågorna i termer av vilken inverkan de får och vilka de faktiska riskerna är (säkerhetsmässigt, regulatoriskt, legalt, verksamhetsmässig).
Idealiskt har en SWOT-analys gjorts mot vilken sakfrågorna kopplas för att skapa sig en sann bild över situationen. Min egen lilla ritning visar på vad man vill åstadkomma.
Del 1 har visat på vikten av att ta ner detaljfrågorna och bli specifik, innan man sätter igång att bedöma värdet av en molnsatsning (eller inte). Del 2 kommer att gå igenom en Strategisafari och hur den ser ut.

4 sanningar om molnet | Cloud Sweden

4 sanningar om molnet | Cloud Sweden

Hajpen är sedan länge förbi och förståelsen för begreppet molnet börjar sakta smälta in. Nu märker jag ett ökat intresse från helt andra verksamhetsroller än tidigare. För att enkelt summera mina övergripande förklaringar följer nu 4 ”sanningar” om molnet:

  1. Molnet är en evolution som kombinerar servicebyrå/time-sharing, ASP/web hosting, outsourcing och webbtjänster/SOA.
    Dessutom tillkommer full elasticitet och självbetjäning.
  2. Molnet handlar om konsumtion av tjänster och inte om teknikval.
  3. De affärsvärden som finns i molnet är av strategisk karaktär, ekonomiska konsumtionsmodeller och arkitekturellt värde.
  4. Riskerna i molnet är inte alla möjliga risker som eventuellt kan finnas i hela molnet. Riskerna är specifika och beroende av:
    • Applikation/funktion/tjänst som du ska använda
    • I vilken miljö den ska levereras
    • Vem som ska leverera
Svårare än så här är det aldrig då man inleder resan.

Chromebook börjar säljas i sommar - NyTeknik

Chromebook börjar säljas i sommar - NyTeknik

Chromebook börjar säljas i sommar

Den 15 juni börjar Acer och Samsung sälja Chromebooks, bärbara datorer som kör Googles operativsystem Chrome OS.

En av de filmer om Chromebooks som Google lagt upp på nätet efter gårdagens presentation avslutas med frågan “I wonder if people are ready for this?”. I ett konferenssamtal där Ny Teknik deltar säger Caesar Sengupta, ansvarig för produktstrategierna kring Chrome OS, att frågan är retorisk.

– Vi känner oss väldigt säkra på att användarna är redo för det här. I december startade vi ett testprogram med ett par tusen användare som fick använda en prototyp, CR-48. Under de sex månader som de använt datorn har vi fått mycket positiv feedback. Många är väldigt nöjda, säger han och fortsätter:

– Men det innebär inte att alla är redo att börja använda en Chromebook. Den som vill redigera mycket film, till exempel. Men för den stora majoriteten som spenderar största delen av sin tid på webben är en Chromebook helt rätt.

Vilken är den viktigaste återkoppling ni fått från de personer som testat CR-48?

– Det positiva är att väldigt många har slutat använda sin gamla dator och bara kört CR-48. Problemen har bland annat handlat om en dålig pekplatta, ingen filhanterare, ingen möjlighet att spela musik och visa filmer.

Allt detta säger sig Google nu ha rättat till när Acer och Samsung släpper de första kommersiella datorerna med Chrome OS. Datorerna börjar säljas i USA och sex länder i EU, dock inte Sverige, den 15 juni. Fler länder följer under månaderna därefter.

Datorerna kommer att säljas för mellan 349 och 499 dollar, beroende på modell. Dessutom kommer de finnas med en abonnemangsmodell, som en mobiltelefon, där användaren betalar en månadsavgift för att få tillgång till betalversionerna av Googles molntjänster. Detta erbjudande kommer vända sig till studenter och företag.

Varför behövs det alls ett nytt operativsystem, vilka fördelar kommer Chrome OS ge användarna?

