torsdag 28 november 2013

10 effektiva skydd mot cancer | Aktiv Träning

10 effektiva skydd mot cancer | Aktiv Träning

Din livsstil och dina dagliga val är ditt bästa försvar mot cancer. 

.......

Business Intelligence - EVRY

Business Intelligence - EVRY

EVRY erbjuder tjänster inom alla faser av datalagerhantering, Corporate Performance Management och implementering av Business Intelligence. Vi ser till att ditt företag för vidare rätt information till rätt person vid rätt tillfälle. Du och dina kolleger ser sedan till att informationen används för att fatta bättre beslut inom företaget. 
 

En bra Business Intelligence lösning kan spela en aktiv roll för att skapa en konkurrensfördel för företaget.
Den kan bidra till att:
  • Bygga starkare kundrelationer
  • Optimera resultatdrivande strategier
  • Uppnå bättre kostnadseffektivitet
  • Förbättra produktiviteten
  • Man agerar utifrån trender och avvikelser
  • Modellera/förutspå nya affärsmöjligheter
Kritisk ledningsinformation ligger ofta väl fördold i många olika affärssystem. Att sammanställa, konsolidera och göra denna information tillgänglig för att ge företaget största möjliga fördel är förbundet med flera potentiella fallgropar. Utan ett genomtänkt och väl hanterat BI-initiativ kan man få en lösning som kännetecknas av varierande datakvalitet, många manuella procedurer, en hög risk för felkällor och komplicerat underhåll.

Vi vill att ni ska lyckas med ert BI-initiativ och tillhandahåller konsulter med hög kompetens och lång erfarenhet av alla faser av BI-implementering. EVRY är en av de ledande BI-leverantörerna i Norden, med drygt 100 specialiserade konsulter i Norge och Sverige inom områdena budgetering och prognoser, koncernkonsolidering, rapportering och analys, MBO, dashboards/portaler, datalagerhantering, dataintegration och datakvalitet.

EVRY - Årets SAS Partner 2013
Vi erbjuder våra tjänster på marknadsledande BI-plattformar från Microsoft, Oracle/Hyperion, SAS Institute, SAP, Informatica och QlikTech (QlikView). Vår produktportfölj är skalbar – från paketkoncept för marknaden för små och medelstora företag till datalagerhantering, CPM och BI-lösningar för stora företag.

7 appar som låter dig lämna kontoret

7 appar som låter dig lämna kontoret

Att du lämnat kontoret betyder inte att världen omkring dig stannar. Med de här apparna får du full koll på läget även när du är mobil.

1. Hootsuite – full social koll

Vi tar det direkt. De sociala nätverken är viktiga för oss. Utöver bilder på tjusiga middagar och solnedgångar händer det saker här som vi behöver ha koll på. För att slippa hoppa omkring mellan nätverkens egna appar – installera Hootsuite. Då får du koll på det mesta från Facebook och Twitter till Instagram och Linkedin. Appen finns för IOS och Android.
Appen Glympse

2. Glympse – jag kommer, jag kommer

Du är på väg. Lite sen, kanske. Men på väg. För att slippa sms och samtal med frågor om när du kommer till mötet, var du är och hur det går – skicka dem en Glympse via sms eller mail. De som väntar dig får då en länk där de kan följa dig och de ser både din geografiska position och din hastighet. Glympse finns för IOS, Android och Windows Phone.
Appen Omni

3. Omni – Nyhetstjänst i elitklass

För somliga av oss är koll på nyhetsflödet kritiskt. Och den nya svenska nyhetsappen Omni är oerhört kompetent. Tänk ”Google News men bra istället för dålig”. Finns i nuläget bara för IOS och dessutom för betatestare men väntas nå App Store om några veckor.
Läs apptips 5 till 9 på nästa sida!

4. Ithoughts – mindmapping på fickan

Med Ithoughts kan du jobba mobilt med dina idéer och tankar. Tankarna får svälla ut hur långt som helst, här saknas kollegieblockets begränsningar. Och du kan lagra din mindmap i molnet, dela med dig av tankarna via sociala nätverk eller spara till Powerpoint. Finns bara för Ios men kika på Mindjet Maps för ett bra alternativ till Android och Brainstorming för Windows Phone.
Appen Skydrive

5. Skydrive – upp i Microsofts moln

Många av oss använder Microsofts tjänster varje dag. Att ha Skydrive installerat gör vardagen lättare. Nya Office-program sparar automatiskt dina dokument till Skydrive och du lägger förstås annat där också, exempelvis bilder och video. Skydrive-appen finns för IOS, Android och Windows Phone.
Appen Google Drive

6. Drive – Allt för Google-användaren

I Google Drive lagrar du allt. Inte minst om du använder Gmail, Docs och kalkylblad. Du delar dessutom enkelt dokument med gruppmedlemmar och självfallet synkroniserar du dina dokument över dina enheter. Finns för IOS, Android och Windows Phone.
Appen Fantastical

7. Kalendern – den essentiella

Kalenderappar finns det tretton på dussinet av. Många är inte särskilt bra. Men Fantastical är inte en av dem. Ursprungligen ett OS X-program som sedan något år finns för IOS. Du kan tala in bokningar(på bland annat engelska, men inte svenska), appen synkar mot andra valfria kalendrar och allt ser bra ut och fungerar som du väntar dig. Till skillnad från många kalenderappar. För Android kan Acalendar eller Jorte vara värt en titt och för Windows Phone är Chronos ett givet val.

Läs mer om samma ämne

Guide: Smart fildelning med kollegorna
Bli mer effektiv med Ipad på jobbet
Hur smart är ditt företag? Testa nu
.....

 

I molnet slarvas kopiorna bort - Säkerhet24

I molnet slarvas kopiorna bort - Säkerhet24

Säkerhetskopiorna prioriteras sällan i molnet. 
Det är ett vanligt problem it-forensikerna på Ibas stöter på när de utreder informationsstölder.

Under Internetdagarna i Stockholm var ett av de hetaste ämnena informationsstölder, där kundregister eller innovativa lösningar läcker till nystartade konkurrenter. I många fall handlar det om att egna anställda tar med sig informationen när de slutar.

It-forensiker från företaget Ibas jobbar dagligen med att rädda data och utreda informationsstölder, i en tid där allt mer information lämnar den fysiska miljön på arbetsplatsen och flyttar ut i molnet. En av de största utmaningarna som it-forensikerna stöter på är att de drabbade företagen slarvar med att spara säkerhetskopior och loggar. I många fall finns det ingen information kvar om vad en anställd sysslat med de senaste månaderna, ibland inte ens vad som hänt under de senaste veckorna. Enligt Michael Nylén, it-forensiker på Ibas, är det ett område som sällan prioriteras när företagen i allt större utsträckning tecknar avtal om molntjänster.

