tisdag 30 juli 2013

Så ska Lenovo utmana Dropbox - Computer Sweden

Så ska Lenovo utmana Dropbox - Computer Sweden

Den kinesiska pc-tillverkaren har börjat testa en ny molntjänst som riktar sig till konsumenter.  

Lenovo har börjat testa en ny molntjänst som går under namnet Reach. I nuläget är testerna begränsade till utvalda utvecklare, men senare detta kvartal kommer allmänheten att kunna vara med och pröva den kommande tjänsten.

Reach kommer erbjuda fem gigabyte lagringsutrymme som kan användas för att lagra exempelvis filmer, musik och bilder. Filerna kan sedan delas mellan datorer och mobila enheter. Enligt Lenovo kommer Reach även erbjuda användarna möjligheten att logga in på olika webbplatser och tjänster med endast ett lösenord.

Molntjänsten kommer att stödja Windows, Android och IOS. Den allmänna testversionen som kommer att bli tillgänglig senare detta kvartal kan inledningsvis endast testas av användare i USA och Kanada.

http://youtu.be/QV9YBXJEw0U

http://www.youtube.com/watch?v=QV9YBXJEw0U

IDG News 

trendwatching.com: Consumer trends and insights from around the world

trendwatching.com: Consumer trends and insights from around the world

Kickstarter

Kickstarter

Bringing creativity to life

Curious about how it works?
Learn more  
 
 

Chip In - Home Page

Chip In - Home Page

Chip In

Crowdsource your new Windows PC for college and get Office 365 University included! We've already contributed the first 10%.
How does it work?

  1. Select your Windows PC.
  2. Create your profile and ask your friends and family to contribute to your goal.
  3. Fund your PC. Once you reach your goal, we’ll ship your new PC to you with Office 365 University included*. Remember: Windows has already contributed 10% off the PC cost.
    Get Started.

fredag 26 juli 2013

Stora prisskillnader för mobilt bredband

Stora prisskillnader för mobilt bredband

99 kronor eller 399 kronor i månaden för ett mobilt bredband. Men det är inte bara priset som skiljer, enligt en jämförelse som Aftonbladet har gjort. 

Många satsar på mobilt bredband inför semestern för att kunna vra uppkopplad.
Men vad kostar det egentligen?
Aftonbladet har tillsammans med Phone House jämfört priserna hos de fyra operatörerna - Telia, Tre, Tele 2 och Telenor.
Priserna skiljer mycket både mellan operatörerna och innehållet i de olika abonemmangen.
Den som inte är beroende av snabbt internet och hög kapacitet behöver inte satsa på ett av de dyrare paketen. Det kan räcka gott med ett av de ”mindre” paketen. Men det viktigaste är att man funderar över sitt behov innan man tecknar ett abonemmang, menar de experter Aftonbladet talat med.
– Det lönar sig ofta att jämföra mellan olika operatörer innan man väljer abonnemang och det är viktigt att tänka på vad man har för behov av hastighet och hur mycket data man kommer att göra av med per månad, så att man inte betalar för mer än man faktiskt gör av med. För en familj kan det vara praktiskt med ett abonnemang där en trådlös router ingår så att fler kan surfa till exempel i sommarstugan eller i båten, säger Jonny Malmlöf, PR-ansvarig på Phone house.


Small
Tre, 3 Maxfart 3GB
Datamängd: 3 GB
Max hastighet: 32 Mbit/s
Pris: 99 kronor/månad

Telia, Telia Mobilt Bredband 2GB
Datamängd: 2 GB
Max hastighet: 40 Mbit/s
Pris: 99 kronor/månad

Tele 2, Mobilt Bredband Small
Datamängd: 2 GB
Max hastighet: 5 Mbit/s
Pris: 79 kronor/månad

Telenor, Surf Small
Datamängd: 4 GB
Max hastighet: 40 Mbit/s
Pris: 199 kronor/månad

   Medium
Tre, 3 Maxfart 30GB
Datamängd: 30 GB
Max hastighet: 64 Mbit/s
Pris: 199 kronor/månad

Telia, Telia Mobilt Bredband 6 GB
Datamängd: 6 GB
Max hastighet: 40 Mbit/s
Pris: 299 kronor/månad

Tele 2, Mobilt Bredband Medium
Datamängd: 15 GB
Max hastighet: 15 Mbit/s
Pris: 199 kronor/månad