– Det är för många problem med dagens datorer. Användarna ska uppdatera dem, det finns säkerhetsproblem, virushot, de måste tänka på säkerhetskopiering. Vi känner att det finns mycket som kan förbättras, det finns ett stort behov av något som gör det lättare att använda en dator. Och det är precis vad vi hoppas kunna erbjuda med Chromebooks.

Så det handlar om att göra livet lättare för användarna?

– Ja. Datorerna ska bli snabbare, enklare och säkrare.

En annan faktor som enligt Google talar för att Chrome OS ska bli en framgång är att världens utvecklare inte behöver lära sig hur man bygger program för en helt ny plattform, eftersom Chrome OS är helt baserat på samma standarder som används för att bygga webbplatser idag. Och för att övertyga dem som är tveksamma till hur avancerade saker som går att göra i en webbläsare var Peter Vesterbacka inbjuden till gårdagens presentation. Vesterbacka är vd på finska Rovio, företaget som utvecklat succén Angry Bird, och han var på plats för att lansera en webbversion av spelet.

Andra nyheter från Googles utvecklarkonferens I/O 2011:

* En betaversion av musiktjänsten Google Music. Dit ska användarna kunna ladda upp sitt musikbibliotek och sen strömma det till vilken nätansluten musikspelare som helst.

* Android 3.1, en uppdatering av den pekdatoranpassade versionen av operativsystemet. Bland nyheterna finns möjligheten att ansluta usb-enheter och att hyra filmer.

* Android@Home. Google tänker sig också att operativsystemet ska kunna användas i ett Internet of Things, där fler prylar och maskiner i hemmet ska få internetuppkoppling.

* Betallösning för Chrome Web Store, där Googles provision blir 5 procent på all försäljning. Alltså betydligt mindre än de 30 procent som Apple tar i App Store, Google på Android Market och Microsoft på Marketplace för Windows Phone 7.

Av: Anders Thoresson

tisdag 24 maj 2011

EU vill ha hjälp med att driva molnet - CIO Sweden

EU vill ha hjälp med att driva molnet - CIO Sweden

EU ska bli "molnaktivt" och EU-kommissionen tar nu hjälp av marknadens aktörer.
"Molnet gynnar EU:s ekonomi som helhet", säger högsta ansvariga Neelie Kroes.


EU-kommissionen vill höja stämningen på molnfesten rejält. Kommissionens högsta ansvariga för EU:s Digitala Agenda, Neelie Kroes, vill inte bara skapa bättre förutsättningar för såväl molnkunder som -leverantörer. Hon säger att EU ska bli en ”molnaktiv” region.

– Molnet kan ge produktivitetsökningar som gynnar Europas ekonomi i sin helhet. Därför är det här också en politisk fråga, säger hon och hävdar att EU kan påskynda och driva utvecklingen och nyttjandet av bättre och fler molntjänster.

Men hon inser att molnet inte är särskilt väldefinierat. Därför vill hon ha hjälp. Genom att bjuda in leverantörer och kunder att beskriva sina erfarenheter och behov hoppas hon bland annat kunna skapa en enhetlig definition och begreppsvärld att bygga policies och aktiviteter på.

Oklarheter ser hon främst inom tre områden: juridik, tekniska och affärsmässiga aspekter samt marknadens behov.

Informationen samlas in på enklast tänkbara sätt, via ett formulär på en EU-webbsida.


Molnblanketter ska lyfta e-tjänster - CIO Sweden

Molnblanketter ska lyfta e-tjänster - CIO Sweden

När SKL Kommentus nu lanserar en blankettjänst för kommuner har bolagets vd stora förhoppningar. "Det här kan bli en mindre revolution", säger han.

Den nya e-blanketttjänsten från SKL Kommentus presenteras för kommunerna nästa vecka. Tjänsten ska göra det avsevärt enklare för kommuner att erbjuda invånare e-blanketter med möjlighet till digital signering.

– Nu slipper de utveckla funktioner för signering själva, vilket gör införandet av e-tjänster avsevärt enklare och billigare, säger vd Johan Axell.

