fredag 31 augusti 2012

SvD:s räntereportrar svarade på bolånefrågor | SvD

SvD:s räntereportrar svarade på bolånefrågor | SvD

Svenskarna har blivit bättre på att pruta på bolån. Räntekartan har haft effekt. Men hur pressar man ner sin egen boränta? Så här svarade SvD:s reportrar Jan Almgren och Carolina Neurath när läsarna fick bestämma frågorna. 

Det var alla frågor vi hann med i dag. Vi tackar alla läsare för de intressanta frågorna vi fick in. Tyvärr hann vi inte svara på alla i dag. Jan och Carolina kommer fortsätta att granska boräntemarknaden här på SvD Näringsliv. Glöm inte att rapportera in din ränta på Räntekartan.
Johan: Varför skrevs det ingenting om de extremt låga räntemarginalerna och räntorna som ledde till finanskrisen? Hade ni uppmärksammat det istället för att tjata om ”höga” räntor kanske vi kunnat rädda situationen tidigare. Nu är vi ett av Europas högst belånade folk med en kris likt Spanien framför oss (eller Danmark, samma sak fast modell mindre).
Carolina Neurath: Hej Johan!
Jag tycker också att det är intressant att lyfta just den frågan. Låga räntor leder ju till högre skuldsättning och driver upp priserna. Det har vi faktiskt skrivit en hel del om på senare tid, där vi även lyft frågan om hur sunt ränteavdragen är - som också bidrar till billigare lån. Självklart är det alarmerande att Sverige är det tredje mest skuldsatta landet i Europa, sett till privata skulder – som ligger på nära 2200 miljarder kronor. På sex år har de svenska hushållen skulder i förhållande till inkomster ökat med 26 procent. Men detta är vi faktiskt belyst, och det kommer vi fortsätta göra.
Jag tycker också att det är intressant att lyfta just den frågan. Låga räntor leder ju till högre skuldsättning och driver upp priserna. Det har vi faktiskt skrivit en hel del om på senare tid, där vi även lyft frågan om hur sunt ränteavdragen är - som också bidrar till billigare lån. Självklart är det alarmerande att Sverige är det tredje mest skuldsatta landet i Europa, sett till privata skulder – som ligger på nära 2200 miljarder kronor. På sex år har de svenska hushållen skulder i förhållande till inkomster ökat med 26 procent. Men detta är vi faktiskt belyst, och det kommer vi fortsätta göra.
Jörgen: finns det någon risk för en ”bostadsbubbla” i sverige, liknande den som skedde i danmark 2011.
Carolina Neurath: Hej Jörgen! Det är en ständigt pågående diskussion om vi har en bostadsbubbla eller inte. Medan en del länge har varnat för en bobubbla, som Bostadskreditnämnden, är det andra, som till exempel vice riksbankschefen Lars EO Svensson som avfärdar det. Man kan å ena sidan peka på att priserna inte drivs av spekulation utan en stor efterfrågan och litet utbud. Å andra sidan ökar skuldberget ständigt, om än i mindre takt nu, och det finns en del som använder bostäderna till att låna pengar på till annat än bostaden. Det kan vara ett symptom på spekulation. Samtidigt är vi svenskar rätt dåliga på att amortera, att jämföra med till exempel Tyskland som har regelmässiga amorteringar. Om vi faktiskt har en bubbla eller inte är det ingen som med säkerhet kan svara på. 
Det är en ständigt pågående diskussion, medan en del länge har varnat för en bostadsbubbla, som Bostadskreditnämnden, är det andra, som till exempel vice riksbankschefen Lars EO Svensson som avfärdar det. Man kan å ena sidan peka på att priserna inte drivs av spekulation utan en stor efterfrågan och litet utbud. Å andra ökar skuldberget ständigt, om än i mindre takt nu, och det finns en del som använder bostäderna till att låna pengar på till annat än bostaden. Det kan vara ett symptom på spekulation. Samtidigt är vi svenskar rätt dåliga på att amortera, att jämföra med till exempel Tyskland som har regelmässiga amorteringar. Om vi faktiskt har en bubbla eller inte är det ingen som med säkerhet kan svara på. 
Karl E,: Vi har Nordea som bank med en ränta på ca. 3,4 % idag på villa i Göteborgsområdet. De vägrar gå ner ytterligare. Vi har allt samlat där. Vad kan vi säga mer till dem?
Jan Almgren: Hej Karl E! Det absolut bästa i ert läge att vända sig till två andra banker för att se vad de kan erbjuda. Kommer konkurrenterna med bättre bud har ni ett utmärkt förhandlingsläge. Då hör ni av er till Nordea igen och berättar om det nya erbjudandet och frågar om de är intresserade av att försöka matcha det budet. Det brukar i nio fall av tio ge positivt resultat.
Får ni inte något bättre bud från konkurrerande banker indikerar det att Nordea ligger ganska rätt. Är ni inte intresserade av att byta bank är förhandlingsläget sämre. Det är alltid risken att förlora en kund som biter bäst.
Mini: Vad händer med räntorna om t ex bostadspriserna skulle falla?
Jan Almgren: Hej Mini! Riksbanken skulle kunna sänka styrräntan om det blev stora prisfall på bostäder. Det i sin kan få bankerna att sänka sin boränta, men det är inte säkert. Kopplingen styrränta och boränta är ju inte lika tydlig längre.
Riksbankens främsta mål är att hålla inflationen under 2 procent (man är långt under idag). Förutsatt att man klarar det målet skulle man kunna tänka sig att Riksbanken agerar för att få högre aktivitet i ekonomin. Drabbas Sverige av dramatiska prisfall på bostäder skulle folk i stor utsträckning sluta konsumera och istället börja amortera - som vi just nu ser i Danmark. Det är dåliga nyheter för ekonomin, en räntesänkning från Stefan Ingves skulle kunna mildra den effekten.
Karin: Vilken är den lägsta tremånadersräntan man rimligen kan begära av sin bank?
Carolina Neurath: Karin, det beror nog på vilken bank du har. En del banker är mer förhandlingsvilliga än andra. Vår räntepanel som vi hade här på SvD, där vi sammankallar fyra experter ungefär en gång i kvartalet ansåg senast att en snittkund borde kunna förhandla ner sin rörliga ränta till 3,5 procent, men det var i maj. Sedan dess har räntorna gått ner. Och i dag bör du nog i allra bästa fall kunna förhandla till dig en ränta strax under 3 procent.
Det beror nog på vilken bank du har, en del banker är mer förhandlingsvilliga. Vår räntepanel som vi hade här på SvD, där vi sammankallar fyra experter ungefär en gång i kvartalet ansåg senast att en snittkund borde kunna förhandla ner sin rörliga ränta till 3,5 procent, men det var i maj. Sedan dess har räntorna gått ner. Och i dag bör du nog kunna förhandla till dig en ränta strax under 3 procent.
Anna: Vad beghövde du göra för att få 3% på SEB? Är du säker på att det blir en bra affär när de har kanske lurat på dig massa fonder och försäkringar?
Carolina Neurath: Hej Anna! Jag hade nog tur och var en av dem som passade på och pressa räntan när SEB var ute offensivt och ville ta marknadsandelar på bolån, vilket de också lyckades med. Jag sa helt enkelt att jag annars funderade på att byta bank om de inte gav mig bättre ränta. Personligen har jag inga fonder eller andra affärer där, men det är en viktig fråga du ställer. Just kravet från vissa banker att du får den attraktiva räntan endast under förutsättning att du köper fonder eller försäkringar hos dem är en varningssignal. Jag kan bara hålla med de experter som säger att man ska vara ytterst försiktigt med den typen av köpslående. Risken är stor att det du vinner på låg boränta förlorar du i höga avgifter till fonder eller onödiga försäkringar.
Jag hade nog tur och var en av dem som passade på och pressa räntan när SEB var ute offensivt och ville ta marknadsandelar på bolån, vilket de också lyckades med. Jag sa helt enkelt att jag annars funderade på att byta bank om de inte gav mig bättre ränta. Personligen har jag inga fonder eller andra affärer där, men det är en viktig fråga du ställer. Just kravet från vissa banker att du får den attraktiva räntan endast under förutsättning att du köper fonder eller försäkringar hos dem är en varningssignal. Jag kan bara hålla med de experter som säger att man ska vara ytterst försiktigt med den typen av köpslående. Risken är stor att det du vinner på låg boränta förlorar du i höga avgifter till fonder eller onödiga försäkringar.
Johan: Hur ser ni på att förbjuda reportrar med bolån att rapportera kring bostadspriser och räntor - de är ju direkt jäviga och talar i egen sak. Känns inte helt seriöst...
Jan Almgren: Hej Johan! Jag har lite svårt att se problemet eftersom frågan berör så extremt många människor. Det vore lite som att förbjuda reportrar med egen bil att skriva om bensinpriset.
Johan: Med tanke på de historiskt låga räntorna är det förvånande med detta enorma fokus på boräntorna. Har ni planer på att lägga lika mycket fokus på sparräntorna?
Carolina Neurath: Johan, det är faktiskt många som efterfrågar en liknande kartläggning på sparräntorna. Jag håller med om att det också är intressant. Det har skrivits en del om vilka banker som erbjuder bra sparräntor, SBAB till exempel kommer dåligt ut i Räntekartan med relativt höga bolåneräntor. Däremot är de bland de bästa på sparsidan och erbjuder riktigt bra sparräntor, på 3 procent. Orsaken till att vi inte gör motsvarande räntekarta på sparsidan är delvis att det inte finns samma prutmöjlighet på sparräntor, du har i princip alltid samma sparränta som din ”granne”. På bolån kan det skilja mycket inom samma bank, det är just detta vi vill visa.
Erik O: Om jag som ny på bostadsmarknaden har köpt en ny lägenhet som är inflyttningsklar under sommaren 2013, vad ska jag tänka på när jag ska ta bostadslån på 1 miljon?
Jan Almgren: Hej Erik! Den första hemläxan är att sätta sig in i ränteläget. Lär dig vad bankernas listpriser (den icke prutade räntan) är för olika bolån, både rörligt och bundet. När du känner att du har koll på läget rekommenderar jag dig att gå i vår Räntekarta för att se vilken ränta personer i ditt område har lyckats förhandla sig till. Det är ett bra riktmärke. Fråga också runt bland vänner och bekanta - vad betalar de i boränta?
Det är också viktigt att du skapar dig en bild av din egen privatekonomi så att du vet vilka svagheter och styrkor du har när du sedan ska förhandla men banken. Är du högt belånad eller inte, exempelvis. Fundera också på om du är beredd att flytta över ditt lönekontot till en ny bank. Det kan ibland vara ett krav från bankens sida för att du ska få en riktigt bra ränta. Lycka till! 
Evy: Hejsan! Jag undrar vad ni reportrar själva har för boräntor. För ni är väl bostadsrättsägare båda två antar jag?
Carolina Neurath: Hej Evy,
Räntekartan går ju ut på öppenhet så självklart ska vi också vara öppna med våra egna räntor. Jan har 3,16 på Handelsbanken, jag har 3 procent på SEB. Vi har båda rörligt.
Micke: Vilken bank har de bästa räntorna?
Carolina Neurath: Hej Micke! Sett till listpriset på tremånadersräntor är Handelsbanken den som erbjuder bästa ränta, just nu ligger den på 3,76 procent. Men Räntekartan visar att det ser helt annorlunda ut när läsarna har rapporterat in sina egna prutade räntor. Då är det i stället SEB som erbjuder lägst tremånadersränta, snitträntan hos SEB är 3,37 procent, enligt Räntekartan.
Gabriel: Hej! Varför publicerar svd.se artiklar av typen som vi kan se idag ”LO-basen: sänk räntan”. Dessa artiklar är ju tydligt riktade för att bilda opinion snarare än att informera eller undersöka. Vissa kanske skulle kalla dem för propaganda.
Jan Almgren: Hej Gabriel! Det är en naturlig del i nyhetsarbetet att låta olika företrädare för organisationer, partier och företag får uttrycka sin åsikt. Men parallellt med det är det viktigt att vi i vissa frågor, som den om boräntan, också har en egen linje där vi vill guida och ge råd till våra läsare.
Då sätter vi  igång dagens chatt med reportrarna Jan Almgren och Carolina Neurath. Varsågod att ställa era frågor!

