torsdag 31 oktober 2013

"Dagens säkerhetsverktyg är otillräckliga" - Säkerhet24

"Dagens säkerhetsverktyg är otillräckliga" - Säkerhet24

Dagens säkerhetsprodukter är liksom öar och klarar därför inte att hindra hot, upptäcka intrång eller att oskadliggöra dem tillräckligt effektivt. Det dystra budskapet kommer från säkerhetsföretaget Symantecs teknikchef Stephen Trilling.  

Symantecs teknikchef Stephen Trilling på RSA-konferensen i Amsterdam.
(Säkerhet24/Amsterdam)

De omkring 1 300 säkerhetsproffs som deltar i säkerhetskonferensen RSA Conference 2013 har anledning att ta sig en funderare efter öppningstalen. Huvudtalarna dömde i varierande grad ut dagens produkter för att skapa säkerhet i företag och organisationer.

Längst gick Symantecs teknikchef Stephen Trilling. Sedan han noterat att antagonisterna arbetar mer och mer avancerat, konstaterade han att många säkerhetsansvariga med hjälp av dagens verktyg lever med en falsk känsla av trygghet att kunna möta hoten.

– Problemet är att varje produkt är en ö. De producerar visserligen mängder av loggar, men de kan inte användas tillsammans, säger Stephen Trilling.
Antivirus, brandväggar, e-postfiltrering och serverprogram för säkerhet sköter sitt, men det skapas ingen övergripande kunskap om vad som sker i nätverket.

– Till och med de säkerhetsansvariga fungerar som öar. Sanningen är att de flesta företag inte har kapaciteten att analysera vad som händer i deras nätverk.

När SIEM-systemen lanserades knöts stora förhoppningar om att dessa skulle klara just det, men, enligt Stephen Trilling, fungerar det inte,

– SIEM-systemen är bra på att behandla data de får tag på. Dessutom opererar de i avgränsade tidintervaller. Resultatet blir att många attacker blir oupptäckta.

Hans lösning, eller snarare vision, är att företag och organisationer börjar samarbeta om att lägga alla sina loggar i en jättelik molntjänst, som han kallar ett "big data-lager".

– I det här stora lagret med loggdata kan genom avancerad analys hot och intrång upptäckas mycket bättre än med dagens modell.

Återigen värjer han sig mot invändningen att det är just vad ett SIEM-system gör.

– Där handlar det om data från ett företag. Vad jag föreslår är ett molnbaserat datalager där många företag och organisationer deltar.

Art Coviello, som är arbetande styrelseordförande på RSA, ger en nästan lika pessimistisk bild av säkerhetsläget och företags möjligheter att möta de alltmer avancerade och ständigt ökande hoten.

– Hittills har mycket av säkerhetsarbetet varit reaktivt. Inför framtiden behövs ett mer intelligensbaserat säkerhetsarbete.

För att komma dit behövs en djupare förståelse av risker än vad som finns idag i kombination med mer avancerad analys av beteenden. Han anknyter också till diskussionen om den personliga integriteten.

– Ofta sätter vi säkerhet i motsattsförhållande till den personliga integriteten. De är tvärtom två företeelser som måste gå ihop, men för att det ska lyckas måste vi skapa en miljö för det.

Han vänder sig bestämt mot att lösningen för att stärka den personliga integritet är anonymitet.

– Anonymitet är fiende till personlig integritet. Det enda anonyma nätverk skapa är bättre möjlighet för den antagonistiska verksamheten.

"Våra identiteter ägs snart av bolag" - Säkerhet24

"Våra identiteter ägs snart av bolag" - Säkerhet24

  Vår oförmåga att stå emot attacker och att vi mycket snart har förlorat kontrollen över våra identiteter är två saker som oroar Tim Belcher, teknikchef på säkerhetsföretaget RSA.

(Säkerhet24/Amsterdam)

Det pessimistiska budskapet vid öppnandet av den stora säkerhetskonferensen RSA Conference 2013 bekräftas av RSAs teknikchef.

– Vi kan inte säga hur framtidens inträngsförsök kommer att ske. Det enda vi kan säga med säkerhet är att det kommer nya former, säger Tim Belcher.
Ett sätt att stå emot är att använda metoder och produkter som på ett tidigt stadium synliggör attacker.

– Då räcker dagens SIEM-system inte till.

På frågan om vad som gör honom rädd när han ser dagens och morgondagens hotbild, så passar han först och undrar om han verkligen ska bjuda den antagonistiska sidan på sitt svar. Efter en stund blir hans svar att han räds de alltmer avancerade manipulationerna av centrala finansiella system.

– De två senaste åren har banksystem råkat ut för ovanligt många bedrägerier. Det är oroväckande när hoten börjar röra sig på en nivå där vi inte kan stoppa dem.

Han oroas också över att medborgarna är på väg att tappa möjligheten att kontrollera sina identiteter.

– Om utvecklingen fortsätter så ägs de personliga identiteterna snart av företag som Google, Apple och Facebook. Det skrämmer mig också.
Han tillägger också att i fallet Facebook, så ger individerna bort sina identiteter frivilligt.

– Överhuvudtaget har vår bransch tappat mycket mark, men om man är optimist kan man hoppas att den går att ta tillbaka. 

Tink kartlägger din privatekonomi - Computer Sweden

Tink kartlägger din privatekonomi - Computer Sweden

Om du kan tänka dig att dela med dig av din pinkod till banken så servar Tink dig med din ekonomi, upplagd på fat. Här berättar grundarna hur de ska garantera säkerheten.
 
Den nya ekonomitjänsten som presenterades på måndagen läser av dina utgifter och inkomster, kategoriserar dem och presenterar sedan dina månadsutgifter efter vilka kategorier där du har spenderat mest pengar.

– Vi hämtar in två år historisk data och kategoriserar i typiskt fall 90 procent av transaktionerna, sen försöker vi på ett smart sätt berätta om din ekonomi och hur den förändras, säger Daniel Kjellén, vd för Tink och medgrundare av tjänsten.

För att använda tjänsten krävs det att användaren delar med sig av sin pinkod för förenklad inloggning som används till banktjänster. Vilka tjänster den ger tillgång till varierar mellan bankerna. Själva Tinktjänsten kan däremot endast användas för att se information – inte för att genomföra transaktioner.

– Det finns inget som är viktigare för oss än säkerhet. All information är krypterad, vi är certifierade av Verisign, Cybercom har gjort penetrationstester och genomgång av oss, och jag vågar säga att vi är lika säkra som en bank, säger Daniel Kjellén, vd för Tink och medgrundare.

Han betonar att Tink inte får lämna ifrån sig några personliga uppgifter, utan de kan bara användaren själv ta del av. Lanseringen har också skett i samförstånd med bankerna.

– Vi har haft en jättebra dialog med alla stora banker i Sverige under de här drygt 1,5 åren vi jobbat med Tink. I framtiden är det inte omöjligt att det finns andra sätt att ge Tink auktoritet, det finns banker som visat intresse. Men det här är ett rätt smidigt sätt och man får tillgång till det som behövs.

Enligt Fredrik Hedberg, medgrundare och teknisk chef för Tink, har man medvetet lagt sig på samma säkerhetsnivå som banker och kortföretag.

– Vi lyder inte under samma regler som kortbolagen ställer upp, men vi har valt att gå igenom samma typ av granskning, säger Fredrik Hedberg.

Kortfattat innebär det bland annat att alla anställda ska granskas och bakgrundskontrolleras och att det ställs krav på vilka krypteringsalgoritmer som används.

– Det har varit fantastiskt att ta fram den här säkerheten från grunden och kunnat använda mycket säkrare lösningar än om man varit tvungen att förlita sig på teknik från 90-talet, säger Fredrik Hedberg.

Hur lagras uppgifterna?

– De lagras förstås krypterat. Sen finns grader där den absolut yttersta säkerhetsnivån gäller pinkoderna. De lagras krypterat med en lösning där vi har delade kryptonycklar i två olika system, där kryptonycklarna finns på två olika platser för att maximera skyddet.

Har ni tillgång till att läsa uppgifterna?

– Det finns två delar där, dels den tekniska att vi måste vara två för att dekryptera informationen, varav den ena måste sitta i ledningsgruppen. Den andra aspekten, som kanske är viktigare, är policyrelaterad. Vi kan inte ta del av kundens data om inte kunden själv hör av sig och explicit säger att den vill att vi gör en felsökning. Då måste vi som sagt vara två, varav en i ledningsgruppen.

Alternativet till att använda sig av koderna för enkel inloggning är att kunden matar in uppgifter manuellt, och då försvinner en hel del av poängen med Tink.

– Det kan man göra, men att det sker automatiskt är en helt annan grej. Händer något spännande kan du få en pushnotis på det, till exempel om du får in lön, säger Daniel Kjellén.