– Problemet är att kunden sällan får frågan om något ska sparas eller inte, trots att leverantören oftast kan erbjuda det som en tilläggstjänst. På grund av att man vill hålla en låg prislapp så är det inget leverantörerna skyltar med.

Han konstaterar att det är ett stort problem att frågan inte ställs av leverantörerna, eftersom många företag saknar insikten själva om hur viktigt det är att informationen sparas.

– Som kund är man tyvärr inte tillräckligt mogen för att veta att man ska köpa rätt grej, men mitt tips är att alltid se till så att informationen sparas. Man måste agera förebyggande, annars kan det bli väldigt frustrerande när informationen väl passerat ut genom dörren och bevisen är borta, säger Michael Nylén.

Kollegan Torbjörn Lofterud, it-forensiker, menar att informationsstölderna är en grogrund till mycket bitterhet. Han varnar dock företag för att bli alltför misstänksamma mot sina egna anställda och framhåller att alternativet är att upprätta bra rutiner.

– Det är svårt att vara konkurrenskraftig och samtidigt ha så strikta säkerhetsrutiner att man begränsar sina anställda i deras arbete. Man måste kunna lita på sina medarbetare, därför är det viktigt att ha bra rutiner för säkerhetskopior, så att informationen finns där om något ändå skulle hända.

Trots att många företag slarvar med säkerhetskopiorna anser Torbjörn Lofterud att hans arbete som it-forensiker inte nödvändigtvis blivit svårare, men att metoderna förändras.

– Förr i tiden gick man in på ett företag och tog den data man behövde från Exchange-servern. I dag ser det annorlunda ut. Det finns otroligt mycket mer information att jobba med, det finns många fler informationskällor. Vi kan se spåren av vad som hänt, men bra rutiner hos företagen underlättar mycket, säger Torbjörn Lofterud.

 

9 appar som låter dig lämna kontoret

http://partnerzoner.idg.se/jobbasmartare/9-appar-som-later-dig-lamna-kontoret/

onsdag 27 november 2013

Omvärdera Windows 8? Glöm det! - Computer Sweden

Omvärdera Windows 8? Glöm det! - Computer Sweden

"Jag förlorar min förmåga att navigera när alla ikoner packas ihop i en enda stor rektangel i mitten av skärmbilden", skriver Lars Danielsson.

Efter att jag skrev en krönika om min motvilja mot Windows 8 för några veckor sedan har det strömmat in kommentarer och mejl i stor mängd. Jag blir faktiskt lite rörd av alla genuina uppmaningar och tips jag har fått. Tack för det!

Under tiden har jag kommit på vad som triggar min antipati mot Windows 8.

Det är alla sabla fyrkanter som ställer till det. Jag förlorar min förmåga att navigera när alla ikoner packas ihop i en enda stor rektangel i mitten av skärmbilden. Det blir omöjligt, eller åtminstone mycket svårt, att på ett snabbt och naturligt sätt hitta saker.

Det första jag gör när jag får en ny dator är att dra ut ikoner till hörnen av skärmbilden, för att sedan fylla på i andra områden. Datorskötsel uppe till vänster, mer lågnivåhantering av datorn nere till vänster, musikprogram uppe till höger, musikfiler nere till höger, Officeprogram direkt till höger om datorskötsel, utvecklingsverktyg uppe i mitten. Och så vidare.

Det är kört med Windows 8.

Skriv nu inte kommentarer och mejl om att det går att använda något specialskalprogram för att ordna de saker som jag vill göra, eller att det faktiskt går att åstadkomma sakerna med Windows 8 i standardutförande. Skriv gärna mejl och kommentarer om andra saker!

Min poäng är att det är det spontana och naturliga sättet att interagera med en mjukvara som påverkar min uppfattning om den, inte vad som med mer eller mindre ansträngning går att göra trots att det går stick i stäv med den huvudsakliga tanken om hur mjukvaran ska användas.

Det är inte så att jag är helt emot att pilla med och anpassa saker. Tvärtom. Jag skulle vilja påstå att jag ägnar extremt mycket tid åt att pilla med och anpassa saker. Men jag vill välja med vad själv och skrivbordet i Windows är inte en av de sakerna. Om det inte fungerar som jag vill direkt så är det kört för min del.

Det är möjligt att jag är min egen största fiende, men det är min sak. Och som konsument är det jag som väljer hur jag spenderar mina pengar, hur dumt eller smart det än är. Jag tror att det är så med väldigt många människor, kanske med de allra flesta. Och jag tror att det är därför det formuleras mycket missnöje med användargränssnittet i Windows 8.

Om du inte tillhör de missnöjda så är det bara att gratulera. Du är en vinnare i Microsofts massakrering av det användargränssnitt vi en gång kände som Windows.  

tisdag 26 november 2013

Tio heta snabbväxare på big data i USA - Computer Sweden

Tio heta snabbväxare på big data i USA - Computer Sweden

Marknaden för big data blir allt hetare och leverantörerna blir allt fler. Här är leverantörerna som går i bräschen vad gäller användare, ledning, marknadsposition och riskkapital, enligt amerikanska CIO.

Intresserad av big data? Missa inte:
13 bästa öppna verktygen för big data  


Heta it-trender har dolda nackdelar - TechWorld

Heta it-trender har dolda nackdelar - TechWorld

Heta it-trender har dolda nackdelar - TechWorld

Heta it-trender har dolda nackdelar - TechWorld

Byod, big data och sakernas internet är bara några exempel på de hetaste it-trenderna just nu. Även om de för med sig många fördelar har de också en del nackdelar som alla kanske inte tänker på.

Paas – platform as a serviceVisst verkar det smidigt att abonnera på en molntjänst som bara kostar småpengar per månad i stället för att lägga ut tiotusentals eller hundratusentals kronor på inköp av egna servrar? Finns det egentligen några nackdelar? Ja, fråga bara alla som drabbats av att en tjänst slås ut tillfälligt. I många fall kan en enskild tjänst som går ned påverka mjukvara som du skrivit för fyra andra paas-tjänster. Allt faller som dominobrickor. 

Byod – bring your own deviceDe anställda är många gånger positiva när byod införs i en organisation, men tongångarna är inte fullt så muntra när de inser att de tvingas installera mjukvara och uppdateringar på egen hand, och även ansvara för reparationer och inköp av ny hårdvara. Det kan snabbt förvandlas till en mardröm för den som inte är så teknikkunnig. Byod leder också till kompatibilitetsproblem eftersom användarna installerar olika program på olika sätt.

Surfplattor som ersättare för persondatorerAnvändare av surfplattor gillar att snacka om hur mycket de kan göra med sina enheter och att de inte längre behöver någon annan dator.