Han pekar på fördelarna för i synnerhet mindre kommuner som sällan har resurser att utveckla avancerade e-tjänster.

Blanketterna bygger på en plattform som används i Danmark, med Adobe-produkter i botten.

– Vi har i princip tagit den danska lösningen, som nästan alla kommuner i Danmark använder, och anpassat den för svenska förhållanden.

E-blanketterna levereras som en tjänst och kräver alltså ingen egen drift eller utveckling. Integration med de egna it-systemen ska enligt Johan Axell gå att göra mycket enkelt.

Hur mycket kostar tjänsten för kommunerna?

– Det beror på kommunens storlek och antal invånare. Men jag brukar säga att kostnaden blir hälften så stor jämfört med att utveckla själv.

Han vet ännu inte mycket om det konkreta intresset för tjänsten, även om han säger att det länge har funnits en stor efterfrågan på den här typen av tjänst. Dagens e-blanketter i pdf-format som SKL Kommentus säljer sedan länge används av hälften av landets kommuner.

Till en början kommer 20 blanketter att erbjudas inom områdena plan och bygg, miljö, vård och omsorg, socialtjänst och kultur och fritid. Under året ska antalet blanketter öka till cirka 50.


Branschen kluven till Chrome-datorn - IT24

Branschen kluven till Chrome-datorn - IT24

Petter Andersson, skolansvarig på landets största återförsäljare Atea är tveksam till hur Google Chrome-datorn lyckas i skolvärlden. "Det är inte på något sätt häpnadsväckande billigt".

Från och med nästa månad kommer Acer och Samsung att börja sälja bärbara datorer med Googles operativsystem Chrome OS. Exakt när produkterna kommer till Sverige är ännu oklart. Det spekuleras i augusti. Googles enda besked när IT24 frågar är ”snart”.

De nya datorerna är framför allt tänkta att nå företag och skolor. Priset som gäller per användare vid lanseringen är 28 dollar per månad för företag och 20 dollar per månad för skolor.

För mycket, om man frågar Ateas skol-pc-ansvarige Petter Andersson.

– Det är inte på något sätt häpnadsväckande billigt. Är du en skola och har de pengarna kan du få en vanlig dator istället. Hade det varit tio dollar i månaden hade det skapat mycket brus ute hos kunderna. Men för de pengarna blir det nog inga köer utanför vårt kontor, säger han.

Han säger dock att det är en intressant produkt, men just nu är det knappast vad de svenska skolorna vill ha.

– Just den produkten låter inte som den som ska revolutionera skol-pc-marknaden. Det får man förstås se när de kommer till Sverige, men det som skolorna pratar om idag är att titta på en vanlig dator, säger Petter Anderssson och utvecklar varför:

– Vilken plattform jag än kör kan jag fortsätta köra Google. Generellt är det svårt att lansera nya operativ. Tar man Linux är det i stort sett ingen som köper det, utan Windowsoperativet och Macoperativet är det som alla tittar på. Och att lyckas med specifik hårdvara kring det tror jag blir svårt.

Christer Wång, vd på Office IT-Partner, är lite mer positiv till Chrome-datorns möjligheter att slå i skolvärlden.

– Jag tror att det är en ypperlig dator för de lägre klasserna. Jag är lite osäker på om de äldre eleverna tycker att det här är en bra dator, säger han.

När det gäller priset på 20 dollar i månaden säger han att det troligen kan locka en del skolor.

– Det kan bli rätt stora pengar om man räknar för en hel skola, men är man duktig på att räkna ROI, kan det nog vara en investering som går att räkna hem ganska enkelt.

Några som däremot välkomnar den nya produkten med öppna armar är Googlekonsulten Avalon, som redan har intresserade kunder.

– Vi har redan haft en del förfrågningar kring den typen av produkter. Framför allt från organisationer som inte är så fasta, där skalbarhet är viktigt. Vi ser det som ytterligare ett steg att komma vidare i molnresan för våra kunder. Sedan får vi se hur snabbt det går, säger Ola Persson, verksamhetschef för Avalon Information Systems, som också tror att hyrmodellen kan vara intressant.