Telenor, Surf Medium
Datamängd: 8 GB
Max hastighet: 100 Mbit/s
Pris: 299 kronor/månad

Large
   Tre, 3 Maxfart Fri Surf
Datamängd: 100 GB
Max hastighet: 64 Mbit/s
Pris: 299 kronor/månad

Telia, Telia Mobilt Bredband 10 GB
Datamängd: 10 GB
Max hastighet: 40 Mbit/s
Pris: 399 kronor/månad

Tele 2, Mobilt Bredband Large
Datamängd: 40 GB
Max hastighet: 25 Mbit/s
Pris: 229 kronor/månad

Telenor, Surf Large
Datamängd: 12 GB
Max hastighet: 100 Mbit/s
    Pris: 399 kronor/månad

Fredrik Nejman, fredrik.nejman@privataaffarer.se

Lägre pension nästa år

Lägre pension nästa år

Pensionen sänks nästa. I snitt blir det 200 kronor mindre i månaden, meddelade Pensionsmyndigheten under fredagen. 

Inkomst- och tilläggspensionen kommer att sänkas med 2,7 procent nästa år.
Det betyder ungefär 200 kronor mindre i månaden efter skatt för 1,2 miljoner pensionärer.


Enligt Pensionsmyndigheten beror försämringen på att pensionsskulden ökat mer än tillgångarna. En anledning är att sysselsättningen inte ökat och därmed har inte inbetalningarna till pensionsavgifter blivit den önskade.

— Om fler jobbar så ökar inbetalningarna av pensionsavgifter men sysselsättningen var relativt oförändrad 2012 jämfört med 2011. AP-fonderna bidrog positivt till tillgångarna med en avkastning på 11,6 procent eller 101 miljarder kronor. Men däremot ökade pensionsskulden på grund av den höga uppräkningen av pensioner och pensionsrätter mellan 2012 och 2013, säger Annika Sundén, ställföreträdande generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Pensionsförsämringarna kommer också att synas för flera miljoner yrkesverksamma svenskar. När pensionsbeskedet skickas ut kommer den förväntade pensionen att ha skrivits ned med 1,1 procent.

Pensionsmyndigheten har lämnat ett förslag till regeringen om förändringar så att inkomstpensionens värde varierar mindre år från år.
Fredrik Nejman, fredrik.nejman@privataaffarer.se

torsdag 25 juli 2013

Börstjänaren - Aktieanalys och utbildning | Nu med nätverket Syster BT!

Börstjänaren - Aktieanalys och utbildning | Nu med nätverket Syster BT!:

Eurozonens ”kris” kommer att vara underrapporterad eller ”bailed-out” fram till det Tyska valet den 22 september.

9,4% inflation i USA

Inlationen i USA skenar enligt det sätt man räknade på före år 1980.
http://www.borstjanaren.se/images/nyhetsbrev.png

Sänkt kreditbetyg. Italien nedgraderat till BBB med ”negativa utsikter.” 

Spanien hade redan detta betyg och ryktet är nu att de kommer att nedgraderas med två steg på en gång!

Se upp med ”Bail-ins” för spanska banker (se Cypern)
Frankrike ändrar sig från att vara en betalare av ”bailouts” till att bli en mottagare av ”bailouts.”  Hoppas ingen är förvånad?
Eurozonens ”kris” kommer att vara underrapporterad eller ”bailed-out” fram till det Tyska valet den 22 september.
De stora ekonomierna har tagit på sig för mycket skulder, för mycket stat och för mycket regleringar. Deras förmåga att återhämta sig och ”baila” ut banker är därför klart dämpad. 

Denna upptäckt har blivit varje centralbankschefs mardröm.
Det internationella finanssystemet drogs nära en kris endast genom att viska högre räntor om FED i USA skulle reducera takten av penningmängdsökningen.
Inflationen i USA enl. det sätt den räknades ut fram t.o.m. år 1980, har nu stigit till 9,4%!

