torsdag 30 juni 2011

Office 365 mot Google Docs - funktion för funktion - Cloud Magazine

Office 365 mot Google Docs - funktion för funktion - Cloud Magazine

Office 365 mot Google Docs - funktion för funktion

Sida 1 / 2

tisdag 28 juni 2011

4G blir 10 gånger snabbare - Mobil.se

4G blir 10 gånger snabbare - Mobil.se
Vid en demonstration av nästa generations 4G-teknik uppger Ericsson att man kommit upp i mer än tio gånger högre hastighet än dagens nät klarar.

Ericsson uppger att man idag har genomfört en demonstration av ny teknik för mobilt bredband. Dagens 4G-nät som bygger på LTE-teknik har en teoretisk högsta hastighet på 100 megabit per sekund, vilket i praktiken innebär att den övre gränsen går vid 80 megabit per sekund.

Vid demonstrationen, där representanter för Post- och Telestyelsen fanns närvarande, använde sig Ericsson av så kallad LTE Advanced-teknik, som är en vidareutveckling av den nuvarande standarden. Tillverkaren uppger att man lyckades uppnå hastigheter som var mer än 10 gånger högre än de hastigheter som vanliga 4G-användare.uppnår i dagens nät.

Ericsson räknar med att den nya tekniken ska användas finnas i kommersiell drift under 2013.

Extern antenn till 4G-modem Upp till 3x högre hastighet!

måndag 27 juni 2011

BIS: Varning för hög inflation - Affärsvärlden

BIS: Varning för hög inflation - Affärsvärlden

Trots oro i Europa varnar Bank for International Settlements för ökat inflationstryck. Ekonomisk tillväxt måste bromsas in.

Det är i sin årliga rapport som Bank for International Settlements skriver att något bör göras. Banken varnar inflytelserika centralbanker och ber dem att stävja inflationstrycket runt om i världen. Länderna bör agera snabbt.

BIS skriver att beslutsfattare inte kan förvänta sig en normal återhämntning eftersom mycket av det som höll upp den tidigare tillväxten innan krisen var ohållbar redan innan. Det skriver Financial Times.

Jaim Caruana, chef för BIS, sa på söndagen att de obalanser som orsakade finanskrisen nu måste rättas till och tillväxten måste ske långsamt.

- Beslutsfattare bör inte hindra denna oundvikliga justering, sa han enligt Financial Times.

Det som främst påverkar inflationstrycket är stigande livsmedels-, energi- och andra råvarupriser. Det här gör att centralbanker runt om i världen bör se över räntan, kanske mycket snabbare än de tidigare planerat.

Faktumet att räntorna varit så låga under så lång tid gör att det har inneburit att nya risker i det finansiella systemet kan dyka upp.

Men BIS syn på världsekonomin strider mot Federal Reserves, den största centralbanken. Förra veckan klargjorde nämligen Federal Reserve att räntorna skulle behållas låga under en tid. Den Europeiska Centralbanken väntas däremot att höja räntan för andra gången i år i början av juli.

Av: Yvonne Edenholm
Maila reportern

onsdag 22 juni 2011

Tjäna pengar på sommarstugan

Tjäna pengar på sommarstugan

Nya skatteregler gör det extra förmånligt att hyra ut sommarstugan. Privata Affärer ger dig sju goda råd om uthyrningen.

Din sommarstuga kan vara en riktig kassako. Det går att få mer än 10 000 kr i veckan om stugan är i bra skick, har hög standard och ligger i rätt område. Men minst 3 000 kr i veckan bör de flesta kunna räkna med.

1 Skriv avtal. När du hittat en hyresgäst bör ni skriva avtal. Det är viktigt även om hyrestiden är kort. Om hyrestiden inte är längre än nio månader kan avtalet upphöra automatiskt. Är hyrestiden längre eller inte bestämd i avtalet, måste det alltid sägas upp.

Att begära rätt hyra kan vara svårt. Du har säkert läst om hyresgäster som fått tillbaka en del av hyran om den varit för hög efter prövning i hyresnämnd.

Men det gäller inte när du hyr ut för fritidsändamål. Så om hyran är för hög riskerar du endast att hyresgästerna uteblir.

Normalt är det inte moms på bostadshyra. Men om du genom många korta uthyrningar får hyresinkomster som överstiger 30 000 kr kan uthyrningen betraktas som hotellrörelse. Då ska det vara moms på hyran.

2 Hyran ska beskattas. Hyr du ut en stuga som du själv eller någon närstående också nyttjar, är reglerna enkla. Stugan räknas som privatbostad och hyran beskattas i inkomstslaget kapital där skatten är 30 procent.

Du får inte göra avdrag för dina faktiska utgifter för uthyrningen, utan det finns två schablonavdrag.

Du får dra av 20 procent av hyran samt 18 000 kr. Det innebär att en hyra upp till 22 500 kr per år är skattefri. Det fasta schablonbeloppet som i år höjts till 18 000 kr var 12 000 kr under 2009 och 2010.

Hyr du ut en lägenhet drar du av vad du själv betalat i hyra eller avgift för uthyrd del i stället för procentavdraget.

Om hyresgästen utöver hyran betalar för el, telefon med mera motsvarande den faktiska utgiften räknas det inte som hyra numera, enligt Skatteverket.

3 Flera delägare. Det är den del av hyran som återstår efter gjorda avdrag som beskattas. Är ni flera som äger stugan delar ni på schablonavdragen efter ägd andel.

4 Hyr ut till arbetsgivaren. Din arbetsgivare kanske vill hyra stugan och låta dina arbetskamrater använda den. När du hyr ut till din eller någon närståendes arbetsgivare får du inte göra några schablonavdrag. Istället får du dra av en skälig del av dina utgifter för den uthyrda stugan.

5 Så blir stugan näringsfastighet. Hyr du ut minst hälften av din stuga hela året räknas den normalt som näringsfastighet.

För en tvåfamiljsfastighet går gränsen vid mer än 60 procent av stugans totala yta. Men gäller uthyrningen i den omfattningen under högst två kalenderår eller om det finns avsikt att du eller någon närstående åter ska nyttja en större del av fastigheten får den behålla karaktären av privatbostad.

För en näringsfastighet måste du spara kvitton på alla utgifter. Precis som andra näringsidkare ska du ha en ordnad bokföring där du redovisar inkomster och utgifter. En fördel är att du får göra avdrag för samtliga utgifter för stugan. Även fastighetsavgift och egna tillsynsresor. Men vinsten beskattas med full marginalskatt och särskild löneskatt. Det vill säga en skatt på minst omkring 45 procent.

6 Svärföräldrar. Om du och din man under flera år hyr ut en gemensamt ägd sommarstuga till hans föräldrar, ska hyran beskattas enligt reglerna för privatbostad hos din man och näringsfastighet hos dig. Svärföräldrar räknas inte som närstående. När stugan är näringsfastighet för den ene delägaren får den andre ensam utnyttja schablonavdraget på 18 000 kr på sin del av hyran.

7 Kan bli skatt på gratis. Avslutningsvis kan det vara bra att känna till att det är skattefritt att låta närstående bo gratis i en privatbostad. Men om någon bor gratis i en näringsfastighet ska ägaren beskattas för värdet av den uteblivna hyran.

JONAS SJULGÅRD, PRIVATA AFFÄRER

Så sätter du guldkant på semestern

Så sätter du guldkant på semestern

Vill du sätta guldkant på semestern? Ett smart sätt är att hyra ut sommarstugan. Aldrig har det varit så lönsamt, konstaterar Privata Affärers chefredaktör Per Hammarlund.

I Sverige finns i dag drygt 560 000 fritidshus. Vi är allmänt dåliga på att använda våra fritidshus. I genomsnitt utnyttjar vi dem bara sex-sju veckor om året. Resten av tiden står husen oftast tomma.

Om du sprider årskostnaden för ditt fritidshus över de veckor som du faktiskt tillbringar i huset blir veckokostnaderna skyhöga.

