torsdag 31 maj 2012

Räkna med högre räntor

Räkna med högre räntor

Hitta bästa bolåneräntan

Bolån  
SEB:s vd Annika Falkengren menar att bankerna måste ta fram en gemensam modell för att redovisa sina bolånemarginaler. Detta säger hon i en intervju med Svenska Dagbladet. 

Den genomsnittliga tremånadersräntan har sjunkit tillbaka den senaste tiden, som en konsekvens av lägre upplåningskostnader.

Att denna tendens skulle komma att hålla i sig är dock inget Annika Falkengren räknar med. På sikt räknar hon i stället med det omvända. Bakom detta ligger bland annat det faktum att de svenska myndigheterna kommer att skruva upp kapitaltäckningskraven för bankerna.
– Just nu ser det inte ut som att vi kommer att höja. Vi har god tillgång till upplåningsmarknaden. Men framöver kan jag inte lova något. Långsiktigt tror jag att bolånen kommer att bli dyrare, säger Annika Falkengren till Svd.

SEB:s vd håller med kritiker, som Finansinspektionen, om att insynen på bolånemarknaden måste öka. Hon menar att bankerna måste hitta en gemensam redovisningsmodell för bolånemarginalerna. Att vissa banker i dag inte alls redovisar sina marginaler, och att de som gör det använder olika modeller håller inte i längden menar hon.

För att underlätta för bolånekunderna menar Annika Falkengren att bankerna i stället för ett listpris skulle kunna redovisa ett ränteintervall där kunderna kan hamna. Den exakta räntan skulle sedan bestämmas av relationen till banken, familjens ekonomi och bostadens läge.

---------

Majkel
Today 04:15 PM
Va fan säger tanten? Räcker det inte med de övervinster de redan gör? Bort med bostadslånen från marknadsekonomin asap, så kan de dumma satarna leka med det som är kvar! De är värre än pesten och låter som honung i teve och radioreklam! Spyfärdigt! 

Today 01:44 PM
Jag röstar för direktlåninghos riksbanken, så kan bankerna hålla på med sina listpriser och ränteallianser någon annanstans, verkar åndå som dom tycker det inte är någon lönande affär, allt enligt dom själva
0 röst(er) 1 2 3 4 5
Anmäl

Shawn
Today 01:41 PM
Giriga banker utan konkurrens. Idag är det rekord pålägg på bostadslånen. Ingen annan marknad har 30-50% pålägg i ren vinst. Rent juridiskt så handlar det under ocker. Man får inte ta överpriser på något som kunden är beroende av. Skulle vara kul om någo... Läs hela
0 röst(er) 1 2 3 4 5
Anmäl

Tom@s
Today 12:41 PM
Jag lånar ut mina pengar till Nordea för 1,8 %, på det som överstiger 100 000 kr. Jag lånar pengar hos Nordea för 4 %. Mattematiken förstår jag inte? Jag skulle gärna direktlåna för 3 % på respektive inlånings och utlåningsränta. Istället så lånar Nordea d... Läs hela


Så övervakar företag anställda på nätet - CS Jobb

Så övervakar företag anställda på nätet - CS Jobb

Allt fler företag övervakar personalen på sociala medier. Drivkrafterna bakom övervakningen är inte bara säkerhet, visar en rapport från Gartner.

Mindre än tio procent av företagen övervakar i dag personalens aktiviteter på Facebook, Youtube, Linkedin och andra sociala nätverk av rena säkerhetsskäl. Orsaken är snarare att företagen vill ha koll på sin personals förehavanden på nätet. Enligt analysföretaget Gartner planerar 60 procent av företagen att använda sig av sådana verktyg fram till 2015.

– Nya verktyg möjliggör ökad övervakning av personalen. Företagen måste hitta sätt att ha koll på de anställda utifrån etiska och juridiska synpunkter, säger Andrew Walls, som är analytiker på Gartner, till IDG News.

Övervakningen minskar säkerhetsriskerna, i form av exempelvis otillåten publicering av företagsinformation. Men det är mer problematiskt om cheferna granskar medarbetarnas profiler för att ha koll på religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Det kan utgöra ett brott mot gällande regler, säger Andrew Walls.

Tidigare i år spreds uppgifter om att personer som sökte jobb ombads lämna ifrån sig sina lösenord till Facebook. Enligt Gartner försvinner den typen av missbruk, men däremot övervakas sociala medier allt oftare, både vad gäller anställda och kunder.

Företag som övervakar sociala medier kan samtidigt drabbas av problem, om de bestraffar anställda på ett sätt som visserligen är lagenligt, men som bryter mot kulturella förväntningar när det gäller yttrandefrihet och integritet i de flesta västländer.

I dagsläget ökar antalet verktyg för att övervaka aktiviteter på sociala nätverk. Det finns också specialiserade företag inom exempelvis säkerhet som genomför sådan övervakning som en del av sina tjänster. Det finns också säkerhetsföretag som inriktar sig på sociala medier, inte primärt för övervakningens skull, utan för att identifiera hot.

– Problemet ligger i förmågan hos övervakningsverktygen och metoderna att ta fram mängder av irrelevant information. Den informationen är ofta personlig och kan exponeras av misstag, eller bli föremål för intresse för exempelvis säkerhetsanställda, säger Andrew Walls.

Företag som överväger att börja med övervakning bör först och främst se till att de agerar i enlighet med lagen och att övervakningen är rimlig utifrån ett kulturellt perspektiv. Helst ska företagen informera och inhämta tillstånd från personalen innan de börjar.

– Säkerhetsfolket bör definitivt få tillstånd från företagets ledning innan de börjar. Övervakning är inte en normal aktivitet, utan kräver tillgång till specifika verktyg och ett klart godkännande från cheferna, säger Andrew Walls.

onsdag 30 maj 2012

Frank Frankovsky and TS Kuhranaon Facebook Tech Talks - live streaming video powered by Livestream

Frank Frankovsky and TS Kuhranaon Facebook Tech Talks - live streaming video powered by Livestream

Facebook avslöjar mer om datacentret i Luleå!

Rapport om integritet och dataskyddsfrågor i molnet | LinkedIn

Rapport om integritet och dataskyddsfrågor i molnet | LinkedIn

En rapport som fokuserar på integritet- och dataskyddsfrågor i molnet publicerades den 24 april av The International Working Group on Data Protection in Telecommunications, en arbetsgrupp som leds av Berlins dataskyddsmyndighet.

Det konstateras i rapporten att utvecklingen på molntjänstområdet bl a leder till ökad risk för att kunderna accepterar standardavtal som ger leverantörerna för mycket spelrum och t ex kan medföra även att man bryter mot kundens instruktioner, mot gällande dataskyddsregler och att det t ex överförs personuppgifter till stater som inte har ett erforderligt skydd för sådana uppgifter. I rapporten förtydligas och konkretiseras de övergripande kraven på dataskydd när man implementerar en molntjänst och det lämnas rekommendationer för personuppgiftsansvariga och leverantörer att överväga. Samtidigt understryker innehållet i rapporten behovet av reform på dataskyddsområdet för att möjliggöra mer praktiska lösningar och uppnå en högre grad av regelefterlevnad (compliance) och tillit till molntjänster.

IBM IaaS (Infrastructure as a Service): Översikt

IBM IaaS (Infrastructure as a Service): Översikt

Vad är infrastruktur som en tjänst (IaaS)?

IaaS (Infrastructure as a service ) är en webbtjänst som innebär driftsättning av maskinvara, lagring och serverutrustning genom en molnmiljö. IaaS-modellen frigör resurser som du annars skulle skulle använda för att inrymma, köra och underhålla utrustningen. IaaS-metoden är idealisk för resursintensiva aktiviteter, till exempel utveckling och testning och andra dynamiska resurser.