Obamas popularitet vid ny lägsta.
http://www.borstjanaren.se/images/twitter077.png
 
Tidigare artiklar på Börstjänaren:
2013-07-25 Håll koll på M2!
2013-07-24 9,4% inflation i USA
2013-07-23 Guld, räntor och marknaden
2013-07-21 The Great Correction
2013-07-19 Guldgruveaktier
2013-07-18 Kinesiska husköpare
2013-07-17 Aten-Sparta: Vem vann?
2013-07-16 Turkiet, Brasilien mfl.
2013-07-15 Crash conditions
2013-07-12 Tunga värdeinvesterare
2013-07-11 Sommarläsning
2013-07-10 Talleyrand
2013-07-09 Felinvesteringar
2013-07-08 Tecken på botten i guld
2013-07-04 The 48 Laws of Power
2013-07-03 Brädsamling +100%
2013-07-02 Medelklassen förlorar
2013-07-01 Run up the usual Scapegoats
2013-06-28 Valutor mot kronan
2013-06-27 Guld och Indien
2013-06-26 Bonds har inte fun längre
2013-06-25 Tack La France!
2013-06-24 Vår man i Pampas
2013-06-20 Marknaden
2013-06-17 Enorma blankningar i guld

Nagel i ögat för Google Glass - Säkerhet24

Nagel i ögat för Google Glass - Säkerhet24

I samband med rapporter om säkerhetsproblem för Googles glasögondator blir det allt mer uppenbart att nya typer av mobila enheter ger upphov till nya säkerhetsproblem.
 
Experter på säkerhetsföretaget Lookout rapporterade i maj till Google om att det gick att få Google Glass att köra skadlig kod med hjälp av qr-koder. Anställda på företaget lyckades ta kontrollen över en Glassenhet med hjälp av en sådan kod. När koden fotograferades fick den Glass att ansluta sig till en wifi-åtkomstpunkt från vilken det gick att övervaka anslutningar från Glassenheten. Det gick också att omdirigera enheten till en sajt med skadlig kod, skriver IDG News.

Google åtgärdade den här sårbarheten i början av juni och den har nyligen offentliggjorts i efterhand. Lookouts chefsforskare Marc Rogers lyfter fram den som ett exempel på nya säkerhetsproblem i en värld full av uppkopplade enheter av olika slag.

Nu rapporterar säkerhetsföretaget Symantec om fler problem som kan drabba Glass och andra mobila enheter. Ett exempel är att det går att köpa en enhet som heter Wifi Pineapple för 100 dollar, cirka 655 kronor, med vilken det går att anta namn från existerande wifi-nätverk. Det går alltså att få en mobil enhet att tro att den ansluter sig till ett visst nätverk.

Eftersom många enheter letar efter nätverk de tidigare varit anslutna till finns det gott om tillfällen att utnyttja en enhet som Wifi Pineapple. När en enhet väl anslutit sig går det att få tillgång till trafiken till och från den.

Marc Rogers ger fler exempel på potentiella säkerhetsproblem i en värld av uppkopplade enheter: ”En traditionell termostat på ett kontor är inte så intressant för cyberbrottslingar. En uppkopplad termostat som kan ge information om hur många personer som finns i en byggnad är intressant.”, skriver han i ett blogginlägg.
Whitepaper: Säkerhetsläget - en rapport från IBM X-Force

Så knäcks simkorten - Säkerhet24

Så knäcks simkorten - Säkerhet24

Nya uppgifter visar att äldre simkort kan luras att installera skadlig kod på grund av en gammal krypteringsstandard.
 
Karsten Nohl, krypteringsexpert hos Security Research Labs, presenterar nya uppgifter kring hur simkort kan vara sårbara för kapningar och spionage, på grund av att de använder sig av gammal kryptering.

Simkort som används i till exempel mobiltelefoner kommunicerar med en operatör, bland annat för att ladda ner signerade säkerhetsuppdateringar. Den här kommunikationen är krypterad, men hur pass modern den krypteringen är varierar kraftigt.

Den nya sårbarheten är relaterad till en äldre krypteringsstandard kallad Des (Data Encryption Standard), med kopplingar tillbaks till 1970-talet. Des har länge ansetts vara en väldigt svag krypteringsstandard, men är likväl en standard som alltså hängt med in i modern tid.

I det experiment som Karsten Nohl utfört har han skickat över en binär kod via sms till en mobiltelefon som har ett simkort med Des-kryptering. Det rör sig inte om ett vanligt sms, utan ett såkallat klass 2-meddelande som kommunicerar direkt med simkortet, vilket alltså inte är ett meddelande som användaren själv märker av. Eftersom koden i meddelandet inte är korrekt signerad så tillåter inte mobiltelefonen att den körs, men det är också här som simkortet begår ett misstag. I vanliga fall så blir meddelandet ignorerat, men i det här fallet får avsändaren istället tillbaka ett felmeddelande, som bär på sin egen krypterade 56-bitars nyckel.