Därför är det en bra idé att hyra ut i andra hand. Framför allt nu när reglerna ändrats och taket höjts till 22 500 kr. Dessutom delar du då med dig av ett fantastiskt boende till andra.

Men tänk också på att skriva avtal med dina hyresgäster. Hyr du ut kortare period är det också bra att ta ut förskottshyra. Hyr du ut fritidshuset under flera år bör du också tänka på att förhandla bort besittningsskyddet.

I artikeln här intill skriver vi mer om de nya skattereglerna som gör det extra förmånligt att hyra ut. Vi har även listat sju bra råd om uthyrningen.

Jag tycker att det är positivt att man höjt taket. Men man kan gå längre. Detta gäller ju inte bara fritidshus utan bostäder över huvudtaget.

Det skulle underlätta för människor som sitter i lite för stora hus att hyra ut om reglerna görs ännu mer generösa. Dessutom skulle det göra det lättare för unga att hitta en bostad.

PER HAMMARLUND, PRIVATA AFFÄRER

måndag 20 juni 2011

Frågorna som ger börsen huvudbry

Frågorna som ger börsen huvudbry

Världsekonomin förbättras. Men börsen bromsas av sommarens knäckfrågor för Kina, Grekland och USA skriver Märtha Josefsson, som tar sig an sommaren med en försiktig portfölj.

Riskreducering var temat under maj. I USA har den 10-åriga statsobligationsräntan sjunkit från 3,6 procent i slutet av april till 3,1 procent, och i Sverige från 3,4 till 2,9 procent. I Piigs-länderna har räntorna däremot stigit.

Råvarupriserna har fallit och dollarn har vänt upp. Aktier har fallit, mest i Europa. Defensiva aktier som läkemedel har utvecklats bäst och cykliska aktier sämst.

Signalerna från marknaden är att finansiella risker har ökat och tillväxtförutsättningarna har försämrats. Visst kan talesättet ”Sell in May and go away” fått investerarna att tänka till. Och nog finns mycket att hålla ögonen på i sommar.

Ekonomerna är eniga om fortsatt återhämtning i världsekonomin. Skuldproblemen håller tillbaka BNP-tillväxten i gamla världen. För USA är prognoserna kring knappt 3 procent och för Europa cirka 2 procent.

Nya världen fortsätter att vara tillväxtmotor, men inflationen måste bemästras. Kinas spås mjuklanda med en tillväxt på 9 procent i år. Fortsatt global ekonomisk tillväxt är grunden för prognoserna om fortsatt vinstuppgång, vilket är en förutsättning för en fortsatt positiv trend för aktiemarknaden.

Kinas tillväxt tas nästan för given. Men Kina har problem med obalanser och överhettning som man försöker rätta till. Penningpolitiken stramas åt, åtgärder tas för att styra om ekonomin till att bli mer konsumtionsdriven, uthålligare och jämlikare.

Men kommer man att lyckas? En hårdlandning skulle drabba tyska och svenska exportföretag. Råvarupriserna skulle också påverkas negativt. Minskar inflationen bättras utsikterna för att åtstramningen upphör. Det skulle vara positivt för aktiemarknaderna i Kina och övriga tillväxtmarknader.

I Europa tycks riskerna öka för var dag. Skuldnedskrivning i Grekland nämns allt oftare. Men även utan skulder har Grekland underskott i sin statsbudget och bytesbalans. Grekland, Portugal, Irland och Spanien har för dålig konkurrenskraft och tillväxt, vilket förstärkts av att dollarn har fallit mot euron.

Strategin har varit att ECB ger stödlån för att köpa tid, så att strukturåtgärder kan vidtas för att skapa tillväxtförutsättningar, samtidigt som de europeiska bankerna kan stärka sina balansräkningar.

Åtgärderna har hittills inte varit tillräckliga för att vända utvecklingen och politikerna möter allt större motstånd från folket. I Spanien demonstrerar unga människor och socialisterna förlorade valet. I Tyskland tappar Merkels parti stöd.

Börjar eurosamarbetet krackelera blir dominoeffekterna enorma och finansmarknaderna tar stryk. Ekvationen för Euroland är nästan olöslig. Att dollarn ska stärkas mot euron verkar ofrånkomligt.

USA har också sina problem. Budgetunderskottet är gigantiskt och med en konfrontationspolitik i kongressen är Obama handlingsförlamad. Centralbanken har meddelat att per sista juni slutar de med kvantitativa lättnader (QE2). Vad som då händer med priser på finansiella tillgångar är en fråga som alla ställer. Men just därför kanske ingenting händer.

Finansmarknaderna lär inte ta sommarlov i år. Själv möter jag sommaren med en försiktig portfölj.

MÄRTHA JOSEFSSON, oberoende investeringskonsult

Krönikan första gången publicerad i Placeringsguiden nr 6/2011 (9 juni).

Datumen som styr börsen - Affärsvärlden

Datumen som styr börsen - Affärsvärlden

Under sommaren går tempot ned. Därför gäller det att ha koll på viktiga datum och händelser för att inte bli överraskad. Notera följande datum. Vi börjar med klädvecka på börsen.

Den här veckan är det klädvecka på börsen. På onsdag rapporterar H&M. På torsdag rapporterar Kappahl.

På fredag är det börsstängt i Stockholm och Helsingfors. I USA presenteras då BNP-siffror för första kvartalet.

Den 30 juni upphör FED:s stödköp av statspapper i och med besparingsprogrammet QE-2. USA väntas därefter låna pengar på den vanliga kreditmarknaden, enligt DI.

Den 1 juli presentas inköpschefsindex vilket signalerar tillväxtens utveckling.

Följande storbolag rapporterar tidigt:

14 juli SEB
15 juli SKF
18 juli Atlas Copco
19 juli Alfa Laval, Boliden, Electrolux, Investor, Nordea och Sandvik.
20 juli SHB, Tele 2, Telia Sonera, ABB och Autoliv.
21 juli Ericsson, Nokia, SCA, Scania, Skanska, Stora Enso och Swedbank.
22 juli Volvo.

Av: Jonas Melzer

Pensionssparande lönar sig inte

Pensionssparande lönar sig inte

Tre av fyra pensionssparare förlorar skattemässigt på sitt pensionssparande. Jobbskatteavdraget har försämrat förutsättningarna för det avdragsgilla sparandet.

Det är tidningen Riksdag & Departement som med hjälp av uppgifter från Skatteverket kommit fram till att 1 548 000 av de 2 045 000 personer som pensionssparade förra året hade en inkomst under brytpunkten för statlig skatt.

Detta innebar att skattesänkningen de fick för att de pensionssparade inte var mycket värt. Den lägre skatt de får idag tack vare avdraget de får för pensionssparandet kompenseras inte av högre inkomster som pensionär.

Orsaken till att pensionssparandet inte är särskilt lönsamt för normalinkomsttagaren är jobbskatteavdraget. Detta har ökat skillnaderna i beskattning mellan arbetsinkomster och andra inkomster, som till exempel pension.

Framför allt är det normalinkomsttagare som väljer att plocka ut pension innan de fyllt 65 år som drabbas. Dessa drar inte nytta av de skattesänkningar som pensionärer har fått och betalar därmed samma skatt på pensionen som de betalat på a-kassa eller sjukpenning.

För en höginkomsttagare ser kalkylerna bättre ut eftersom de ligger över gränsen för statlig skatt.

Exempel

En person med en månadslön på 25 000 kronor får en årlig skattesänkning på 1 770 kronor tack vare pensionssparandet. Inkomsten som pensionär blir 186 000 kronor per år. Ett uttag från pensionssparande på 500 kronor i månaden ger en skattehöjning med 1 944 kronor per år för en 65-åring och 2 139 kronor per år om man inte fyllt 65 år.

En person med en månadslön på 50 000 kronor får en årlig skattesänkning på 3 444 kronor tack vare pensionssparandet. Som pensionär blir inkomsten 366 000 kronor per år. Uttag från pensionssparande på 500 kronor i månaden ger en skattehöjning med 2 106 kronor per år för en 65-åring och 1 944 kronor per år för den som ej fyllt 65 år.