Tink säger att de aldrig kommer att dela med sig av några känsliga uppgifter med extern part, och att det finns reglerat i villkoren. Tjänsten är gratis för användarna, Tinks affärsmodell är i stället att i framtiden erbjuda olika prisjämförelser – om en kund byter företag är tanken att Tink ska kunna få en summa pengar för det hoppet.

– I framtiden har vi som ambition att erbjuda smarta prisjämförelsetjänster, baserat på till exempel vilket elabonnemang man har, säger Daniel Kjellén.

Tink finns just nu till Iphone och som webbtjänst, men företaget arbetar på en app till Android.

Så ska bankerna möta smartapparna - Computer Sweden

Så ska bankerna möta smartapparna - Computer Sweden

Analysera dina kortköp och se exakt vad du lägger pengarna på. Ekonomitjänster som Tink och Qapital driver på intresset för "smartbanken". Nu är det dags för storbankerna att haka på.

Ekonomitjänsten Tink hade redan en vecka efter lansering lockat 50 000 användare. ”Kundtillströmningen och de positiva omdömena visar att det finns ett jättestort intresse bland allmänheten, den signalen tror jag absolut att storbankerna uppfattar", säger vd Daniel Kjellén.
 
Förra året lanserade Skandiabanken sin "smartbank" och under hösten har ekonomitjänsterna Tink och Qapital gjort sig mer kända bland allmänheten. Redan en vecka efter lanseringen hade 50 000 kunder registrerat sig för Tink. Det de har gemensamt är att det du betalar med kort sammanställs och analyseras. Tanken är att privatkunder ska få reda på hur pengarna används, och kanske också leda till att lite mer pengar sparas. Än så länge har storbankerna, undantaget SEB, hållit sig relativt anonyma.

– Kundtillströmningen och de positiva omdömena visar att det finns ett jättestort intresse bland allmänheten, den signalen tror jag absolut att storbankerna uppfattar. Vi ska inte ta åt oss äran ensamma, men marknaden har visat att intresse finns, säger Daniel Kjellén, vd för Tink.

SEB lanserade redan 2011 Ipad-appen Min ekonomi. Den kan användas för att skapa budgetar, även för andra personer än de som är kunder hos banken. I dagsläget är det ungefär 10 000 som använder den per månad, uppger presschefen Anna Helsén. I framtiden kan det bli aktuellt med fler plattformar.

– Det jobbar vi med hela tiden. Dels att den kan komma till fler plattformar, och att man ska kunna göra mer med den, säger Anna Helsén.

Hur ser ni på konkurrensen från de nya tjänsterna?
– Konkurrens är bra, men vi har det själva också och ser behovet hos kunderna, säger Anna Helsén.

Swedbank och Nordea gör ingen hemlighet av att de arbetar med att ta fram den här typen av tjänster, men lämnar inga närmare detaljer än så.

”Att skapa redskap för att ge kunderna en tydlig och lättöverskådlig översikt över sin ekonomi är högt prioriterat på vår utvecklingslista för alla onlinekanaler (internetbanken och mobilbanken). Vi lägger fokus på detta då vi ser en efterfråga från våra kunder. Vi kan ej ge vidare detaljer eller tidsplan då arbetet pågår”, skriver Nordeas presschef Erik Durhan i ett mejl till Computer Sweden.

Swedbank berättar att de redan till våren har planer.

”Utan att gå in i detalj på vad vi har i plan så kan jag säga att det kommer att hända mycket under det närmaste året, med start redan under våren”, meddelar Lotta Lovén, chef för digitala tjänster.

Handelsbanken är än så länge hemligast och säger bara att de följer utvecklingen noga.

Enkät: Så svarar bankerna

Swedbank
Lotta Lovén, chef för utveckling av digitala tjänster:

Har ni något eget initiativ till att bygga den här typen av tjänst för kunderna?
”Utan att gå in i detalj på vad vi har i plan så kan jag säga att det kommer att hända mycket under det närmaste året, med start redan under våren. Detta är ett viktigt satsningsområde i vår plan för de digitala kanalerna”.

Ser ni att det finns intresse hos kunderna för den här typen av tjänst?
”Vi ser ett starkt intresse hos kunderna för tjänster som underlättar förståelsen för den egna ekonomin och ger bra överblick”.

Hur ser ni på att småföretag hinner före och knyter upp kunderna till sin tjänst?
”Att mindre aktörer är snabbare ut på marknaden är naturligt och behöver inte vara negativt. Vi följer utvecklingen och responsen från de som använder tjänsterna och även de som av olika anledningar inte vill använda de lösningar som finns på marknaden idag. Våra tjänster kommer att vara integrerade i de mobilbankslösningar som kunderna redan använder och kräver inte en extra app eller en extra inloggning. Kunderna behöver inte heller exponera sina inloggningsuppgifter till banken hos någon annan”


SEB
Anna Helsén, presschef:

Har ni något intiativ att ta Min Ekonomi till fler plattformar?
– Det jobbar vi med hela tiden. Dels att den kan komma till fler plattformar, och att man ska kunna göra mer med den.

Ser ni att det finns intresse hos kunderna för den här typen av tjänst?
– Vi märker att det är ett stort intresse.

Hur ser ni på att småföretag hinner före och knyter upp kunderna till sin tjänst?
– Konkurrens är bra, men vi har de funktionerna själva.


Nordea
Erik Durhan, presschef:

Har ni något eget initiativ till att bygga den här typen av tjänst för kunderna?
”Att skapa redskap för att ge kunderna en tydlig och lättöverskådlig översikt över sin ekonomi är högt prioriterat på vår utvecklingslista för alla onlinekanaler (Internetbanken och Mobilbanken). Vi lägger fokus på detta då vi ser en efterfråga från våra kunder.  Vi kan ej ge vidare detaljer eller tidsplan då arbetet pågår”.

Hur ser ni på att småföretag hinner före och knyter upp kunderna till sin tjänst?
”Vi ser en efterfråga efter dessa tjänster från våra kunder, och därför är detta prioriterat”.


Handelsbanken
Henrik Westman, presschef:

Har ni något eget initiativ till att bygga den här typen av tjänst för kunderna?
” Vi följer utvecklingen noga på detta område noga men går av konkurrensskäl inte in närmare på vad vi gör”.

Aktieraketerna i oktober

Aktieraketerna i oktober

Oktober summeras som ännu en stark månad på Stockholmsbörsen. Här är aktierna som rusat mest.  

Med fokus på budgetkrisen i USA, som fick en lösning i sista stund, och bolagens kvartalsrapporter fortsatte Stockholmsbörsen att ånga på i oktober. Det breda indexet OMXSPI har ökat med knappt 3 procent under månaden, vilket adderar till den sedan tidigare starka trenden. Sedan årsskiftet har samma index avkastat nästan 19 procent, exklusive utdelningar.

Vinnarna i rapportfloden återfinns bland aktierna som gått bäst. Kvartalssiffror från bland andra SEB, SCA, Swedbank och Telia Sonera har varit glädjeämnen för ägarna, och bidragit till att lyfta aktierna med över 10 procent på en månad. Ett undantag är bästa storbolaget, Alliance Oil, som utan stöd från kvartalsrapport haft en rejäl uppåtrekyl efter svag trend dessförinnan.

Rallyt fortsätter för investmentbolaget Vostok Nafta, som ökat sitt börsvärde med 217 procent i år. Det är överlägset mest på Mid Cap-listan. Den ryska banken Tinkoff Credit Systems noterades i förra veckan, och blev övertecknad fem till sju gånger enligt Dagnes Industri. I samband med det sålde Vostok Nafta aktier i bolaget för drygt 1,5 miljarder kr. Samtidigt värderas innehavet i ryska annonssajten Avito allt högre efter fortsatt stark försäljningstillväxt.

Mobilbetalningsföretaget Seamless har rusat mest bland småbolagen, med en ökning på över 100 procent. Aktien fick rejäl skjuts av en analys av Berenberg i mitten av månaden. Analyshuset rekommenderade då köp av Seamless och satte riktkursen till 112 kr, att jämföra med dagens nivå kring 48 kr.

Aktierna som rusat mest i oktober
   
Large Cap  
Alliance Oil 19,2%
SEB 15,8%
Semafo 14,9%
Hufvudstaden 14,2%
SCA 13,7%
Swedbank 13,6%
Billerudkorsnäs 13,2%
Teliasonera 10,4%
Stora Enso 10,2%
Axis 9,6%
   
Mid Cap  
Vostok Nafta 24,7%
Nolato 18,7%
Eniro 18,1%
East Capital Explorer 16,7%
G&L Beijer 13,8%
Nordnet 13,6%
Bilia 12,0%
Kungsleden 11,7%
Nobia 10,7%
Wihlborgs Fastigheter 10,4%
   
Small Cap  
Seamless Distribution 108,5%
ACAP Invest 101,5%
Transcom 59,2%
Geveko 41,9%
Arcam 37,6%
Nordic Mines 25,0%
Studsvik 19,9%
Midsona 19,2%
Transatlantic 19,1%
Shelton Petroleum 17,6%

onsdag 30 oktober 2013

Cloud Strategists Weigh In: Top Trends in Cloud Computing

Cloud Strategists Weigh In: Top Trends in Cloud Computing

IBM Smarter Business 2013 - Konsten att förverkliga möjligheter - Sverige

IBM Smarter Business 2013 - Konsten att förverkliga möjligheter - Sverige

Det är nu det händer!