Eftersom Des är en så simpel kryptering så kan den lätt knäckas med de vanligaste metoderna, och Security Research Labs säger att det tog dem blott två minuter med en vanlig dator. Genom att knäcka nyckeln kan avsändaren sedan på egen hand signera sin egen kod och lura mobilen att köra den. Med hjälp av den här metoden kunde Kirsten Nohl få mobiltelefonen att installera kod som kan utföra alla möjliga olika uppgifter. Det kan till exempel handla om att ringa upp betalnummer, vidarebefordra inkommande sms eller att skicka iväg privat information.

Ett sätt att komma runt problemet skulle givetvis vara att helt frångå Des-krypteringar för mer moderna alternativ, men också att använda Java för att virtuellt begränsa åtkomsten till vilken känslig information som programmen får ta del av, enligt Research Security Labs.

Branschorganisationen GSMA skriver i ett uttalande att de redan ger operatörerna och tillverkarna vägledning för hur de kan erbjuda säkrare simkort som inte berörs av den här sårbarheten. Det råder dock oklarheter kring exakt i vilken utsträckning de äldre, och mindre säkra, simkorten  förekommer i det fria idag. Kirsten Nohl säger sig ha testat sin metod på ett tusental mobiler, och hittat sårbarheten på så mycket som en fjärdedel av mobilerna.

Karsten Nohl kommer att berätta mer om sin upptäckt under sin presentation "Rooting SIM cards" under Black Hat-konferensen i Las Vegas den 31 juli. Konsekvenserna av den nya upptäckten kan bli att operatörerna helt enkelt får skicka ut nya simkort till de användare som fortfarande har äldre simkort i sina mobiler, hur väl de än må fungera i övrigt.

Whitepaper: Säkerhetsläget - en rapport från IBM X-Force

Dålig insyn kring it-brotten - Säkerhet24

Dålig insyn kring it-brotten - Säkerhet24

Kostnaderna för it-relaterade brott ökar för företagen, men nu höjs röster om att insynen måste förbättras.
 
Tidigare i veckan publicerade säkerhetsföretaget McAfee en rapport om hur mycket kostnader it-brotten direkt och indirekt orsakar samhället. Rapporten berör den amerikanska marknaden, och uppskattar att mer än 650 miljarder kronor per år går åt till att hantera leveransstörningar, skador och direkta stölder av finansiella tillgångar. Rapporten, Estimating the Cost of Cybercrime and Cyber Espionage, bygger på en framtagen ekonomisk modell och metodologi, och tar hjälp av bland andra ekonomer och säkerhetsexperter för att komma fram till de siffrorna. McAfee bedömer utifrån rapporten att över en halv miljon jobb kan ha gått förlorade som en följd av den it-relaterade brottsligheten.

Det är däremot svårt att få fram tillförlitliga siffror över situationen eftersom företagen inte har en rapporteringsskyldighet vid it-relaterade incidenter. I en del amerikanska delstater förekommer regler där företagen är skyldiga att kontakta de drabbade vid intrång som berör personuppgifter. I Sverige finns dock inga liknande regler, varför det råder en stor ovisshet kring hur stort problemet är. Fredrik Möller, vd för McAfee i Norden och Baltikum, hade gärna sett att den bilden ändras.

– Man kan bara spekulera i hur siffrorna ser ut i Sverige. Frågar man företag och organisationer om de blivit utsatta för intrång så är det naturliga svaret att säga nej, oavsett hur verkligheten ser ut.

Fredrik Möller menar att det är omöjligt att bedöma hur Sverige ligger till vad gäller it-brottslighetens omfattning och vilka skador den orsakar eftersom det inte finns några siffror att luta sig emot. Fredrik Möller efterlyser en större transparens och han får medhåll från Robert Malmgren, säkerhetskonsult på Romab.

– Vi behöver korrekt underlag för att inte behöva gå på gissningar. Jag tror att det behövs både en piska och en morot för att insynen ska bli bättre. Men frågan är vem som ska ta fram siffrorna, och under vilka förutsättningar, säger Robert Malmgren.