Perspektiv

IBM Cloud Services - Balansera datoralternativ: Hur IBM SmartCloud kan bli en katalysator för IT-förändringar
IBM Cloud Services - Hur IBM överbryggar gapet mellan kunder och utveckling
Säkerhet och hög tillgänglighet i molnmiljöer

Smart. Säkert. Affärsredo.

IBM SmartCloud Enterprise är en flexibel infrastruktur som en tjänst (IaaS) som är utformad för att ge snabb tillgång till säkra, virtuella servermiljöer i koncernklass, väl lämpade för utvecklings- och testningsaktiviteter och andra dynamiska resurser. IBM SmartCloud är idealisk för både IT- och programutvecklingsgrupper och ger molnbaserade tjänster, system och programvara som uppfyller kraven för din verksamhet.

nköpsalternativ

Reserverad kapacitet

Reservera åtkomst till en pool av virtuella maskinresurser till rabatterade timpriser efter användning.

Betala för det du använder

Du kan ha åtkomst till virtuella maskinresurser endast när dina utvecklare behöver dem, till standardpriset för användning.
Beräkna dina kostnader Se alternativ för licensiering och priser

Programvarulicensiering

Användning av tillgångar från IBMs katalog med operativsystem och programvara kräver tecknande av licenser. Och eftersom varje företag har olika licensieringsbehov och -önskningar ger IBM dig möjligheten att välja modell.

Betala för det du använder

Betala per timme och använd en licens som ägs av IBM.

Ta med din egen licens

Använd en egen licens som har köpts tidigare.

Endast utveckling

Använd programvaran kostnadsfritt endast för utveckling som en kvalificerad ISV (oberoende lösningsleverantör) eller systemintegratör.

Förhandsversion

Använd versionen kostnadsfritt, tillfälligt och endast för testning.

Nya programvaruavbilder (images)

tisdag 29 maj 2012

Missa inte hyresavdragen

Missa inte hyresavdragen

Skatter Ska du hyra ut ditt fritidshus i sommar? 
Missa då inte de två avdrag du kan göra från hyresintäkten. 

Dels får du får göra ett schablonavdrag med 21 000 kronor. Förutom det får du dra av 20 procent av bruttointäkten, det vill säga hyresintäkten före avdrag. Avdragen gäller oavsett hur många ägare sommarstugan har.

Avdragen får däremot inte överstiga hyresintäkten, och du får inte dra av dina verkliga kostnader även om de har varit högre. Detta innebär till exempel att du inte får göra avdrag för utgifter som har orsakats av uthyrningen, till exempel reparationer.

Om du får ett överskott av uthyrningen efter att avdrag har gjorts ska det beskattas som inkomst av kapital.


Exempel
Om du hyr ut ditt fritidshus under tre månader för 10 000 kronor per månad blir hyresintäkten 30 000 kronor. Du får då göra avdrag med 21 000 kronor samt 20 procent av 30 000 kronor, det vill säga 6 000 kronor. Det skattepliktiga överskottet blir då 3 000 kronor.

30 000 - 21 000 - 6 000 = 3 000 kronor

I inkomstdeklarationen för 2013 redovisar du sedan överskottet i ruta 51 (överskott vid uthyrning av privatbostad). Har du e-legitimation kan du deklarera uthyrningen elektroniskt.
Författare:
Magnus Eriksson, magnus.eriksson@privataaffarer.se

Nu ligger Microsoft risigt till - Computer Sweden

Nu ligger Microsoft risigt till - Computer Sweden

Vidden av Microsofts problem på skrivbordet och i mobilen är stor. Från att ha varit en sedelpress minskar vinstmarginalen för Windows.

Vinstmarginalen för Windows och operativsystemets andel av Microsofts totala rörelseresultat har minskat.

2006 hade affärsområdet Client en vinstmarginal på extremt höga 77,2 procent. 2011 omsatte det motsvarande affärsområdet, Windows & Windows Live, förvisso 19 miljarder dollar. Men vinstmarginalen hade sjunkit till 64,6 procent.

Från att ha stått för 61,9 procent av det totala rörelseresultatet 2006 hade andelen för Windows och kringliggande produkter sjunkit till 45,2 procent 2011.

Man behöver inte vara nobelpristagare i ekonomi för att förstå att Microsoft har problem, även om företaget fortfarande är framgångsrikt och har en mycket stor kassa.

De invändningar som kan resas mot analysen ovan är lätta att avfärda. Ett exempel är att siffrorna för 2011 innefattar Windowsrelaterade onlinetjänster, vilka säkerligen kräver mer investeringar än traditionellt klient-Windows. Men det handlar om tjänster som i dag fyller samma funktion som lokalt installerat Windows gjorde 2006.

Problemen rör Microsofts framtid på en it-marknad i förändring. Från att ha varit totaldominerande på klientsidan är jätten från Redmond sakta men säkert på väg att bli en i mängden.

Det innebär inte bara risk för minskade vinster, det är ett lika stort avbräck vad gäller förmågan att diktera villkoren på it-marknaden och det innebär med största säkerhet en knäck för självkänslan. Microsoft blir som en anfallare i fotboll som inte har gjort mål på många matcher.

Problemen är egentligen ännu större eftersom Microsoft 2011 gömde undan mobiloperativet Windows Phone i affärsområdet Entertainment and Devices. Mobiler och surfplattor blir i snabb takt en mycket viktig typ av enhet, snart kanske den viktigaste.

Affärsområdet Entertainment and Devices visade visserligen en vinstmarginal på 14,9 procent på en omsättning av 8,9 miljarder dollar under 2011. Men då kan man utgå i från att varenda vinstdollar kom från spelkonsolen Xbox, inte från Windows Phone.

Det är ingen överdrift att påstå att Microsofts framtid hänger på Windows Phone, Windows 8 på surfplattor och på molnversionen av Windows.

Att Windows 8 blir en framgång på vanliga skrivbordsdatorer är en förutsättning för att Microsoft över huvud taget ska vara kvar i matchen.

Den här artikeln innehöll faktafel i en första version. Uppgifterna om vinstmarginal för Windows & Windows Live 2011, det affärsområdets andel av det totala rörelseresultatet, det totala rörelseresultatets utveckling sedan 2005 och vinstmarginalen för affärsområdet Entertainment and Devices 2011 var felaktiga. Tendensen i stort är dock den som beskrivs. 

måndag 28 maj 2012

Plan - Wikipedia, the free encyclopedia

Plan - Wikipedia, the free encyclopedia

När jag presenterar en projektplan så berättar jag alltid att "det enda vi vet om den här planen är att så här blir det inte". Här är några citat som stöder det påståendet: http://en.wikipedia.org/wiki/Plan.