– Det passar oss också eftersom det passar in i molntanken. Och det går väldigt bra ihop med Google Apps.

måndag 23 maj 2011

Cloud Sweden | Svensk kompetens kring Molnet

Cloud Sweden | Svensk kompetens kring Molnet

Bambuser | (cloudsweden)

Bambuser | (cloudsweden)

Tjäna pengar på sommarstugan

Tjäna pengar på sommarstugan

Nya skatteregler gör det extra förmånligt att hyra ut sommarstugan. Privata Affärer ger dig sju goda råd om uthyrningen.

Din sommarstuga kan vara en riktig kassako. Det går att få mer än 10 000 kr i veckan om stugan är i bra skick, har hög standard och ligger i rätt område. Men minst 3 000 kr i veckan bör de flesta kunna räkna med.

1 Skriv avtal. När du hittat en hyresgäst bör ni skriva avtal. Det är viktigt även om hyrestiden är kort. Om hyrestiden inte är längre än nio månader kan avtalet upphöra automatiskt. Är hyrestiden längre eller inte bestämd i avtalet, måste det alltid sägas upp.

Att begära rätt hyra kan vara svårt. Du har säkert läst om hyresgäster som fått tillbaka en del av hyran om den varit för hög efter prövning i hyresnämnd.

Men det gäller inte när du hyr ut för fritidsändamål. Så om hyran är för hög riskerar du endast att hyresgästerna uteblir.

Normalt är det inte moms på bostadshyra. Men om du genom många korta uthyrningar får hyresinkomster som överstiger 30 000 kr kan uthyrningen betraktas som hotellrörelse. Då ska det vara moms på hyran.

2 Hyran ska beskattas. Hyr du ut en stuga som du själv eller någon närstående också nyttjar, är reglerna enkla. Stugan räknas som privatbostad och hyran beskattas i inkomstslaget kapital där skatten är 30 procent.

Du får inte göra avdrag för dina faktiska utgifter för uthyrningen, utan det finns två schablonavdrag.

Du får dra av 20 procent av hyran samt 18 000 kr. Det innebär att en hyra upp till 22 500 kr per år är skattefri. Det fasta schablonbeloppet som i år höjts till 18 000 kr var 12 000 kr under 2009 och 2010.

Hyr du ut en lägenhet drar du av vad du själv betalat i hyra eller avgift för uthyrd del i stället för procentavdraget.

Om hyresgästen utöver hyran betalar för el, telefon med mera motsvarande den faktiska utgiften räknas det inte som hyra numera, enligt Skatteverket.

3 Flera delägare. Det är den del av hyran som återstår efter gjorda avdrag som beskattas. Är ni flera som äger stugan delar ni på schablonavdragen efter ägd andel.

4 Hyr ut till arbetsgivaren. Din arbetsgivare kanske vill hyra stugan och låta dina arbetskamrater använda den. När du hyr ut till din eller någon närståendes arbetsgivare får du inte göra några schablonavdrag. Istället får du dra av en skälig del av dina utgifter för den uthyrda stugan.

5 Så blir stugan näringsfastighet. Hyr du ut minst hälften av din stuga hela året räknas den normalt som näringsfastighet.

För en tvåfamiljsfastighet går gränsen vid mer än 60 procent av stugans totala yta. Men gäller uthyrningen i den omfattningen under högst två kalenderår eller om det finns avsikt att du eller någon närstående åter ska nyttja en större del av fastigheten får den behålla karaktären av privatbostad.

För en näringsfastighet måste du spara kvitton på alla utgifter. Precis som andra näringsidkare ska du ha en ordnad bokföring där du redovisar inkomster och utgifter. En fördel är att du får göra avdrag för samtliga utgifter för stugan. Även fastighetsavgift och egna tillsynsresor. Men vinsten beskattas med full marginalskatt och särskild löneskatt. Det vill säga en skatt på minst omkring 45 procent.