Det finns för närvarande en diskussion på EU-nivå om att inrätta ett centralt register för incidenter, som skulle innebära en rapporteringsskyldighet för företagen. Det råder dock fortfarande oklarheter kring vilka som ska få tillgång till det registret, och det skulle dessutom endast innefatta incidenter där personuppgifter är involverade. Ann-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Stiftelsen för internetinfrastruktur, menar dock att ett sådant register ändå skulle kunna få en stor slagkraft.

– Så fort ett företag har en kunddatabas så är personuppgifter på något sätt involverade, och det skulle innebära en rapporteringsskyldighet för företagen. Problemet idag är att företagen inte ens vill polisanmäla incidenter eftersom de är rädda om sitt rykte.

Hon ställer sig dock tveksam till om det kommer gå att få en helhetsbild, och tror att det kommer existera ett stort mörkertal även om ett centralt register införs.

– Vi kommer nog aldrig få den heltäckande bilden. Jag tror mer på att försöka motivera företagen på olika sätt till att anmäla incidenterna, det skulle vara väldigt värdefullt, säger Ann-Marie Eklund Löwinder.

Det återstår att se om ett kommande EU-register kan ge svaret på hur många incidenter som inträffar där personuppgifter är inblandade. Några heltäckande siffror över det totala antalet incidenter som företagen drabbas av, och vilka kostnader de innebär, tycks däremot vara långt borta.

Mer från IDG-nätverket

söndag 21 juli 2013

Microsoft Word - 700_5959-09_Avgörandedokument_101820_15714886 - 5959-09.pdf

Microsoft Word - 700_5959-09_Avgörandedokument_101820_15714886 - 5959-09.pdf

Värmdö kommun

Värmdö kommun

Klagomål
 
Bygg- och miljökontoret hanterar inkomna klagomål som hanteras av miljöbalken, plan- och bygglagen, livsmedelslagen, smittskyddslagen och tobakslagen. Här följer information som är bra att ta del av innan man skickar in ett klagomål till bygg- och miljökontoret:
 
Anonyma klagomålAnonyma anmälningar är tillåtna men ofta svårare att handlägga effektivt. Om du väljer att vara anonym kan bygg- och miljökontoret inte göra någon återkoppling till dig i ärendet och eventuella beslut i ärendet kan inte skickas till dig. För blanketter som skickas in via e-post kommer e-postadressen bli offentlig. Man kan inte fylla i sina personuppgifter i denna blankett för att få återkoppling och samtidigt begära att vara anonym, blanketten är en offentlig handling.
Ärenden rörande ovårdade tomter• Tomter ska vare sig de är bebyggda eller inte hållas i vårdat skick. De ska skötas så att inte olägenhet uppstår för omgivningen eller trafiken. Risk för olycksfall på tomter och lekplatser ska begränsas (PBL 8:15).
• Upplag för längre tid än en säsong kräver som regel bygglov. Båt får vinterförvaras på tomt utan lov.
Ärende rörande olovligt byggande • När det finns anledning att anta att en åtgärd vidtagits utan lov eller att bestämmelser i plan- och bygglagen inte följs prövar nämnden om rättelse ska utkrävas eller lov kan medges i efterhand (PBL 11:20, 11:17).
• Om det är uppenbart att åtgärderna strider mot lag eller medför fara för människors hälsa kan de stoppas (PBL 11:31. 11:30).

Ärende rörande strandskyddat område• När det finns anledning att anta att en åtgärd vidtagits utan strandskyddsdispens prövar nämnden om rättelse ska utkrävas eller dispens kan medges i efterhand (Miljöbalken 7:15).
Olägenhet rörande hälsoskydd, miljöskydd, livsmedel, smittskydd eller tobak• Har du ett klagomål på en störning som du upplever orsakar ohälsa ska det vara en störning som "enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller tillfällig" om en åtgärd ska kunna krävas enligt lagstiftningen (Miljöbalken 9:3).
• Störningen ska pågå i nuläget. Klagomål på störning av t.ex. buller, lukt eller nedskräpning som tidigare pågått men upphört handläggs inte. Dock handläggs klagomål gällande t.ex. utsläpp av olja eller liknande som pågått tidigare men upphört då det fortfarande kan vara en miljöstörning kvar efter det att utsläppet upphört.
• Det är den som orsakar störningen, fastighetsägare eller verksamhetsutövare, som har ansvaret för en uppkommen störning och som därmed också har rätt att få vidta rättelse innan krav på åtgärder ställs från myndigheten. Normalt hänvisar bygg- och miljökontoret den som störs att i första hand ta kontakt med den som orsakar störningen för att fastighetsägare eller verksamhetsutövare ska kunna vidta åtgärder i dialog med den som störs. En god dialog i början har visat sig ge bättre resultat i slutändan oavsett hur klagomålsärendet sedan fortskrider. Om inga åtgärder vidtas inom rimlig tid ska du fylla i bygg- och miljökontorets klagomålsblankett.
• Handläggning av dessa ärenden sker enligt miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen och tobakslagen. Ärendegången är huvudsakligen skriftlig och regleras av förvaltningslagen, kommunallagen och viteslagen. Lagstiftning kan hämtas via www.notisum.se, www.rixlex.se el. dyl. eller beställas från leverantörer av författningar.
 