Från Wikipedia, den fria encyklopedinHoppa till: navigering, sökFör andra betydelser, se Plan (disambiguation).
En plan är typiskt något diagram eller lista över steg med timing och resurser, som används för att uppnå ett mål. Se även strategi. Det är allmänt uppfattas som en temporal rad föreslagna åtgärder genom vilka en förväntar sig att uppnå ett mål. För rumslig eller plan topologic eller topografiska uppsättningar se karta.
Planer kan vara formell eller informell:

    
Strukturerade och formella planer, som används av flera personer, är mer sannolikt att inträffa i projekt, diplomati, karriärer, ekonomisk utveckling, militära kampanjer, bekämpa, eller i genomförandet av andra företag. I de flesta fall kan avsaknaden av en väl lagd plan för negativa effekter. Kan till exempel en icke-robust projektplan kosta organisationen tid och pengar [1] [2]
    
Informella eller ad hoc-planer skapas av individer i alla sina sysselsättningar.
De mest populära sätten att beskriva planer är till sin bredd, tidsram, och specificitet, men dessa planerar klassificeringar är inte oberoende av varandra. Till exempel finns det ett nära samband mellan kort-och lång sikt kategorier och de strategiska och operativa kategorier.
Det är vanligt att mindre formella planer skapas så abstrakta idéer och förblir i denna form som de underhålls och tas i bruk. Mer formella planer som används för affärs-och militära ändamål, samtidigt som ursprungligen skapades med och som ett abstrakt tänkande, är sannolikt att skrivas ned, som upprättats eller på annat sätt arkiverats i en form som är tillgänglig för flera personer över tid och rum. Detta gör att mer tillförlitlig samverkan i genomförandet av planen.Innehåll

    
1 Plan ämnen
        
1,1 Planering
        
1,2 Metod
    
2 Exempel på planer
    
3 Citat
    
4 Se även
    
5 Externa länkar
    
6 Referenser
Plan ämnenPlanering
Termen planeringen innebär utarbetandet av delkomponenter i någon grad av komplicerad detalj. Bredare borste enunciations av mål får betecknas som metaforiska färdplaner. Planering bokstavligen betyder bara att skapa en plan, det kan vara så enkelt som att göra en lista. Den har fått ett tekniskt mening, men för att täcka området statliga lagar och förordningar i samband med användning av resurser.
Planering kan hänvisa till den planerade användningen av någon och alla resurser, som i följd av femårsplaner genom vilken regering Sovjetunionens försökt att utveckla landet. Men termen som oftast används i samband med planeringen av användningen av mark och tillhörande resurser, till exempel i stadsplaneringen, transportplanering, etc.
I en statlig sammanhang "planering" utan någon kvalifikation är mest sannolikt att innebära reglering av markanvändningen. Se även zonindelning.Metod
Disciplinen i planeringen har ockuperat stora sinnen och teoretiker. Begrepp som top-down planering (i motsats till bottom-up planering) visar likheter med de system tänkande bakom top-down-modell.
Ämnet berör sådana breda områden som psykologi, spelteori, kommunikation och information teori, som informerar de planeringsmetoder som folk försöker använda och förfina, samt logik och vetenskap (dvs. metodiska naturalism), som fungerar som ett sätt att pröva olika delar en plan för tillförlitlighet eller konsekvens.
De specifika metoder som används för att skapa och förfina planer beroende på vem som är att göra det, vem som ska ta den i bruk, och vilka resurser finns tillgängliga för uppgiften. De metoder som används av en person i sitt sinne eller personlig organisatör, kan vara mycket olika från insamlingen av planering tekniker som finns i ett företags styrelse-rum och planering göras av en projektledare har olika prioriteringar och använder olika verktyg för att utfört planeringen av en ingenjör eller industridesigner.Exempel på planer

    
Arkitektonisk plan
    
Affärsplan
    
Fragplan
    
Health Plan
    
Marknadsplan
    
Projektplan
    
Plan de Ayala
    
Plan de Casa Mata
    
Plan de Córdoba
    
Plan de Iguala
    
Plan de San Luis Potosí
    
Site planen
    
Den Schlieffenplanen
    
Den femårsplanen systemet i forna Sovjetunionen
    
Marshallplanen
    
USA planerar att invadera Irak

    
En mycket grundläggande exempel på en plan: Kanske du vill gå och se en film vid en viss tidpunkt, det är planen. Förfarandet för att åstadkomma planen skulle definiera de åtgärder som ska vidtas i ordning. Först skulle du titta på en webbplats för listor över filmer i ditt område, så skulle du bestämma vilken en snygg (om någon). Då skulle du säker transport därtill eventuellt men med största sannolikhet också att bjuda in en eller flera bekanta att ansluta dig. Du kan behöva justera din tid till när filmen faktiskt börjar. En plan definierar vad du ska göra. Ett förfarande definierar hur du ska göra det.
Noteringarna

    
Planer är av liten betydelse, men planering är viktigt - Winston Churchill

    
Planer är ingenting, planering är allt. - Dwight D. Eisenhower

    
Ingen stridsplan överlever kontakt med fienden. - Helmuth von Moltke d.ä.

    
En bra plan, våldsamt avrättades nu är bättre än en perfekt plan för nästa vecka. - George S. Patton
Se även

    
Automatisk planering
    
Kritisk väg metod
    
PDCA
    
PERT
    
Planerade enhet utveckling
    
Färdplan
    
Strategin
    
Taktik
Externa länkar

    
Plan App för iPhone. Det är ett bra verktyg för en mängd människor som behöver se alla inbyggda kalenderhändelser i Task listvyn (därför Google Kalender, MobileMe, Microsoft Exchange, Yahoo!, AOL, etc
Referenser

    
^ Vad bör ingå i en projektplan - Hämtad 18 december, 2009
    
^ J. Scott Armstrong (1986). "Värdet av formell planering för strategiska beslut: ett svar". sid 183-185.
Den här artikeln behöver ytterligare citat för kontroll. Hjälp att förbättra den här artikeln genom att lägga till citat tillförlitliga källor. Obelastade material kan utmanas och tas bort. (September 2007)
 

Spar-tv på Kunskapskanalen | Finansliv

Spar-tv på Kunskapskanalen | Finansliv

(Sparpengar) Runt om i Sverige föreläser vi för sparare om pengar, lån, fonder, skulder mm. Det handlar om projektet ”Gilla din ekonomi”, som nu blir tv, från och med i morgon eftermiddag.

Själv bidrar jag med mina sparråd och en enkel modell för sparande från boken ”Spara mindre – få ut mer”. Det blir 45 min spar-tv imorgon tisdag på Kunskapskanalen. Titta och tyck till 16.20.  Sedan på svt.se play och youtube.

Hela satsningen Gilla din Ekonmi, kommer från Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten. Jag har föreläst för fack, studenter och många fler. Idén är att lära svenska folket att ta bättre hand om sina pengar.
Vi är flera föreläsare som talar om vitt skilda ämnen. Mitt fokus är att få ut mer av våra sparpengar.

Tv-versionen vänder sig till 20-75 åringar. Jag pratar att om varför vi måste ta hand om våra pengar bättre än tidigare, hur vi kan göra det och hur vi kan krama mycket mera värde ur våra sparpengar genom att stoppa dyra avgifter, hög skatt mm.

Gillar du spartv?/claes hemberg

Kunskapskanalen: Tis 29 maj 16.20-17.05 Dina pengars framtid: Spara smartare
Genomsnittssvensken får ut 2% ränta av sitt sparande och det är inte mycket, säger Claes Hemberg, sparekonom. Han ger råd om när man bör spara på vilket sätt och tar upp det viktigaste att tänka på när det gäller till exempel avgifter och skatter.

torsdag 24 maj 2012

#Cloud #Collaboration #Openstack - GigaOM

GigaOM

Windows 8 är för snabbt för biosmeny - IDG.se

Windows 8 är för snabbt för biosmeny - IDG.se

Biosnördar får anpassa sig efter den moderna utvecklingen, då Windows 8 kommer starta för snabbt för att du ska hinna trycka på F2.

Datornördar är bekanta med att ofta behöva gå in i biosmenyn på pc via den klassiska startskärmen när Windows håller på att starta. Ett knapptryck på F2 vid rätt tillfälle har gett dig möjlighet att ändra en del viktiga inställningar på din rigg.