VMware leverera säker data till alla enheter - Computer Sweden

VMware leverera säker data till alla enheter - Computer Sweden

VMware har presenterat en ny mobilplattform, Horizon Suite, där man smidigt och säkert ska kunna använda smarta telefoner och surfplattor för att komma åt allt som finns på kontoret.

VMwares teknikchef Steve Herrod
VMwares teknikchef Steve Herrod presenterar Horizon Suite under VMworld. Foto: VMware.

Det har länge funnits produkter som gör det möjligt att hämta hem virtuella bilder av serverbaserade program och filer till en surfplatta eller telefon. Men VMware anser sig ha kommit lite längre när man nu visar upp produkten Horizon Suite som ska göra det både enkelt och säkert att komma åt affärssystem och liknande via både privata enheter och sådana som arbetsgivaren tillhandahåller.

Det hela går till så att it-administratören kapslar in programmen i en virtuell ”låda” skapad i virtualiseringsplattformen Vsphere. Här görs programmen tillgängliga via den centrala administrationsplattformen där man även kan bestämma vilka användare som ska få tillgång till produkterna.

Sedan tidigare har VMware använt plattformen View för denna typ av arbetsflöden och VMware betonar att Horizon Suite är en vidareutveckling av denna produkt. Men Horizon Suite ingår i ett större molnprojekt kallat Project Octopus som tar ett bredare grepp kring distribution av webbaserade tjänster.

Företrädare för VMware sticker inte under stol med att Citrix satsningar på detta område är en förebild och lovar att Horizon Suite kommer att stödas i Citrix Xenapps.

Under sitt anförande på konferensen VMworld i San Francisco säger VMwares teknikchef Steve Herrod att Horizon Suite blir den första produkten som täcker in alla behov som den mobila arbetsstyrkan kan tänkas behöva.

Exklusivt material för CS Prenumeranter
Sparar med utbyggt moln
Alfa Laval bygger ut molnet till allt fler av sina anläggningar. Med logistiktjänsten Kontrolltornet hanteras nu dubbelt så många order per år, berättar projektledaren Martin Degn.

Taggar Powered by Saplo Vmware Citrix Xenapps Vsphere Vmworld San Francisco Steve Herrod Horizon Suite Project Octopu 

torsdag 30 augusti 2012

Låt crowdsourcing utveckla din affär - Internetworld

Låt crowdsourcing utveckla din affär - Internetworld

Fråga inte vad internet kan göra för dig, fråga vad du kan göra för internet. Crowdsourcing-professorn och webbentreprenören Luis von Ahn har geniförklarats för sitt sätt att mobilisera mänsklig aktivitet på nätet. Nu står han redo att sjösätta ett nytt projekt.


Ålder: 30
Bor: Pittsburgh, Pennsylvania i USA
Arbete: Professor i datavetenskap på Carnegie Mellon University i Pittsburgh
Aktuell: Lanserar sitt största och än så länge hemliga crowdsourcing-projekt i augusti/september.
__________________________________________________
Captcha: Säkerhetslösning som avgör om en användare på internet är en människa eller ett datorprogram.
ReCaptcha: Bygger på samma principer som Captcha, men bidrar samtidigt till att digitalisera böcker och tidningar. Köptes av Google hösten 2009.
GWAP: Står för ”games with a purpose”. En spelportal där spelarna samtidigt som de spelar hjälper till att etikettera bilder, musik och filmer.
ESP Game: Ett av spelen som ingår i GWAP. Spelarna förser bilder på nätet med metadata. Google har köpt licens till spelet.
__________________________________________________

Håll dig borta från annonser 

– Det krävdes 280 miljoner användare innan Facebook kunde nå vinst. Oavsett vilket projekt du startar kommer du förmodligen inte att få 280 miljoner användare.
Låt andra göra jobbet 
– Se hur Apple har gjort med sina applikationer. De skapar inga appar själva, utan bara plattformen för dem. Allt det verkligt häftiga har sedan skapats av andra.
Försök inte återuppfinna hjulet 
– För fem år sedan var du tvungen att bygga allt själv. Nu kan du starta en tjänst på mycket kortare tid genom att använda dig av redan befintliga byggstenar.


Luis von Ahn är hjärnan bakom bland annat Captcha-systemet och GWAP.

I Sverige har kultursidorna under våren debatterat geniets vara eller icke vara. Mannen, jo, alltid en man, som genom mystisk kontakt med en högre sanning förmår det ingen annan förmår. En romantisk rest från 1800-talet, kom man fram till. Ingen människa är en ö, och den högre sanningen är bara humbug.

Men det vet redan Luis von Ahn, entreprenör och professor i datavetenskap vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh.

– Du själv kommer inte ensam att lösa problemen på bästa sätt. Detta är en insikt som webben har varit bra på att utveckla. Och några av de mest framgångsrika företagen på nätet har sett till att låta andra, utanför företaget, stå för innovationerna.

Det säger mannen  som blev professor innan han nått 30 års ålder, och som dessutom tilldelats priset MacArthur Fellows Program, populärt kallat ”genipriset” i USA.

– MacArthur-priset har gjort att en del människor etiketterar mig som geni, men jag vet inte riktigt vad det ordet betyder.

Nu arbetar han med sitt största projekt hittills. Ledig från att undervisa vid universitetet hade Luis von Ahn planerat lansering lagom till sommaren. Nu ser det ut att bli i augusti, eller rent av september.

– Av någon anledning tar allt dubbelt så lång tid som man tror, även om man tar med det i beräkningen, ursäktar han sig.

Hans första stora projekt som entreprenör var att för tio år sedan bringa ordning i kaoset som följde av spamrobotar. Företag som erbjöd gratis mejlservice via webben kapades av spamrobotarna som genom att systematiskt upprätta tusentals konton kunde skicka miljoner och åter miljoner skräppostmeddelanden om dagen.