Nästan 1 300 deltagare kom till Stockholm Waterfront för att lära sig mer om hur de genom teknikens hjälp kan greppa möjligheterna omkring dem. Vi befinner oss nämligen i inget mindre än ett paradigmskifte, där fyra starka drivkrafter nu smälter samman: Social, Mobile, Big Data och Cloud. Strömningarna omkullkastar traditionella affärsmodeller – men har samtidigt en inneboende sprängkraft: rätt hanterat kan de hjälpa företag att interagera, kommunicera och växa på helt nya sätt.
Vad fick då eventdeltagarna för råd? Ta det som sker omkring dig på allvar, håll koll på slutkunden och dröj inte med att agera. För det är just förmågan att snabbt hantera förändringar som skapar vinnarna i framtidens affärslandskap.
Vi lever i en värld av möjligheter, se till att ta tillvara på dem. Nu.
Mirva Antila, Director Software Group

......
Videos

Google Glass-effekten - Computer Sweden

Google Glass-effekten - Computer Sweden

Vad finns det egentligen för användningsområden för Google Glass - idag och i framtiden? Och hur uppfattas bäraren av Googleglasögonen av sin omgivning? Computer Sweden har sökt upp ett par av Googles testanvändare för att ta del av deras inledande erfarenheter.

Denna artikel är en del i ett tema om Google Glass-testarna.
Del 2: Hon var först i Sverige med Glass
Del 3: "Stor potential i Google Now-kopplingen"




Phil Barrett fiskar upp sina Google Glass ur en tygpåse. En minut senare är han omgiven nyfikna människor som vill testa Googleglasögonen – och veta allt om vem han är. Glasögonen är inte bara ett nytt datorkoncept, utan även en social statusmarkör.

Phil Barrett är utvecklare. Amerikan, men bosatt i Finland – och nu på Sverigebesök. Han tillhör den hittills rätt exklusiva krets som valts ut som testare av Google Glass. Han är en av dem som Google nu hoppas ska ge nya svar på frågan vad augmented realitity-glasögonen med inbyggd kamera och smartmobil egentligen kan användas till.

Phil Barrett har många idéer kring det.

– Tänk dig exempelvis en Google Glass-app som hjälper dig att hitta rätt under motorhuven på hyrbilen, som visar dig var du ska fylla på spolarvätska, säger han.

Servicepersonal kan få maskinritningar i glasögonen samtidigt som de arbetar med dem. Kranförare i containerhamnar kan via projektioner i glasögonen se vad olika containrar innehåller och var de ska flyttas. Kanske blir glasögonen i framtiden till och med företagens primära kontaktlänk till den egna personalen ute på fältet.

Även på Google+ överträffar Google Glass-testarna varandra med förslag på tillämpningar.

Men det är inte bara Googleglasögonens funktion som sporrar till kreativa tankeansträngningar. Även själva designen och det futuristiskt humanoidliknande drag som Google Glass-bäraren får har triggat igång nya strömningar i modevärlden. I ett av den tongivande modetidningen Vouges höstnummer finns en stort uppslagen bildsvit där vaxdockeliknande modeller i Googleglasögon poserar i dystopiska framtidslandskap.

I vissa andra streetmodeströmningar har Google Glass istället blivit en exklusiv accessoar. Och it-kretsar blir glasögonen ofta en spännande social statusmarkör.

Det märks inte minst när CS träffar Phil Barrett på Stockholms nya start up-centra SUP46. Först sitter vi ensamma och pratar. Men när Phil Barrett fiskar upp sina Google Glass ur en liten tygpåse väcker det samma reaktioner som om en ljuvlig doft plötsligt skulle ha ringlat sig ut genom lokalen. Start up-människor tittar upp från sina skärmar och gläntar nyfiket på dörrar till sammanträdesrummen.

– Hoppsan, hoppsan, vem är du? Jultomten? utbrister en startup-kille.
– Har du Google-brillor? Fram med dem! utbrister en annan.

Snart är Phil Barrett omringad av människor som inte bara vill testa Googleglasögonen, utan också veta vem han är och hur han gjort för att få tag i dem.

Glasögonen vandrar likt en kungakrona från hjässa till hjässa, samtidigt alla knäpper bilder med sina mobilkameror.

– Ok Google...eh, jag menar Ok Glass, säger Instabridgechefen Niklas Agevik, som i villervallan glömmer bort öppningsrepliken till röststyrningen av Google Glass.

När Frank Schuil, vd för Bitcoin-företaget Safello, får glasögonen testar han att få dem att visa en vägbeskrivning till Ikea.

– Så är det jämt, när man visar upp glasögonen, säger Phil Barrett vant.

En orsak till det stora intresset är naturligtvis den exklusivitet som Google skapat runt glasögonen genom att först presentera dem storskaligt men sedan bara låta några få skaffa dem. Få Googleglasögon har letat sig ut till nordiska användare. I Finland känner Phil Barrett bara till tre stycken Google Glass-användare. I Sverige är det exakta antalet okänt. Men så sent som i somras handlade det även här bara om enstaka exemplar.

Själv använder Phil Barrett sina Google Glass i många olika sammanhang.

– Det händer att jag sätter på mig dem direkt på morgonen och kollar mejl. När jag är ledig och inte ska någonstans händer det att jag har dem på mig nästan hela dagen, säger han.

Utomhus bär han inte Googleglasögonen lika ofta. Men det beror inte på att de drar till sig alltför mycket uppmärksamhet och nyfikna frågor, betonar Phil Barrett.

– Så fungerar det inte i Finland. Där stirrar de flesta ner i gatan och går förbi utan att fråga något.

 

tisdag 29 oktober 2013

Stora affärer i sikte tack vare stora data - Computer Sweden

Stora affärer i sikte tack vare stora data - Computer Sweden

Trend 2014  

Svenska företag ligger i startgroparna för att på allvar satsa på big data-analyser.

Datamängderna växer lavinartat. Om svenska företag tidigare har förberett sig för att analysera stora data lossnar det nu ordentligt, spår Gartneranalytikern Dan Sommer.

- Framför allt är det konsumentdrivna företag och i marknadsfunktionen på företagen som en stor del av satsningarna sker. Företag i Norden har kommit långt i digitaliseringen och de som har data som affärsmodell satsar mest. Det betyder teleoperatörer, bank/försäkring och handel, säger han.

Big data handlar om stora ostrukturerade datamängder av allt från textfiler till loggar.

Den nya generationen nordiska bolag, som har online som kärnkompetens, är inte på samma sätt som storföretagen fast i gamla hjulspår.

- Det gäller exempelvis spelbolag med inriktningen nöjesspel och vadslagning, samt kreditinstitut och strömningstjänster. Även i banker och inom hälso- och sjukvårdsföretag pågår big data-projekt, säger Dan Sommer.

- Företag med stora mängder operativa data, exempelvis flygbranschen eller energibolag med vindturbiner, ligger också långt framme. Där försöker de hitta insikter i datamängder som tidigare ignorerats: i sensorer, mätare eller stora mängder väder- och vinddata.

Bakom big data ligger även virtualiseringstrenden som går ut på att lagra data på många olika ställen utan att användarna behöver hålla reda på exakt var de är lagrade. Därmed blir det möjligt att hantera stora datamängder och göra snabba och effektiva sökningar.

Fortfarande är big data-baserade analyser svåra att räkna hem och det är svårt för företagen att greppa vad de ska investera i för att få ett positivt utfall.

- Det är fortfarande väldigt mycket en teknikdiskussion. Just nu sker en inventering i företagen av affärsmodeller där affärsnyttan tydligt kan påvisas med big data. Marknaden kommer gradvis att ta fart efter den stiltje som har rått, kanske redan nästa år, säger Dan Sommer.

Enligt Gartner ökar andelen företag som investerar i big data med åtta procentenheter globalt förra året till 64 procent i år.

Ökningstakten ligger ungefär på samma nivå i Norden.

Det blir också allt vanligare att använda sociala verktyg med siktet inställt på analyser av big data, uppger Magnus Ericsson, företagsarkitekt på Affecto.

- Det stora intresset handlar om att sätta beslutsstödet i ett socialt sammanhang och att arbeta med flöden och beslutsprocesser.

Han framhåller att den typen av verktyg ser helt annorlunda ut än traditionellt beslutsstöd med strukturerade data och informationslager.

- Svårigheten är att få användarna att förstå vad det handlar om. När man talar om samarbetsinriktat beslutsstöd och sociala verktyg tror många att det handlar om Facebook. Det handlar om analyser av ostrukturerade data och att hitta nya former för samverkan i företagen, säger Magnus Ericsson.