Exemplen som Riksdag & Departement tagit fram bygger på en kommunalskatt på 32 procent och en begravningsavgift på 0,4 procent.

MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER

Ödesprojekt för Ericsson - och Sverige - Affärsvärlden

Ödesprojekt för Ericsson - och Sverige - Affärsvärlden

Nokias rapport förra veckan fick hela Finland att darra. Och om Ericssons 4G-projekt misslyckas så hamnar inte bara bolaget i kris igen - även AB Sverige påverkas.

Klicka på bilden för en större version.

Klicka på bilden för en större version.

300 miljarder kronor har Ericsson spenderat på forskning och utveckling av andra, tredje och fjärde generationens mobila nät de senaste tio åren.

Det är en imponerande siffra, nästan tre gånger mer än vad som lades på att utveckla och bygga de 204 Jas Gripen som levererades till försvaret, ofta kallat "Sveriges största industriprojekt genom tiderna".

Ericsson började forska på fjärde generationens mobiltelefoni, 4G, för tio år sedan. Hur mycket pengar som hittills har lagts på projektet kan inte Ericsson uppge. Inte heller hur stor budgeten är i dag.

Men Marie Westrin, chef för all radioutveckling på Ericsson, ger en indikation på omfattningen av satsningen i dag.

- Långt mer än hälften av Ericssons 20 000 utvecklingsingenjörer jobbar med saker som krävs för att 4G ska bli en framgång, säger hon.

Flera av dessa arbetar med projekt som även gynnar GSM och 3G. Ericssons senaste basstation, RBS6000, är ett sådant exempel. Men uppskattningsvis satsar bolaget storleksordningen 10 miljarder kronor på 4G bara i år, när hela koncernens FoU-budget ligger på mellan 31 och 33 miljarder.

Marie Westrin är en av det svenska näringslivets verkliga makthavare och en av nyckepersonerna bakom att Ericsson kunde sälja mobilsystem för närmare 100 miljarder kronor förra året.

- Satsningen på utvecklingen av 4G har inte nått sin kulmen. Vi satsar säker mer nästa år, säger Marie Westrin.

Ericsson lyckades bli störst i världen på både GSM och 3G. Den globala marknadsandelen på 30-40 procent är en förklaring till att bolaget har haft branschens bästa marginaler. Med stora försäljningsvolymer är det lättare att bära de höga utvecklingskostnaderna.

Förra året omsatte affärsenheten Networks, där mobilsystemen dominerar, 113 miljarder kronor. Rörelsemarginalen, exklusive omstruktureringskostnader, var 15 procent.

Ericssons vd Hans Vestberg tror att 4G kommer svara för 15-20 procent av affärsenheten Networks intäkter 2013, eller möjligen 2014.

Att 4G-satsningen blir framgångsrik är viktigt också för affärsområdet Global Services. Förra året omsatte enheten, som säljer tjänster som nätinstallation, drift och konsulttjänster, 80 miljarder. Kunderna är i allmänhet operatörer som har köpt Ericssons nät.

Ericssons resa med 4G har börjat bra. Mobiljätten har del i fyra av de fem största kontrakten. Bland annat hos de amerikanska operatörerna Verizon och AT&T, samt japanska Docomo och Vodafone i Tyskland.

Marknaden är dock bara i sin linda. I år väntas världens operatörer köpa 4G-utrustning för ungefär 15 miljarder kronor, enligt analysfirman Infonetics. Men redan om fyra år, 2015, värderas den till runt 100 miljarder kronor.

Så här tidigt i utvecklingen, när det inte finns någon erfarenhet av 4G-nät i stordrift, är det svårt att ranka de olika leverantörernas erbjudanden. Många gör det enkelt för sig och jämför antal kontrakt. På den listan hamnar Ericsson trea, efter Huawei och Nokia Siemens.

En jämförelse i kronor är intressantare, men svårare, att göra eftersom få bolag avslöjar värdet på kontrakten. Analysfirman Infonetics har ändå gjort ett försök och då blir Ericsson etta med 31 procent av marknaden, följt av Alcatel-Lucent med 24 procent och Nokia Siemens på 15 procent.

Ericsson uppger att man levererade "över 60 procent av antalet 4G-noder" förra året.

Bland de mer omfattande jämförelserna av 4G-leverantörena finns en från Gartner, daterad i maj 2010. Där fick Ericsson bäst betyg. Analytikern Sylvain Fabre är just i färd med en uppdatering, men vill inte avslöja några detaljer.

- Ericsson är fortfarande i ledning, men de andra närmar sig, säger han.

Analysfirman Infonetics rankar också Ericsson som etta inom 4G.

En analys från ABI Research ger dock en annan bild. Där hamnar Ericsson inte ens på prispallen i den totala rankningen, utan fyra efter Nokia Siemens, Huawei och Alcatel-Lucent.

I delkategorin "innovation" placeras det svenska bolaget först på sjätte plats. Xavier Ortiz, som ansvarat för analysen, förklarar sjätteplatsen med bristen på kompetens när det gäller 4G-varianten wimax.

- Ericsson har ingen erfarenhet av wimax. Och var inte lika tidigt ute med 4G-utvecklingen. Det finns andra som har fler viktiga 4G-patent, säger han.

4G-matchen är långt ifrån avgjord. Och 4G är långt ifrån färdigutvecklat (se artikel intill). Mycket kan gå fel och det kan gå fort. Se vad som hände med marknadsledaren inom telefoner, Nokia, som togs på sängen av Apples Iphone.

- Konkurrensen är mördande, medger Marie Westrin.

Även Sverige som land skulle drabbas hårt om Ericssons 4G-satsning floppar, och det av flera skäl.

Ericsson är fortfarande en av de största arbetsgivarna i Sverige, trots att bolaget har halverat antalet anställda på hemmaplan under det senaste decenniet. Närmare 20 000 av Ericssons cirka 90 000 anställda jobbar här. Det finns bara tre företag som har fler medarbetare i Sverige: Posten, AB Volvo och Samhall.

Särskilt viktiga är jobben med avancerad forskning och utveckling. Av Ericssons anställda i Sverige är 8 800 forskare och utvecklare. Det är överlägset fler än någon annan. Tvåan och trean, AB Volvo och Astra Zeneca, har inte ens hälften så många.

Ericsson är också det svenska bolag som lägger mest pengar på sin totala forskning och utveckling världen över. Förra året satsades 30 miljarder. Astra Zeneca hade en nästan lika hög FoU, men läkemedelsjätten är numera mer brittisk än svensk. Trean AB Volvos satsning var bara en tredjedel så stor.

Med en 4G-utveckling i världsklass på hemmaplan finns även en grogrund för etablering av nya företag, framhåller Marie Westrin.

- På våra labb kan de tidigt testa sina idéer med 4G. Här finns enorma möjligheter för AB Sverige, säger hon.

Ett fiasko för 4G-projektet skulle å andra sidan slå hårt mot den svenska exporten. Även där är det vd Hans Vestbergs bolag som toppar ligan. För både Ericsson och Sverige är det alltså extremt viktigt att behålla ledatröjan även på 4G.

Marie Westrin är full av tillförsikt.

- Avgörande är att ha den bästa kompetensen. Och det har vi, försäkrar hon.

Det här blir nästa steg med 4G

Finessen med 4G är att mobilnäten kan hantera massor av smarta mobiler samtidigt och att det går snabbare för abonnenterna att ta emot och skicka stora datamängder.

Telia öppnade världens första 4G-nät i kommersiell drift den 14 december 2009. Nu finns 21 nät i bruk i 16 länder. Den lösning som Ericsson levererade till Stockholmspremiären var anpassad för ett fåtal abonnenter som skickar stora datamängder från sina bärbara datorer.

Nu vidareutvecklar Ericsson 4G för att klara avsevärt fler abonnenter, som dessutom väntas använda smarta mobiler som Iphone och olika android-varianter.