Tjänsterna behövde lära sig  skilja på mänskliga användare och datorprogram, och den då 20-årige doktoranden Luis von Ahn hittade tillsammans med några kollegor en lösning. Datorer är dåliga på att avläsa innehållet i bilder. Genom att vid registreringen testa om varje besökare kunde tolka en bild med skeva och brusiga bokstäver kunde spamrobotarna motas vid grind, medan mänskliga användare enkelt klarade testet och kunde passera. Systemet kallas Captcha och har blivit en av de mest använda metoderna mot spam.

Men historien slutar inte där. Luis von Ahns forskningsområde är human computation, i allmänt tal crowdsourcing. Det går enkelt ut på att med hjälp av internet mobilisera stora skaror människor som gemensamt, med datorer som verktyg, löser problem som datorer inte klarar av, och samtidigt bidrar till att göra internet smartare.
Alltså: Fråga inte vad din dator kan göra för dig, fråga vad du kan göra för din dator.

Under mitten av 00-talet började Luis von Ahn fundera över hur många Captcha människor världen över skrev in varje dag. Summan han kom fram till var 200 miljoner.

Genom att anta att det i snitt tar tio sekunder att tyda bokstäverna och skriva in dem i det tillhörande fältet, och därmed bli godkänd som människa, räknade han också ut att den internetanvändande delen av mänskligheten spenderade ungefär en halv miljon timmar varje dag, bara med att skriva in dessa meningslösa tecken.Ett enormt resursslöseri.

– Jag började få dåligt samvete och tänkte att vi borde komma på ett sätt att få människor att använda den här tiden till något bra, säger Luis von Ahn.

2006 utvecklade  han uppföljaren ReCaptcha. Sedan förra året ägs tjänsten av Google, och de förvanskade tecken som skickas ut är bland annat ord från inskannade böcker i Googles bokprojekt som datorerna inte klarat av att digitalisera.

Denna uppgift lämnas alltså över till miljoner användare av till exempel Facebook och Twitter, som varje gång de bekräftar att de är människor också hjälper Google att tolka gammalt suddigt tryck och omvandla det till digital text.

När vi pratar är Luis von Ahn just i färd med att dirigera om den sista delen av trafiken som ReCaptcha genererar till Googles servrar.

Det är inte första gången gången han gör affärer med Google. 2006 sålde han en licens till ett spel där användarna samtidigt som de spelar hjälper till att förse bilder med metadata och därmed förbättra sökbarheten. Hur mycket pengar han har tjänat på de båda affärerna är hemligt.

Varje syssla som saknar  ett övergripande mål är ett resursslöseri, särskilt om det sker kollektivt. Det tycks vara en grundinställning hos Luis von Ahn, som avslöjar att det hemliga, ännu ej sjösatta projektet också kommer att röra sig om crowdsourcing, men nu inom lärande.

– Detta är ett stort och outforskat område på nätet. Hittills har ingen varit särskilt framgångsrik med lärande på nätet. Jag tror det kommer att få ett enormt genomslag.

Där andra jobbar med att få datorer att göra det människor inte klarar av försöker du mobilisera människor att göra det som datorer inte behärskar. Finns det något i ditt sätt att tänka som också andra skulle kunna dra nytta av?

– Detta är ett till stora delar outforskat område. Och jag tror det förklarar varför vi har lyckats så bra med våra projekt. De flesta tänker, som du säger, tvärtom. Vanligtvis när det finns något som till stora delar är outforskat finns det pengar att tjäna.

Skulle du råda entreprenörer på internet att utforska crowdsourcing mer?
– I så fall är det dags nu. Om tre år kommer varenda kotte att ha utforskat det här.

Hur kan svenska företag på nätet använda sig av crowdsourcing?
– Det finns en massa att göra här. Många framgångsrika startups har varit väldigt duktiga på att använda massan av användare till att göra saker som de annars hade fått betala för. Ta till exempel hur Facebook översatte sitt användargränssnitt till andra språk genom att låta användarna göra det. Det är otroligt. Många företag spenderar miljontals dollar på att översätta användargränssnitt. Det är en enorm kostnad som man ofta inte tänker på. Men Facebook skapade istället ett system som lät vem som helst göra jobbet, och folk började göra det eftersom de älskar Facebook.

Vilket är ditt huvudsakliga råd till svenska
webbentreprenörer?
– Vad ni än skapar för typ av tjänst, låt den inte bäras upp av annonser. Jag vet inte den exakta andelen, men min gissning är att 95 procent av alla startups har en affärsidé som säger ”vi ska sätta annonser på vår tjänst”. Det finns ingen ekonomi i det här, och vid någon tidpunkt måste verkliga pengar komma in på nätet.

Det talas om ett vägskäl för internet. Att utvecklingen antingen går mot ett fortsatt öppet internet, eller mot ett mer slutet system, kontrollerat av dominanta aktörer. Vilken riktning tror du på?
– Det har verkligen förändrats bara det senaste året, framför allt med Apple. Förra året hade jag sagt öppet system, alla gånger. Men under det senaste året har det svängt och det är tydligt nu att det är de slutna systemen som växer snabbast. Vilket som kommer att vinna vet jag inte. Men Facebook och Apple har varit duktiga på att göra slutna system väldigt populära.

Och många ser det slutna systemet som ett mer effektivt sätt att tjäna pengar på …
– Det relaterar till det jag sa om annonser. Nu börjar vi se platser där folk faktiskt är beredda att betala pengar.

Vilken riktning föredrar du?
– Jag är kluven. Å ena sidan tror jag inte på annonser. Så med det i åtanke gillar jag utvecklingen med till exempel Iphone eller Ipad där verklig försäljning möjliggjorts. Å andra sidan gillar jag tanken med ett internet som är öppet och fritt.

Om du ser till möjligheten att skapa nya innovationer, känns inte ett öppet internet mer kreativt?
– Jo, så känner jag med, men om det finns mer pengar i det slutna systemet tror jag att även det slutna systemet kommer att generera många innovationer. Jag menar, innovationerna följer ofta pengarna.

Ingen människa är en ö. Inget företag heller. Internet har öppnat för unika möjligheter för utbyten, och för att dra nytta av det ser Luis von Ahn en egenskap som kanske är viktigare än någon annan: ödmjukhet.

– Det finns alltid smartare människor än du utanför ­företaget, och man måste på något sätt fundera ut hur de kan bidra.


Offer_BYOD_Best_Practices_Guide.pdf (application/pdf Object)

Offer_BYOD_Best_Practices_Guide.pdf (application/pdf Object)

tisdag 28 augusti 2012

Html5 - en fest för alla it-proffs - TechWorld

Html5 - en fest för alla it-proffs - TechWorld

I framtiden är du inlåst - TechWorld

I framtiden är du inlåst - TechWorld

Utvecklingen är tydlig. Du har små möjligheter att inte bli låst till en it-leverantör i framtiden, skriver TechWorlds chefredaktör Magnus Aschan.

Följ pengarna och spåret leder till Cupertino. Ända sedan Macintosh lanserades har företaget haft filosofin om en inhägnad trädgård, ”walled garden”. Användarna får vandra runt hur mycket de vill, i denna för vissa visserligen vackra och omsorgsfullt beskurna trädgård, men inte gå ett steg utanför murarna.

Jobs och Gates hade fundamentalt olika åsikter i den här frågan och länge såg det ut som att Gates vann en tveklös seger. Men saker och ting har ändrats den senaste tiden, Apples kassakista har fått fler än en bolagsstyrelses lystna blickar.

Både Microsoft och Google går samma väg som Apple med mer eller mindre påtvingade konton kopplade till operativsystemen, egna butiker med programvaror, e-post, molnbaserad lagring och andra molntjänster tätt integrerade och slutligen även egen hårdvara.

Microsoft har tagit steget fullt ut
i och med Windows 8 och precis som i Apples fall finns det givetvis också fördelar för användarna. Synkronisering mellan dator, surfplatta och telefon blir enkel, säkerheten höjs eftersom användare i större utsträckning skaffar sina förhandsgranskade program via de inbyggda butikerna och livet blir måhända generellt lite enklare när allt är på samma plats.

För dig som användare betyder det dessvärre att det blir mycket svårt att byta leverantör när du väl valt en. Det har du som använder Apples prylar säkert redan märkt. Det handlar inte bara om de tusentals kronor som många spenderar i App store och som man ogärna vill slänga i sjön om man byter till exempelvis en Android-pryl. Taktiken Google har valt är att låta användare lagra enorma datamängder på sina servrar. Även om det är praktiskt möjligt är det bökigt och flytta 20 gigabyte mail. Då är det inte pengar utan arbetsinsats och tid som är valutan.
Framtiden ser ut att handla om tre stora bubblor: Apple, Microsoft och Google, där var och en av dem lever i sitt eget tätt sammankopplade ekosystem.