Chatt: Expertens bästa pensionstips

Chatt: Expertens bästa pensionstips

I dagens pensionschatt tipsade Magnus Gustavsson bland annat om hur du gör med Länsförsäkringars erbjudande, hur du som är ung ska pensionsspara och vad som gäller med olika utbetalningsperioder. 

Kent: God morgon. Jag har pensionssparande i traditionell försäkring i Länsförsäkringar. Ska börja ta ut den nästa år. garanterad ränta 4 %. Ska jag nappa på erbjudandet att få 1 % garanterad ränta mot möjligheten till bättre tillväxt ?
Magnus: Hej Kent! Eftersom du ska börja ta ut pensionen redan nästa år tycker jag inte att du ska nappa på Länsförsäkringars erbjudande. Erbjudandet är framförallt intressant för de som har lång tid kvar till pension. Då kan de bli en bra affär.

Erik: Jag har tjänstepension SAF-LO, har hört att Fora har omförhandlat med pensionsbolagen igen, betyder detta att jag kommer få en ny fondförsäkring på samma sätt som 2008?
Magnus: Hej! Omförhandlingen är ännu inte klar men det kan innebära att du får en ny försäkring precis som 2008.

Kalle Sändare: Hej Magnus. Jag är 30 år och har fast jobb. Har lågtilltro till storleken på statens pension, högre till tjänstepensionen. Har fått för mig att det där med pensionen får jag fixa själv.Sparar därför 1.500- i några aktiefonder som jag bedömer som vettiga, Spiltan Fonder, Carnegie Sverigefond och Didner & Gerge. Har fått för mig att detta är vettigare och billigare än de dyra pensionslösningar som banker och försäkringsbolag tillhandahåller. Vad tycker du om detta resonemang ?
Magnus: Jag tycker att det låter som ett bra resonemang. Tjänstepension kommer att vara en viktig komponent i din framtida pension. Ditt privata sparande låter också vettigt. Om du tjänar under brytpunkten för statlig skatt är det bäst att spar själv och inte genom avdragsgillt sparande.

Johan: Hej! Jag blir pensionär under 2014. Tycker du att jag ska göra några förändringar innan jag går i pension? För närvarande har jag min PPM i AP7. Tjänstepensionen finns hos Alecta och AMF (Traditionell förvaltning). Min privata försäkring finns hos Skandia (Traditionell förvaltning). Jag funderar också på att ta ut pensionen under en 12-årsperiod. Funderar även på att ta bort efterlevandeskyddet. Tacksam för svar.
Magnus: Jag antar att du menar soffliggaralternativet när det gäller PPM? Det är ett bra alternativ som automatiskt trappas ner när du blir äldre. När det gäller hur du ska göra med dina andra försäkringar är det svårt att ge något generellt råd. Men efterlevandeskyddet ska du ta bort om din familj skulle klara sig utan det om du skulle gå bort.

Duke: Hej Magnus Jag sk gå i pension 1 mars nästa år. Man kan välja att föra över PPM till traditionell förvaltning eller ha PPM kvar i fonder. Vilket rekommenderar du?
Magnus: Hej! Personligen skulle jag ligga kvar i fonder. Förhoppningsvis har du många år kbvar i livet och då hinner ditt fondkapital växa. Däremot kan det vara bra att dra upp andelen räntefonder.

Anett: Jag fyller 61 år i mars 2014, kan jag då begära att få ut hela min inarbetade pension, och själv förvalta "mina" pengar?
Magnus: Hej! Jag gissar att du pratar om privat pensionssparande? Oftast är den minsta utbetalningsperioden 5 år. Men tänk på att du ska leva på pengarna under lång tid och att det inte är säkert att du kan få bättre avkastning genom egen förvaltning.

Björn: Hej! Jag är född 1954 och kommer alltså att få pension helt enligt det nya pensionssystemet. Har privat pension, tjänstepension och numera räntefonder på premiepensionskontot. Har kollat på olika uttagstider och undrar om du har några allmänna råd hur jag ska tänka kring olika uttagstider. Med vänlig hälsning Björn
Magnus: Hej Björn! När det gäller uttagstider är det en hel vetenskap i sig. Svaret är: det beror på flera saker. Om du tar ut allt under kort tid riskerar du till exempel att få betala statlig skatt. Då kan det vara bättre att sprida ut utbetalningarna. Det beror också på förväntad avkastning: en "bra" pensionsförsäkring kanske mår bäst av att fortsätta växa men har du en som går sämre kanske det är bättre att ta ut den under kort tid.

fofla: Behöver man skatta på sitt privata pensionssparande när man väl tar ut sin pension.
Magnus: Om du sparat privat och gjort avdrag för insättningarna så måste du betala inkomstskatt på utbetalningarna, oavsett om du tar ut allmän pension eller inte.

kk: Är det några kostnader förknippat med att, innan uttag börjat, ändra utbetalningsperiod (t ex 5år till livsvarigt) ?
Magnus: Hej! Nej, det brukar inte kosta något att bara ändra utbetalningsperioden. Men tänk på att du oftast inte kan ändra utbetalningsperioden när du väl bestämt dig. I alla fall inte från livsvarig till tidsbegränsad.

Erik: Nya försäkringar vid varje omförhandling måste vara ett problem, min sambo kommer ha 6 st försäkringar under loppet av 6 år. Dessa går ju inte heller att slå ihop. Ju fler ju jobbigare att hantera. Håller du med mig?
Magnus: Jag håller fullständigt med dig. Det är en av svagheterna i tjänstepensionssystemet tycker jag. Pensionssparande beskylls ofta för att vara komplicerat och svårt och det är klart att det inte underlättar om man parallellt måste ha koll på en massa olika pensionsförsäkringar.

Leif Johansson: Hej Magnus. Har ett PPM-konto på ca 200 tkr. Undrar hur lång tid detta betalas ut på, är det samma villkor som den allmänna pensionen. Tänkte låta mina placeringar ligga kvar, 75% aktier och 25% räntebärande, Är inte beroende av dessa pengar. Vad är klokast ?
Magnus: Hej! Premiepensionen är livsvarig. Din fördelning låter vettig, inte minst om du inte är beroende av pengarna.

Emil: Hej Magnus! Jag fyller 20år om en månad och gillar sparande. Vad tycker du är rimligast för någon som är så pass ung som mig, ska jag fortsätta investera på börsen och vänta med pensionssparandet eller finns det någon vits att börja redan nu? Och isåfall, i vad bör jag spara? Tacksam för svar!
Magnus: Hej Emil! Kul att du är intresserad trots att du är så ung! Fortsätt investera på börsen är mitt råd! Det är ju också en form av pensionssparande om du ser till att inte bränna alla vinster på annat :) Med tanke på att du är så pass ung antar jag att du inte heller betalar statlig skatt. Då finns få anledningar att spara avdragsgillt.

Mårten: Hej! När man är ung o sparar själv till pensionen, tycker du då att man öppnar ett ISK konto o har allt där?
Magnus: Hej Mårten! Det är jättebra att du sparar och ett isk är ett bra alternativ till avdragsgillt pensionssparande, inte minst om du tjänar under brytpunkten för statlig skatt.

Lena: Hej, jag byter själv fonder i såväl PPM som i tjänstefonder och andra sparanden. Vad gäller när jag går i pension? Är det då de fonder jag sist valt som avgör min pensions storlek, eller jag forsätta att placera själv i fonder?
Magnus: Hej Lena! Det är ditt totala kapital som avgör hur mycket pengar som du får i pension. Men fonder kan ju både stiga och sjunka i värde och därmed kan beloppet också ändras med tiden.

Maria 2: Vad är en maxpension när det gäller den "statliga". Vad är en snittpension i Sverige idag - utan privat komplement.
Magnus: Den genomsnittliga allmänna pensionen låg i fjol på 11500 kr. Till det tillkom 200 kr i premiepension. Det är svårt att sätta en absolut maxgräns för hur stor den allmänna pensionen kan bli, det beror ju på hur länge du arbetat.

Lasarus: Jag får en liten ålderspension från Norge. Vem drar skatten på dessa pengar? Hilsen Lasarus
Magnus: Hej! Tyvärr är jag lite dålig på utländsk pension. Men Skatteverket har mer information om detta på sin sajt: http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/internationellt/foretagarbeteinorge/norge/pensionbetalaskattdeklareraisverige.4.65fc817e1077c25b832800046.html

Birgitta: Lästa i nr 11 att ni tagit fram en pesionsanpassad PPm portfölj fortsätt med det .Vi är många som är intresserade av en sådanTack för en bra tidning
Magnus: Hej Birgitta! Kul att du uppskattar det! Dock var det inget nytt just i nr 11. Vi har alltid med vår premiepensionsportfölj i tidningen så se till att prenumerera så får du alltid den senaste uppdateringen!

