fredag 31 januari 2014

Nu vill kineserna ta över mobilvärlden - Computer Sweden

Nu vill kineserna ta över mobilvärlden - Computer Sweden



Lenovos köp av Motorola ligger helt i linje med företagets
ambition att inom fem år bli världsledande på smarttelefoner. Men Lenovo
är inte ensamt - i hasorna följer en uppsjö kinesiska tillverkare som
också har världen i sikte.


 

Regionen ”Greater China” står för 39
procent av den globala försäljningen av smarttelefoner och uppvisade i
fjol den högsta tillväxten i hela världen. Då såldes över 300 miljoner
smarttelefoner i Kina, nästan dubbelt så mycket som året före.


Den leverantör som har de uttalat mest agressiva expansionsplanerna är Lenovo,
som om fem år vill vara störst i världen på smarttelefoner. I år ska
företaget satsa extra på USA. Lenovo har inte ett jättestarkt varumärke i
väst, men är idag världens största pc-tillverkare, som redan 2005 köpte
IBM:s tillverkning av persondatorer. Nyligen köpte Lenovo även IBM:s enklare servrar och köper nu alltså dessutom Motorolas smarttelefontillverkning av Google.


Samsung är fortfarande
marknadsledande i Kina. Apple hamnade 2012 först på en sjätteplats.
Statistiken för helåret 2013 är ännu inte komplett, men som bäst väntas
den amerikanska giganten bli femma på världens största och snabbast
växande marknad.


Ungefär 60 procent av alla
smarttelefoner som säljs i Kina kommer från inhemska tillverkare. Enligt
Anjit Ratwal på analysfirman Gartner beror det på en rad billiga
modeller som går väl hem hos de prismedvetna konsumenterna.


– Samtidigt som Kinas marknad för
dyra telefoner blir allt mer mättad ser vi en allt tydligare
prioritering hos nya användare vad gäller priset, som i Kina helst bör
ligga under 650 kronor, säger Anjit Ratwal.


Den utvecklingen har fått flera
kinesiska tillverkare att klättra på listan över världens största.
Enligt analysföretaget IDC:s senaste siffror över den globala
smarttelefonförsäljnigen under 2013 ökade försäljningen totalt med 38,4
procent. Samsung och Apple är störst, men kinesiska Huawei går snabbt
framåt och är nu världstrea. Lenovo har gått om koreanska LG och är
enligt IDC nu världsfyra på smarttelefoner.


Jämfört med fjärde kvartalet för ett
år sedan har Huawei ökat sin marknadsandel från 4,6 procent till 5,8
procent. Lenovo har gått från 4,1 procent till 4,9 procent av
världsmarknaden för smarttelefoner. Även kinesiska ZTE ökar snabbt.



Huawei har länge varit mest känt som
Ericssons farligaste konkurrent som telekomföretag. För närvarande är
företaget två efter Ericsson. Men Huawei har alltså fler strängar på sin
lyra och har liksom Lenovo en aggressiv målsättning för sin
smarttelefonförsäljning. Huawei siktar på att sälja 80 miljoner
smarttelefoner i år, jämfört med 52 miljoner i fjol, bland annat genom
att lansera en rad lågprismodeller i Indien.


Dessa två företag stod, tillsammans
med Xiaomi, Coolpad och ZTE, för 18,9 procent av den globala
försäljningen av smarttelefoner under tredje kvartalet 2013. Faktum är
att kinesiska ZTE sålde fler telefoner globalt än Apple redan 2011,
mycket tack vare sin etablering i bland annat Afrika och Latinamerika.


För även om Kina givetvis utgör
lejonparten av försäljningen går de kinesiska tillverkarna väl hem på
tillväxtmarknader, där konsumenterna ofta har samma prioriteringar som i
Kina. Det är också ett kvitto på framgång att lyckas i Kina och de
företag som tar sig vidare till utlandet kommer ut stärkta efter att ha
hanterat kanske världens tuffaste konkurrens och mest prismedvetna
kunder.