6 Svärföräldrar. Om du och din man under flera år hyr ut en gemensamt ägd sommarstuga till hans föräldrar, ska hyran beskattas enligt reglerna för privatbostad hos din man och näringsfastighet hos dig. Svärföräldrar räknas inte som närstående. När stugan är näringsfastighet för den ene delägaren får den andre ensam utnyttja schablonavdraget på 18 000 kr på sin del av hyran.

7 Kan bli skatt på gratis. Avslutningsvis kan det vara bra att känna till att det är skattefritt att låta närstående bo gratis i en privatbostad. Men om någon bor gratis i en näringsfastighet ska ägaren beskattas för värdet av den uteblivna hyran.

JONAS SJULGÅRD, PRIVATA AFFÄRER

Följderna av en grekisk kollaps - Affärsvärlden

Följderna av en grekisk kollaps - Affärsvärlden

Frågan är inte om, utan när Grekland måste få nödlån för att överleva. Flera bedömare väntar på en kollaps de närmaste dagarna. Det här befaras hända då stora delar av de europeiska finansiella marknaderna faller samman.

Den senaste tillkomna ECB-ledamoten Jens Weidman backar upp europeiska centralbankschefen Jean-Claude Trichet och ledamoten Juergen Stark i att banker inte kommer att acceptera grekiska statspapper som säkerhet.

Det grekiska banksystemet står därmed snart utan finansieringsmedel.

Trots att Grekland mottog 110 miljarder euro förra året av EU och IMF lyckas inte landet komma på fötter. Detta beror delvis på recession och brist på intäkter.

Flera analytiker anser att Grekland måste resstruktuera sina massiva lån som nu uppgår till mer än 340 miljarder euro.
Från Norskt håll har man redan sagt att man inte vill vara med och hjälpa katastroflandet Grekland.

- Norge kommer stoppa all kommande finansiell hjälp till det djupt skuldsatta Grekland. Skälen till detta är att Grekland inte uppfyller de krav som dess obligationsägare ställt upp, sa Norges utrikesminister Jonas Gahr i torsdags inför norska parlamentet.

Ekonomen och kolumnisten Andre Lilico sammanfattar på sin blogg vad han tror händer när Grekland, troligtvis inom de närmsta dagarna, räddas av ECB. Ingen läsning för den lättskrämde:

- Varje bank i Grekland kommer genast bli insolvent.
- Den grekiska regeringen kommer att förstatliga alla grekiska banker.
- Den grekiska regeringen kommer förbjuda alla uttag från grekiska banker.
- För att förhindra uppror likt det som hände i Argentina 2002 kommer utegångsförbud inrättas kanske även undantagstillstånd.
- Grekland kommer ta till det beprövade knepet att inrätta en ny valutaenhet och alla skulder kommer översättas till den nya valutan.
- Portugal kommer avvakta och följa utvecklingen i Grekland och därefter kanske gå i samma fotspår som Grekland.
- Flera franska och tyska banker kommer göra kraftiga förluster då de inte längre kommer att möte de kapitalkrav som ställs upp i lagen.
- Den europeiska centralbanken blir insolvent på grund att den kraftiga exponeringen gentemot den grekiska regeringen och de grekiska och irländska bankerna.
- De franska och tyska regeringarna träffas för att bestämma huruvida ECB ska rekapitaliseras och om ECB ska tillåtas att trycka nya pengar.
- Det kommer bli blodbad på den spanska bankmarknaden då spanska statspapper inte kommer att räddas av några nödlån. ECB kommer nämligen sätta stopp för alla framtida räddningsauktioner efter Grekland.
- När stormen lagt sig kommer fokus riktas mot brittiska banker.

EU:s ekonomikommissionär om krisen

- Jag räknar med att vi inom de kommande dagarna eller veckorna kommer att kunna fatta beslut om hur Grekland ska finansieras från 2012 och framåt, och vad Grekland själv gör för att finansiera sig från 2012 och framåt, med hjälp av sitt privatiseringsprogram, säger Olli Rehn enligt E24.