Det sistnämnda må vara sant om de bara surfar på nätet och skriver kortfattade svar på mejl, men om de ska skriva på riktigt krävs trots allt ett fullstort tangentbord. Om man kopplar in ett sådant till en surfplatta blir den näst intill lika klumpig som en bärbar dator, och då faller lite av idén med det hela.

Operativsystemet i surfplattor är ofta också mycket begränsat. Det går inte att installera egna appar hur som helst och öppen källkod-mjukvara är sällsynt. Allt går ut på att du ska vara nöjd med det som erbjuds och bara peka på stora knappar för att starta olika appar. Det är definitivt inte tänkt att du ska göra några djupare anpassningar i systemet.
 
Big data
De avancerade matematiska processerna som skannar igenom oceaner med stora data ger inte alltid de rätta svaren. Algoritmerna kan så att säga skilja på höger och vänster, men det krävs en människa för att se om det finns några riktiga orsakssamband som kan utnyttjas.

När man diskuterar big data har dessvärre många organisationer en tendens att enbart fokusera på att samla in så mycket data som möjligt, i stället för att investera i det kunnande som krävs för att få ut så mycket som möjligt från tekniken.

Sociala medier

Kommer du ihåg när dina vänner var personer som du faktiskt besökte? Nu har ordet vän förvandlats till något helt annat, i alla fall i sociala medier-världen.

Allt för många av de fantastiska berättelserna om folk som hittat tillbaka till varandra via till exempel Facebook följs av den tomhet som uppstår när de inser varför deras vänskap tidigare rann ut i sanden.

Systemet förstärker våra känslor, men det betyder också att det när våra allra värsta mobbingtendenser och uppmuntrar ett oändligt tiggande efter bekräftelse.

Internet of things – sakernas internet

I framtiden kommer vi att kunna logga in på våra bilar, kaffemaskiner och till och med våra skor. Prylarna kommer att samla in data som sedan utnyttjas av annonsleverantör som gör allt för att vi ska köpa mer saker med ännu bättre dataanslutningar. Vill vi verkligen att internet, grogrunden för virus, ska anslutas mot alla våra saker? Vill vi verkligen att bromsarna i våra bilar ska ha en egen ip-adress så att de blir hackbar för någon högstadieelev som experimenterar med dos-attacker?

Öppna kurser på nätet
Så kallade mooc-utbildningar, massive online open courses, det vill säga öppna kurser på nätet, är ofta billiga och ibland till och med gratis. De ger en utmärkt vy över whiteboarden och du kan lätt snabba upp eller sänka tempot.

Problemet är att många signaler går förlorade när du pluggar på nätet i stället för i ett klassrum. Du slipper visserligen högtravande och dumma kommentarer från andra studenter, men faktum är att det även ibland finns ett värde i att höra dessa.

Förespråkare för den mer ordinära skolan påpekar även att du missar en del andra saker, till exempel sena studiekvällar med skolkamraterna, lukten av gamla böcker i biblioteket och promenaderna runt campus. 



--------
It-världen är beroende av nya innovationer
och hajpen kring dessa. Allt nytt är bättre, finare och mer nödvändigt än den senaste vågen. Åtminstone låter det så när man pratar med it-försäljare. Verkligheten ser dock inte riktigt ut på samma sätt. Här följer en genomgång av några av de dolda nackdelarna i dagens allra hetaste it-trender.

”Störst nackdelar med stora data”

Av de uppräknande it-trenderna i bildspelet ovan har big data de allvarligaste nackdelarna. Det anser i alla fall Jonathan James, grundare av Areusecure och it-säkerhetsspecialist med ett brett it-kunnande. Han ser inte minst stora faror med betalningssystem där kortföretag samlar in information om hur, var, när och i många fall vad vi handlat, uppgifter som sedan korreleras mot ålder, kön, folkbokföringsadress, individens nettoinkomst och inkomstnivå i området för folkbokföringsadressen.

Jonathan James

Ur den datamängden kan otroligt intressanta analysresultat härledas, men det kan också vara problematiskt om det hamnar i fel händer. Vad händer till exempel om analyser och resultat hamnar utomlands hos en underrättelsetjänst eller fientlig gruppering?

– Data av den typen har också mycket stort värde på svarta marknaden, och enbart det incitamentet är tillräckligt för att många ska vara intresserade av att försöka komma över informationen, säger Jonathan James.

Däremot tycker han inte att nackdelarna med sakernas internet är lika mycket att orda om. I stället ser han desto mer fördelar med den trenden eftersom den kan leda till fler öppna protokoll och standarder.

– Ökad uppkoppling innebär också ökade krav på väl kontrollerade standarder för förflyttning av information och möjlighet till kontroll över vad som flyttas mellan enheterna. Många tillverkare baserar fortfarande sin informationsförflyttning på kommersiella protokoll, men sann och sömlös interaktion mellan enheter uppnås bäst genom att hålla sig till standarder som vem som helst kan nyttja och bygga sina lösningar på.

– Och om man ser till säkerheten är öppna standarder också att föredra eftersom det finns en genomlysning och transparens i hur protokollet fungerar, säger Jonathan James.


Artikeln bygger delvis på en förlaga av Peter Weyler på InfoWorld.
IDG News




 

torsdag 21 november 2013

Smarta telefoner kan lösa eländet med lösenord - Säkerhet24

Smarta telefoner kan lösa eländet med lösenord - Säkerhet24

Smarttelefoner ersätter allt ofta till traditionella lösenords- och autentiseringssystem.  

Lösenorden ersätts allt oftare med funktioner för identifikation i smarttelefonerna. Därmed är ett stort problem på väg att lösas för användare och it-avdelning. Enkla lösenord är lätta att knäcka samtidigt som de komplicerade lösenorden ofta blir ett ständigt supportärende för it-avdelningen, inte minst när personalen kommer tillbaka efter semestrarna.

Allt oftare kombineras lösenorden med kryptering, men det räcker inte. Krypteringstekniken går att knäcka av hackare. En fördel med att använda smarttelefoner för att ersätta traditionell inloggning är att dessa är så lättillgängliga. Telefonen finns nästan alltid hos användarna och innehåller mängder av verktyg och funktioner som kan användas för att identifiera denne.

– Idén att använda smarttelefonen för autentisering är briljant, säger Trent Henry, som är analytiker på Gartner, till IDG News.

Leverantörerna är av samma åsikt. Företagen Authy, Clef och Duo Security utvecklar säkerhetslösningar för smarttelefoner. Nyligen förvärvade lagringsjätten EMCs dotterbolag RSA företaget Pass Ban, som utvecklar teknik för att använda smarttelefonerna för röst- och ansiktsidentifikation.

Allt fler företag använder mobiltelefoner för tvåfaktorsautentisering. När en person loggar med hjälp av lösenord in skickas unika identifikationsnummer i form av pin-koder till telefonen. När pin-koden skrivs in sker inloggningen. Många konsumenter tvekar dock inför det merarbete som uppstår med den metoder. Därför är det nödvändigt med enklare och snabbare inloggningsmetoder.