Nu framgår det att Windows 8 kommer ändra på det här klassiska tillvägagångssättet. I utvecklarbloggen Building Windows 8 får vi veta att tiden för att starta operativsystemet har gått ner till bara sju sekunder, tack vare ssd. Det här lämnar bara 200 millisekunder för användaren att trycka på F2 under startsekvensen, något som till och med Lucky Luke hade haft svårt att hinna med.

Lösningen från Microsofts sida är att utrusta operativsystemet med en meny inuti Windows för att ge dig tillgång, samt att Windows 8 känner av om något är fel och ger dig automatiskt tillgång till biosmenyn vid behov. Dessutom gäller det här bara för nyare datorer som använder UEFI BIOS.

Det må vara en liten förändring, men det visar ändå på hur Windows utvecklas. Och den där starttiden på sju sekunder låter inte helt fel.


 

onsdag 23 maj 2012

Kommuntjänst testar crowdfunding - Computer Sweden

Kommuntjänst testar crowdfunding - Computer Sweden

Snart går det att enkelt rapportera om brister i en stadsmiljö, när e-tjänsten Fixa min gata rullar ut. Förutsatt att organisationerna som står bakom det hela får in tillräckligt många finansiärer. De förlitar sig nämligen på crowdfunding.

Det är organisationerna Sambruk, KIVOS och FFKP som vill få igenom en svensk variant av Fixmystreet.com. En e-tjänst till vilken medborgare kan rapportera om brister och fel i städer, och som skickar klagomålen vidare till den beröra kommunen.
– Det ska gå att ta en bild med till exempel en gps-orienterad mobiltelefon och skicka in, så hittar systemet var det är någonstans, säger Claes-Olof Olsson, verkställande tjänsteman på Sambruk.

Liknande e-tjänster finns redan i flera kommuner, men långt ifrån alla. Fixa min gata ska gå att använda över hela landet, med finessen att det inte krävs en folkbokföring i den kommun som en brist påträffas för att kunna berätta om den.
– Många av oss pendlar mellan hem och arbete, och många passerar då en eller flera kommuner. Det är kanske då man blir som mest irriterad, säger Claes-Olof Olsson.

För att betala notan för det hela ansökte de tre organisationerna först om finansiering från internetfonden. Där fick de avslag, konkurrensen var för hård. Då valde de istället att förlita sig på att tjänsten är tillräckligt bra för att finansieras från andra håll. Nu söker de bidrag på crowdfundingsidan Funded by me.

De visste sedan tidigare att de har egna medlemmar som antagligen vill bidra med en slant för att få igenom Fixa min gata, kommuner som ser en nytta med tjänsten. Nu gäller det för organisationerna att nå ut med att projektet finns, och var det finns.
– Vi har god kontakt med våra medlemmar, och är rätt aktiva i andra kanaler, säger Claes-Olof Olsson.

Om en kommun väljer att bidra med ett visst belopp, varierat beroende på kommunens storlek, ska Sambruk, KIVOS och FFKP hjälpa den att skapa integrationer med tjänsten. Sådana kan till exempel formas så att klagomål kommer in direkt till kommunens berörda enhet, och inte endast via e-post.

Som CS har berättat tidigare har Funded by me nyligen inlett ett samarbete med Internetfonden. Om ett teknik- eller internetrelaterat projekt når hälften eller mer av sitt insamlingsmål, utan att helt klara det, kan Internetfonden gå in med det som saknas. Det högsta totalbeloppen som ett projekt vill få in får dock vara högst 400 000 kronor. Vilket också är exakt det belopp som Fixa min gata hoppas på.

Just nu på Cloudmagazine.se | besök sajten »
Här är Microsofts Dropbox-utmanare

 

Home

Bliva.se

Välkommen till Bliva

Bliva är en av de ledande leverantörerna av konsulter inom Oracle-utveckling och Oracle-support med många kunder och referenser.
Låt inte oerfarna ta hand om dina affärskritiska Oracle databaser och applikationer. Smarta it-ansvariga använder riktiga oracle-experter, trovärdiga konsulter med en gedigen meritlista.
Det finns många starka skäl att använda ett välkänt Oracle-utvecklingsteam som du känner och litar på. Bliva erbjuder mycket kompetenta och engagerade Oracle-konsulter med känsla för kvalitet.
Bliva är ett klokt val för Oracle-systemutvecklingsprojekt eftersom vi sätter ihop ett erfaret team för att få ditt projekt gjort rätt, i tid och under budget.
Oracleproffs vet att erfarenhet är avgörande för framgång. Alla Bliva konsulter har lång projekterfarenhet och kunskapen som krävs för att lösa uppgiften snabbt.

Konsulting

Axier.Se Blogg - Varför Google är att föredra framför Facebook

Axier.Se Blogg - Varför Google är att föredra framför Facebook

Total räckvid
Facebook        51 procent av alla Internetanvändare
Google           90 procent av alla Internetanvändare

Vid det här laget vet nog alla allt som finns att veta om Facebook, men det finns ett par intressanta fakta som visar på varför Google är att föredra. Facebook är i dag världens största sociala nätverk med sina mer 900 miljoner användare. Därmed når Facebook mer än hälften av alla Internetanvändare.
"Ingen har någonsin fått sparken för att berätta kunder att annonsera på Facebook." Det är sarkastiskt mantrat krig digital reklam sprids världen över just nu. Men är Facebook egentligen en effektiv redskap för marknadsförare jämfört med andra digitala annonsen jätten, Google? Kanske är det så att den som väljer att annonsera på Facebook borde få sparken, i alla fall om denne inte valt att jämföra Facebook med de olika alternativ som finns.

WordStream, ett företag specialiserat på sökordsmarknadsföring, har gjort en studie som visar på att Facebook inte alls är ett lika effektivt annonsutrymme som till exempel Google. Nu skall vi emellertid ha i åtanke att ett företag som WordStream är betydligt mer beroende av Google än av Facebook i sin egen verksamhet, något som kan kommit att påverkat detta bolags resultat.
WordStreams undersökning visar på att Facebook har mindre räckvidd, och dess enskilda annonser är mindre effektiva än gammaldags webbannonsering. Mer alarmerande är emellertid uppgifterna om den genomsnittliga klickfrekvensen. För en annons på internet är i allmänhet bara 0,1 procent. På Facebook är det ännu lägre: 0,051 procent. Googles CTR är 0,4 procent. Nu hör det emellertid saken att Google är ett verktyg för att just söka efter information, vilket självklart påverkar detta resultat. Summeringen är emellertid ganska talande.
Total räckvid
Facebook        51 procent av alla Internetanvändare
Google           90 procent av alla Internetanvändare

Q1 Intäkter
Facebook    1.06 Miljarder USD, minus 6,5 procent jämfört med året innan och minus 32 procent jämfört   med föregående kvartal
Google    2.9 Miljarder USD, plus 1 procent jämfört med året innan och plus 0.7 procent jämfört med föregående kvartal

Click rate
Facebook:         0.051%
Google:         0.4%
Internet/Genomsnitt:     0.1%

Hittills har Facebooks annonssystem inte hållit jämna steg med den explosiva tillväxten av det sociala nätverket, och det återstår att se om VD Mark Zuckerberg ens vill fokusera på reklam som en inkomstkälla. I sitt brev till aktieägarna den här månaden, nämnde han bara ordet reklam en enda gång.

tisdag 22 maj 2012

Skattesystemet får kritik - IT24

Skattesystemet får kritik - IT24

Nationalekonomen Magnus Henrekson får medhåll i sitt utspel om att skattesystemet slår snett mot entreprenörer. "Få inser vilken insats som krävs för att få samma lön i ett eget bolag som man hade som anställd", säger entreprenören Mattias Hansson.