För det krävs kraftfullare processorer, och en systemarkitektur som kan hantera trafikflödena från de smarta mobilerna.

- Smarta terminaler skvätter små datamängder hela tiden, det måste nätet klara i framtiden, säger Gunnar Bark, forskningschef på Ericsson i Linköping.

De svenska 4G-näten erbjuder i dag tio gånger så hög överföringshastighet som 3G-näten, upp mot 80 megabit/sekund utlovas. Det som lockar konsumenterna är att svarstiderna kortas väsentligt. Den som surfar på mobilen och till exempel läser nyheter, googlar eller söker efter ett telefonnummer får helt enkelt svar mycket snabbare.

Ericsson jobbar sedan flera år även med en version av 4G som telekombranschen kallar Lte advanced, eller den första "äkta 4G-standarden". Specifikationerna fastställdes i mars i år, och utlovar en topphastighet på 1 gigabit per sekund (1 000 megabit per sekund).

Gunnar Bark räknar med att den finns i kommersiellt bruk inom tre år. Om det blir något 5G efter 4G är ännu oklart. Både Gunnar Bark och Marie Westrin, chef för Ericssons radioutveckling, tror det, men är osäkra på vad det kommer att innebära.

- Fokus blir i alla fall inte högre hastighet. Troligare är att de näten ska klara trafikmönster från mängder av olika terminaler, som vi inte ens känner till i dag, säger Westrin.

Av: Helen Ahlbom

fredag 17 juni 2011

"Skuldrekonstruktion i Grekland oundvikligt"

"Skuldrekonstruktion i Grekland oundvikligt"

SEB:s Robert Bergqvist bedömer att Grekland kommer ställa in sina betalningar. Han förutspår ett ogynnsamt börsklimat under sommaren och hösten.

Oron i Grekland har fått börserna runt om i Europa att skaka de senaste dagarna. Om landet kommer att ställa in sina betalningar är en överhängande fråga. Enligt SEB:s chefekonom Robert Berqvist är det väldigt sannolikt.

– Skulderna är på så höga nivåer att det krävs rekonstruktioner. Den vägen är oundviklig för Grekland, säger han.

Han konstaterar att det främst är banker, pensionsbolag och Europeiska centralbanken som har exponering mot landet.

– Det värsta scenariot är en politisk kollaps i Grekland och, om omvärlden inte ställer upp med betalningar, även en samhällskollaps i landet. Då kommer förlusterna i grekiska banksektorn att spridas i Europa.

Det dystra börshumöret beror, enligt Robert Bergqvist, dels på osäkerhet kring den globala konjunkturen och den amerikanska ekonomin. Den andra faktorn är eurokrisen – som nu är i medias fokus. Han säger att marknaden inte ser någon lösning på de finansiella, ekonomiska och politiska problemen där.

Enligt honom måste det till en lösning på Greklands kris och signaler på att den amerikanska ekonomins inbromsning bara är tillfällig för att marknaden ska stabiliseras.

– Klimatet på börsen kommer inte att vara speciellt gynnsamt. Under sommaren och resten av året kommer det finnas frågetecken kring konjunkturen, säger han.

Men det finns även ljusglimtar.

– Företagens vinstnivåer är generellt sett positiva, vilket är en grund för bra börsutveckling. Det ger möjligheter att investera och att anställa. Men kanske avstår företagen trots det på grund av osäkra omvärldsfaktorer, säger Robert Bergqvist.

JOAKIM PETERSSON, PRIVATA AFFÄRER

torsdag 16 juni 2011

Internetguider | .SE

Internetguider | .SE

.SE producerar löpande kunskapsspäckade, förklarande och kostnadsfria Internetguider inom olika spännande ämnen.

Vem som helst som är intresserad kan beställa tryckta publikationer gratis (inom Sverige) eller ladda ned dem i pdf-format. Flera av guiderna finns också att läsa direkt på webben.

Vill du börja prenumerera på våra tryckta guider? Det är helt kostnadsfritt. Klicka här för att läsa mer.

  • IPv6

    Att gå över till IPv6

    Guiden beskriver praktiskt vad det innebär att gå över till IPv6. Hinder och praktiska erfarenheter tas med. Med hjälp av guiden kan du uppskatta kostnader och nytta för ett eventuellt IPv6-projekt och lära dig att producera en grov projektplan.

  • Hurmanskriverforwebb

    Att skriva för webben

    Med enkla medel kan du göra stor skillnad för dina texters läsbarhet. Den här Internetguiden ger dig de rätta verktygen för att få så många som möjligt att fastna för just det du skriver. När man skriver för webben gäller det att använda bra rubriker, se till att texterna går att skumläsa och inte minst skriva kort och konsist.

Prosci Learning Centers

Prosci Learning Centers

Prosci har kommit längre i andra länder (USA, Danmark t.ex.) i att jobba strukturerat med förändring!

Projekt- och förändringsledare som jobbar med både traditionella och agila metoder inom IT- och verksamhetsprojekt.

Select topic: Change Management BPR


Prosci's Change Management Best Practices report
426 participants from 59 countries share lessons learned and best practices in managing the human side of organizational change.

Best Practices in Business Process Reengineering
327 companies from 53 countries participated in the Reengineering Best Practices study. Topics range from reengineering methodology and team selection to roles of senior managers on reengineering projects.


Success Accelerator

Success Accelerator

Citrix Synergy i höst 2011

Öberg: Grekkollaps inget mot Lehman - Affärsvärlden

Öberg: Grekkollaps inget mot Lehman - Affärsvärlden

En grekisk default skulle i och för sig påverka Sveriges ekonomi.
Men den är inte i närheten av effekterna som blev resultatet efter Lehman Brothers gick omkull.


Problemen i Grekland är väl kända vid det här laget och en eventuell betalningsinställelse borde få betydligt mindre effekter än vad Lehman Brothers kollaps fick, även om Sverige skulle komma att påverkas genom lägre tillväxt och eventuella problem i finanssektorn.

Det säger förste vice Riksbankschef Svante Öberg till Nyhetsbyrån Direkt på torsdagen.

- Dels skulle det bli lite måttligare tillväxt och dels kan vi få problem i finanssektorn. Minskar efterfrågan i Europa får vi lite lägre export och får bankerna i Europa problem blir det problem för svenska banker att låna, men det vet vi hur vi ska hantera efter förra krisen, säger han.

Han tror dock att problemen skulle bli "betydligt mildare" än efter Lehman Brothers kollaps hösten 2008.

- Lehman Brothers blev en överraskning men alla känner till de här problemen, så jag förutsätter inte samma dramatik även om det skulle gå illa i Grekland, säger Svante Öberg.

Han säger vidare att den största risken som Riksbanken ser är den statsfinansiella situationen i euroområdet och då framför allt Grekland.

- Det är ingen som vet var det slutar, det ser ju väldigt besvärligt ut, säger Svante Öberg.

Onsdagens mätning från TNS/Prospera visade att inflationsförväntningarna fortsätter uppåt, men det är "inget alarmerande" i siffrorna och de femåriga inflationsförväntningarna ligger rätt stabilt runt 2 procent, enligt Svante Öberg.

- Det var ganska måttliga ökningar, men de stiger ju fortfarande litegrann. Vi tittar ju mycket på femårsförväntningarna och de ligger fortfarande rätt stabilt runt 2 procent. Det är inget alarmerande, säger han.

Han konstaterar att Riksbanken räknar med att inflationen fortsätter att stiga den närmaste tiden och att det kan göra att också inflationsförväntningarna stiger eftersom det finns ett samband mellan den faktiska inflationen och inflationsförväntningarna, särskilt på kort sikt, liksom även med löneförväntningarna. Inte heller detta är något som direkt oroar.

- Det är ingen dramatik, säger Svante Öberg.

Av: Direkt / Affärsvärlden

Calle Froste: Varningsflagg för bioteknikaktier - Affärsvärlden

Calle Froste: Varningsflagg för bioteknikaktier - Affärsvärlden

Bioteknikaktier är något alla normala aktiesparare skaundvika.
Någon annan slutsats går inte att dra av Affärsvärldens genomgång av börsens forskningsbolag.