Tommy: Hej Magnus hur pass tillförlitliga är prognoserna man gör på Min pension. Jag kommer att gå i pension 2014.
Magnus: Det är som med väderleksprognoser: prognoserna är hyfsat säkra på kort sikt och sämre på lång sikt. Med andra ord kan du som går i pension redan nästa år se prognoserna som hyfsat tillförlitliga tycker jag.

Kerstin: Hej Jag är redan pensionär och tar ut all pension från FK, AMF ock KPA, har även börjat ta ut från min IPS under. 5år. Dessa pengar betalar jag ju nu skatt på men använder inte dom pengarna nu utan de går in på ett vanligt bankkonto. Tänkte inte röra dessa pengar så länge min tjänstepension betalas ut , vilket den gör till 2015. Då vill jag börja ta ut av mina IPS. Förlorar jag på att göra så? Jag behöver inte de pengarna nu. Nåt annat förslag med dom pengarna, tack.
Magnus: Hej Kerstin! Om du ändå inte använder pengarna i din IPS ska du ju se till att få så hög ränta som möjligt på pengarna. Frågan är då om bankkontot verkligen ger bättre avkastning än om du hade låtit pengarna ligga kvar i IPS:en? Tveksamt tror jag....

Dunkis: God morgon.Finns det möglighet att ta ut allmän pension i förtid ?
Magnus: Det beror vad du menar med förtid. Det som tidigare hette förtidspension kallas numera för sjukersättning och det får du bara om du är sjuk och aldrig kan jobba mer. Men annars gäller att du kan ta ut pensionen från 61 år. Även om du tar ut den från 61 år så kan du fortsätta jobba. Men tänk då på att eventuell ersättning från a-kassan påverkas om du blir arbetslös när du samtidigt tar ut pension.

Bitte: Hej! Om man jobbar 50% och har varaktig sjukersättning 50% får man inte fortsätta jobba efter man fyllt 65 år då? Nåt särskilt att tänka på inför pensionen i detta sammanhang?
Magnus: Hej! Nu är vi inne på saker som jag inte riktigt är expert på. Men sjukersättning tror jag bara beviljas fram till 65 år. Om du därefter väljer att fortsätta jobba deltid är troligen din ensak. Men jag är inte helt hundra på detta.

Tommy: Hej igen det lät ju inte så övertygande det där med väderleksprognoserna med tanke på SMHIs prognoser nu för tiden. Finns det något annat sätt att ta reda på vad pensionen blir.
Magnus: En prognos är alltid en prognos. Min pensions prognoser är troligen inte bättre eller sämre än några andra prognosmakare. Eftersom du snart går i pension är prognoserna dessutom säkrare än om du skulle ha 40 år kvar till pension. Då hinner mycket hända.

Leif: Hej Magnus. Är 65 år och har ca 200 tkr i PPM. Det verkar klokast att ta ut sin PPM så snart som möjligt, är detta rätt uppfattat ? Hur fördelas dessa pengar, antagen livslängd efter 65 år är ju ca 20 år. Hur stor blir utbetalningen efter 85 år ?
Magnus: Hej Leif! Din premiepension betalas alltid ut livsvarigt. Om du ligger kvar i fonder kommer utbetalningarna att variera från år till år beroende på hur kapitalet utvecklats. Om du går över till traditionell försäkring får du ett garanterat belopp varje månad så länge du lever.

Birgitta: Hej igen min man är mångårig premunant men på sida 21 i tidningen finns det ett ett förslag på ppmportfölj det är en sådan jag efterlyser i tdninge nr 11MVH Birgitta
Magnus: Aha! Nu förstår jag vad du menar. Ja, det kan ju vara en idé att publicera denna porfölj regelbundet!

Erik: Vad tycker du om tjänstepensionförvaltare som Avanza. Min uppfattning är att de har ett vädligt bra utbud men verkar som avgifterna är högre då de inte fick vara med i Saf-lo’s nya upphandling?
Magnus: Hej Erik! Avanza valde själva att inte vara med i SAF-LO:s upphandling.

Anders: Hej, Jag är snart 49 år och har pensionsparat i tradionell pensionförsäkring, sedan jag var 20 år. Tycker du att jag ska fortsätta eller satsa på något annat?
Magnus: Om du är nöjd med din traditionella försäkring tycker jag att du mycket väl kan fortsätta ditt sparande. Om du inte är nöjd kanske du ska komplettera med något annat, till exempel en fondförsäkring.

Så ersätts du för strömavbrottet

Så ersätts du för strömavbrottet

Stormen  

Fortfarande är tiotusentals hushåll i södra och västra Sverige utan ström efter stormen Simones framfart. Många av de drabbade kommer nu att få ekonomisk kompensation för avbrottet.

Enligt lagen om avbrottsersättning har elkunder som drabbats av strömavbrott som är längre än 12 timmar rätt till ersättning.
Den som är utan ström mellan 12 och 24 timmar ersätts med ett belopp motsvarande 12,5 procent av årskostnaden eller minst 900 kronor.
Därefter ökar ersättningen successivt men kan aldrig blir högre än 300 procent av årskostnaden per avbrottsperiod (se tabell nedan).
Ersättningen kan dock sänkas (jämkas) om reparationsarbetet försenats för att det varit för riskfyllt för personalen.
Ersättning betalas ut automatiskt till kunder inom sex månader.

EON värst drabbat
EON är det elnätsbolag som drabbats värst av stormen och vid sjutiden i morse var runt 60 000 av bolagets kunder fortfarande utan ström.
Arbetet med att återställa strömförsörjningen har försenats på grund av att personalen inte förrän i morse kunde gå ut och påbörja reparationerna. Detta för att det bedömdes som alldeles för riskfyllt att gå ut i natt.
EON har dock inte beslutat om ersättningen till kunderna därför ska sänkas.
– Just nu ligger fokus på att återställa strömförsörjningen. Men självklart kommer våra kunder få någon form av kompensation. Vi har dock inte beslutat om vi ska jämka ersättningen eller inte, säger EONs Jakob Holmström till Privata Affärer.

Så stor blir ersättningen utan jämkning:
Avbrott i timmar Dygn Ersättning % av årlig nätkostnad Minibelopp (kr)
12-24 0,5 12,5 900
24-48 1 37,5 1800
48-72 2 62,5 2700
72-96 3 87,5 3600
96-120 4 112,5 4500
120-144 5 137,5 5400
144-168 6 162,5 6300
168-192 7 187,5 7200
192-216 8 212,5 8100
216-240 9 237,5 9000
240-264 10 262,5 9900
264-288 11 287,5 10800
över 288 12 300 11700


Computer Sweden TV: Därför dör plastkorten inom tio år - Computer Sweden

Computer Sweden TV: Därför dör plastkorten inom tio år - Computer Sweden

Video  
Mobilbetalningar lanseras nu på bred front som ersättaren till plastkorten. "Om tio år finns inte korten längre", säger Peter Fredell, vd på mobilbetalningsleverantören Seamless.

Än så länge har mobilbetalningarna inte tagit fart, men att stora förändringar är på gång står ändå klart. I dag är kortbetalningarna den i särklass mest använda betalmetoden när vi handlar i affären, följt av den traditionella kontantbetalningen.

Aktörerna inom handeln spår nu att mobiltelefonen helt kommer ersätta plastkorten som det mest populära betalsättet.

Computer Swedens TV visar hur betalningarna går till, och söker svaren på hur de ska lyckas döda plastkorten.

http://www.lemonwhale.com/

Så får du fler prenumeranter – snabbare

Så får du fler prenumeranter – snabbare

Det finns en grundläggande sanning inom all e-postmarknadsföring: ju fler adresser med hög kvalitet du skickar till, desto bättre resultat får du. Det ger dig fler klick, ökad försäljning, fler anmälningar, fler nedladdningar – mer av det du vill ha.


Det är därför inte överraskande att arbetet med att öka antalet prenumeranter har hög prioritet hos många marknadsförare.

Tyvärr finns det ingen magisk formel som snabbt och enkelt hjälper dig att bygga upp en stor lista med bra adresser. Men det finns många saker du kan göra för att förbättra din strategi och för att utveckla ett arbetssätt som hjälper dig att skaffa fler nya prenumeranter.

Vi har valt att fokusera på fem steg, det första presenterar vi i artikeln.
Ladda ner hela artikeln här


Steg 1. Granska ditt nuvarande system för att samla in adresser

Börja med att göra en förteckning över alla sätt du använder för att samla in e-postadresser, så att du kan utvärdera hur de fungerar. Prenumerationsformulär och andra system startas och glöms sedan ofta bort i månader eller till och med år – du kanske inte ens vet om de slutat fungera.

Testa varje enskild metod manuellt genom att skriva in en e-postadress och kontrollera att den verkligen läggs till på adresslistan.