Fakta
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och en av landets tyngsta auktoriteter inom området – hävdar att skattesystemet slår snett mot entreprenörer.

I Sverige beskattas entreprenörer som löntagare, med upp till 67 procent inklusive sociala avgifter – medan till exempel pensionsfonden som investerar i bolaget inte betalar ett dugg.

Det leder till att talanger hellre stannar kvar på storbolagens utvecklingsavdelningar. Och om en entreprenör lyckas så är det dåligt med incitament att stanna kvar och fullfölja bolagets resa, bland annat eftersom vinstskatten ligger på 20 procent. Då cashar entreprenören hellre in men bolaget behöver grundaren för att växa sig stort.


Enligt nationalekonomen Magnus Henrekson får skattesystemet till följd att talanger hellre stannar på trygga anställningar i storbolag än att bryta sig loss och starta eget. Det sade han i en intervju med IT24. Regeringen är helt inriktad på att förbättra villkoren för storbolagen med bolagsskatten som främsta vapen – medan de svenska entreprenörerna får kämpa under tuffare förhållanden än i till exempel USA, enligt Henrekson.

Henrekson får medhåll från entreprenören Mattias Hansson, som varit med om att grunda företag som Optimobile, Opticaller Software och Göteborgsbaserade App Booster –som utvecklat ett distributionssystem för att förenkla hantering och distribution av appar  – och som kvalificerat sig till riksfinalen i entreprenörstävlingen Venture Cup.

Mattias Hansson anser att skattesystemet slår snett mot entreprenören, men också att staten är sämre än exempelvis Israel på att stötta entreprenören på andra sätt.

– Säg att man varit fast anställd och fått ut en lön på 35 000 kronor. Jag tror det är få som inser vilken insats som krävs för att få ut samma lön i ett eget bolag. Man måste kanske dra in 60 000 –70 000 kronor för att täcka sociala avgifter, kontor och så vidare. Det är i ett läge då man ofta inte har några intäkter, man kanske håller på att utveckla produkten och inte kommit i gång med försäljningen. Det är klart att det kan hindra folk från att bryta sig loss och starta eget.

Mattias Hansson fortsätter:

– Mitt förslag är att ett nystartat företag ska betala lägre sociala avgifter de två första åren. Under de första två tre åren är det svårt, då har man kanske ingen produkt och företaget har inte kommit igång. Samtidigt ligger sociala avgifter på 32 procent. Det blir väldigt tufft.

Om entreprenören då inte har några egna pengar att satsa så är förhandlingsläget gentemot investeraren inte gott. Enligt Magnus Henrekson leder det här till att ägandet urvattnas – något som minskar incitamentet för att satsa vidare.

– Det där är ett klassiskt problem i entreprenörsbranschen, säger Mattias Hansson.

– Det är oerhört lätt att man lämnar iväg 20–30 procent till en investerare i första rundan. Men sen behöver man mer pengar – och då har man inte så mycket kvar längre. Investeraren som sitter på en stor kassa tar kommandot. Det är viktigt att den drivkraften finns kvar, att man har kvar sitt ägande, många startups har gått omkull eftersom den drivkraften försvunnit.

Magnus Henrekson menar också att det är rationellt för entreprenörer att lämna ”för tidigt” om det kommer ett bud på bolaget. Då klarar entreprenörer sig med att betala vinstskatt på 20 procent. Problemet är att bolaget ofta behöver grundaren för att växa sig riktigt starkt.



 

7 tips för en lyckad BYOD-policy - CIO Sweden

7 tips för en lyckad BYOD-policy - CIO Sweden

Om ditt företag ännu inte skapat någon policy för Bring Your Own Device, eller om ni har en som behöver uppdateras, är det hög tid nu. Här kommer 7 tips på vad du bör tänka på.

1. Klargör vilken typ av utrustning som är tillåten.
Det var enklare förr när medarbetarna var glada och nöjda ifall de fick en telefon av företaget. Idag finns smarta telefoner och plattor, av olika märken och med olika operativsystem. Då det kommer till medarbetarnas preferenser är smaken som baken, en del vill ha Iphones, andra föredrar Android-baserat och en liten grupp vill ha något helt annat.
Innan de anställda går ut och shoppar loss på egen arbetsutrustning bör du klargöra vad BYOD innebär för ditt företag, vilken typ av utrustning är kompatibel med företaget, var går gränsen för support och vilka modeller supportar it-avdelningen.

2. Sätt upp en strikt säkerhetspolicy för alla devices
Många användare föredrar att inte ha lösenord på sin privata utrustning eftersom de tycker att det är jobbigt att skriva in koder varje gång de ska komma åt en funktion. Detta är emellertid inte ett legitimt klagomål när det gäller utrusning som ska användas på jobbet. Telefoner och annan utrustning som är uppkopplad mot företaget ska vara lösenordsskyddade och om en anställd förlorar sin utrustning måste han eller hon finna sig i att företaget raderar all information på mobiltelefonen eller plattan.
Den anställd som vill ha sin egen utrustning på jobbet måste vara införstådd med de regler som gäller och han eller hon måste acceptera att telefonen skyddas av starka lösenord hela tiden. Det räcker inte med en fyrsiffrig pin-kod, ett starkt lösenord innehåller både siffror, versaler och gemener. Som CIO är det din uppgift att se till att alla devices som kopplas upp mot företaget skyddas på det här sättet.

3. Sätt upp en tydlig service policy
De anställda måste också få information om de eventuella svårigheter som kan dyka upp om de får problem med sin utrustning. Du måste vara tydlig med vilken typ av support it-avdelningen kan erbjuda och vilka begränsningar som finns. Innan du beslutar om din service policy bör du ställa dig en rad frågor: Hur mycket hjälp kan en anställd förvänta sig ifall de får problem med att koppla upp sig mot företagets nätverk? Vilken typ av support kommer it-avdelningen erbjuda ifall den anställdes utrustning går sönder? Vilken support kan man förvänta sig då det kommer till applikationer som installerats på privat utrustning? Kommer it-avdelningen kunna erbjuda låneutrustning till anställda vars privata utrustning är inlämnade på service?


4. Gör klart vem som äger apparna och informationen

Det kan verka självklart att ditt företag äger den information som finns lagrad på de företagsservrar som dina anställda kopplar upp sig mot. Men vad händer om en anställd blir av med sin utrustning? När du rensar en telefon på information har det traditionellt sett varit så att du rensar ut all data som finns lagrad där och det gäller även personliga bilder, musik och applikationer som personen själv betalt för.
I din BYOD-policy måste det vara tydligt att it-avdelningen har rätten att rensa devices som använts på jobbet. Men du bör självklart visa användarna hur de själva kan backa upp personlig information så att den finns kvar även om de skulle bli av med sin telefon eller annan utrustning.

5. Bestäm vilka appar som är tillåtna och vilka som är förbjudna
Det här gäller för all utrustning som är uppkopplad mot din miljö. Det finns alltid en risk att användare laddar ner applikationer som strider mot lagen eller mot företagets säkerhetsregler.
Vad händer om den senaste Twitter-appen har ett säkerhetshål i integrationen med mejl-appen på Iphone som gör det möjligt för spammare att komma åt företagsmejl? Det är förstås en hypotetisk fråga men den är inte mindre allvarlig för det. Tekniken för att förhindra suspekta appar eller copyright-skyddad musik och media på privata telefoner är omogen och därför kan det vara nödvändigt att gå igenom telefonen manuellt för att se till att de appar som laddats ner inte innebär några risker för företaget.