Murarna är höga i framtidens digitala trädgårdar. För oss användares skull får vi hoppas att det kommer in nya vässade konkurrenter med släggorna i högsta hugg.

söndag 26 augusti 2012

Adaptive Computing Signs Agreement with IQT to Develop Cloud Computing Operating System with Moab

Adaptive Computing Signs Agreement with IQT to Develop Cloud Computing Operating System with Moab

Adaptiv Computing tecknar avtal med IQT att utveckla Cloud System Computing Drift med Moab
Adaptiv Computing, en leverantör av privata moln ledning och High Performance Computing (HPC) arbetsbelastning programvara, har meddelat ett strategiskt partnerskap och teknikutveckling avtal med In-Q-Tel (IQT) för att skapa ett system moln arbetar genom att integrera Moab Cloud Suite och en open source privata moln plattform. Genom att integrera best-of-breed-komponenter avser adaptiva för att möjliggöra bredare tillämplighet av privata moln inom underrättelsetjänsten, liksom på den kommersiella marknaden.
Moab policy-baserade beslut motorn är konstruerad för att öka öppen källkod moln, vilket gör den mer effektiv och kapabel som ett moln operativsystem. Moab ger principbaserad optimering till molnet ledning, hantera resursfördelning, migration, bokningar underhåll, etcetera. Kombinera dessa funktioner med öppen källkod kan organisationer spara både tid och pengar.
"Det Moab integration med öppen källkod kommer att leda till ökad flexibilitet och kostnadsbesparingar för IQT kunder inom underrättelsetjänsten", säger Rob Clyde, VD för Adaptive Computing. "Vi är hedrade att vara en del av detta strategiska partnerskap och ser fram emot ett ömsesidigt givande förhållande."
Detta partnerskap kommer att principbaserad optimering till öppen källkod plattform som möjliggör mycket bredare införande för privata moln.
"Adaptiv Computing har omfattande erfarenhet av molnet programvara och dess unika utvecklingsmöjligheter gör företaget relevant för behoven i både regeringen och kommersiella marknaden", säger Robert Ames, Senior Vice President med ansvar för informations-och kommunikationsteknik praktik på IQT. "Vi är glada detta strategiska partnerskap kommer att bidra till att öka våra kunders tillgång till denna viktiga teknik."
Om Adaptiv ComputingAdaptiv Computing är den största leverantören av högpresterande datorer (HPC) arbetsbelastning programvara och förvaltar världens största miljö cloud computing med Moab, en självoptimerande dynamisk privat moln lösning och HPC arbetsbelastning ledningssystem. Moab, en patenterad flerdimensionell intelligens motor, levererar policybaserad styrning, så att användarna kan konsolidera och virtualisera resurser, fördela och hantera program, optimera servicenivåer och minska driftskostnaderna. Adaptiv Computing erbjuder en portfölj av Moab moln ledning och Moab HPC arbetsbelastning produkter förvaltning och tjänster som accelererar, automatisera och self-optimera IT-arbetsbelastningar, resurser och tjänster i stora, komplexa heterogena datormiljöer som HPC, datacenter och cloud.
Om IQTI-Q-Tel är en icke-vinstdrivande, strategisk värdepappersföretag som arbetar med att identifiera, anpassa och leverera innovativa tekniska lösningar för att stödja uppdrag av den amerikanska underrättelsetjänsten. Lanserades 1999 som ett privat, oberoende organisation, är IQT uppdrag att identifiera och samarbeta med företag som utvecklar banbrytande teknik som tjänar nationella säkerhetsintressen i USA. Arbeta från en framväxande strategisk plan definierar underrättelsetjänsten kritiska tekniska behov, engagerar IQT med entreprenörer, nystartade, forskare och investerare för att leverera teknik som ger överlägsen kapacitet för CIA och bredare underrättelsetjänsten.

torsdag 23 augusti 2012

Detta gäller för dig som är sambo

Detta gäller för dig som är sambo

Huvudregeln enligt sambolagen är att bostad och bohag som anskaffats för att användas gemensamt delas lika när förhållandet tar slut på grund av separation eller ena sambons död. Sådan egendom kallas samboegendom.  

Det spelar ingen roll vem som betalat. Och det är nettoegendomen som fördelas. Vardera sambon ska vid bodelningen först dra av sina skulder.

Bohag eller bostad som har skaffats tidigare ska inte delas även om det används gemensamt. Men har en sådan bostad bytts till en ny under förhållandet blir den nya samboegendom.

Vid en separation har den av er som har det största behovet av bostaden, till exempel för vårdnad av barn, rätt att få bostaden på sin lott i bodelningen.

Då krävs att den som behåller bostaden betalar halva nettomarknadsvärdet till den som tvingas flytta. Nettomarknadsvärdet är marknadsvärdet efter avdrag för skulder och den kapitalvinstskatt som hade uppstått vid en försäljning.

Sambolagen ger utökat skydd om bostaden är hyresrätt eller bostadsrätt. Även om bostaden inte skulle vara samboegendom kan det finnas fall då den som bäst behöver den får behålla bostaden. Det handlar då om vårdnad av gemensamma barn. Då får den som behåller bostaden betala hela bostadens värde till den andra.

Övrig egendom
Den egendom som inte skaffats för det gemensamma hemmet, exempelvis bilar, båtar, idrottsutrustning, går utanför delningen. Äger ni sådant gemensamt är det ett vanligt samägande. Den ena får köpa ut den andra eller så får ni sälja egendomen och dela på intäkten.

Samboavtal
Om du inte vill att lagens regler om delning ska gälla kan du skriva ett samboavtal.
Det skrivs före eller under ett förhållande och liknar ett äktenskapsförord.

● Ska vara skriftligt.
● Undertecknat av båda parter.
● Behöver varken bevittnas eller registreras.

Barn
Fadern i ett samboförhållande måste bekräfta sitt faderskap. För gifta par som får barn räknas barnen automatiskt som deras gemensamma så länge det inte framkommer något annat.

- Privata Affärers råd

Gör en förteckning
För att underlätta en delning är det viktigt att dokumentera vad som är gemensamt bohag och vad som inte är det. Gör en förteckning över det gemensamma bohaget och en annan över sådant som var och en ägde före samboförhållandet, och som alltså inte ska delas.

Vill du ha ett skydd som går längre utan att gifta dig:
1. Skriv testamente.
2. Skaffa försäkringar med förmånstagarförordnande.
3. Genom gåva eller köp kan ni också föra över hälften av bilen, båten eller annan egendom.

Privata Affärer

onsdag 22 augusti 2012

Moab Cloud Suite

Moab Cloud Suite - skapar flexibla, automatiska och adaptiva privata moln eller hybrid moln från sina olika IT-resurser.

Intelligent Cloud Management för ett agilt, Automatiserad och adaptiv datacenter
Moab ® Cloud Suite är en intelligent moln hantering end-to-end-plattform. Det ger beröringsfria optimering molntjänst över hela molntjänst livscykel, inklusive agility, kostnadsbesparingar och service prestanda.  


Moab Cloud Suite använder den patenterade motorn Moab intelligens för att automatisera tjänsten begär, anskaffning, modifiering och förvaltning baserad på multi-dimensionella politik som efterliknar verkliga beslutsfattande. Moab Cloud Suite möjliggör för organisationer att skapa flexibla, automatiska och adaptiva privata moln eller hybrid moln från sina olika IT-resurser.Maximera Cloud ROI
Med Moab Cloud Suite kan du förvandla dina befintliga heterogena fysiska och virtuella resurser och verktyg till en delad, skalbar pool av resurser. Det ger dig möjlighet att möta företagens behov snabbare och samtidigt minska kostnaderna och komplexiteten i hanteringen. End-to-end integrerad förvaltning effektiviserar användningen av din intelligenta moln bara några dagar så att du kan börja förverkliga maximal privata moln ROI såsom:

    
Minska tiden för leverans av tjänster från veckor till minuter
    
Förbättra utnyttjandet 100-200% och en 10 till 1 konsolidering av fysiska servrar till VM värdar
    
Minska tjänsteprovisionering och leveranskostnader med 60-70%
    
Minska underhållskostnaderna med 50%
    
Eliminera upp till 70% av driftavbrott incidenter orsakade av manuella konfigurationsfel
    
Förbättra SLA leverans och service prestanda
    
Minska strömförbrukningen och kostnader för molntjänster med 10-30%
    
Aktivera bättre service och resurser beslut om planering eller ens IT-kostnader re-capture
Agile Service Delivery
I dagens konkurrensutsatta värld, kan företag inte råd att vänta veckor eller månader för IT-tjänster som möjliggör nya erbjudanden till kunderna, svara på marknadsmässiga villkor, eller processförbättringar. Moab Cloud Suite erbjuder de viktigaste funktionerna du behöver för att snabba leveransen av IT-tjänster till verksamheten snabbt, effektivt och framgångsrikt inklusive:

    
Självbetjäning förfrågningar via en enkel att använda tjänstekatalog portal som snabbar leverans samtidigt IT-personal bördan och kostnaderna
    
Intelligent matchning och fördelning av resurser för att optimera utnyttjandet samtidigt tjänsten framgång
    