En lösning är på väg. Nyligen lanserade företaget Authy en app, som ansluter Iphone- eller Android-telefoner till en Apple-dator via Bluetooth. När användaren besöker Facebook, Dropbox och Gmail så lagras uppgifterna i datorn vilket möjliggör automatisk inloggning.

Enligt Authys grundare och vd Daniel Palacio är appen bara början. Samma typ av autentisering kan användas för Google Glass, digitala klockor eller andra typer av bärbara datorer. Även om det finns lösningar så är den slutgiltiga lösenordsersättaren ännu inte lanserad.

– Det pågår mängder av experiment på marknaden, vilket tyder på att vi ännu inte har nått fram den perfekta lösningen ännu. Vi kanske aldrig når fram till en teknik som löser alla problem, säger Eve Maler, som är analytiker på Forrester Research.

onsdag 20 november 2013

"Fiber till alla blir dubbelt så dyrt" - Computer Sweden

"Fiber till alla blir dubbelt så dyrt" - Computer Sweden

PTS har kraftigt underskattat prislappen för att fixa fiber till 90 procent av landets hushåll. Det menar en lång rad tunga bredbandsaktörer, som nu drar igång en egen utredning av kostnaden för att fiberansluta svenskarna.
 
Nu ifrågasätts Post- och telestyrelsens, PTS, kostnadsberäkningar av vad det skulle kosta att förse 85-90 procent av de svenska hushållen med fiber.

Myndighetens prislapp på 32 miljarder kronor är alldeles för låg, anser IT&Telekomföretagen, Stadsnätsföreningen, Skanova och Sveriges kommuner och landsting, SKL i ett gemensamt utspel.

– Vi tror att PTS kraftigt underskattat kostnaderna, säger Mikael von Otter, näringslivsexpert på IT&Telekomföretagen.

Nu drar de fyra aktörerna tillsammans igång en egen utredning för att ta reda kostnaden för att bygga ut fiber till de svenska hushållen. Kostnadskartläggningen görs av E&Y och Rala Infratech och ska vara klar under senare delen av februari nästa år.

Det finns två huvudskäl att ifrågasätta PTS kostnadsberäkningar, enligt Mikael von Otter. Det ena är att det enligt PTS definition räcker med att det finns fiber framdragen 250 meter från bostaden för att ett hushåll ska räknas ha tillgång till fiber. Kostnaden för den sista delen av fiberanslutningen, in till bostaden, blir aldrig inräknad i PTS prislapp.

– Dessutom har Stadsnätsföreningen och Skanova gjort preliminära uppskattningar som båda indikerar att det mellan tummen och pekfingret att fiberutbyggnaden snarare skulle kosta det dubbla beloppet, cirka 60 miljarder. Därför vill vi nu gå vidare och göra en ordentlig kostnadsstudie, säger Mikael von Otter.

I regeringens bredbandsmål sägs att minst 90 procent av hushållen ska tillgång 100 Mbit/s senast 2020. I mars nästa år lägger en bredbandsutredning tillsatt av it-minister Anna-Karin Hatt fram förslag för att få extra snurr på den svenska bredbandsutbyggnaden.

PTS låga prislapp riskerar att skicka felaktiga signaler till politiker och marknadsaktörer om kostnaden för en heltäckande svensk fiberutrullning, anser de fyra kritiska bredbandsaktörerna.

Oscar Holmström, marknadsanalytiker på PTS, säger att den teoretiska kostnadsberäkningsmodell som myndigheten använt även tar hänsyn till kostnaden för fiberanslutningar fram till fastighetsgränsen.

– Vi har tagit avstamp i nuläget och beräknat vilka ytterligare kostnader det kan bli frågan om för att uppnå regeringens bredbandsmål på 100 Mbit/s. Vi har inte inkuderat kostnader för fiber till hushåll och företag som redan har tillgång till 100 Mbit/s via kabel tv-nät uppgraderat med Docsis 3, säger han.

* Är det risk för att PTS underskattat kostnaderna för fiberutbyggnaden?
– Vi har gjort vårt bästa för att ta fram en riktig kostnadsbedömning utifrån den kostnadsberäkningsmodell som vi har använt. Vi har försökt få aktörer som Skanova och Stadsnätsföreningen att ge feedback på beräkningsmodellen. Men hittills har inte sagt så mycket mer än att de anser att kostnaden är för lågt räknad, säger Oscar Holmström.

9 bästa tipsen till storstaden Istanbul - Artiklar Turkiet - Reseguiden

9 bästa tipsen till storstaden Istanbul - Artiklar Turkiet - Reseguiden

Nybörjarguide till populära weekendresmålet

Storstaden Istanbul är hetare än någonsin som weekendresmål. Här finns sevärdheter i världsklass och priserna på både boende och mat är mycket låga. Vi har tagit fram en nybörjarguide med de nio bästa tipsen till weekendstaden Istanbul.
Turista i två världsdelar samtidigt.
Foto: Thinkstock
Turista i två världsdelar samtidigt.
Nästan alla hotell ligger i centrum.
Foto: Thinkstock
Nästan alla hotell ligger i centrum.
En av världens mest kända byggnader.
Foto: Thinkstock
En av världens mest kända byggnader.
Historiskt palats – med ett eget harem.
Foto: Thinkstock
Historiskt palats – med ett eget harem.
Testa klassiskt ångbad.
Foto: Thinkstock
Testa klassiskt ångbad.
Vandra genom historien.
Foto: Thinkstock
Vandra genom historien.
Fynda mattor, ädelstenar och konfekt.
Foto: Thinkstock
Fynda mattor, ädelstenar och konfekt.
Det tar cirka 3,5 timmar att flyga till Istanbul från Stockholm. Stadens stora flygplats är Ataturk Airport som ligger 15 km väster om centrum. Det billigaste sättet att ta sig till centrum är med tunnelbanan Metro, en enkelresa kostar bara 6 kronor. Det är inte heller särskilt dyrt att åka taxi, kostar cirka 80-120 kronor.

Turista i två världsdelar samtidigt

Istanbul är den största staden i Turkiet och har ungefär 13 miljoner invånare. Staden delas i mitten av vattenleden Bosporen, västra delen av Istanbul ligger i Europa och östra delen i Asien. De flesta sevärdheterna ligger på västra sidan.

Nästan alla hotell ligger i centrum

Det finns väldigt få hotell i den östra delen av Istanbul, nästan alla hotell ligger i områdena Harbiniye, Taksim och Sultanahmet på den europeiska sidan. Det är mycket billigt att bo på hotell i Istanbul, på vissa hotell i centrum kostar rummen bara cirka 150 kronor/natt under lågsäsong och hotellrum med hög standard kostar bara cirka 500 kronor/natt.