6. Integrera din BYOD plan med användarpolicyn
Att tillåta privat utrustning på jobbet och koppla upp den mot ditt VPN väcker frågan om vilken typ av aktiviteter som är tillåtna och vilka som inte är det. Kanske är det dags att ta en ny diskussion om användarpolicy och ställa sig följande frågor:

* Vad händer om dina anställda besöker tvivelaktiga webbsidor när de är uppkopplade mot företagets nätverk?
* Vad händer om de, medvetet eller omedvetet, använder sig av företagets nätverk för att överföra olämpligt material, även om de gör de som privat personer? Bryter de mot reglerna och vilka sanktioner gäller i så fall?
* Hur långt ska företaget gå för att förhindra att sådant händer och hur ska man gå till väga?
* Vilka rättigheter har du att sätta upp den här typen av regler?

7. Om en anställd lämnar företaget
Glöm inte bort att fundera över hur du ska gå till väga när en anställd lämnar företaget. Vilka rättigheter och möjligheter har du att gå in och kontrollera att all företagsinformation är raderad?
Många företag väljer att förlita sig på att HR löser frågan i samförstånd med den anställde. Men vissa företag har obligatorisk utrensning av hela utrustningen som regel om man lämnar företaget. Inför en sådan åtgärd bör man kontrollera att den anställde har en back-up och kan återställa sin utrustning med privata foton , appar och liknande när företagsinformationen tagits bort.

Av. IDG News/Jonathan Hassell

måndag 21 maj 2012

Apple har fått nytt patent på Iwallet - Computer Sweden

Apple har fått nytt patent på Iwallet - Computer Sweden

Apple verkar ha planer på att byta ut både kassaapparater och plastkort med sin betallösning Iwallet. Företaget beviljades nyligen ett patent där Itunes blir navet för transaktionerna.
 
Patent gällande Iwallet dök upp för första gången 2010 och många har funderat på Apples planer sedan dess. I mars i år godkände amerikanska patentverket ett patent för Iwallet som bygger på Itunes, rapporterar sajten Patently Apple. Patentet går igenom hur användare kan köpa saker, sätta utgiftstak, få transaktionslistor och mycket mer via sina Ituneskonton.

I patentet finns bilder av en Iphoneskärm med en app som kallas för "Kortprofil", där användare kan ändra sina inställningar och lägga in sin kortinformation. Iwalletfunktionen skulle finnas i Itunes under "Tjänster".

Apple har inte gått ut med några officiella planer själva, men analytiker har teorier om att Apple har planer på att byta ut både kassaapparater och plastkort med Iwallet. Kassaapparaterna har företaget redan gjort sig av med i sina egna butiker. Kunderna kan betala med kort hos de anställda som går runt i butikerna i stället för att gå till en kassa. Sedan kommer kvittot via mejl. Med system som Izettle eller Square och till exempel en Ipad skulle många butiker kunna göra samma sak.

Iphone har inte stöd för närfältskommunikation, nfc, som många nämner i samma mening som mobila betallösningar. Ett alternativ för Apple skulle vara att i stället använda Bluetooth 4.0, som alla företagets produkter har inbyggt. Fördelarna som nämns med Bluetooth är teknikens kraftfulla lågenergiläge som passivt kan göra kopplingar och överföra informationen som behövs för en betaltransaktion. Kunder skulle dessutom slippa att gå med sin telefon till en nfc-läsare eftersom bluetooth kan göra kopplingar på mycket längre avstånd.

Det enda som fattas för att en sådan här typ av elektronisk plånbok skulle börja fungera direkt för miljoner användare är en app med mjukvarustöd.

Taggar Powered by Saplo Iwallet Itunes Bluetooth Patently Apple Ituneskonton Iphoneskärm Izettle Square Ipad Iphon

”Bra att trejdingavdelningar stängs ned” - Affärsvärlden

”Bra att trejdingavdelningar stängs ned” - Affärsvärlden

Att trejdingavdelningar stängs ned är positivt, anser finansmarknadsminister Peter Norman.
- De som tjänar pengar ska göra det på hederligt arbete, säger han till Affärsvärlden.


– Om man stänger ned trejdingavdelningar för att de inte är effektiva så frigörs resurser, vilket är alldeles utmärkt, säger Peter Norman.

Då Affärsvärlden möter Moderaternas statsråd Peter Norman för att diskutera finansmarknaden ges en helt annan bild än den bankerna presenterar.

Världen över stängs trejdingavdelningar ned. En förklaringsmodell som getts är att ny reglering tvingar bankerna till att ta lägre risker. Men Norman förklarar trenden från ett rent marknadsteknologiskt perspektiv.

- Bankerna har alltid effektiviserat oavsett regelverk. Det här beror i första hand på en teknologisk utveckling. Produktiviteten i banksektorn är hög och är välskött. Att de svenska bankerna har den goda positionen i det europeiska systemet beror på att man hela tiden jagat efter kostnadsminskningar. Att det sker en effektivisering tycker jag är utmärkt. Sedan kan det säkert vara så att banken skyller på något annat som CDR4 för att legitimera sådana här saker. Men att det sker kontinuerliga effektiviseringar i banken är en nödvändighet, säger Peter Norman.

Du säger att pengar ska tjäna på hederligt vis. Menar du att mäklarna är ohederliga?
- Nej, jag menar inte att det är ohederligt arbetet. Men när marknaden fungerar som den är tänkt då finns det inga övervinster att göra någonstans. Utan då blir det ett normalt vinstläge.

På vilket blir sätt blir marknaden bättre?
- Nu har vi fått en stormängd daytraders och högfrekvenshandlare. Allt det här gör att marknaderna fungerar bättre. Det går inte lika lätt att göra vinster som gick att göra för tio till tjugo år sedan. Det här drabbar stora trejdingavdelningar som nu har mycket svårare att tjäna de här stora pengarna. Att de avdelningarna stängs ned är i grunden ett sunt tecken. Det innebär att marknaden utvecklas åt det håll vi vill, säger finansmarknadsministern.

Det ligger inte i Peter Normans intresse att ställda sig på samma sida som de aktörerna som desperat protesterar mot börsrobotar.

- Att marknaden blir bättre och det blir svårare att tjäna pengar är enligt skolboken bra. Men det finns alltid grupper som tjänat på att marknaden inte fungerat så bra och de är ofta ganska högljudda. De finns alltid där men är ett särintresse. För det stora hela samhället är det bättre med effektiva marknader.

- Tänk på när den datoriserade börshandeln kom igång. De som stod och skrek på golvet med konstiga pinnar blev då jättearga, säger Peter Norman.


Gmail – detta har Gmail-teamet jobbat med

Gmail – detta har Gmail-teamet jobbat med

Google Maps for Android Adds Local Offers, Indoor Directions | News & Opinion | PCMag.com

Google Maps for Android Adds Local Offers, Indoor Directions | News & Opinion | PCMag.com

Google Maps Indoors!
Kläm och känn i tex demobutiken, skobutiken, butiken museet, mataffären med av ljud eller med lifi eller wifi?