På din webbplats bör du exempelvis:

  • Kontrollera att alla prenumerationslänkar går till rätt sida
  • Se till att alla prenumerationsformulär fungerar och att adresser läggs till i rätt databas
  • Se över samtliga formulär, även de som är integrerade i försäljningsprocessen, vid nedladdning av broschyrer eller liknande aktiviteter
  • Kontrollera att bekräftelsesidor visas och att bekräftelsemail skickas (och att de är uppdaterade)
  • Testa så att funktioner som används för att låta prenumeranterna ändra inställningar eller avsluta sin prenumeration fungerar
Redan här finns det säkert en del förbättringspotential!

Få har accepterat sänkt garantiränta

Få har accepterat sänkt garantiränta

Pension  
Länsförsäkringar försöker få kunder med traditionell försäkring att sänka sina garanterade räntor. Men hittills har bara 11 000 kunder tackat ja till erbjudandet. 

Du som är villig att sänka din garanterade avkastning från 5 eller 3 procent till 1 procent får lägre avgifter. Dessutom kanske din faktiska avkastning blir högre än tidigare.

Ungefär så lyder erbjudandet till de kunder i Länsförsäkringar som i dag garanteras mycket hög avkastning.
Tidigare i år gick  Länsförsäkringar ut med erbjudandet eftersom det är svårt för bolaget att uppnå de höga garantierna i en lågräntemiljö utan att ta hög risk. Och paradoxalt nog får bolaget inte ta hög risk på grund av just de höga garantierna.

De som kan tänka sig att sänka den garanterade avkastningen från mellan 3 och 5 procent till 1 procent slipper den fasta årliga avgiften på 240 kr, samt insättningsavgiften på 3 procent. Dessutom sänks kapitalavgiften från 0,75 procent till 0,45 procent och den icke garanterade återbäringsräntan höjs.

Få har tackat ja
Totalt har cirka 65 000 kunder som innehar ungefär 80 000 försäkringar fått erbjudandet. Men bara 11 000 har alltså accepterat erbjudandet.

Länsförsäkringar Liv säger i dag att det får ta tid att få kunderna att förstå det nya erbjudandet.
– Siffran ökar varje dag eftersom vi fortfarande har en jämn ström av kunder som kontaktar oss och tackar ja. Det är ju heller inget tidsbegränsat erbjudande utan står öppet för en lång tid framåt. Under 2014 kommer dessutom fler kunder att få möjlighet att byta till Nya Trad i och med att flera av våra produkter successivt kommer att anpassas för villkorsändring, säger Roger Lidberg, chef administration och produkt på Länsförsäkringar Liv.

Bra om man har lång tid kvar
Det är uppenbart att Länsförsäkringar har ett pedagogiskt problem att förklara för kunderna varför det är bra att avstå hög garanterad avkastning.
Men faktum är att det är ett bra erbjudande, i alla fall om du har lång tid kvar till pensionen. Det säger Max Matthiessens analyschef Anders Aronsson.

– Till skillnad från flera andra gånger då försäkringsbolag erbjuder villkorsändringar är det här ganska bra för kunden. Men det är viktigt att man tittar på hur stor andel garanti man har och hur lång tid man har kvar till pension, säger Anders Aronsson till Privata Affärer.  

måndag 28 oktober 2013

Case: Stockholms läns landsting - en översikt av det nya intranäte...

Case: Stockholms läns landsting - en översikt av det nya intranäte...

Han bygger ett Google för anonyma - Computer Sweden

Han bygger ett Google för anonyma - Computer Sweden

Den anonyma sökmotorn Duckduckgo har fått vind i seglen efter NSA-skandalen. Den sparar varken sökhistorik eller använder cookies. "Folk upplever sociala nätverk som personliga men sökningar är ännu mer personliga", säger grundaren Gabriel Weinberg.  

Gabriel Weinberg.
CS/Paoli, Pennsylvania (USA)

Solen skiner när tåget tuffar in till Paoli, en söt liten stad 20 minuter från Philadelphia, där Duckduckgo har sitt kontor i ett charmigt stenhus som de delar med en optiker och arkitektfirma. Här, mitt emot en parkeringsplats och Burger King sitter entreprenörerna som utmanar Google.

Namnet Duckduckgo kommer från barnleken Duck duck goose, en slags kull och grundaren Gabriel Weinberg fick idén 2008, ett par år efter att ha sålt sitt första bolag.

Då flyttade Weinberg, en småblyg 34-åring i jeans och t-shirt, ut på landet och började plita på nya projekt. Tre av dem råkade vara sökrelaterade och blev grunden för Duckduckgo. Det första var att ladda ned Wikipedia och Wikias hela innehåll på servrar, processa det och göra det sökbart. Det andra att identifiera och ta bort spam vid sökningar. Det sista var ett crowdsourcat projekt där deltagare fick dela med sig av sina favoritlänkar inom olika områden, snarlikt Quora, en crowdsourcad fråga-svar sajt.

Vad Weinberg insåg med sökningarna var att "i 80 procent av fallen så är det mer användbart med ett rakt svar än med en länk". Han började sy ihop sina tre projekt till en sökmotor och inledde samarbete med den datoriserade kunskapsmotorn Wolfram Alpha samt crowdsourcade sajter som Crunchbase, Github och The Free Dictionary. För de lokala sökningarna använde han Yelp och Foursquare.

– Vår approach var baserad på diskussioner i olika nätforum, så vi ville koppla ihop de sajter som var riktigt bra på det, säger Weinberg.
Anonymiteten i Duckduckgo kom som en eftertanke, något som användarna efterfrågade.

– Sökningar är mer personliga än sociala medier. Man knappar in sina problem och drömmar. Varför skulle jag spåra människor, började Weinberg fråga sig.

Då de flesta servrar automatiskt sparar ip-adresser, fick Duckduckgo aktivt gå in och ändra i mjukvaran. De använder inte heller cookies. Till skillnad från Google, som spårar användare för att tjäna pengar på sina andra produkter som Gmail och Youtube (med skräddarsydda annonser), så är Duckduckgo slimmade nog att nöja sig med en annons per sökning. Reklamen är direkt kopplad till sökordet istället för till användarens sökhistorik. De saknar användarlogin och har en krypterad uppkoppling.

2011 kammade Duckduckgo hem tre miljoner dollar i riskkapital från Union Square Ventures, som även investerat i Twitter, Foursquare och Kickstarter.

I spåren av NSA-skandalen har Duckduckgos användare skjutit i höjden, från 1,7 miljoner sökningar om dagen i maj till 4 miljoner idag. Det är förvisso inte mer än en halv procent av världsmarknaden, men Weinberg hoppas att allt fler upptäcker smidigheten med att få raka svar serverade, utan att Storebror ser dig.

torsdag 24 oktober 2013

Öppen hårdvara kan skydda mot NSA-snokande - Säkerhet24

Öppen hårdvara kan skydda mot NSA-snokande - Säkerhet24

Med öppen hårdvara blir det, enligt USA-forskaren Eli Durado, enklare att hitta bakdörrar och sårbarheter i utrustningen.  

Att skydda sin information mot statliga spionorganisationer som amerikanska NSA är inte lätt, men om företagen börjar använda öppen hårdvara mer så blir det i alla fall lättare. Det menar Eli Durado som forskar på hur internet ska styras på bästa sätt på George Mason University.

– För att göra det svårare att genomföra massövervakning över internet behöver vi bygga upp det fysiska lagret av infrastrukturen enligt principerna för öppen kod, skrev Eli Durado i en debattartikel i New York Times som startade debatten.

Alla är inte övertygade om att öppna system skulle hjälpa särskilt mycket. De menar att inga system är helt säkra och om dessa system skulle bli populära skulle bara NSA lägga mer energi på att hitta sårbarheterna i dem.

Eli Durado pekar å sin sida på att öppen kod som Linux och Apache har gett möjligheter att snabbt hitta och åtgärda sårbarheter i och med att så många kan hjälpa till i arbetet om koden eller hårdvaran bygger på öppna licenser.

Det var information från läckan Edward Snowden som visade att stora leverantörer som Microsoft, Apple och Google hade inbyggda svagheter i sina krypteringssystem för att NSA enklare skulle kunna hämta in information. Dokumenten som Snowden läckte visade också att NSA har liknande bakdörrar in till hårdvaran som utgör internets infrastruktur, vilket hjälpte NSA analyserar trafikmönster som går genom routrar och växlar.

– Det finns anledning att vara skeptisk mot säkerheten i dessa produkter. Hårdvaruleverantörerna är väldigt intresserad av att få sälja till den amerikanska staten och det gör att de kan pressas till att samarbeta med staten för att göra det enklare för organisationer som NSA att avlyssna trafiken, skriver Eli Durado i sin debattartikel.

Ett problem med Eli Durados idé är att det krävs mycket kompetens för att kunna analysera hårdvaran ur ett säkerhetsperspektiv.

– I princip är det en bra idé, men i praktiken är idén inte fullt så lyckad. Att analysera kod för att hitta säkerhetsbrister är alltid svårt och här måste du ner på lågnivå, vilket är ännu svårare än att analysera applikationskod. Det finns en risk att det bara skapar en illusion av säkerhet medan det i verkligheten är lika enkelt att få in bakdörrar i öppen hårdvara, säger Murray Jennex, professor i informationssäkerhet på San Diego University.