En av världens mest kända byggnader

Den mest kända byggnaden i Istanbul är Hagia Sofia vars minareter och 56 meter höga kupol är synlig från flera kilometer. När kyrkan Hagia Sofia stod klar år 537 var den en av världens största byggnader. Hagia Sofia är i dag ett museum. Bredvid den rosa Hagia Sofia ligger Blå Moskén från 1600-talet med sex minareter.

Historiskt palats – med ett eget harem

En av Istanbuls största historiska byggnader är Topkapipalatset. Härifrån styrde sultanerna över det forna osmanska riket. Palatset är ett jättelikt komplex där mer än 4 000 personer personer bodde. En av de mest sevärda delarna av palatset är Haremet.

Testa klassiskt ångbad

I Istanbul finns några av världens äldsta ångbad. Det kostar från cirka 80 kronor att ta ett turkiskt bad, hamam, men då ingår bara ångbadet i priset. När du ändå är på plats i ett hamam så kan du också beställa en skrubbning där en mästare tvålar in dig och sen skrubbar kroppen.

Vandra genom historien

Den gamla stadskärnan i Istanbul är omgärdad av en försvarsmur som är mer än 1 500 år gammal. Muren kallas Theodosius-muren efter den bysantiske kejsaren som lät bygga den. På en sju kilometer lång sträcka kan man vandra längs de bäst bevarade delarna av muren.

Fynda mattor, ädelstenar och konfekt

Den trevligaste shoppingen gör du i Istanbuls många historiska basarer som alla ligger innanför stadsmurarna i gamla stan. Här hittar du massor av butiker som säljer kryddor, äkta mattor, och halvädelstenarna agat, onyx och karneol. Medan du köpslår och prutar kan du prova (och köpa) turkiskt te och turkisk konfekt, ”lokum”. Vill du shoppa i ett modernt köpcenter måste du ta dig till någon av Istanbuls förorter.

Superbillig snabbmat

Istanbul har så många olika typer av snabbmat att du aldrig behöver gå in på en restaurang. Det är också så billigt att det bara kostar några tior att äta sig mätt. När du är i Istanbul måste du prova dönerkebab, det var här maträtten skapades. På Istiklal-gatan finns det dussintals kebabställen som har öppet större delen av dygnet. Fiskmackorna ”balik-ekmek” (friterad fisk med lök och tomater) serveras året runt i Eminonu medan ansjovis-mackan ”hamsi” bara finns under höst/vinter. I Reseguidens jämförelsetjänst hittar du bra priser på resor: - Flyg till Istanbul >> - Hotell i Istanbul >> - Erbjudanden till Turkiet >>

tisdag 19 november 2013

Affärsstrategimodellering - CIO Sweden

Affärsstrategimodellering - CIO Sweden

Hur modellerar man affärsstrategi? Vilka modelleringspråk/ramverk finns det som stödjer affärsstrategimodellering? Dessa frågor fick jag besvarade förra veckan.

The Practice on Enterprise Modeling (PoEM) conference är en konferens för forskare och praktiker med fokus på EA och modellering som verktyg för flexibilitet, management, utveckling, och kravhantering. Årets upplaga gick av stapeln förra veckan i Riga, Lettland. Jag presenterade två artiklar och fick möjligheten att lyssna på flera andra spännande presentationer om avslutade och pågående projekt.

Man behöver inte åka så långt för att hitta spännande forskning inom EA. På Stockholms Universitet pågår ett skoj projekt kring affärsstrategimodellering. Constantinos Giannoulis och hans kollegor har först tittat på vad affärsstrategi faktiskt innehåller (eller snarare bör innehålla) och utifrån det skapat en metamodell som beskriver alla nödvändiga koncept och hur de relaterar till varandra. Sedan har de valt ut några av de allra vanligaste modelleringsspråken/ramverken (i*, e3value, BMO, EKD) för att se om de faktiskt kan modellera affärsstrategier. Spoileralert! Svaret är: Nja.

Läs mer i artikeln som finns bland de andra konferensbidragen (uppdelade i två delar, Short- och Full-papers). Short-papers (där ni finner den beskrivna studien) finns öppen för alla gratis, se nyhetslänkarna.

Robert Lagerström, från ett vackert men grått Riga
 

Fem saker som oroar med Big Data - CIO Sweden

Fem saker som oroar med Big Data - CIO Sweden

Big Data är ett avgörande fenomen som påverkar alla företag och organisationer, enligt Gartner.
Men det finns stora frågetecken att räta ut.


När Gartner-analytikern Frank Buytendijk höll sin föreläsning ”Big Data Strategy Essentials for IT and Business” var salen överfull.

Han började med att hänvisa till Gartners egen undersökning som visar att 64 procent av alla svaranden uppger att de redan arbetar med frågan om hur Big Data ska hanteras.

De man oroar sig för när det kommer till Big Data är enligt Gartner:

1. Brist på kunskap och kompetens.
Enligt Frank Buytendijk utnämde Harvard Busienss Review "data-analytiker" till 2013-års sexigaste yrke. Men än så länge har efterfrågan på dataanalytiker, matematiker och statistiker inte gett utslag på varken universitetsutbildningar eller i yrkeslivet. Inom en snar framtid kommer företagen att slåss om talanger inom dessa områden och det kommer att bli väldigt dyrt att hyra in kompetensen.

2. Hur ska informationen hanteras?
Information är den nya råoljan, den är värd mycket pengar så det gäller att hantera den på rätt sätt. Lyckligtvis blir Chief Data Officers allt vanligare menar Gartner. CDO:er (inte att förväxla med Chief Digital Officers som är den andra nya heta titeln i år) äger vissa processer och områden men en stor del av deras arbete går ut på att fungera som rådgivare och guida företaget i hur man bäst lagrar och använder sig av informationen.

3. Vilken infrastruktur och verktyg ska man använda?
Gartner förutspår data warehouses död. En av företagens viktigaste utmaningar blir att gå från data warehouses, som de ser ut idag, till logical data warehouses.

4. Hur använder man Big Data för att skapa värde?
Den fjärde frågan som leder till huvudbry för CIO:er är enligt Gartner hur man ska värdera information och använda den för att skapa värde.

5. Hur hanterar man risker?
Det femte orosmolnet är risker och hur man gör för att inte förlora kontrollen över den dyrbara informationen?

Att dra nytta av Big Data handlar enligt Gartner om att se kontexten. Informationen är oanvändbar om du inte kan skapa förståelse och nya insikter utifrån den. Men hur ser man kontexten? Ett av Frank Buytendijks tips är att be affärs- och marknadsavdelningen om hjälp. Där arbetar människor som har goda kunskaper om kontexten och som ibland har bättre koll på hur man kan använda Big Data än vad it-avdelningen själv har.
Men ofta är problemet att slutanvändarna inte vet vad de vill ha. Därför bör man söka sig utanför organisationen. Eftersom man aldrig är ensam om en idé eller tanke (det finns alltid någon som tänkt samma tanke eller haft samma snilleblixt) så finns det garanterat någon där ute som redan har testat det du står reda att testa. Detta kan du dra nytta av och anpassa till det egna företaget menar Frank Buytendijk.