Följande vanliga problem handläggs inte av bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden/bygg- och miljökontoret
• Frågor rörande sophantering och renhållning av gator, torg och parker sköts av Renhållningsavdelningen, tfn 08-570 474 00.
• Återvinningsstationer och hanteringen av förpackningar sköts av Förpackningsinsamlingen, tfn 0200-88 03 11 eller deras huvudentreprenör SITA Värmdö, tfn 08-519 330 00.
• Arbetsmiljöfrågor handläggs av Arbetsmiljöverket, tfn 010-730 90 00. Verksamheter som störs av annan verksamhet handläggs dock av bygg- och miljökontoret.
• Viltolyckor, kontakta polisen på tfn 112, markera olycksplatsen.
• Lösspringande hundar sköter Nacka polismästardistrikt, tfn 114 14.

• Djurskydd handhas av Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn 08-785 40 00 (vxl)
 
 
 
Om du vill framföra ett klagomål ska du fylla i Klagomålsblanketten och skicka den till Bygg- och miljökontoret.
 


Ansvarig för sidan: Bygg- och miljökontoret

Senast ändrad: 2013-03-20 09:19

fredag 5 juli 2013

Kapade 650 000 konto på några dagar - TechWorld

Kapade 650 000 konto på några dagar - TechWorld

Under ett fåtal dagar lyckades en kontrollserver för ett stort botnät samla på sig 650 000 användarkonton av olika slag.

Säkerhetsföretaget Trustwave har upptäckt en rysk kontrollserver för botnätet Pony som har lyckats lägga beslag på 650 000 webbkonton under ett fåtal dagar. Botnätet gör intrång i persondatorer, registrerar användarnamn och lösenord och sparar undan uppgifterna.

Statistik från serverns webbgränssnitt visar att den har kommit över uppgifter från 278 000 Firefox-användare, 212 000 Chrome-användare och 117 000 användare av Internet Explorer.

Den har också registrerat 14 500 konton från Outlook, 1 000 från Windows Live Mail, 16 000 från Facebook, 35 000 från Yahoo, 28 000 från Google, 12 000 från Twitter samt 7 000 ftp-konton.

– Det är en farlig värld där ute. Det här är en enda instans från ett enda botnät som visar ganska höga siffror, säger Trustwaves säkerhetschef Arseny Levine.

Merparten av offren finns i Asien, företrädesvis i Ryssland, Vietnam, Iran, Indien och Turkiet.  

torsdag 4 juli 2013

EU till USA: Sluta spionera på oss - Computer Sweden

EU till USA: Sluta spionera på oss - Computer Sweden

EU-parlamentet har röstat igenom ett förslag som kan göra det möjligt för EU-länder att avbryta informationsutbytet med USA.  

 .......

Var tredje nobbar betalkortet utomlands - Säkerhet24

Var tredje nobbar betalkortet utomlands - Säkerhet24

Enligt en ny undersökning så drar sig var tredje svensk från att göra kortbetalningar på semestern.

I en ny undersökning från Infact AS, gjord på uppdrag av Point Sverige, så visar det sig att var tredje svensk känner en stor eller mycket stor oro över att genomföra kortbetalningar under utlandssemestern. Bård Ljöstad, vd för Point Sverige, menar dock att kortbetalningar i regel är säkra att använda sig av, men att förhållanden utanför Europa kan vara en anledning till oron.