De senaste veckorna har bjudit på kursdramatik för några av börsens mer omskrivna papper. Active Biotech tappade fem miljarder kronor i börsvärde när en konkurrent redovisade bättre resultat för en kommande ms-medicin än vad Active har kunnat visa.

Branschkollegan Diamyds kurskollaps, strax efter beskedet att en fas III-studie visat att bolagets vaccinkandidat mot ungdomsdiabetes inte fungerar, är än mer dramatisk. I dagarna är nedgången 92 procent, vilket är något av ett rekord.

De här båda krascherna är tyvärr inga engångshändelser utan kurssvängningar som den som köper bioteknikaktier måste räkna med. Ta exempelvis Tripep, numera i skepnad av First North-noterade Chron Tech Pharma, vars hiv-projekt havererat två gånger. I september 2001 föll kursen 85 procent på kort tid. I september 2006 var det dags igen, då halverades kursen. Hiv-projektet lades ned och bolaget bytte inriktning. Chron-kursen har fallit till 36 öre, en nedgång med 99 procent sedan introduktionen. Under samma tid har börsen som helhet stigit med över 60 procent.

Samma sak gäller för bolag efter bolag i branschen. Forskarbolagsaktier faller medan börsen stiger. En genomgång, enligt en ganska bred definition, av 25 aktier inom bioteknik och medicinsk forskning som finns noterade på Stockholmsbörsen och dess olika sidolistor visar att den som köper aktier på lång sikt så gott som säkert gör en dålig affär. Bland de sämsta avkastarna finns Artimplant (som är ett mellanting mellan bioteknikbolag och ett medtech-företag), Biophausia (under uppköp), Chron Tech Pharma, Epicept Corp samt Karo Bio som alla tappat 96-99 procent i värde jämfört med index.

Dessutom finns ett knippe bolag som på olika sätt har försvunnit de senaste tio åren. Här märks Pyrosequencing (uppköpt), Oxigene (avnoterat och krisvärderat) och Q-Med (uppköpt).

Bara ett papper på den stora börslistan står på tydligt plus, nämligen tillverkaren av nyttiga bakterier, Biogaia. En satsad tusenlapp vid introduktionen i maj 2008 har vuxit 342 procent till 4 427 kronor vid senaste månadsskiftet. Den som i stället satsade tusenlappen i en indexfond hade sett den öka i värde till 1 500 kronor, vilket betyder att Biogaiaaktien gått 195 procent bättre än index.

Två andra positiva överraskningar är Aktietorgets Eurocine Vaccine (+148 procent jämfört med index sedan hösten 2006) och det lilla portföljbolaget Medcap på First North (+35 procent sedan hösten 2007). Dessa bolag har börsvärden kring 200 miljoner kronor.

För den som inte vill ta stora risker är rekommendationen vanligen att sprida investeringen. Det hjälper inte när det gäller bioteknikaktier. Dessa har i genomsnitt backat med 14 procent sedan introduktionen. Under samma tid har index stigit med 40 procent.

Underavkastningen återkommer för de flesta tidsperioder. (Se tabell.)

Snittavkastningen under de senaste två åren för de 17 bioteknikbolag som funnits med sedan dess är 11 procent. Börsen som helhet har gett 47 procent. Sedan årsskiftet 2009/2010 är avkastningen svagt negativ (-4 procent), när börsen stigit 20 procent. Studerar man avkastningen på fem år, från juni 2006, är utfallet däremot svagt positivt. Kurserna har klättrat 26 procent fram till i dag, jämfört med 19 procent för börsen som helhet.

De små och medelstora bioteknikbolagen hade, enligt vad Affärsvärlden summerade 2007, dragit in 17 miljarder kronor från aktieägarna under 1990-talet och 00-talet. Men kraven på aktieägarna håller i sig, i dagarna är till exempel Orexo aktuellt för en emission på 250 miljoner kronor. Nu har totalsiffran vuxit till 20 miljarder kronor, enligt en uppgift i den nyutkomna boken "Den oförlösta forskningen" (Samhällsförlaget).

För dessa miljarder har bolagen jagat nästa storsäljare, så kallade Block Busters.

Resultatet hittills är magert. En (1) ny egenutvecklad medicin har fått marknadsgodkännande och en till kan vara på god väg. Det handlar om Epicepts medicin mot en typ av blodcancer, som sedan 2010 är på marknaden, och Active Biotechs medicinkandidat Laquinimod mot multipel skleros.

Noterade bolag som gått relativt bra är, utom Q-Med och Biogaia, också Vitrolife och Medivir. I stället är det bolag utanför börsen som gått bäst. Som exempel kan nämnas Phadia, nyligen sålt för 22 miljarder, och före detta Pharmacia Biotech, numer GE Health i Uppsala. Båda de sistnämnda har varit vältrimmade sedelpressar för sina ägare.

Men lärdomen för mindre aktiesparare är nära nog övertydlig. Den som investerar i bioteknikbolag måste vara beredd att förlora allt sitt kapital.

Av: Calle Froste

Så får du jobbet via Linkedin - Internetworld

Så får du jobbet via Linkedin - Internetworld

Linkedin har blivit nätverket där många är med, men få vet hur de ska utnyttja maximalt.
Oavsett om du är en arbetsgivare på jakt efter nya förmågor eller går i jobbytartankar kan Linkedin vara en viktig resurs. Vi ger dig tipsen på vägen till drömjobbet.


Över 600 000 svenskar har anslutit sig till karriär­nätverket Linkedin, och du är antagligen en av dem. Men fungerar det? Får du ut något av ditt medlemskap? Här är råden som boostar din profil.

Kartlägg dina konkurrenter och dina drömarbetsgivare
Vad krävs för att få ditt drömjobb? Genom Linkedin blir det enklare än någonsin att ta reda på. Om du söker fram de företag och de positioner du är intresserad av kan du se vilka personer som jobbar där i dag och vilken bakgrund de har. Det ger dig en inblick i vad som krävs för att få ­jobbet, även om det såklart inte avslöjar hela sanningen om till exempel personkemi eller personliga kontakter vid rekryteringen.

Orden som leder till jobbet

Precis som hos vanliga sökmotorer gäller det att du beskriver dig själv med ord och begrepp som tänkta uppdragsgivare använder och söker på. Förutom rena yrkestitlar och utbildningsnamn tjänar du på att tänka till kring hur du beskriver dina erfarenheter i ord. Det säger sig självt att du hellre ska ­skriva ”stor erfarenhet av sociala medier och marknadsföring på internet” än ”jobbat med webben”. Försök att hitta så specifika begrepp som möjligt för att beskriva dig själv. Titta även på hur andra gör, speciellt om du redan vet ett företag eller personer som du gärna skulle vilja jobba tillsammans med.

Vad tillför du?

Fina meriter och snygga listor i all ära, det en uppdragsgivare vill veta är vad du kan tillföra rent konkret i verksamheten. Fokusera dina beskrivningar på vilka kunskaper och färdigheter du har fått och hur de kan användas i framtiden.

Mata in allt
Rodda inte runt med flera olika meritförteckningar och cv:s. Använd Linkedin som förstahandsval och mata in alla uppgifter du tror att du kan behöva i framtiden. Sedan kan du exportera och anpassa cv:t direkt från Linkedin vid behov. Det gör att du tvingas hålla alla uppgifter uppdaterade så att en framtida arbetsgivare inte hittar inaktuell information när den söker på ditt namn.


Det här vill arbetsgivarna ha i framtiden - Internetworld

Det här vill arbetsgivarna ha i framtiden - Internetworld

Klicka här!
Internetworld har fått tillgång till rå­data från undersökningen och när vi sammanfattar svaren kring frågan om vilket kompetensbehov företagen tror att de har om två år blir bilden tydlig. Medarbetarna ska ha koll på den sociala webben och den mobila världen. Interaktionsdesigners och webbstrateger står också högt i kurs.