När man ska närma sig stora informationsmängder är det svårt att veta vad man ska börja med. Frank Buytendijks tips är att titta på den data man redan har tillgång till inom företaget, operationell data och så kallad ”dark data”, information som samlats på hög och som du ännu inte gjort något med.
- Om man skulle gå igenom alla mejl som man haft i sin mejlbox så skulle man kunna hitta indikatorer för att förutsäga om ett projekt skulle lyckas eller misslyckas, säger Frank Buytendijk.

Sedan finns förstås kommersiell data, information du köper, information från sociala medier, offentlig information och sensordata- information från övervakningskameror och liknande. All denna data har du tillgång till men för att den ska bli användbar för ditt företag måste den först analyseras.

Gartner använder sig av en analystrappa med fyra steg: på det första steget finns deskriptiv analys, en ganska primitiv analysform som handlar om att beskriva den data vi har. På det andra steget finns diagnostisk analys. Diagnostisk analys innebär att vi kan använda oss av informationen för att förstå samband och ”göra en diagnos” av läget.

För tillfället är deskriptiv och diagnostisk analys det som företagen i huvudsak ägnar sig åt men inom en snar framtid kommer vi att nå det tredje steget på trappan: prediktiv analys. Då använder vi oss av information för att förutse skeenden. Slutligen kommer vi nå det fjärde steget på trappan: preskriptiv analys, något som innebär att vi kan förlita oss på att informationen vägleder oss.

Gartners Frank Buytendijk säger att 2013 är ett år av testande och experimenterande för att förstå vad Big Data är, hur du ska hantera den och vad den kan ge för fördelar åt ditt företag 2014. Företagen ställer frågor som leder till svar som leder till ytterligare frågor och på så sätt skaffar man sig mer och mer kunskap.

2014 kommer vi att bli mer klara över hur vi kan använda information för att skapa värde men redan 2015-2016 måste vi veta hur vi ska hantera och analysera Big Data.

Därför föreslår Frank Buytendijk att vi sätter igång direkt genom att börja med att titta på den data som finns inom företaget, när du fått en klar bild av vad du har börjar du undersöka systematisk innovation för att se hur denna data kan analyseras. Du bör också vända blicken utanför företaget för att leta efter någon som tidigare gjort det som du nu vill göra.  

söndag 17 november 2013

mobilbluffen 242 2013 - Sök på Google

mobilbluffen 242 2013 - Sök på Google

Så lurar de in ditt barn i mobilfällan | Nyheter | Aftonbladet

www.aftonbladet.se/nyheter/article11806094.ab
6 maj 2009 - SÖNDAG 17 NOVEMBER 2013 ... Konsumentverket larmar nu för mobilbluffarna mot barn. Skojarna får barnen ... Ring INTE upp 242-nummer.

Så luras barnen av mobilskojare

Konsumentverket larmar:

När Felix Bolinder, 11, fick sin mobiltelefon köpte han direkt en ny ringsignal – trodde han.
I själva verket beställde han ett kostsamt abonnemang som han inte kunde avsluta.
Konsumentverket larmar nu för mobilbluffarna mot barn.
 
På räkningen som Felix föräldrar fick hem stod det bara ”tjänster” under en post. Via teleoperatören lyckades föräldrarna spåra ett företag i Tyskland där sonen hade laddat ner mobilsignalen.
Genom att skicka sitt mobilnummer skapade 11-åringen en prenumeration hos det tyska företaget.
Varje signal kostade 50 kronor.

Hotade att polisanmäla

– Vi hotade med att polisanmäla och blev då lovade att få pengarna tillbaka. I vårt fall rörde det sig om 300 kronor, berättar Felix pappa Jonas Bolinder.
Felix är inte ensam om att ha gått på bluffen. Bara i år har konsumentverket fått in 300 anmälningar mot liknande mobiltjänster.
– Den här industrin omsätter enorma summor och de riktar sig främst på barn och ungdomar, säger Marek Andersson jurist vid Konsumentverket.
Mobilföretagen poppar upp som svampar ur jorden runt om i Europa. De erbjuder ringsignaler och bakgrundsbilder till mobilen, men också sms-quiz där deltagaren debiteras för varje ny fråga.

Alltid samma mönster

– Vi har fått anmälningar mot bland annat Bell Multimedia, Seldorado, Zemgo, DMD, Yamba. Det är alltid samma mönster, kunden förstår inte att de tecknat ett avtal, berättar Marek Andersson.
Skräckexemplen är unga människor som fått sina kontantkort tömda på bara några timmar. När de sedan laddar kortet fortsätter pengarna att dras.
– Det händer till och med att kontantkorten övertrasseras och kunden sedan står med en skuld till teleoperatören, säger Marek Andersson.
Hans råd till föräldrarna: håll koll på vad barnen använder sina mobiler till och att alltid ta striden mot blufföretagen.
– Avtal som har ingåtts med en minderårig gäller inte. Du har alltid rätt att få pengarna tillbaka om ditt barn står för beställningen.
Marek Andersson tycker inte att man ska avskräckas av att företagen ofta huserar utomlands.
– Via teleoperatören kan du alltid spåra företaget. Hör av dig till en konsumentvägledare eller till etiska rådet för betalteletjänster om du behöver hjälp.
 
--------

Se upp så att du inte luras

Här är företagen som listas av Etiska rådet för betalteletjänster.
 Företag som erbjuder prenumerationstjänster är bland andra Jamba, Funmobile, M-Quest, Glomobi/Zemgo/R&D Media, PremiumMobile/Viveli, Epic Digital Media/Isabels Arcade, Celldorado/Echovox och några till.

 En annan typ av tjänst som orsakat problem är så kallade sms-quiz. Företag som driver dessa tjänster är t ex TMG/Wixawin och Glomobi/Zemgo/R&D Media.

 De olika tjänsterna använder olika kortnummer. Jamba använder vanligtvis 72525, Funmobile använder 72527, M-Quest använder 72466, GlomobiPremiumMobile/Viveli använder 72401, Glomobi/Zemgo/R&D Mdeia använder 72572 alternativt 72221, Epic Digital media/Isabels Arcade 72790, Celldorado/Echovox använder 72677 och TMG/Wixawin använder 72077.
 

lördag 16 november 2013

Beslutsstödstänk - döden för big data - Computer Sweden

Beslutsstödstänk - döden för big data - Computer Sweden

Företag som analyserar big data som om det vore ett traditionellt beslutsstödsprojekt är dömda att misslyckas. Det säger Daniel Garplid, som har undersökt de vanligaste misstagen vid båda projekttyperna.