Auto provisionering för att snabbt leverera fysiska, virtuella fullständiga ansökan, eller anpassade tjänster på några minuter med hjälp av flexibla metoder utan admin beröring eller kostnader
    
Återbetalning eller showback för service användning med flexibla priser och laddning modeller
    
Rapportering och hantering via admin instrumentpanelen för att identifiera problem, guide planering och optimera prestanda, inklusive robusta, Splunk ®-redo moln verksamhet loggning
Automatiserad hantering
Moab Cloud Suite sträcker sig längre än bara agility leverans av tjänster av andra privata moln för att maximera de kostnadsbesparingar och effektivitet värde din privata eller hybrid moln levererar. De intelligenta flerdimensionell Moab politik möjliggör automatiserad hantering av molntjänster och resurser när kör. Enkla politiken för hantering instrumentpaneler låter administratörer enkelt förstå, konfigurera och ställa sofistikerade strategier som automatiserar hanteringen. Denna politik maximera tiden utnyttjande och eliminera manuella processer för att minska kostnaderna och komplexiteten i hanteringen, så att du kan automatisera hantering funktioner såsom:

    
Automatisk initiera levande VM migration att packa arbetsbelastning och ständigt maximera utnyttjandet
    
Auto underhåll och framtida bokningar förenklar uppdateringar, garanti och förbereda projektresurser
    
Automatisk reaktion på händelser och incidenter
    
Automatisk strömhantering som minskar strömförbrukningen och som arbetsbelastningen nivåer förändras
Adaptiv tjänster och resurser
Moab Cloud Suite utökar värdet av din privata moln med förbättrad kvalitet och prestanda. Till skillnad från andra moln-lösningar, ger den intelligenta politik som automatiskt anpassar tjänster och deras resurser för att möta SLA: s, efterfrågan och förändrade förhållanden såsom:

    
Automatisk initiera levande VM migration för att möta SLA och förbättra servicen prestanda
    
Automatisk självläkning av fysiska och virtuella tjänster
    
Automatisk avställning av tjänster för att maximera tillgänglig kapacitet genom att re-purposing
Utnyttja beprövad expertis
Adaptiv Computing har över ett decennium av erfarenhet från privata moln, högpresterande datorer, och datacenter automatisering. Våra lösningar hanterar världens största, mest dynamiska och storskalig datormiljöer över en mängd olika branscher. Moab Cloud Suite stöds av våra erfarna professionella tjänster och teknisk support team. Utnyttja sin expertis för en snabb och framgångsrik utbyggnad som garanterar maximalt värde över agility, kostnadsbesparingar och service prestandastörningar.

HPCwire: Adaptive Computing, IQT to Develop Cloud OS with Moab

HPCwire: Adaptive Computing, IQT to Develop Cloud OS with Moab

Krafttag för informationssäkerhet - Computer Sweden

Krafttag för informationssäkerhet - Computer Sweden

Myndighetssverige satsar nu hårt för att öka informationssäkerheten. En ny handlingsplan tar sikte på att såväl motverka stora krascher liknande förra årets Tietohaveri till att utbilda skolelever.

Det offentliga Sverige tar krafttag för informationssäkerheten – en ny nationell handlingsplan ska säkra samhällets informationshantering. MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, står tillsammans med fem andra myndigheter som avsändare till handlingsplanen som innehåller totalt runt 30 punkter. Det myndigheterna avser är en stabil tillgång till information, att information inte ska kunna manipuleras och inte heller stjälas ur systemen av obehöriga. Spännviden är stor, från åtgärder för att motverka allvarliga it-incidenter (liknande förra årets stora Tieto-krasch) till utbildning för skolelever.

– För att samhället ska fungera krävs att de enskilda organisationer fungerar. Samtidigt är ingen organisation autonom och det finns starka beroenden till partner och leverantörer, säger Fia Ewald,
senior handläggare på MSBs enhet för informationssäkerhet.

Viktigt innehåll i handlingsplanen är att stöd ska tas fram för bland annat hur man genomför säkerhetanalyser, säkrar bra upphandlingar och planerar kring infrastruktur och nätsäkerhet. Andra åtgärder är att utreda vilka utbildningsbehov det finns i samhället, öka säkerheten i kommunikationerna och utveckla stöd för privata och offentliga aktörers informationssäkerhetsarbete.

– Generellt kan man säga att informationshanteringen har utvecklats snabbare än medvetandet av nödvändigheten med god säkerhet, säger Fia Ewald.

Innehållet i den nya handlingsplanen är inte regler som ska följas, utan beskriver det arbete som MSB och de övriga myndigheterna bakom handlingsplanen själva ska genomföra. Innehållet i handlingsplanen är inte bara till för offentliga aktörer – förhoppningen är att även privata aktörer ska visa intresse för innehållet.

– Tieto-incidenten och andra liknande händelser har visat vilka allvarliga konsekvenser i informationssäkerheten kan få i samhället. Handlingsplanen är ett steg för att insatserna för att förbättra säkerheten ska komma ikapp, säger Fia Ewald.
 

tisdag 21 augusti 2012

Känsliga data intar molnet - Computer Sweden

Känsliga data intar molnet - Computer Sweden

24 affärsappar för Android - Computer Sweden

24 affärsappar för Android - Computer Sweden

Pocketcloud
Från: Wyse
Basversion för en dator: gratis
Betalversion med koppling till flera datorer: 5 dollar/månad.
Finns på IOS också? Ja.

Pocket Cloud ger säker fjärranslutning till en ”vanlig” Mac- eller Windowsdator från en Androidtelefon eller platta. Man kommer åt filer, foton och program som Powerpoint och Photoshop. Nyligen tillkom funktionen ”Explore” som ger en smidig överblick över den anslutna datorns filsystem. Man kan faktiskt hitta vad man söker från en liten telefonskärm. Funktion för lagring i molnet är under utveckling.

24 affärsappar för Android

Mr Number
Från: Mr Number
Gratis (om du tillåter att programmet söker igenom din adressbok).
1,99 dollar/månad (om du inte tillåter det).
Finns inte för IOS (Apples Iphone och Ipad).

Ett spam- och irritationsfilter för telefonsamtal och sms. Det är en kombination av funktioner från flera appar. Det ingår nummerpresentation som visar vilket nummer samtalet kommer ifrån. Du kan blockera irriterande nummer, till och med rapportera dem. Skilda blockeringslistor för telefonsamtal och sms. Oklart tills vidare med funktion i Sverige.


Mr Number
Från: Mr Number
Gratis (om du tillåter att programmet söker igenom din adressbok).
1,99 dollar/månad (om du inte tillåter det).
Finns inte för IOS (Apples Iphone och Ipad).

Ett spam- och irritationsfilter för telefonsamtal och sms. Det är en kombination av funktioner från flera appar. Det ingår nummerpresentation som visar vilket nummer samtalet kommer ifrån. Du kan blockera irriterande nummer, till och med rapportera dem. Skilda blockeringslistor för telefonsamtal och sms. Oklart tills vidare med funktion i Sverige.

måndag 20 augusti 2012

Succé för räntebevisen

Succé för räntebevisen: Succé för räntebevisen

Den nya sparformen räntebevis har blivit en succé. Sedan Nordea lanserade bevisen i våras har 2,3 miljarder kronor placerats i dem. Detta skriver Dagens industri. 

På Nordea är man överraskade över det stora intresset.
– Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att det skulle bli så här stort, säger Peter Frösell, chef för investeringsprodukter på Nordea Markets till Di.

Som en jämförelse har det placerats 6 miljarder kronor i den etablerade sparformen räntefonder hittills i år.
Enligt Avanzas sparekonom Claes Hemberg har trenden de senaste åren varit att spararna sökt sig till mindre volatila placeringar. De har lämnat aktieplaceringar och sökt sig först till obligationer sedan till företagsobligationsfonder och nu till räntebevis.

Den stora skillnaden mellan räntebevis och företagsobligationsfonder ligger att du i ett räntebevis är exponerad mot ett enskilt företag medan du i en företagsobligationsfond får en större riskspridning då pengarna placeras i obligationer utgivna av en mängd olika bolag.

– Det som lockar med sparformen är att den ger en bra ränta på 4-8 procent per år. Pengarna lånas ut till stabila bolag, inte till bolag som exempelvis Nordic Mines, säger Claes Hemberg till Di.

Nordea erbjuder i dagsläget räntebevis i nio bolag, till exempel Volvo, Carlsberg och Volkswagen.
Den typiske spararen enligt Claes Hemberg är en äldre erfaren sparare med runt 800 000 kronor i besparingar. Snittsparande i räntebevis ligger på 69 000 kronor per kund. Minimum är 10 000 kr.
Räntebevisen omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.