Vilka behov av kompetens räknar ni med kommer att vara störst för ert företag två år framåt i tiden?

Ett axplock av svaren:
  • Högre krav för e-handelskompetens inom projekten. Kanske lite mer åt det tekniska hållet.
  • I allt större utsträckning blir det viktigare med teknisk kompetens ovanpå den grundläggande kompetensen. Det vore bra med en webbavdelning som är specialiserad på kommunikation, med programmering som en given konstant.
  • Projektledare som förstår affärer och kan leda grupper och bygga varumärken.
  • Mer kompetens kring appar, Android och Iphone. Mindre Flash.
  • De måste tänka interaktion snarare än kampanj.
  • Mer fokus på ett holistiskt perspektiv med användarvänlighet, semantiskt synsätt samt affärsnytta i fokus. Högre krav kommer att ställas på att sajter levererar avslut.
  • Den viktigaste kunskapen för jobbsökande om två år kommer att handla om ifall de kan konceptualisera produktinnovationer som utökar varumärket och som integrerar det i ett större digitalt ekosystem.

Därför vill arbetsgivarna ha T-människor - Internetworld

Därför vill arbetsgivarna ha T-människor - Internetworld

Mindre teknik och mer kommunikation.
Så har utvecklingen sett ut de senaste åren när det gäller hur vi tar oss an webben och vilka kunskaper som krävs.
Men vilka yrkesroller finns egentligen i branschen och spelar det någon roll vad det står på visitkortet?


De senaste tio åren har arbetsmarknaden för den som jobbar med digital kommunikation både förändrats och breddats. Nya titlar och roller poppar upp som svampar i jobbannonser och organisationsstrukturer.

Kunskaper om digital kommunikation har blivit allt viktigare på allt fler positioner och det handlar inte längre om ett område som skyfflas undan i ett hörn av kommunikations- eller marknadsavdelningen.

Det är också tydligt att kommunikation och digitala medier har blivit allt viktigare för företag och organisationer och att yrkesrollerna har blivit både fler och mer avgörande för verksamheten.

När Internetworld diskuterar karriär med rekryteringsföretag och utbildningsbolag växer bilden av den perfekta medarbetaren fram. Den är T-formad, det vill säga en medarbetare som har en bred topp och en djup nischkunskap inom ett område.

– Generellt har kommunikatörerna fått en starkare ställning inom företagen, en högre andel sitter exempelvis med i ledningsgruppen på sitt företag. Tittar man på de två senaste lågkonjunkturerna 2001-2002 och 2009-2010 så drabbades kommunikatörerna mycket hårdare 2001-2002, säger Sara Pettersson, chef för research på rekryteringsföretaget Hammer & Hanborg, som i huvudsak rekryterar till kommunikationsjobb.

– Under den senaste dippen var det inte lika många som blev varslade och fick lämna sina tjänster. En slutsats är att när man skär ner så behåller man kommunikationsgruppen längre därför att man måste kommunicera och marknadsföra även i lågkonjunktur.

Sara Pettersson beskriver hur rollerna har delats upp när det gäller företagens webbkommunikation. Tidigare rekryterades webbredaktörer med ansvar för företagets hemsida. Nu rekryteras bland annat webbansvarig, webbredaktörer, ansvariga för digital kommunikation, onlinemarknadsförare och ”social media manager”.

– Rollerna har blivit mer definierade och specialiserade, företagen har insett vikten av kommunikation och att en person inte kan göra allt. Den digitala kommunikationsplattformen växer hos många företag och de digitala kanalerna blir allt fler, säger Sara Pettersson.

Vad letar era kunder efter nu, jämfört med förr?
– De letar ofta efter en person med en bred kommunikationsbas, men som även har en nisch eller specialistkunskap.

Finanskrisen ledde enligt Sara Pettersson till att många företag satsade på internkommunikation och icke-köpt kommunikation. När det blev sämre tider fanns inte pengarna för stora och dyra kampanjer och rekryteringar av intranätansvariga och public affairs-ansvariga var vanliga.

– Internkommunikatörerna var viktiga då det ofta skedde förändringar inom organisationen och man behövde specialistkunskap för hur det skulle kommuniceras internt. Sedan sommaren 2010 och framåt har marknadssidan ökat markant. Företagen har mer resurser att lägga på bland annat kampanjer och reklam.

Åsa SilferbergSamtidigt som fler roller har mejslats ut på arbetsplatserna krävs en större förståelse för helheten. Det är då den T-formade medarbetaren dyker upp igen. Det krävs personer med djup och passion samt en specialisering inom något område och den digitala revolutionen ökar komplexiteten.

Det hävdar Åsa Silfverberg, director på Hyper Island. Hon åker världen runt och håller så kallade master classes om ledarskap och strategier med fokus på byråvärlden. När Internetworld når henne har hon precis kommit hem efter att ha suttit och arbetat tillsammans med en byrå i Arizona i en vecka.

– Både varumärken och byråer är ute på en resa. Om man verkligen ska förstå mer affärsmässiga lösningar som påverkar både varumärkespositionering och betalningsmodeller behövs de T-formade människorna som kan tänka koncept och affärer. Det är därför byråerna pratar så mycket om det. De kräver det av alla typer av roller, säger hon.

Åsa Silfverberg märker också en större efterfrågan på beteendevetare och antropologer. Hon säger att user experience designers har varit lite av ett modeord, men att jättemånga skriker efter den kompetensen. Därför vill hon att Hyper Island ska satsa mer på den typen av utbildningar.

– Vi har ansökt om program som fokuserar på det, men vi har svårt att övertala yrkeshögskolan.

När det gäller hur byråvärlden utvecklas tror Åsa Silfverberg att de traditionella byråerna har mycket att vinna när de väl har fattat den digitala världen. De är starka på idésidan och att hitta vad som tänder dialogen, enligt henne.

– Vinnarna är de som förstår de stora penseldragen och hur samhället har förändrats. De förstår att vi har generationer som är lite mer cyniska och inte köper vad som helst, utan vill ha transparens och trovärdighet.

På Åsa Silfverberg låter det nästan som att det pågår en smärre revolution när det gäller hur dagens medarbetare ser på saker som exempelvis gruppdynamik och hierarkier på arbetsplatsen. Det tar sin form i helt nya arbetsroller, som också utmanar traditionella arbetsflöden och processer.

– Det kan låta som socialpsykologi. Men vi i Sverige har lämnat juicy fruit-land för länge sedan. Det fungerar inte med en snygg tjej och en snygg bil. Ändå är stora delar av den internationella byråvärlden kvar i det. Det handlar mer om attityder och hur man ser på sin roll. Unga människor köper inte de hierarkiska systemen. De humanistiska beteendeperspektiven ökar och har förändrat rollerna.

Åsa Silfverberg hävdar att det finns ett annat djup och en mänsklig relevans i det som kommer från Skandinavien.

– Utomlands talar de om det skandinaviska undret gällande digitala medier och hur långt framme vi ligger. De har verkligen fog för att tala om det. Många svenska byråer är med internationella mått mätt långt bättre än vad de ens anar själva, säger Åsa Silfverberg.

På Medieinstitutet genomförs yrkesutbildningar inom kommunikationsområdet och likt Hyper Island försöker man hänga med när det gäller alla nya titlar och roller som växer fram. Utbildningen Kommunikation nya medier har döpts om till Webbkommunikatör – sociala medier, allt för att möta myndigheternas krav på att utbildningen måste leda till en specifik titel eller roll. Men det är inte så enkelt.

– Man måste ha multikompetens, specialisering är något som kommer senare. Många får bestämma sina titlar själva i dag. En student har fått jobb som creative communicator, någon på utbildningsradion heter flödesredaktör. Vi väljer att kalla utbildningen för Webbkommunikatör – sociala medier, för att snäva in den, säger Maria Olin, rektor för Medieinstitutet.