Google Maps for Android Adds Local Offers, Indoor Directions http://sns.mx/D5n7y0  


Google släppt version 6,7 av bolagets Maps för Android applikation på onsdag, lägga till stöd för lokala erbjudanden samt inomhus gå anvisningar för deltagande företag.
Uppdateringen är live nu i Google Play Store, sade Google.
Google lagt till tre viktiga funktioner i den nya uppdateringen: lokala erbjudanden, de inomhus promenader riktningarna, och nya inre bilder av verksamheter som kan användas som annonser för slag för att förmedla vad det inre av en butik ser ut. Google har uppmuntrat butiksägare att lägga till dessa bilder, men deltagandet är frivilligt.
Även om Google har uppmuntrat användare att registrera sig för sin daglig erbjudanden Erbjudande programmet är Maps uppdatering första gången Google självt har visat närheten av lokala erbjudanden. Ett antal andra tjänster - Skjut en Deal, Facebook erbjudanden, AmazonLocal av Amazon och andra - har försökt att visa lokala erbjudanden på kartan eller genom att närhet till användaren. Googles Maps uppdatering, dock bara visar närheten av dess lokala erbjudanden.
För att komma åt lokala erbjudanden, måste en användare först klicka på ikonen till det övre vänstra, som ger tillgång till Navigation, Latitude, och platser, bland annat. Genom att klicka på Erbjudanden knappen ber användaren att välja att nya erbjudanden släpps ut på kartan. Detta beteende inte visa sig när jag använde den, men, bara när jag hade zoomat ut tillräckligt långt (och över en storstadsområdena betjänas av erbjudanden, såsom San Francisco) och sedan utvalda erbjudanden ville Maps erbjuder för att ge mig en lista över i närheten erbjudanden. Om du klickar på övre högra knappen och sedan sätta dessa erbjudanden ikoner på kartan.
År 2011 tog Google Google Maps inomhus, med företag som IKEA och lokala flygplatserna ger sin layout information. Android-telefoner kan sedan använda en kombination av GPS och Wi-Fi information triangulera sin position. Nu har Google lagt faktiska riktningar för att navigera till en restaurang inne i ett köpcentrum, eller förmodligen de män s sektion på en lokal Macys.
Och för dem som vill ha mer information om vad som restaurangen kan se ut, kommer Google Business foton ger 360-graders utsikt.
Mer från Mark, följer honom på Twitter @ MarkHachman.
För de bästa berättelserna i tech, följ oss på Twitter på @ PCMag.

Få betalt för dina mobilbilder - IDG.se

Få betalt för dina mobilbilder - IDG.se

Allt vanligare med seniorlån - hd.se

Allt vanligare med seniorlån - hd.se

Landets seniorer sitter på stora outnyttjade förmögenheter i form av villor och bostadsrätter. Nästan var tredje 55+ som äger sin bostad har inga lån på den, enligt en undersökning från Vintage People.

Stockholm. Den förmögenheten skulle man kanske ha större glädje av om den fanns i kontanter. Till den gruppen vänder sig banker och bolag med så kallade seniorlån som affärsidé. 

Seniorlån är ett lån på bostaden där man inte betalar ränta löpande. 
Räntan läggs i stället till skulden.

Men det finns fallgropar och Kronofogden varnar för oseriösa låneförmedlare.

I sin senaste omvärldsanalys varnar myndigheten för att lånen har blivit en allt vanligare skuldfälla för pensionärer. Senioren erbjuds lån med bostaden som säkerhet för att i stället investera pengarna i försäkringar på finansmarknaden. Det kan vara riskfyllt om värdet på investeringen skulle sjunka—då försvinner kapitalet men skulden finns kvar.

På seniorlåneföretaget Svensk Hypotekspension har man inte den konstruktionen, säger vd:n Lennart Grabe.

— Det råder i dag en total begreppsförvirring. Allt möjligt kallas för seniorlån, som till exempel kapitalförsäkringar med ibland riskfyllda placeringar eller lån som är ränte- och amorteringafria i tio år men sedan blir vanliga bolån.

— Då räknar man med att kunden efter de tio åren måste sälja sin bostad för att kunna betala. Det är inte vad vi menar med seniorlån.

Enligt Grabe är ett seniorlån ett livslångt lån med en skuldfrigaranti. Det vill säga skulden, inklusive den ränta som lagts på under årens lopp, kan aldrig överstiga det man till slut får ut för bostaden.

— Det är långivaren som står för risken om till exempel bostadspriserna skulle falla kraftigt.
En annan invändning mot seniorlån är att om man som äldre vill sälja sin bostad för att skaffa en mindre så har man mindre pengar att röra sig med.

— Man kan ju inte både äta kakan och ha den kvar. Men betydande övervärden finns för det mesta kvar i bostaden, konstaterar Grabe.

TT

lördag 19 maj 2012

iTravel Tech Co. Inc.

iTravel Tech Co. Inc.


Data Logger and Photo Tagger v1.0
- Windows XP, Vista
Download


Data Logger and Photo Tagger Users Manual
 Users Manual

DOSMON 07 Hydropress Blasa.pdf (application/pdf-objekt)

DOSMON 07 Hydropress Blasa.pdf (application/pdf-objekt)

HYDROPRESS
Utbyte av blåsa 24, 60, 100 liter (Fig. 1, 2)
1. Töm tanken på luft genom luftningsnippeln.
2. Avlägna flänsen.
3. Skuva av låsmuttern på luftventilen och avlägsna blåsan.
4. Ta fram en ny blåsa och montera luftnippel och mutter likt tidigare.
5. Sätt i den nya blåsan i tanken och trä genom luftventilen genom topphålet.
6. Spänn försiktigt fast blåsans öppningskant mellan fläns och tank.
7. Skruva tillbaka flänsen.
8. Fyll på med önskat lufttryck.

Utbyte av blåsa 100, 200, 300, 500, 750, 1000 liter (Fig. 3)
1. Töm tanken på luft genom luftningsnippeln.
2. Avlägna flänsen.
3. Skuva av låsmuttern på tankens topp och avlägsna blåsan.
4. Ta fram en ny blåsa och trä på stödflänsen.
5. Sätt i den nya blåsan med lämpligt hjälpmedel montera likt tidigare.
6. Spänn försiktigt fast öppningen på blåsan mellan fläns och tank.
7. Skruva tillbaka flänsen.
8. Fyll på med önskat lufttryck.

IdM Reference Architecture

IdM Reference Architecture

IAM

I have a question that I am having trouble finding a defintion for. What an IAM Architecture consists of? i.e access management, Identification / certification, Authorisation coponents 


SmartSignin Enterprise Video.mov - YouTube

SmartSignin Enterprise Video.mov - YouTube

IAM, SSO, ...

torsdag 17 maj 2012

Ubuntu ökar kraftigt i Amazons moln - TechWorld

Ubuntu ökar kraftigt i Amazons moln - TechWorld

Trenden är tydlig. Ubuntu ökar allra mest i Amazons elastiska moln. Värre går det för Windows.
 
Ubuntu leder ligan stort.
Sajten The Cloud Market samlar in information om vilka operativsystem som körs i Amazons elastiska moln ec2.

Trenden för Ubuntu har gått stadigt uppåt sedan ett halvår tillbaka men under de senaste två månaderna har ökningen dragit iväg markant.

På två månader har Ubuntu gått från 12 000 ami-installationer till över 16 000.

Ubuntu leder däremot över Amazons egna variant som ännu inte passerat 10 000-strecket.

Antalet ami-varianter på Windows har under sex månader gått från 2670 till 3280.

Centos har ökat från 1500 till cirka 2060.

Siffrorna säger däremot inte hur stor andelen av de faktiska virtualla maskinerna som körs är eftersom en ami-installation kan driva tusentals virtualla maskiner, men ger ändå en indikation om vilka operativsystem som är mest populära i Amazons moln.

Ubuntu har sedan en tid tillbaka fokuserat just på molnet och kommer även med en konkurrerande molnlösning i Ubuntu 12.04 - Openstack Essex.

Mer statistik kan ni ta del av på The Cloud Market.