Privata Affärer

söndag 19 augusti 2012

Modell för klassificering av information.pdf (application/pdf Object)

Modell för klassificering av information.pdf (application/pdf Object)

Modell för klassificering
av information
Rekommendationer
Version 1.0
2
Kontaktpersoner:
Per Oscarson,MSB: per.oscarson@msbmyndigheten.se
Wiggo Öberg, MSB: wiggo.oberg@msbmyndigheten.se
Bengt Rydstedt, SIS: bengt.rydstedt@sis.se
Modell för klassificering av information, Version 1.0, 2009-05-25
Publikationsnummer: MSB 0040-09
3
Förord
Information i alla dess former är en viktig tillgång i samhället som behöver
lämpligt skydd. Framväxten av ett samhälle som i ökad omfattning bygger på
att information hanteras elektroniskt skapar behov av modeller och metoder
för att lägga grunden till detta skydd.
Regeringens handlingsplan för utvecklingen av en elektronisk förvaltning anger
informationssäkerhet och säkerhet vid elektroniskt informationsutbyte som
särskilt viktigt. Om information skall utbytas och förmedlas säkert måste det
finnas gemensamma modeller för att värdera information för att så långt det är
möjlig skapa skyddsnivåer som överensstämmer.
I den handlingsplan för informationssäkerhet som förvaltas av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap (MSB) återfinns kapitlet ”Informationssäkerhet
i verksamheter”. Ett flertal av åtgärdsförslagen i kapitlet innebär att
MSB, i samverkan med myndigheter och andra organisationer, tillhandahåller
stöd som underlättar informationssäkerhetsarbetet och att tillämpa LIS
(Ledningssystem för Informationssäkerhet – SS-ISO/IEC 27001 och SSISO/
IEC 27002), som sedan 1 januari 2008 är föreskrivet för statliga
myndigheter.
Grundläggande informationssäkerhet är ett projekt som hanterar några av
dessa åtgärdsförslag. Denna modell för klassificering av information är ett
första resultat av projektet och ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) tillsammans med Swedish Standards Institute (SIS).
Projektgruppen som har tagit fram modellen består av följande personer:
Per Oscarson (projektledare), Helena Andersson, Bengt Janulf, Roger
Karlsson, Bertil Lindberg och Wiggo Öberg, KBM/MSB, Jan-Olof Andersson,
Läkemedelsverket, Ulf Ekengren, och Göran Hägnemark, Meile AB, Dan
Larsson, FRA, Bengt Rydstedt, SIS, Mats Ohlin och Dag Ströman, FMV, Lars
Söderlund, Alliansor AB samt Fredrik Karlsson, Örebro universitet.
Detta är en första version av modellen. Efter praktisk tillämpning i
verksamheter kan modellen komma att revideras utifrån gjorda erfarenheter.
Modellen kan i framtiden även bli en grund för enhetliga riktlinjer för
säkerhetsåtgärder för de olika klasser av information som definieras i
modellen.
I enlighet med handlingsplanen planeras en mer utförlig vägledning och metod
för att stödja organisationers hantering av informationstillgångar (inventering,
värdering, klassificering m m) i syfte att stödja organisationers arbete med att
tillämpa LIS.
Stockholm i maj 2009
Wiggo Öberg,MSB Bengt Rydstedt, SIS
Tf. Chef, informationssäkerhetsenheten Projektledare TK 318, informationssäkerhet
4
Innehållsförteckning
1. Klassificering av information .................................................. 5
1.1 Kriterier för klassificeringen ...................................................5
1.2 Konsekvensnivåer ................................................................5
1.3 Del i ledningssystemet ..........................................................5
2. Modell för klassificering av information .................................. 7
2.1 Säkerhetsaspekter................................................................7
2.2 Konsekvensnivåer ................................................................8
2.3 Klassificeringsmodellen i matrisform.......................................9
3. Tillämpning av modellen....................................................... 10
3.1 Mottagare av modellen........................................................ 11
3.2 Vad ska klassificeras? .........................................................11
3.3 Juridiska aspekter...............................................................11
3.4 Tidsaspekten .....................................................................12
5
1. Klassificering av information
Klassificering av information är en grundläggande aktivitet för att information
och resurser ges nödvändigt skydd. Det är informationen som är
skyddsobjektet, d v s det som ska skyddas.
Information av olika slag är en viktig tillgång för en organisation. Enligt SIS
Handbok 550 är informationstillgångar en organisations information och de
resurser som används för att hantera informationen, t ex programvaror,
tjänster och fysiska tillgångar. Klassificeringsmodellen som presenteras här
behandlar den primära delen av tillgångarna, d v s informationen i sig. Av
praktiska skäl kan dock system och andra resurser klassificeras, t ex om dessa
är starkt knutna till viss information.
Informationen ska klassificeras utifrån den funktion och betydelse för
verksamheten som den har och de konsekvenser det medför om informationen
skulle hanteras felaktigt, försvinna, komma i orätta händer etc.
1.1 Kriterier för klassificeringen
Klassificering av information görs utifrån flera kriterier. De kriterier som tas
upp i LIS (d v s SS-ISO/IEC 27000-serien) är värde, legala krav, känslighet och
betydelse för organisationens verksamhet. Även andra kriterier kan dock vara
relevanta för den egna organisationen.
1.2 Konsekvensnivåer
I modellen klassificeras information utifrån de konsekvenser som oönskad
påverkan på informationens kvalitet bedöms leda till. Konsekvenserna värderas
i termer av oönskad påverkan på verksamheten eller annan part till följd av
otillräcklig konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet. Om exempelvis
organisationen lider allvarlig skada av att viktig information för verksamheten
blir tillgänglig för obehöriga, ska informationen placeras i en klass med hög
konsekvensnivå avseende konfidentialitet.
1.3 Del i ledningssystemet
Den här beskrivningen överensstämmer med ledningssystem enligt SSISO/
IEC 27001. Vid upprättande av ett ledningssystem (d v s planeringsfasen i
PDCA-cykeln1) är ett huvudsteg att hantera organisationens risker. Den
processen beskrivs översiktligt i SS-ISO/IEC 27001. I standarden för
riskhantering (SS-ISO/IEC 27005) finns en något mer utförlig vägledning för
identifiering och värdering av informationstillgångar, vilket är en viktig del i
1 Med PDCA-cykeln avses processen Plan-Do-Check-Act enligt ledningssystem för
informationssäkerhet, SS-ISO/IEC 27001 (Planera-Genomföra-Följa upp-Förbättra).
6
denna process. I figur 1 återfinns en översiktlig illustration av var klassificering
av information återfinns i informationssäkerhetsprocessen enligt LIS.
Figur 1: Klassificeringen i informationssäkerhetsprocessen
Klassificeringen kan även fungera som ett stöd och beslutsunderlag vid
motivering av investeringar inom informationssäkerhet för en organisations
verksamhetsledning.
7
2. Modell för klassificering av
information
Modellen avses utgöra grund för angivandet av lämpliga säkerhetsåtgärder
anpassade till respektive informations värde och utgör alltså en förutsättning
för att likvärdig information ges ett konsistent skydd, oavsett var eller i vilken
organisation den förekommer.
2.1 Säkerhetsaspekter
Klassificeringsmodellen omfattar de tre informationssäkerhetsaspekterna
konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Det finns i Sverige två allmänt
vedertagna definitioner av dessa aspekter: i SIS Handbok 550 och i SS-ISO/IEC
27001. Modellen kan användas med utgångspunkt från definitionerna i båda
dessa dokument, se tabell nedan.
Säkerhetsaspekt SIS Handbok 550 SS-ISO/IEC 27001
Konfidentialitet Skyddsmål att innehållet i
informationsobjekt (eller
ibland dess existens) inte
får göras tillgängligt eller
avslöjas för obehöriga
Egenskapen att information
inte tillgängliggörs eller
avslöjas till obehöriga
individer, enheter, eller
processer
Riktighet Skyddsmål att information
inte förändras, vare sig
obehörigen, av misstag
eller på grund av
funktionsstörning
Egenskapen att skydda
exaktheten och
fullständigheten gällande
tillgångar
Tillgänglighet Skyddsmål där
informationstillgångar skall
kunna utnyttjas i förväntad
utsträckning och inom
önskad tid
Egenskapen att vara
åtkomlig och användbar vid
begäran av behörig enhet
Andra aspekter kan givetvis förekomma i en organisations klassningsarbete,
såsom spårbarhet, oavvislighet mm, men behandlas inte i denna generella
modell. Spårbarhet kan exempelvis både ses som en särskild aspekt för
klassificering och som en säkerhetsåtgärd för att tillgodose krav på
konfidentialitet och riktighet.
8
2.2 Konsekvensnivåer
I denna modell anges informationens värde genom att relatera den till
konsekvensen som förlust av, otillåten spridning av eller annan skada på
informationen, leder till. Varje säkerhetsaspekt (konfidentialitet, riktighet,
tillgänglighet) är i modellen värderad i en av tre nivåer av sådana
konsekvenser: måttlig, betydande respektive allvarlig nivå.
I ett senare steg (efter riskanalysen där hänsyn tagits till sannolikheten för
olika hot) utgör konsekvensnivåerna ett av de primära ingångsvärdena vid
bedömningen av vilka krav sombör ställas på skyddet av information.
Måttliga konsekvenser
Definition:
Förlust av konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet hos information som
innebär måttlig negativ påverkan på egen eller annan verksamhet och dess
tillgångar, eller på enskild individ.
Förklaring:
Med måttlig negativ påverkan avses t ex förlust av konfidentialitet, riktighet
eller tillgänglighet som för egen eller annan verksamhet kan a) orsaka en
minskning i förmågan att lösa verksamhetsuppgifterna i en utsträckning och
varaktighet innebärande att verksamhetens primära uppgifter kan fullföljas,
men att effektiviteten är påvisbart reducerad; b) resultera i mindre skador på
verksamhetens tillgångar; c) resultera i smärre ekonomiska förluster; d)
förorsaka begränsad negativ påverkan på enskild individs rättigheter eller
hälsa.
Betydande konsekvenser
Definition:
Förlust av konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet hos information som
innebär betydande negativ påverkan på egen eller annan verksamhet och dess
tillgångar, eller på enskild individ.
Förklaring:
Med betydande negativ påverkan avses t ex förlust av konfidentialitet, riktighet
eller tillgänglighet som för egen eller annan verksamhet kan a) orsaka en
signifikant minskning i förmågan att lösa verksamhetsuppgifterna i en
utsträckning och varaktighet innebärande att verksamhetens primära uppgifter
kan fullföljas, men att effektiviteten är påtagligt reducerad; b) resultera i
betydande skador på verksamhetens tillgångar; c) resultera i betydande
ekonomiska förluster, eller d) förorsakar betydande negativ påverkan på
enskild individs rättigheter eller hälsa.
Allvarliga konsekvenser
Definition:
Förlust av konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet hos information som
innebär allvarlig eller katastrofal negativ påverkan på egen eller annan
verksamhet och dess tillgångar, eller på enskild individ.
9
Förklaring:
Med allvarlig/katastrofal negativ påverkan avses t ex förlust av konfidentialitet,
riktighet eller tillgänglighet som för egen eller annan verksamhet kan a) orsaka
en allvarlig begränsning i förmågan att lösa verksamhetsuppgifterna i en
utsträckning och varaktighet innebärande att verksamheten inte kan fullgöra
en eller flera av sina primära uppgifter; b) resultera i omfattande skador på
verksamhetens tillgångar; c) resultera i stora ekonomiska förluster, eller d)
förorsakar allvarligt negativ påverkan på enskild individs rättigheter eller liv
och hälsa.
Det bör noteras att konsekvenser som uppstår externt, utanför den egna
organisationen (”annan verksamhet”) skall tas med vid bedömningen. Detta är
särskilt aktuellt för information som är kritisk för olika typer av samhällsviktiga
funktioner.
2.3 Klassificeringsmodellen i matrisform
Säkerhetsaspekt
Konsekvensnivå
Konfidentialitet Riktighet Tillgänglighet
Allvarlig Information där förlust av
konfidentialitet innebär
allvarlig/katastrofal
negativ påverkan på egen
eller annan organisation
och dess tillgångar, eller
på enskild individ.
Information där förlust av
riktighet innebär
allvarlig/katastrofal
negativ påverkan på egen
eller annan organisation och
dess tillgångar, eller på
enskild individ.
Information där förlust av
tillgänglighet innebär
allvarlig/katastrofal
negativ påverkan på egen
eller annan organisation och
dess tillgångar, eller på
enskild individ.
Betydande Information där förlust av
konfidentialitet innebär
betydande negativ
påverkan på egen eller
annan organisation och
dess tillgångar, eller på
enskild individ.
Information där förlust av
riktighet innebär
betydande negativ
påverkan på egen eller
annan organisation och dess
tillgångar, eller på enskild
individ.
Information där förlust av
tillgänglighet innebär
betydande negativ
påverkan på egen eller
annan organisation och dess
tillgångar, eller på enskild
individ.
Måttlig Information där förlust av
konfidentialitet innebär
måttlig negativ påverkan
på egen eller annan
organisation och dess
tillgångar, eller på enskild
individ.
Information där förlust av
riktighet innebär måttlig
negativ påverkan på egen
eller annan organisation och
dess tillgångar, eller på
enskild individ.
Information där förlust av
tillgänglighet innebär
måttlig negativ påverkan
på egen eller annan
organisation och dess
tillgångar, eller på enskild
individ.
Ingen eller
försumbar*
Information där det inte
föreligger krav på
konfidentialitet, eller där
förlust av konfidentialitet
inte medför någon eller
endast försumbar
negativ påverkan på egen
eller annan organisation
och dess tillgångar, eller
på enskild individ.
Information där det inte
föreligger krav på riktighet,
eller där förlust av riktighet
inte medför någon eller
endast försumbar negativ
påverkan på egen eller
annan organisation och dess
tillgångar, eller på enskild
individ. **
Information där det inte
föreligger krav på
tillgänglighet, eller där
förlust av tillgänglighet inte
medför någon eller endast
försumbar negativ
påverkan på egen eller
annan organisation och dess
tillgångar, eller på enskild.
**
* Då information som bedöms höra till denna nivå inte medför någon eller endast försumbar
negativ påverkan, är det inte nödvändigt att genomföra någon risk- och hotanalys i senare
skeden. Av samma anledning blir information som hör till denna nivå inte föremål för några
särskilda skyddsåtgärder. Nivån finns med i modellen för att den ska vara komplett och
omfatta alla olika typer av information.
** Denna klassning kan förväntas vara mycket sällsynt.
10
3. Tillämpning av modellen
Tillämpning av modellen innebär att verksamheten placerar in sin information
i de olika konsekvensnivåerna. Varje typ information ska klassificeras i en av
konsekvensnivåerna för varje säkerhetsaspekt (konfidentialitet, riktighet,
tillgänglighet). Notera att varje säkerhetsaspekt skall klassificeras separat; en
viss informationstyp kan alltså ges olika konsekvensnivå för respektive aspekt.
Möjlighet till, och risker vid, aggregering av information (i synnerhet när det
gäller hänsyn till konfidentialitet) bör beaktas och är ofta starkt beroende av
berörda, förekommande informationstyper.
Strävan är att åstadkomma en konsistent bedömning av en och samma
informations värde – oavsett var (eller hos vilken organisation) informationen
hanteras. Ansvaret för den slutliga bedömningen av säkerhetsåtgärder och
accepterande av kvarstående risker ligger som alltid på den informationshanterande
organisationen.
Tillgänglighet är normalt ett verksamhetskrav. Utan tillgång till för verksamheten
nödvändig information kan organisationsuppgifterna inte fullgöras.
Normalt skapas tillgänglighet genom olika tekniska och/eller administrativa
åtgärder baserade på extra kopior, redundant lagring etc. Det är normalt inte
rimligt att märka enskilda informationsmängder med någon typ av
tillgänglighetsmärkning. Däremot leder de övergripande verksamhetskraven på
tillgänglighet, i ett senare skede, till krav på specifika egenskaper hos de
informationshanterande systemen. Det är därför viktigt att kunna identifiera
de olika informationstyper som förekommer i verksamheten och därefter (för
varje typ) ange på vilken nivå tillgänglighetsbehovet ligger.
Notera att förlust av tillgänglighet kan graderas. Förlust kan uppstå genom
fördröjning (där tidsgränser för allvarlig, betydande etc. är beroende av
sammanhanget) eller genom att information förstörts.
Behov av att säkerställa spårbarhet föreligger ofta i de realiserade systemen.
Spårbarhetskrav finns tydligast i samband med hanteringen av konfidentiell
information, men också ofta när det gäller krav på riktighet. Liksom vad gäller
tillgänglighetskraven, säkerställs spårbarhet normalt genom olika kontrollåtgärder
i systemen, t ex genom loggning och oavvislighetsfunktioner.
Mer utförliga exempel för hur vanliga informationstyper kan klassificeras
kommer att beskrivas i en separat vägledning. Även vägledningar för val av
säkerhetsåtgärder och riskhantering planeras.
11
3.1 Mottagare av modellen
Huvudansvaret för en organisations hantering av information ligger alltid
ytterst hos organisationsledaren. Denne eller denna delegerar normalt ut
uppgifter till internt ansvariga för olika funktioner. Nyckelroller vid
användning av klassificeringsmodellen är verksamhetsansvarig, informationsägare,
funktionsföreträdare eller motsvarande, eftersom dessa normalt är
ansvariga för att information inom deras verksamhetsansvar får en korrekt
klassificering.
Att tillämpa modellen kan också vara ett verktyg för att öka förståelsen och
medvetenheten hos olika aktörer i en verksamhet. En viktig mottagare är de
individer som arbetar med att anskaffa och/eller bygga system som skall stödja
verksamheten. Att förankra modellen med tillhörande riktlinjer, lathundar och
liknande hos medarbetare, är ett viktigt led i att nå en hög kvalitet i hantering
av verksamhetens information.
3.2 Vad ska klassificeras?
Modellen förutsätter att all information som hanteras inom myndigheten skall
klassificeras. Här åsyftas inte att i varje situation klassificera varje enskilt
informationsobjekt/dokument. I stället bör den inledande identifieringen syfta
till att identifiera de grupper eller huvudtyper av den hanterade informationen.
Syftet är att undvika att man av misstag inte tar med vissa typer av
information.
Modellen utgår från information som det primära skyddsobjektet och det som
ska klassificeras. Det är informationen som har det primära värdet för
organisationen och det är detta värde, uttryckt som konsekvensnivå, som
tillsammans med och riskanalysen skall styra i vilken grad och på vilket sätt
informationen ska skyddas.
3.3 Juridiska aspekter
Modellen är generell och definierar inte legala krav i specifika klasser. I
enlighet med LIS är legala krav ett av flera ingångsvärden vid klassificering av
information. Legala krav kan styra krav på alla de tre säkerhetsaspekterna
konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Exempel:
 krav på konfidentialitet i 9 kap 7 § Lag (2007:1091) om offentlig
upphandling,
 krav på riktighet i 6 § Arkivlagen (1990:782), och
 krav på tillgänglighet i 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
Konfidentialitet innebär att ingen obehörig ska ha åtkomst till informationen.
Konsekvensnivån med avseende på konfidentialitet har inget annat syfte än att
vara ingångsparameter vid bedömning av skyddsbehov. Det ska inte jämställas
med ett beslut att sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) gäller för en viss
12
informationsmängd. Sådan rättslig sekretessprövning skall alltid göras i
samband med begäran om utlämning av informationen.
Detta innebär dock inte att man ska bortse från sekretesslagens bestämmelser.
Information som bedöms kunna komma att ges sekretesskydd enligt
sekretesslagen bör hanteras med försiktighet för att myndigheten inte skall
riskera att bryta mot sekretesslagens krav på konfidentialitet om lagen visar sig
vara tillämplig. Information som kan sekretessbeläggas enligt sekretesslagen
har generellt sett ett högt skyddsvärde när den exempelvis rör rikets säkerhet,
brottsbekämpning eller enskilds personliga förhållanden. Det kan även
anmärkas att allmänna handlingar som bedöms troligtvis vara offentliga vid
begäran om utlämning trots detta inte bör ges den lägsta konsekvensnivån
(”ingen eller försumbar”) när det gäller konfidentialitet. Omständigheterna i
det enskilda fallet kan göra att även till synes harmlös information kan komma
att få sekretesskydd.2
Det bör också noteras att Förordningen om intern styrning och kontroll
(2007:603) ställer generella krav på en myndighet och dess förmåga att leva
upp till sitt förvaltningsansvar. Dessa krav bör därför kunna relateras till de
säkerhetsåtgärder som följer av nivån ”måttlig”.
3.4 Tidsaspekten
Organisationen och dess omvärld förändras ständigt och organisationens
information likaså. Nytt innehåll i eller ny prioritering av verksamheten kan få
konsekvenser för värdering och klassificering av information. Detta ska ses som
en ständig förbättringsprocess i likhet med allt säkerhetsarbete. Viss
information är av sådan typ att den vandrar mellan olika klasser i modellen
över tiden, exempelvis upphandlingsinformation. Det är upp till ansvarig
informations-, systemägare eller motsvarande att tillse att information är
värderad på rätt sätt vid varje tidpunkt.
2 Detta gäller exempelvis om man har anledning att anta att utlämnandet av en
personuppgift skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen
(1998:204), se 7:16 sekretesslagen.
13
MSBMyndigheten för samhällsskydd och beredskap
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msbmyndigheten.se
Publ.nrMSB 0040-09