Maria Olin beskriver hur studenterna på Medieinstitutet ofta ligger långt fram när det gäller just digital kunskap och att det finns ett skriande behov av att ha koll på sociala medier, något som bekräftas av Sveriges Annonsörers undersökning om vad 200 marknadschefer ser som viktigaste trenden att hålla koll på just nu. Sociala medier hamnar i topp och det framkommer också att webbkommunikatör och kommunikatör sociala medier är hett efterfrågade kompetenser på företagen.

Maria Olin– Våra praktikanter kommer tillbaka från företagen och säger ”de kan ingenting, jag kunde ju mer än vad de kan”. Vi har bloggbävning och kriskommmunikation på schemat. Etikfrågorna blir ännu viktigare. Det är aktuellt och studenterna delar kunskap med varandra också. Det är den bästa kunskapen, säger Maria Olin.

På Medieinstitutet ligger fokus på att utbilda för beställarsidan, det vill säga för kundföretag och organisationer, inte byråvärlden. Men enligt Maria Olin är erfarenhet från båda sidor ett plus för framtida jobb.

– Vi försöker uppmana och uppmuntra studenterna att vara på båda sidor om beställningen. Det som är ett jätteproblem hos oss på byrån är inte det hos kunden och tvärtom. Beställarkompetens är att förstå båda sidor av kompetensen.

Det är också viktigt att kunna växla spår och följa med i förändringsprocesser.
– Kraven på förändring har ökat. Jag jobbade i Liberkoncernen i tio år. Där var det vanligt att folk hade jobbat i 25 år. Jag tror att svensken i gemen är en trygghetsnarkoman, men jag tror att det kommer att förändras. Hoppjerka var något fult. I dag är det inget konstigt att byta jobb vartannat år, säger Maria Olin.


onsdag 15 juni 2011

Miljardärernas bästa råd: Så blir du rik på fastigheter - Affärsvärlden

Miljardärernas bästa råd: Så blir du rik på fastigheter - Affärsvärlden

Fastighetsbranschen har i alltid lockat lycksökare.
Vissa har blivit rika, andra utblottade. Här är miljardärernas bästa råd för framgång.


Fastigheter är en gemensam nämnare för många i det här landet som har blivit miljardärer. Sven-Olof Johansson på Fastpartner och Erik Selin på Balder, till exempel. Men för den som vill investera i fastigheter i dag är läget inte lika gynnsamt.

- När jag började för 20 år sedan var det finansiering på ett helt annat sätt. Man fick lån på 100 procent, kassaflödet var jättebra och det var 13-14 procents direktavkastning, till och med i centrala Malmö. Det var en felprissättning, säger Erik Selin.

Nu är den skyhöga belåningen ett minne blott. I dag lånar bankerna bara ut 65-75 procent av köpeskillingen. Det krävs alltså mer eget kapital och därmed är det svårare att bli rik på fastigheter.

- Man får inte belåna på samma sätt, priserna är högre och marknaden är mer genomlyst, säger Erik Selin.

Från finansräven Sven-Olof Johansson kommer liknande tongångar.

- Den tiden när man kunde låna över 100 procent är över, men många bolag, och kanske några enstaka privatpersoner, lånade 90-95 procent så sent som 2006-2007, säger han.

Visst går det att ge sig in i fastighetsbranschen i dag också, men affärsmannen Carl Mörk på fastighetsbolaget Altira höjer ett varningens finger.

- Jag har studsat vid tanken att privatpersoner ska investera i fastigheter. Om man har en villa så har man redan en stor del av sin förmögenhet allokerad mot fastighetsmarknaden, säger han.

- Hela 90 procent av all förmögenhet i Sverige ligger i våra bostäder, det är nästan hemskt, säger han.

Fastighetsinvesteringar är kanske inte raketforskning men investeraren måste klara av ekonomi, lite teknik - särskilt om det finns underhållsbehov - och juridik.

- En fastighet är ett juridiskt begrepp. Fastigheten är inte ett hus utan fastigheten är gräns på mark och som ägare har du rättigheter och skyldigheter. Hyreslagstiftningen är ganska knepig och snårig. Den är till för att skydda hyresgästen. Du får inte göra något fel vid uppsägning och liknande, säger Carl Mörk.

Sven-Olof Johansson menar att den som endast har en enda fastighet ändå har en fördel.

- Du har ju en väldig närvaro och ett väldigt engagemang om du bara har en fastighet. Det ger en konkurrensfördel, säger han.

För den som har kunskaperna och vill börja investera i fastigheter finns olika alternativ. Lättast går det givetvis för investerare som har ett ordentligt startkapital, minst 5 miljoner kronor.

Först måste man fundera över om man vill sköta fastigheten själva eller leja bort arbetet. Den som ska göra det mesta själv bör köpa en fastighet hyfsat nära hemmet.

- Man ska investera i närområdet och sådant man känner till. Det ger mindre risk, säger Erik Selin.

Erik Selins eget recept för att lyckas har varit att tänka på nedsidan.

- Hur kan jag förlora på det här? Så tänkte jag från dag ett. Om du inte förlorar så vinner du ju, säger han.

Nybörjare kan gärna börja med en bostadsfastighet eftersom det underlättar att hyran är reglerad.

- Du behöver inte fokusera så mycket på intäktssidan, utan hålla koll på kostnaderna. Det är lättare, särskilt om du gör det på distans, säger Carl Mörk.

Men att köpa hyreshus i Stockholmsområdet är kört, enligt både Mörk och Selin.

- Hyreshus i Stockholm avkastar 1 procent eller mindre. Det går inte, säger Erik Selin.

På mindre orter finns dock fortfarande chansen.

- Sök på ställen där bostadsrättsföreningarna inte tagit det totala greppet om marknaden, säger Carl Mörk.

- I Eskilstuna kan du få 6-6,5 procents direktavkastning. Med 70-75 procents belåning får du ganska bra avkastning på eget kapital. Förmodligen kräver det dock minst 5 miljoner i insats, säger han.

Den som har bra koll på den lokala marknaden kan i stället börja med en industrilokal.

- Om du har bra nätverk och känner hela Rotaryklubben kan du börja med en liten industrilada. Då får du alltid någon som vill hyra, säger Carl Mörk.

Fastighetsrådgivaren Dag Klerfelt varnar dock för fastigheter utanför storstadsområden.

- Den urbanisering vi har håller på att skapa en demografisk öken i Sverige. Även centrala Eskilstuna påverkas om förorterna runt Eskilstuna töms, säger han.

- Man ska ta reda på demografiska förhållanden. Det är den kraft som till slut slår ut allt annat. Om du har fel i den demografiska analysen är du, oavsett hur andra faktorer förändras, körd, säger han.

Även kommunikationer, som lokaltrafik, tåg, motorvägar och kommunal service som sjukhus och köpcentra, är en faktor som Klerfelt pekar på.

Dessutom tycker han att andelen eget kapital bör vara 50 procent.

- För den första fastigheten måste man ha en buffert för stigande räntekostnader och att det kan bli kärvare låneklimat. Man ska inte behöva råka ut för att banken plötsligt vill öka amorteringstakten, säger Dag Klerfelt.

Fastigheter är tidvis en illikvid tillgång. Att sälja mitt i en kris kan vara näst intill omöjligt. Dessutom är transaktionskostnaderna höga. Lycksökare som spänner bågen för högt kan lätt gå under.

Som småskalig investerare bör man köpa privat snarare än i bolag, enligt Klerfelt.

- Köper du i bolag tar du över latenta skatteskulder. Dessutom är vinsterna inlåsta. Om du vill ta ut dem som utdelning blir du dubbelbeskattad och får betala 60 procent skatt. Då är det bättre att vänta i tio år och sälja hela bolaget, säger han.

Den som saknar 5 miljoner kronor i plånboken har andra möjligheter. Till exempel att börja som Sven-Olof Johansson.

- Du kan söka aktivt i marknaden och när du hittar något kan du gå till en mer etablerad spelare och erbjuda att du tar 10 procent och investeraren 90 procent. Om du har en riktigt bra idé kan investeraren tycka att det är intressant att ha med dig i förädlingsfasen, säger han.