Många av företagen inför felaktigt big data som en form av beslutsstödsprojekt. Ändå skiljer sig big data i grunden från traditionellt beslutsstöd, BI. Den slutsatsen drar Daniel Garplid, till vardags teknikchef på företaget Manifact som han också var med och grundade. Han har gjort en systematisk analys av Googleträffar kring big data och beslutsstöd. Nyligen publicerade han två rapporter om de vanligaste misstagen vid big data- respektive BI-projekt.

– Inom traditionellt beslutsstöd är kompetensbristen inte det största problemet, men det är i särklass vanligast inom big data, säger Daniel Garplid, som genomfört projektet i form av en sajt, 100Firsthits.

Namnet kommer av att han analyserar de 100 första relevanta träffarna av olika sökningar. Den första träffen får 100 poäng, den andra träffen får 99 poäng och så vidare, ned till 1 poäng.

– Därefter kategoriserar vi alla träffarna och summerar poängen för respektive kategori, säger Daniel Garplid.

Kompetensbristen, visar studien, är mer än dubbelt så allvarligt vid big data-projekt som problem nummer två på listan, brist på mål. På BI-listan hamnar kompetensbrist först på fjärde plats. Kompetensbehoven skiljer sig starkt åt mellan BI- och big data-projekt.

– Kompetensbristen inom BI avser ofta konfiguration och användning av verktyg, samt databaser. Inom big data behövs dels grundläggande kunskaper om ramverk som Hadoop, dels kunskaper i matematik och statistik och datadriven affärsinnovation, säger Daniel Garplid.

Det näst största problemet, bristen på mål, är ett större problem vid big data-projekt än i BI-sammanhang. I det förstnämnda fallet handlar det om att ställa rätt frågor mot data, exempelvis kring köpbeteenden, kundlojalitet, betalningsvilja och andra affärsdrivande faktorer. I BI-projekt är målstyrningen ofta mer konkret och gäller olika typer av rapportering samt att upptäcka samband, exempelvis avseende försäljning, resultat och kostnader.

Rapporten beaktar inte framgångsfaktorer, utan misstag, vilket han anser ger mer relevant information.

– Fortfarande är det en negativ klang att prata om misstag, men utifrån rapporten kan man skapa framgångschecklistor för att lyckas med big data.

I dagsläget har Daniel Garplid bråda dagar på programföretaget Manifact, där han är styrelseledamot och teknikchef. Manifact har tagit fram en lösning för visualisering och hantering av bland annat beslutsstödsdata som ska ta upp kampen med motsvarande funktioner hos bland annat SAPs minnesdatabas Hana och Oracles Exalytics inom bland annat komplexa handelslösningar.

– Sverige har varit vår forsknings- och utvecklingsmarknad och nu ska bolaget ut i världen. Vi har en mjukvara som är helt realtidsbaserad och räknar med att ha en fullskalig hyrmodell klar efter nyåret. Därefter planerar vi för en utlandsexpansion med sikte på bland annat USA, säger Daniel Garplid. 

Adobehacket: Alla som lånar e-böcker drabbade - Computer Sweden

Adobehacket: Alla som lånar e-böcker drabbade - Computer Sweden

Bland de runt 400 000 svenskar vars Adobelösenord läckt ut finns alla de som lånar e-böcker på de svenska biblioteken. Trots det har få låntagare informerats av biblioteken eller leverantören Elib, som nu ser sig om efter alternativ till Adobe.

Omfattningen av hacket mot Adobe för en dryg månad sedan blev känd i förra veckan – nästan 150 miljoner lösenord har läckt ut.

En liten rännil av alla dessa lösenord – drygt 400 000 – tillhör svenska användare, enligt säkerhetsföretaget Truesec. Det handlar bland annat om alla dem som lånar e-böcker på de svenska biblioteken. För att låna krävs nämligen att användaren laddar hem programmet Adobe Digital Editions och i samband med det också registrerar sig hos Adobe.

Bakom konstruktionen står den svenska e-boksdistributören Elib som ägs gemensamt av Bonniers, Natur & Kultur, Norstedts och Piratförlaget. Trots att låntagarnas lösenord nu är ute på vift så dröjde det tills på måndagen innan Elib gick ut med information på sin blogg.

– Vi beklagar det inträffade och uppmanar alla som lånar e-böcker att absolut byta lösenord omedelbart, säger Johan Greiff, vd på Elib.

– I efterhand kan vi ju vara lite självkritiska till att vi inte lagt ut informationen tidigare men samtidigt har ju Adobe informerat alla sina användare genom sina utskick och vår blogg och Twitter når trots allt bara en bråkdel av de drabbade.

Däremot har Elib inte gått ut och uppmanat biblioteken att sprida informationen. Men enligt Johan Greiff överväger man det.

Exakt hur många som lånar e-böcker och därmed har drabbats av hacket vet inte Johan Greiff.

– Nej, av integritetsskäl sparar vi ingen låntagarinformation. Förmodligen är det en rätt liten del av de drabbade i Sverige – exempelvis alla de som registrerat Adobe Reader eller Flash, vilket väldigt många gjort

Ser ni något problem med att ni har använt er av Adobes lösning för e-bokslånen?

– Vi hade ju aldrig kunnat drömma om att Adobe skulle vara så oerhört klantiga att de kunde låta alla dessa lösenord läcka ut. Vårt val stod mellan att skapa en eget system där vi kan tidsbegränsa lånen av e-böcker – annars är det ju inget lån – eller använda oss av den mest spridda lösningen från det största dokumentföretaget i världen. Det var inte så konstigt att vi valde Adobe i det läget. Självklart trodde vi att de skulle ha koll på säkerheten.

Samtidigt konstaterar Johan Greiff att det finns tveksamheter kring att använda en lösning där svenska låntagare registrerar sig hos ett amerikanskt företag.

– Vi har tittat på alternativ och funderar på att använda oss av en strömmad tjänst i framtiden.

Johan Greiff trycker också på att det knappast är möjligheten att låna e-böcker som hackarna är ute efter utan kontokortsnummer. De räknar helt enkelt med att användarna har samma lösenord även på mer känsliga tjänster.

– Det här är en del av ett större problem där alla sajter kräver egna lösenord men de enskilda användarna ändå använder samma. Därför är det jätteviktigt att man faktiskt följer de säkerhetsföreskrifter som finns.

Kan den som fått ut låntagarnas lösenord gå in och se vilka böcker som lånats?

– Nej, absolut inte. Den informationen ligger hos biblioteken, säger Johan Greiff.  