lördag 18 augusti 2012

Where's My Droid

Where's My Droid

Så spårade han sin stulna mobiltelefon - på en timme - IDG.se

Så spårade han sin stulna mobiltelefon - på en timme - IDG.se

Patrik blev bestulen, men fann mobiltjuven på en timme - tack vare spårningstjänsten i telefonen. Så gör du för att hitta din försvunna mobil.

En stulen mobil kostar några tusenlappar att ersätta. Men den ger också en väg rakt in i mejlen, Facebook-kontot och till sms. Som tur är finns det sätt att spåra den. Patrik Christensen ­berättar om hur han fick tillbaka sin stulna Iphone – redan samma dag.

Det var en vanlig skoldag på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, december 2011. Patrik Christensen hade webbdesignlektion när läraren bad honom komma fram. Kvar på bordet, mellan skärmen och tangentbordet, låg hans Iphone. När han kom tillbaka till sin plats bara några minuter senare var den borta.

Först trodde Patrik Christensen att det var någon i klassen som drev med honom, men när han fick höra att en man i 30-årsåldern hade kommit in i dator­salen och lämnat lika snabb som han kom började han misstänka en riktigt fräck stöld.
– Det var som en chock. Allt finns ju på telefonen nu för tiden, sms, mejl, Facebook. Man känner sig naken utan sin ­telefon, säger han.

Samma sak gäller de flesta som har en smart mobil i dag. Med lösenord till e-postkonton och sajter sparade i telefonen kan vem som helst som lägger vantarna på den komma åt i princip all ens kommunikation på nätet. Många har också sparat annat på telefonen – anteckningar och nedsparade filer till exempel.

En prick på kartan

Direkt när Patrik Christensen hade upptäckt stölden slog det honom att han inte hade kodlåset aktiverat. Men Patrik ­Christensen är en van Mac- och Iphone-användare och hade aktiverat Icloud. Han visste att han med hjälp av tjänsten skulle kunna ta sig in i telefonen, slå på kodlåset och till och med tömma den på innehåll – även efter att den blivit stulen. Han sprang direkt till skolans dator och loggade in. Väl inne på sajten kunde han se exakt hur hans telefon rörde sig genom Göteborg. På kartan rörde sig pricken som markerade telefonens position ned för Avenyn, förbi Kungsportsplatsen, in i gallerian Nordstan och vidare mot central­stationen. Troligtvis hade tjuven ingen aning om att han kunde spåras via nätet, men snart skulle det gå upp för honom.



Kvar på skolan lånade Patrik Christensen en klasskamrats telefon och ringde polisen för att anmäla stölden. Polisen som svarade ställde några rutinfrågor, bland annat om han hade någon aning om vem som kunde ha begått brottet.
”Ja, jag spårar den just nu”, ­svarade Patrik Christensen.
– Då blev hon helt stum. Sedan bad hon mig vänta. Jag visste ju exakt var telefonen fanns.

Lotsade polisen rätt

Samtalet kopplades vidare till en polisman som visade sig vara perfekt för uppdraget. Han hade aldrig jagat en tjuv som ovetande bar omkring på en gps-sändare, men han berättade att han hade experimenterat med funktionen själv. Kanske tyckte han till och med att det kändes spännande att få prova den i skarpt läge.

Medan ­Patrik Christensen satt kvar vid datorn, med sin ­Iphones position på kartan framför sig och telefonen i örat startade en jakt på Göteborgs gator. Han berättade hur mannen rörde sig och poliserna följde efter. Den misstänkta mannen tycktes hoppa på bussar och spårvagnar, hela tiden med polisen hack i häl. Pricken på kartan ökade ­farten.
– Han sprang överallt, han märkte nog att polisen letade efter honom.

Jakten blev minst sagt dagens händelse på skolan när både
elever och läraren flockades runt Patrik Christensens dator. Någon ­
lektion fanns det inte tid till. Till slut hamnade polisen på samma spårvagn. Patrik Christensen slog via Icloud på telefonens ljudsignal och skickade ett meddelande till den. Polispatrullen hörde hur det lät från innerfickan på en man på spår­vagnen och det hela var över.
– Han erkände att det inte var hans telefon. Annars hade det blivit krångligare.

Mobilen tillbaka på en timme

Mindre än en timme efter stölden var telefonen beslagtagen och redan samma kväll fick Patrik Christensen tillbaka den, allt tack vare att han hade aktiverat spårningsfunktionen. Alla borde passa på att slå på den innan någonting händer, tycker han.
– Det kostar ju ingenting. Att köpa en ny telefon går på några tusenlappar, men informationen på den kan vara extremt värdefull.

Det är ovanligt att telefoner kan spåras så snabbt, men det finns mängder med exempel på när en gps använts för att ­lokalisera en borttappad eller stulen mobiltelefon. I vintras blev en 23-årig kvinna i Sundsvall av med sin mobil vid ett krogbesök. Hon åkte hem, slog på datorn och kunde guida polisen till tjuven som greps vid en bensinstation. I Helsingborg använde en 13-årig flicka sin Ipad för att spåra sin väska som någon hade stulit. På ett fik hittade polisen en 64-årig man som satt och knappade på flickans mobil.

Tiotusentals mobiltelefoner kommer på villovägar i Sverige varje år. Det rör sig om stölder, rån och borttappade telefoner. Bara försäkringsbolaget Trygg-Hansa uppger att företaget årligen har omkring 15 000 ärenden som rör försvunna eller skadade mobiler.
– Vi kanske inte tänker på att de är dyra och stöld­begärliga. Man lägger telefonen på kafébordet, går och hämtar kaffe. När man kommer tillbaka är den borta, säger Håkan Franzén, produktspecialist på Trygg-Hansa till tidningen NWT. l




Sida 1 / 2