Men det finns också de som tycker att Eli Durado har rätt.
– Att gå mot en infrastruktur för internet som bygger på öppen hårdvara och som kan analyseras till 10 procent av både företag och organisationer verkar väldigt vettigt, säger James W Gabberty, professor inom informationssystem på Pace University.

onsdag 23 oktober 2013

Snart slut på räkmackan för storbankerna

Snart slut på räkmackan för storbankerna

Aktiekurserna stiger snabbare än vinsterna och därmed ökar värderingarna. Storbankernas räkmacka på börsen ser ut att närma sig slutet.  

De två senaste åren har bankaktier varit riktigt bra placeringar. Dagens rapportbanker Nordea och Handelsbanken har på tolv månader stigit med 32 procent respektive 25 procent med dagens initiala kursförändringar inräknade.

Största anledningarna till att aktierna gått upp är fortsatt lättnadsrally efter finanskrisen och att de svenska storbankerna är riktiga kassakor, som många placerare vill vara med och mjölka på utdelningar. Bankerna har även klarat årets lågkonjunktur bra. Under årets tre första kvartal är Nordeas och Handelsbankens rörelseresultat upp med 3 procent respektive 4 procent.

De båda bankernas vinster har därmed inte alls hängt med uppåt i samma utsträckning som respektive börskurs. Värderingarna har därmed stigit brant, men varken värderingen av de egna kapitalen eller P/E-talen räknat på nästa års vinstprognoser i Factsets databas känns direkt för höga.

Nordeas vd Christian Clausen nu ser dessutom ökad aktivitet och spår bättre konjunktur i hela Norden under 2014. Att bankernas vinster ska stiga framöver är å andra sidan redan inräknat i aktiekurserna. Det går därmed inte att komma från att storbankernas räkmacka på börsen går mot sitt slut.
Bolagen lär framöver gå bättre än aktierna, som med det sagt ändå inte lär bli sämre än börsindex. I värderingarna och i dagens rapporter syns inget slut på festen, men det finns färre räkmackor.

BYOD är här för att stanna - Företagare berättar - Avdelningar - Trender & Nytta - Företag - Telia.se

BYOD är här för att stanna - Företagare berättar - Avdelningar - Trender & Nytta - Företag - Telia.se

BYOD är en trend på frammarsch. För företag handlar det nu om att välja förhållningssätt. Gartners Leif-Olof Wallin berättar om den senaste utvecklingen inom området och ger konkreta tips till företagen.

 

BOYD – Bring Your Own Device – är hetare än någonsin och i framkant av utvecklingen går det internationella analysföretaget Gartner där svenske Leif-Olof Wallin är en av de mer namnkunniga förespråkarna. Han ser att även om Gartner formellt förutspått att hälften av alla företag kommer att ha gått över till BOYD år 2017, så har i praktiken två tredjedelar av deras kunder redan nu någon form av frivillig BYOD.

Under de närmaste åren kommer fler och fler företag att helt sluta dela ut datorer och mobiltelefoner till sina anställda. Istället låter man dem tillhandahålla den typen av arbetsredskap själva mot en viss kompensation.

– De anställda är i dag medvetna och kompetenta konsumenter som har koll på vilken typ av utrustning de behöver, ofta är de duktigare än företagen själva. Och det finns många fördelar med BYOD, inte minst de mjuka värdena och den ökade flexibilitet som BYOD innebär för den anställde, förklarar Leif-Olof Wallin.

Säkerhet en viktig fråga
För företagen innebär utvecklingen förändrade arbetssätt. Men det håller inte att förkasta BYOD på grund av rädsla för ökade säkerhetsrisker och it-supportkostnader, som är de vanligaste invändningarna mot konceptet. Lösningar finns, menar Leif-Olof Wallin. 

– Vi ser att allt mer går mot ett containerbaserat sätt att arbeta, det vill säga du separerar den anställdes privata användning av enheten och skapar en företagsarea där information som rör arbetsgivaren kan samlas, säger han.

Den ökade it-supportkostnaden kan också stävjas genom en tydlig supportpolicy som anger vad man får hjälp med och inte, samt tidsbegränsningar och uppmuntran att dela supportkunskap mellan anställda snarare än att alltid vända sig till it-avdelningen för hjälp.

Sverige ligger i framkant
USA och norra Europa (däribland Sverige och England) ligger långt framme i utvecklingen. Leif-Olof Wallin och hans kollegor tittar just nu mycket på hur mobilitet kan samverka med sociala funktioner, arbete i molnet och förstås Big Data – analys av stora datamängder, som redan i dag är svårhanterligt för företag. Klart är att BYOD är här för att stanna. Nu handlar det mer om hur företagen förhåller sig till det.

– Det handlar inte om när och var företaget ska introducera BYOD, den som tror att de anställda i dag inte använder sina egna enheter i jobbsammanhang bör titta en gång till. Till exempel används mobilkameran ofta för att dokumentera whiteboardanteckningar – information som ofta kan vara känslig. Det är bättre att vara framsynt och istället säkerställa att de anställda har tydliga policier och verktyg att förhålla sig till i de här frågorna.

Relaterade länkar:
BYO(D) – händer det i ditt företag? >>
BYOB, att ta med sig sitt beteende >>

Här kommer du till Nyhetsbrevet >>

torsdag 17 oktober 2013

Så här använder du Google Now och Jelly Beans nya sökfunktion i Sverige [Tips] | Swedroid | Nordens största Androidcommunity

Så här använder du Google Now och Jelly Beans nya sökfunktion i Sverige [Tips] | Swedroid | Nordens största Androidcommunity

En av de största och mest intressanta nyheterna i Jelly Bean är Google Now och nya röstsökningen. Google Now visar automatiskt relevant information genom olika kort och nya röstsökningen har snabba svar på nästan allt. Vi har tidigare sett sökfunktionen jämföras med Siri från iOS (och klara sig mycket bra) samt imponera genom att svara på över 40 frågor av olika slag.
Många har frågat hur man får röstsökningen (med svar genom kort) att fungera i Sverige och undrat om vi inte fått den. Nya sökfunktionen fungerar lyckligtvis ypperligt här, men man måste ha engelska som systemspråk – annars görs bara en googlesökning.
Systemspråket ställs in från Inställningar > Språk och inmatning > Språk och Google Now når man genom att svepa uppåt från hemknappen längst ner på skärmen (fungerar överallt).
Lägsta pris på Google Galaxy Nexus på Prisjakt just nu: 2495:-
Lägsta pris på HTC One X på Prisjakt just nu: 3490:-

Populärt på Androidenheter.se med Prisjaktspriser

Androidarkivet: Google now | Swedroid | Nordens största Androidcommunity

Androidarkivet: Google now | Swedroid | Nordens största Androidcommunity

Du bläddrar i Androidarkivet: google now

Vi testar privata betan av hemskärmsappen Aviate

Postat:
19:21- 2013-10-16
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
404
Vi testar privata betan av hemskärmsappen AviateDet råder ingen brist på hemskärmsappar för Android. Knappt någon hemskärmsersättare har dock lyckats skapa lika många spaltmeter som Aviate redan under betastadiet. Aviate är en ovanligt seriös satsning från San Francisco-baserade utvecklaren ThumbsUp Labs som vill förbättra navet i våra telefoner. Ett par av grundarna är före detta Google-arbetare: William Choi arbetade tidigare med Googles […]Läs vidare: "Vi testar privata betan av hemskärmsappen Aviate"

Ännu en video visar hur Googles röstsökning kan användas

Postat:
12:32- 2013-09-10
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
18
Ännu en video visar hur Googles röstsökning kan användasDet finns många videor på YouTube som illustrerar hur Googles och Androids röstsökning kan användas. Sedan Jelly Bean släpptes förra sommaren har Androids röstsökning förbättrats markant och svaren visas vanligtvis i form av små kort. En tio minuter lång video går igenom hur röstsökningen fungerar. Appen förstår sammanhang och kan exempelvis svara på följdfrågor utan […]Läs vidare: "Ännu en video visar hur Googles röstsökning kan användas"

Googles anteckningsapp Keep får stöd för påminnelser

Postat:
0:41- 2013-08-22
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
39
Googles anteckningsapp Keep får stöd för påminnelserI våras släppte Google en egen anteckningsapp som heter Keep. Anteckningarna synkroniseras med ens Google-konto och går att nå oavsett om du skriver på mobil, surfplatta eller dator. Sökjätten har nyss börjat skicka ut en större uppdatering av appen som bland annat bjuder på plats- och tidbaserade påminnelser. Keep arbetar tillsammans med Google Now för […]Läs vidare: "Googles anteckningsapp Keep får stöd för påminnelser"

Ny version av Google Now med widget och fler kort går nu att ladda hem till Jelly Bean-enheter