– Att betala med ett betalkort försett med chip och sedan godkänna transaktionen med en pin-kod är idag det bästa sättet om du vill göra en säker elektronisk betalning. Den här standarden är väl spridd i Europa men tyvärr inte lika vanlig i andra delar av världen, där är det magnetremsan på kortet som gäller för identifiering.

Det visar sig också att den oro som folk känner inför semestern har mycket att göra med var i landet de bor. I Stockholm så är endast 28 procent oroliga över att använda kortet som betalmedel utanför Europa, medan nästan hälften av de boende i norra mellansverige känner en stor oro inför det.

Även inkomstskillnader slår igenom i undersökningen, där hushåll med en lägre årsinkomst visar en större ängslan över att använda kortbetalningar. Bland hushåll med en årsinkomst lägre än 250 000 kronor är 21,1 procent av de tillfrågade oroliga, en siffra som skiljer sig markant från de hushåll med en årsinkomst över 750 000 kronor. I de rikare hushållen säger endast 6,3 procent av de tillfrågade att de känner av en liknande oro.

Bård Ljöstad menar dock att man inte får låta oron förstöra solsemestern.

– Även om vi kan se en oro för kortbetalningar i länder utanför Europa så är det oftast ändå bättre att ha sina pengar på ett kort än att ha dem i kontanter. Tänker semesterfiraren sig sedan för lite extra, agerar klokt och ser till att ha uppsikt över kortet, är detta inget jag tycker ska påverka glädjen att få åka på en semesterresa, säger Bård Ljöstad. 

onsdag 3 juli 2013

avlyssning.pdf

avlyssning.pdf

Introduktion till denna pdf
 
De avslöjanden om amerikansk avlyssning och övervakning som Edward Snowden
kom med sommaren 2013 borde egentligen inte förvåna någon. 
 
På det principiellaplanet är likheterna mycket stora med det sedan länge avslöjade amerikanska över-
vakningssystemet Echelon, vilket jag skrev ett kapitel om i min numera slutsålda bok
”Övervakad” (Liber 2003).
 
I detta pdf-dokument återpubliceras det aktuella kapitlet, som bland annat innehål-
ler fascinerande vittnesmål från avhoppare om Echelons förmåga. Här finner du också
ett annat kapitel från boken Övervakad, nämligen det som handlar om misstankarna
om att amerikansk underrättelsetjänst sett till att bygga in så kallade bakdörrar i kryp-
teringsprogramvara och operativsystemet Windows.
 
Den som vill läsa hela ”Övervakad” kan finna boken på många bibliotek. Så här
skrev Charlotte Cederschiöld, som då var vice talman i Europaparlamentet, om boken
på dess baksida: ”Pär Ström ger en lättbegriplig bild av det komplexa kontrollsamhälle
som modern IT-teknik möjliggör. En viktig bok för alla – fylld med sprängstoff”.
 
Detta pdf-dokument får spridas och citeras fritt, under förutsättning att innehållet
inte ändras och att källan anges. Du finner detta dokument på
http://www.atomerochbitar.se/avlyssning.pdf
 
Abonnera på mitt nyhetsbrev
Vill du abonnera på mitt nyhetsbrev Big Brother Bulletin (BBB), som handlar om över-
vakningssamhället, kan du anmäla dig på
http://www.atomerochbitar.se/ddr-bbb-nyhetsbrev.php
 
Innehåll
Echelon – det globala övervakningssystemet 3
Ekonomiskt spionage hjälper amerikanska företag? . . . . . . . . . . . . . 4
”Ja, vi har spionerat på er” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Spionage mot Greenpeace, Amnesty och politiker . . . . . . . . . . . . . . 8
Svensk surfare fastnade i Echelons nät? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Vilka resurser har egentligen Echelon? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Kan man skydda sig mot Echelon? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
”Hemlig cyberpolis utan rätt för individen att försvara sig” . . . . . . . . . 14
Bakdörrar – förrädare i vanliga programvaror 15
Den häpnadsväckande historien om Crypto AG . . . . . . . . . . . . . . . 15
Mystiska besök från amerikanska ”tekniska konsulter” . . . . . . . . . . . 16
Vädjan till patriotismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
När svenska riksdagen upptäckte krypteringsförsvagningen i Lotus Notes . 19
Bakdörr i Windows? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Öppen källkod enda garantin mot bakdörrar . . . . . . . . . . . . . . . . . 21