Microsoft Private Cloud Evaluation Resources

Microsoft Private Cloud Evaluation Resources

Telia är det nya Facit - Computer Sweden

Telia är det nya Facit - Computer Sweden

Andreas Bernströms kritik av Telia i debattartikeln "Vi måste få köra appar i näten", CS 27/4 -12, är alldeles för mild. Jag anser att Telia inför en straffskatt på Skype. Initiativet visar på extremt kortsiktigt tänkande och okunskap om historien.
 
Från och med i sommar tvingas Telias kunder att betala extra när de ringer webbaserade röstsamtal, till exempel via Skype eller använder andra ip-baserade tjänster med mvoip i mobilen.

Telias vd Lars Nyberg motiverar straffskatten på Skype och andra mvoip-tjänster (webbaserade röstsamtal) med att gratistjänsterna tränger ut annan datatrafik i näten. Nu återstår att se om övriga teleoperatörer är lika stora bakåtsträvare eller om de följer med kundströmmen i stället för att gå emot den.

Beslutet visar att Telias protektionistiska drivkrafter är kvar, medan marknaden går åt ett helt annat håll. Om Telias initiativ bara är ett sätt att vinna tid för att utveckla nya tjänster och komma i kapp nutiden spelar ingen roll. Telias agerande strider mot allt sunt affärsförnuft eftersom det går tvärtemot en utveckling där mobilbaserade tjänster är det som genererar de riktigt stora intäkterna i framtiden.

Det gamla Televerket skyddar en gammal – lönsam men sinande – intäktsström i stället för att utveckla nya och lönsamma intäktsvägar som ligger i takt med kundernas behov och önskemål. Vad de tror sig vinna på kort sikt förlorar de på längre sikt. Vem vill vara Teliakund om man inte får använda leverantörers fiffiga funktioner för ip-kommunikation utan att det kostar extra?

Antingen är man med utvecklingen eller mot den. Det borde Lars Nyberg och de övriga i Telialedningen känna till. Protektionism, eller idén om att man är så stor att ingen kan rubba ens position, visar historien tydligt är dömd att misslyckas.

Det finns många exempel på företag som hållit fast vid affärsmodeller och blivit förbisprungna av den tekniska utvecklingen. Tänk Kodak och Facit och ni förstår vad jag menar.

Förutom att Telias tilltag är affärsmässigt dödsdömt finns det ett annat viktigt skäl till att nätoperatörerna inte ska kunna inskränka medborgarnas självklara rätt att välja vilka tjänster de vill använda i mobilen utan att drabbas av straffskatt.

Vad händer med den personliga integriteten när man börjar lägga upp hinder för en tjänst? Var går gränsen när det gäller exempelvis Facebook? Om jag använder MSN på mobilen, ska Telia filtrera tal och video och ta betalt för det? Jag går så långt som till att säga att det gränsar till censur av sociala medier.

Lars Nyberg, det här är en kamp du inte kan vinna.  Den påminner om musikindustrins tidiga krampaktiga försök att hålla fast i en föråldrad musikdistribution innan Spotify och andra digitala musiktjänster kom och löste problemet.

På samma sätt förlorar Telia kampen mot kundernas intresse att kunna kommunicera obehindrat med varandra i mobilen utan den straffskatt där vissa ettor och nollor kostar mer än andra.

Joacim Hillervik
vd, Interoute i Norden

tisdag 15 maj 2012

Ubuntu TV - utan boxar och kablar - TechWorld

Ubuntu TV - utan boxar och kablar - TechWorld

Canonical, företaget bakom Linuxdistributionen Ubuntu, presenterade ett koncept på en helt ny tv-lösning under Consumer Electronics Show i Las Vegas.
 
"Allt du vill ha i en tv - i en tv" är Canonicals slogan för sitt nya tv-koncept, Ubuntu TV, som företaget visar upp på världens största teknikmässa, CES i Las Vegas. Man hoppas att systemet blir en viktig aktör för nästa generation av uppkopplade tv-apparater.

Canonical är trötta på alla boxar och kablar som behövs för något så rudimentärt som tv-tittande.

Konceptet presenteras även i en film som Canonical laddat upp på Youtube. Tv-konceptet är tätt integrerat med Ubuntus nya gränssnitt Unity där du kan söka i ett videobibliotek, eller söka i alla tillgängliga kanalers programtablåer.

Allt ska gå att sköta via endast en fjärrkontroll. I konceptet visar Canonical upp hur du enkelt ska kunna byta språk och undertexter under tiden du ser på en film. Ett sänt tv-program ska du kunna spela in genom att söka upp programmet i tablån och markera "spela in".

Konkurrensen är däremot stor. Samsung och LG har under samma teknikmässa visat upp tv-apparater som stöder Google TV - Googles Android-baserade version med appar speciellt utformade för tv-tittande.

Ubuntus video kan du se här nedan:
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=jq_WaOLjdyQ

It för att tjäna eller spara pengar? - TechWorld

It för att tjäna eller spara pengar? - TechWorld

Vad är egentligen it-avdelningen? Är det ett nödvändigt ont för att säkerställa den dagliga driften till så låg kostnad som möjligt, eller är det något som företaget kan tjäna pengar på?  

Enligt en undersökning av analysföretaget Exido har allt fler företagsledningar sett möjligheterna med det sistnämnda alternativet. Är det ett tecken på att it går från att bara vara kostnadssparande till att bli en intäktskälla?

Nja, det är främst vd:ar som svängt i frågan. Cio:s har enligt Exidos undersökning samma grundinställning som för fyra år sedan, nämligen att it är till för att spara på kostnader och inte för att skapa nya intäkter.


Oväntad vändning

Niklas Zandelin, Exido.
– Vi ställde samma fråga 2007 och redan då såg vi en tendens mot att intäktsperspektivet började komma in, även om ekonomichefen då bara hade rationaliseringsperspektivet. När vi ställde frågan igen hade skillnaden blivit mycket större än vad de tillfrågade förväntade sig, säger Niklas Zandelin, vd på Exido, till Computer Sweden.

Han anser att både vd:n och it-chefen måste agera för att kunna jobba mer gemensamt med it-frågor.
– Det vi ser nu är att vd:n har en tydlig tro och önskan att it kan användas för att skapa nya affärer. Även om vd:n är drivande så måste de få med sig organisationen. Dels genom att förklara och involvera it-avdelningen i projekten. Men det gäller också att it-chefen kliver fram och kräver att få vara med och påverka projekten och inte bara sitta och vänta på att få en kravställning skickad till sig.

Enligt en annan undersökning som IDC gjort, Nordic CIO Survey 2011, menar de över 600 svarande cio:erna att deras budget för it-satsningar kommer att vara relativt oförändrad under de kommande två åren. Däremot verkar prioriteringarna och fördelningen av budgeten förändras.
Svaren visar att även cio:er börjar se affärsvärdet i it. De nämner it-säkerheten, infrastruktur och mobila lösningar som exempel på områden som kan generera intäkter och inte bara är liktydigt med besparingar.

Niklas Zandelin menar att internets möjligheter förändrat hur företag ser på it.
– Avdelningarna har alltid sett olika på it, men man kan säga att internet förändrat synen på it generellt. Vi kan se att it används allt mer för paketeringen och distributionen när produkter blir tjänster. Företag samarbetar mer och då blir it bärande. Ett exempel är hur OBH Nordica och Carlsberg som är två till synes helt olika företag som aldrig har haft med varandra att göra tog fram en öltapp för hemmabruk. It var då avgörande för att knyta ihop det som ett gemensamt projekt riktat mot kunden.
Sida 1 / 2