Beslutsstödstänk - döden för big data - Computer Sweden

Beslutsstödstänk - döden för big data - Computer Sweden

Företag som analyserar big data som om det vore ett traditionellt beslutsstödsprojekt är dömda att misslyckas. Det säger Daniel Garplid, som har undersökt de vanligaste misstagen vid båda projekttyperna.

Många av företagen inför felaktigt big data som en form av beslutsstödsprojekt. Ändå skiljer sig big data i grunden från traditionellt beslutsstöd, BI. Den slutsatsen drar Daniel Garplid, till vardags teknikchef på företaget Manifact som han också var med och grundade. Han har gjort en systematisk analys av Googleträffar kring big data och beslutsstöd. Nyligen publicerade han två rapporter om de vanligaste misstagen vid big data- respektive BI-projekt.

– Inom traditionellt beslutsstöd är kompetensbristen inte det största problemet, men det är i särklass vanligast inom big data, säger Daniel Garplid, som genomfört projektet i form av en sajt, 100Firsthits.

Namnet kommer av att han analyserar de 100 första relevanta träffarna av olika sökningar. Den första träffen får 100 poäng, den andra träffen får 99 poäng och så vidare, ned till 1 poäng.

– Därefter kategoriserar vi alla träffarna och summerar poängen för respektive kategori, säger Daniel Garplid.

Kompetensbristen, visar studien, är mer än dubbelt så allvarligt vid big data-projekt som problem nummer två på listan, brist på mål. På BI-listan hamnar kompetensbrist först på fjärde plats. Kompetensbehoven skiljer sig starkt åt mellan BI- och big data-projekt.

– Kompetensbristen inom BI avser ofta konfiguration och användning av verktyg, samt databaser. Inom big data behövs dels grundläggande kunskaper om ramverk som Hadoop, dels kunskaper i matematik och statistik och datadriven affärsinnovation, säger Daniel Garplid.

Det näst största problemet, bristen på mål, är ett större problem vid big data-projekt än i BI-sammanhang. I det förstnämnda fallet handlar det om att ställa rätt frågor mot data, exempelvis kring köpbeteenden, kundlojalitet, betalningsvilja och andra affärsdrivande faktorer. I BI-projekt är målstyrningen ofta mer konkret och gäller olika typer av rapportering samt att upptäcka samband, exempelvis avseende försäljning, resultat och kostnader.

Rapporten beaktar inte framgångsfaktorer, utan misstag, vilket han anser ger mer relevant information.

– Fortfarande är det en negativ klang att prata om misstag, men utifrån rapporten kan man skapa framgångschecklistor för att lyckas med big data.

I dagsläget har Daniel Garplid bråda dagar på programföretaget Manifact, där han är styrelseledamot och teknikchef. Manifact har tagit fram en lösning för visualisering och hantering av bland annat beslutsstödsdata som ska ta upp kampen med motsvarande funktioner hos bland annat SAPs minnesdatabas Hana och Oracles Exalytics inom bland annat komplexa handelslösningar.

– Sverige har varit vår forsknings- och utvecklingsmarknad och nu ska bolaget ut i världen. Vi har en mjukvara som är helt realtidsbaserad och räknar med att ha en fullskalig hyrmodell klar efter nyåret. Därefter planerar vi för en utlandsexpansion med sikte på bland annat USA, säger Daniel Garplid. 

onsdag 6 november 2013

G0046707595282@gmail.com

http://mobil.computersweden.idg.se/computersweden/2.2683/1.532164#;article:1.532164

tisdag 5 november 2013

Brittiska regler ska stoppa webbfiaskon - Computer Sweden

Brittiska regler ska stoppa webbfiaskon - Computer Sweden

Den brittiska regeringssajten gov.uk har prisats för sin goda design. Nu följer flera svenska kommuner efter och anammar de tio principer som legat till grund när sajten utvecklats. En av dem är Uppsala. 

I somras gick det största designpriset i Storbritannien till den statliga informationssajten gov.uk.

Det vann över en mängd andra fysiska produkter, hippa möbler och cool arkitektur.

Sajten är byggd enligt tio designprinciper för offentliga digitala tjänster som tagits fram och som nu sprids vidare även i Sverige.

Principerna förefaller enkla, ja nästan självklara, vid en första anblick. Det handlar om att utgå från behoven när nya tjänster designas – och det påpekas en extra gång att det gäller användarnas behov och inte myndighetens.

Trots att, eller just för att, reglerna är enkla och tydliga är intresset för dem stort. Flera kommuner har redan anammat dem, en av dem är Uppsala.

– Vi brinner verkligen för de här principerna, säger Maria Aulén Thomsson, webbstrateg i kommunen.

– Nu har det börjat etablera sig. Och det handlar ju heller inte bara om användargränssnittet utan också om hur innehållet görs och tillgängliggörs.

Redan för drygt ett år sedan när principerna var nya började Uppsala intressera sig för dem.

– Vi gjorde en egen liten översättning. Fast vi valde då att kalla dem principer för digitala tjänster, kort och gott. Ordet design kan leda tanken fel och göra att man tror att det bara handlar om det grafiska gränssnittet och liknande.

Maria Aulén Thomsson berättar att Uppsala har med principerna i arbetet med sina digitala kanaler överlag.

– Det är en genomgående röd tråd. Det stämmer väl med hur vi försökt arbeta länge, men det är skönt att verkligen ha det på pränt. Alla tio är verkligen klockrena och vi vill använda dem i alla våra digitala kanaler.

Principerna har legat till grund för den nya sajt som kommunen håller på att ta fram.

– Vi är mitt i jobbet nu och har gjort en behovsinventering och listat uppemot 700 behov. På så vis kan vi se hur olika behov ska göras tillgängliga – som tjänster eller som annat innehåll.

Hur kommer det sig att dessa principer som låter så självklara inte alls är det? Varför byggs inte alla sajter och tjänster efter dem?

– Jag tror att användarnas behov ibland står i strid med det interna behovet.Det finns en övertro på att besökaren kommer till en kommunal webbplats av allmänt intresse och man vill gärna presentera allt som finns, oavsett om användarna vill ha det eller ej. Det finns också en del lagkrav för oss som offentlig verksamhet som inte nödvändigtvis ligger på topp tio för användarna, säger Maria Aulén Thomsson.

– Det är också en kulturförändring där vi måsta ändra vårt arbetssätt och vårt synsätt och det är en lång väg att gå. Därför är det oerhört viktigt med en tydlig styrning och en engagerad ledning, vilket vi har.

Tanken är också att arbetet ska vara så öppet som möjligt och Uppsala vill gärna dela med sig av sina erfarenheter.

– Det finns ingen anledning att jobba i det tysta.Vi har varit i kontakt med bland andra Örebro, Umeå och Stockholm där man intresserar sig för de här principerna och det finns säkert många andra också som tänker i samma banor. Det är jätteviktigt att hjälpas åt ju fler vi är.