- Något som jag vet har hänt är att en person har hittat en tom fastighet till en hyresgäst och fått en investerare att betala större delen av köpeskillingen, säger han.

Annars går det att köpa in sig i en fastighetsklubb eller fastighetsfond.

- Vissa av försäkringsmäklarna har lite klubbar. Då de har ett specifikt case skickas det ut till mäklarens kunder, säger Carl Mörk.

Men när det gäller klubbar och fonder gäller det att noga studera villkoren, ibland kan de ta ut höga avgifter. Smarta obligationer, som Sagax preferensaktier, är en annan möjlighet, enligt Carl Mörk:

- Du har ingen värdetillväxt, men de ger 7-8 procent i årlig avkastning med kvartalsvis utbetalning. Likvida är de också.

Åtta saker att tänka på

* Skaffa kunskap om ekonomi, teknik och juridik.

* Bestäm om du ska sköta fastigheten själv eller inte.

* Köp privat, inte via bolag.

* Börja med att köpa något lokalt som du känner väl till.

* Tänk på demografin, köp inte i avfolkningsbygd.

* Tänk på läget, nära kommunikationer men inte för nära så att hyresgästerna blir störda.

* Om du inte har tillräckligt med pengar, leta reda på en bra affär och bjud med en kapitalstarkare investerare eller försök köpa via en revers från säljaren.

* Förvänta dig inte att göra klipp av 1980-talsformat.

Av: Birgitta Forsberg

måndag 13 juni 2011

Lösenord ny måltavla för Android-appar - Mobil.se

Lösenord ny måltavla för Android-appar - Mobil.se
Förra veckan upptäcktes ett tiotal appar i Android-appar som hade funktioner för att stjäla användarens inloggningsuppgifter till bland annat Gmail och Facebook.

Apparna upptäcktes av Xuxian Jiang, professor vid North Carolina State University, och några timmar efter att han tipsade Google om problemet togs de bort från Android Market, skriver Theregister.co.uk.

Det är oklart vilka appar det rör sig om, men "Angry Birds Rio Unlock" är en av de appar som nu plockats bort. Det handlar alltså om appar som utger sig för att ha helt andra funktioner än de i själva verket har.

Det som skiljer de nyligen upptäckta apparna från tidigare skadliga appar är funktionerna för att skaffa sig tillgång till användernas inloggningsuppgifter för bland annat Facebook och Gmail. Enligt Jian verkar det dock inte som att de funktionerna varit aktiverade i apparna, men de har innehållit den kod som behövts för att göra det möjligt.

Istället verkar den eller de som ligger bakom apparna ha nöjt sig med att samla in historik och bokmärken från webbläsaren, tillsammans med information om själva telefonen. Dessa uppgifter skickades sedan till en server utan att telefonens användare märkte något

Lägst pris enligt telepriskollen.se Tryggt - Billigt - Enkelt

Content Premium Services

Content Premium Services

SMS-betalningar!

Ta chansen att distribuera och sälja dina tjänster till Sveriges alla mobilkunder.

Mobiltelefonen blir en allt större del av våra liv. Eftersom vi alltid har mobilen med passar den utmärkt som kommunikations- och säljkanal. Telenor erbjuder tjänster som passar både proffs och nybörjare och kan som enda operatör hjälpa dig nå Sveriges alla mobilkunder.

Vill du veta mer?

Ring 08–410 210 66 eller skicka e-post till cpa.se@telenor.com.

Telenor SMS Pro Web

Med Telenor SMS Pro Web kommunicerar du enkelt med dina kunder och medarbetare. Både inom och utom Sverige.




CPA (Content Provider Access)

Med våra tjänster kan du kommunicera med Telenors mobilkunder på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.




Pro Solutions

Skapa nya affärer, öka servicen och effektivisera din verksamhet. Pro Solutions gör det möjligt att skicka sms och ta betalt av samtliga mobilkunder i Sverige oavsett operatör.

Telenor eSMS

Nu är det enkelt att skicka SMS och MMS direkt från din dator! Tjänsten Telenor eSMS är lösningen för dig som lätt och smidigt vill kunna skicka SMS och MMS direkt från din dator.

Läs mer om Telenor eSMS

Plånbok för sms-betalningar - Mobil.se

Plånbok för sms-betalningar - Mobil.se
[Uppdaterad 11:26] Med en Android- eller Iphone-app kan man nu hantera betalningar med sms separat från abonnemanget eller kontantkortet och utan att behöva registrera sitt kontantkort hos Telia.

Med Telias nya tjänst Mobil Plånbok får man ett separat konto för pengar som kan användas för att exempelvis köpa biljetter till kollektivtrafiken.

Den som har skaffat ett Mobil Plånbok-konto kan köpa varor och tjänster genom att skicka sms på samma sätt som tidigare. Skillnaden för användaren är att pengarna tas från kontot istället för att läggas på en mobilräkning eller dras från kontantkortet.

Förutom att man kunna fylla på sitt eget konto från sin internetbank eller med kort (om den egna banken tillåter det) kan man även föra över eller ta emot pengar från någon annans mobila plånbok. Med andra ord kan föräldrar se till att barnen har pengar tillgängliga för sms-tjänster utan att samtidigt fylla på kontantkortet.

Funktioner för att föra över pengar och se saldo finns i Telias Android- och Iphone-appar. Dessutom uppger Telia att man har ytterligare en app "som fungerar med de flesta mobiler" för de som inte har en Iphone eller Android-mobil. Apparna är dock inte nödvändiga för att använda tjänsten.

Tjänsten är ett resultat av den nya lagen om betaltjänster där den som fömedlar en betalning måste identifiera personen som köper en vara eller tjänst via mobilen. När en användare registrerat sig för tjänsten är kraven uppfyllda och man behöver inte ha ett registrerat kontaktkort för att exempelvis kunna köpa sms-biljetter, något som numera är ett lagstadgat krav som Telia dock ännu inte börjat tillämpa gentemot sina kunder.

Börja skicka SMS, ta emot SMS. Du når hela Sveriges mobilkunder.

Affärssystemkonsulter slår sina påsar ihop - IT24

Affärssystemkonsulter slår sina påsar ihop - IT24

Istone har skrivit under en avsiktsförklaring om samgående med återförsäljaren Mercator Data.

Genom Istone Groups förvärv av Mercator Data bildas ett strategiskt partnerskap som går ut på att stärka båda organisationerna, som efter samgåendet kommer att kunna sysselsätta närmare 40 konsulter inom affärssystemet Microsoft Dynamics AX.

Mercator har i dag en stark position bland de svenska återförsäljarna av Microsofts Dynamics AX och är med närmare 30 medarbetare en av Microsofts större partner inom affärssystemet, med huvudkontor i Malmö och kontor i Stockholm,

Tanken med samgåendet mellan bolagen är att integrera Mercators verksamhet i Istones specialistbolag Istone Ida med totalt nio medarbetare.

– Vi har sedan tidigare kraftfulla satsningar på Lawson M3, SAP och IBS Enterprise. Nu tar vi ett stort steg genom att förstärka vår verksamhet inom Microsoft Dynamics AX, säger Olof Eidman, vice koncernchef inom Istone,

Han tillägger att bolagen tillsammans kommer att ha ett 40-tal personer verksamma inom det affärsområdet i fortsättningen.

– I och med samgåendet med Istone förstärker Mercator sin position på marknaden ytterligare. Istones nätverk gör att vi når ut bredare med vårt erbjudande, som också blir mer attraktivt då våra kunder adderas mervärde i form av Istones lösningar och Istones djupa processkunskap, säger Mats Nyholm, vd på Mercator Data.

Mercator har riktat in sig på marknaden för tillverkande industri och handel med fokus på branschlösningar levererade inom ramen för standardprodukten Microsoft Dynamics AX. Kundbasen präglas av tillverkande företag och bolag med avancerade logistiklösningar.

Det kompletteras av Istone Ida med sitt fokus på livsmedelsindustrin.

Mercator Data ingår i Partner Power International, som är ett av Microsofts största partnernätverk.