Postat:
11:08- 2013-02-14
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
35
Ny version av Google Now med widget och fler kort går nu att ladda hem till Jelly Bean-enheterDen Google Now-widget vi hörde talas om för ett par dagar sedan går nu att ladda hem i Play Store genom en uppdatering av Googles sökapplikation. Widgeten fungerar precis som väntat: den visar information och när man trycker på ett fält tas man till motsvarande sektion i Google Now. Läs vidare: "Ny version av Google Now med widget och fler kort går nu att ladda hem till Jelly Bean-enheter"

Supportsida indikerar att Google Now får egen widget

Postat:
11:21- 2013-02-12
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
23
Supportsida indikerar att Google Now får egen widgetPå ett vis är det märkligt att Google Now inte redan har en tillhörande widget, då informationen appen presenterar är av typen man gärna har snabb och enkel tillgång till. En referens till en Google Now-widget har nu dykt upp på en av Googles supportsidor.Läs vidare: "Supportsida indikerar att Google Now får egen widget"

Officiella Nexus-kanalen publicerar ny reklamfilm för Nexus 4 och Google Now

Postat:
11:08- 2013-02-11
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
49
Officiella Nexus-kanalen publicerar ny reklamfilm för Nexus 4 och Google NowGoogle har publicerat ännu en reklamfilm vilken följer företagets tidigare utstakade format. Enheten som figurerar i annonsen är sökjättens och LGs samarbete Nexus 4 och fokus ligger som flera gånger tidigare på appen Google Now. Vi får först se en mamma i Chicago som genom Google Now får reda på hur lång tid det kommer […]Läs vidare: "Officiella Nexus-kanalen publicerar ny reklamfilm för Nexus 4 och Google Now"

Vanliga Google går att använda precis som sökappen i Jelly Bean

Postat:
15:16- 2013-01-15
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
25
När Jelly Bean släpptes i somras fick Android en ny och förbättrad sökapplikation som bland annat innehåller Google Now. Sökappen kan därtill ge svar på en lång rad olika frågor ställda i form av vanlig meningar, som om man hade frågat en människa. Koncisa kommandon brukar också fungera bra. Svaren visas då i form av […]Läs vidare: "Vanliga Google går att använda precis som sökappen i Jelly Bean"

Lista över engelska röstkommandon i Google Search

Postat:
7:52- 2012-12-10
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
22
Det har rått delade meningar om vad man ska referera till som ”Google Now” och vad man istället ska kalla ”Google Search-appen”. På enheter som kör Android 4.1 Jelly Bean eller senare är Google Now en del av appen Google Search. När Google-anställda androidexperten Romain Guy kallar hela rasket Google Now borde det dock vara […]Läs vidare: "Lista över engelska röstkommandon i Google Search"

Google Search kan kontrollera appar men funktionaliteten är begränsad

Postat:
15:05- 2012-11-20
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
24
Appen Google Search (som prisbelönta Google Now är del av) blev långt smartare i och med Jelly Bean. Den kan ge svar på alla möjliga frågor som ställs genom vanligt tal och visa resultaten genom små informativa rutor och fungerar på så vis som en liten allvetande dator. Google Search är tyvärr dock inte särskilt […]Läs vidare: "Google Search kan kontrollera appar men funktionaliteten är begränsad"

Google Now utses till årets uppfinning av tidskriften Popular Science

Postat:
16:14- 2012-11-16
Skribent:
Lars A
Kommentarer:
39
Popular Science är namnet på en amerikansk månatlig tidskrift med rötter som sträcker sig ända tillbaka till 1872. Tidskriften publiceras av Bonnier Corporation som ägs av svenska Bonnier Group. Varje år utser Popular Science årets uppfinning och bland tidigare vinnare finner vi till exempel digitalkameran, spelsystemet Atari och Apples iPhone. Google Now lanserades tillsammans med […]Läs vidare: "Google Now utses till årets uppfinning av tidskriften Popular Science"

 

tisdag 15 oktober 2013

Android allt mer hotat - och skydden är för klena - TechWorld

Android allt mer hotat - och skydden är för klena - TechWorld

Det finns en sak som alla säkerhetsexperter är ense om: Android är det hetaste målet för de cyberkriminella. Dessvärre verkar dagens skydd inte klara av att stå emot dem.

När vi den 30 juni passerade halva år 2013 passerades också en annan gräns. Enligt it-säkerhetsföretaget Kaspersky Lab finns det nu över 100 000 varianter av skadlig kod riktad mot Android-plattformen. I sammanräkningen har man inte tagit hänsyn till att samma skadliga kod kan finnas i många olika appar och trojaner, så det verkliga antalet hot är alltså betydligt större.

- Jag vet inte säkert varför just Android-malware ökar. Det kan bero på att det är enklare att utveckla skadlig kod mot Android jämfört med andra plattformar, men det kan även vara så att attackytan är större.



David Jacob, Kaspersky Lab.
Det går fortfarande att köpa en ny telefon i butik som kör med en gammal version av Android. De äldre versionerna kan vara sårbara mot attacker som gör det möjligt att installera skadlig kod på enheten, säger David Jacoby.

De vanligaste typerna av skadlig kod är olika typer av bakdörrar och trojaner. Så kallade sms-trojaner, som skickar dyra betal-sms från telefonen som den infekterat, har också blivit allt vanligare.

Ondskan förenas

Kasperskys forskare pekar också på en tydlig trend där skadlig kod för smartphones smälter samman med traditionell skadlig kod för datorer. En trojan kan med andra ord helt enkelt komma med flera laster i bagaget, riktat mot olika plattformar.

De flesta säkerhetsföretag erbjuder virusskyddsappar som de lovar ska skydda telefonerna, men det mesta verkar vara tomma löften. TechWorld testade i slutet av förra året hur väl säkerhetsapparna stod emot ett okänt hot och resultatet var nedslående. Tyvärr tycks det inte vara mycket bättre ställt i dag.


Antalet varianter av skadlig kod riktad mot Android har ökat lavinartat de senaste åren. Under första halvan av 2013 passerades gränsen för 100 000 olika varianter.

Forskare vid amerikanska Northwestern University och University of North Carolina presenterade i juni en rapport som tydligt lyfte fram produkternas bristande skydd. De skapade en teknologi som kallas Droidchameleon som bland annat kan användas för att göra små förändringar i ett virus binära kod eller filnamn för att ta sig förbi säkerhetsprogrammen.

"Resultaten är överraskande. Många av produkterna visade sig vara helt blinda även mot närmast obetydliga förändringar som inte ens går ner på kod-nivå. Det handlar om saker en tonåring enkelt kan genomföra" säger projektets ansvarige professor Yan Chen, till Networkworld.

David Jacoby menar att det viktigaste är att vi fortsätter följa utvecklingen kring skadlig kod som riktar sig mot mobila system, men att just skadlig kod inte är det största hotet mot mobila enheter i dag.


Typerna av hot varierar men det vanligaste angreppsättet är genom någon form av trojan. Tyvärr är antivirus-apparna dåliga på att upptäcka nya varianter.

- Nej, inte ens med den fortsatt lavinartade ökningen. Men det som är viktigt att poängtera är att vi måste vara proaktiva, säger han.

- Det är lite som att vara meteorolog - att det kommer regn vet alla om, och det är något som vi kan hantera, men om vi ser en tropisk storm som kommer mot oss, så kan skadorna bli hur stora som helst om vi inte arbetar proaktivt och förbereder oss för stormen.


Obad - den mest sofistikerade Android-trojanen någonsin

Under våren upptäckte Kaspersky Lab vad som troligen är den mest sofistikerade Android-trojanen hittills. Den kan skicka sms till betalnummer, hämta och installera annan skadlig kod på den infekterade enheten via bluetooth, och på distans utföra kommandon.

Skaparna av Backdoor.AndroidOS.Obad.a har hittat ett fel i det populära programmet Dex2jar som används av analytiker för att konvertera apk.filer till jar-format, alltså ett format som är lättare att analysera och arbeta med. Sårbarheten som upptäckts av cyberbrottslingarna stör omvandlingen av Dalvik-bytekod till Java, vilket gör det svårare att utföra statisk analys på den aktuella trojanen.

Trojanen utnyttjar också ett fel i Android OS relaterat till tolkning av filen AndroidManifest.xml, som finns i alla Android-applikationer och används för att beskriva programmets struktur och definitioner. Skaparna av den skadliga koden har ändrat AndroidManifest.xml så att den inte längre överensstämmer med den standard som definierats av Google, men på grund av felet, analyseras korrekt på en smartphone. Det här försvårar dynamisk analys av trojanen avsevärt.

De som skapade Backdoor.AndroidOS.Obad.a utnyttjade dessutom ytterligare en tidigare okänd brist i Android, som gör att ett skadligt program kan få utökad behörighet som enhetsadministratör utan att finnas på listan för applikationer som tilldelats sådana privilegier. Det här gör det svårt, nästintill omöjligt, att ta bort skadlig kod från den mobila enheten.