En hint om av vad kinesernas
expansion kan innebära för konkurrenterna, fick vi härom veckan i och
med Samsungs delårsrapport för fjolårets fjärde kvartal. Koreanerna
uppgav då en minskad vinst med 18 procent jämfört med samma kvartal året
före. Bland annat var vinsten mycket lägre än förväntat för
smarttelefonerna.


Just smarttelefoner utgör två
tredjedelar av Samsungs globala intäkter. Eftersom priskriget tilltar på
marknader som Kina och Indien innebär det lägre vinstmarginaler för
Samsungs dyra modeller.


En annan anledning tros vara att
utvecklade marknader blir allt mer mättade, särskilt vad gäller dyra
smarttelefoner. Samsung Galaxy S4 sålde visserligen i 40 miljoner kopior
under sex månader 2013, men missade ändå företagets egna målsättning.
Också LG:s nya flaggskeppsmodell G2 missade försäljningsmålet under
förra kvartalet.


En anledning till de kinesiska
tillverkarnas ambition att lyckas globalt är som sagt att även marknaden
i Kina inom några år riskerar att mättas. Gartner uppskattar att 450
miljoner smarttelefoner säljs i Kina i år, vilket kan få utbredningen av
smarta telefoner i världens största land att nå över 90 procent.


Anjit Ratwal uppskattar även att 75
procent av försäljningen av smarttelefoner med Android till 2017 sker på
tillväxtmarknader. Med tanke på en enorm inhemsk marknad, ett försprång
i tillväxtländerna och en offensiv satsning i väst, kommer de kinesiska
tillverkarna garanterat att fortsätta ta marknadsandelar från
konkurrenterna under de kommande åren.



Huvudpjäserna i det kinesiska mobilspelet



Lenovo

  • Lenovo passerade under tredje kvartalet 2013 LG som världens tredje
    största tillverkare av smarttelefoner globalt. Företaget ökade den
    globala marknadsandelen till 5,1 procent, jämfört med 4,1 procent samma
    kvartal året före.
  • Företaget siktar på att inom fem år bli världsledande vad gäller
    smarttelefoner. Telefonerna är redan populära på tillväxtmarknader som
    Indonesien, Indien och Vietnam. Under 2014 siktar företaget på att öka i
    USA och andra västländer.
  • Lenovo lägger stor vikt vid mångkultur och lokalanpassning. Bland de 100 högsta cheferna finns 18 nationaliteter representerade.
  • Lenovo säljer i dag i tio länder, men planerar att expandera till ”ytterligare minst ett tjugotal länder” i år.


Xiaomi

  • Budgetmärket Xiaomi sålde 7 miljoner smarttelefoner under 2012 och
    satte målet på 15 miljoner inför 2013. Resultat i fjol blev dock 18,7
    miljoner och under 2014 räknar de med att sälja 40 miljoner telefoner.
  • Redan under andra kvartalet i fjol fick Xiaomi uppmärksamhet
    eftersom bolaget sålt fler smarttelefoner i Kina än Apple. Som ett
    första steg i en global expansion är Xiaomi nu på väg att etablera sig i
    Singapore.
  • Målgruppen för expansionen är dock främst Sydostasien och Xiaomi
    planerar även att lansera en smarttelefon i Japan som ska kosta 300
    kronor.


Huawei

  • I fjol sålde Huawei 52 miljoner smarttelefoner och blev under
    tredje kvartalet 2013 världens femte största tillverkare. Enligt flera
    uppskattningar var telekomföretaget tredje störst under fjolåret som
    helhet.
  • Målsättningen inför 2014 är att sälja 80 miljoner enheter, delvis
    genom att lägga allt krut på smarttelefoner. Till skillnad från Apple
    och Samsung står smarttelefoner för 87 procent av Huaweis försäljning.
  • Inom telekom är Huawei redan känt för sina tusentals innovationer
    och kommer snart passera Ericsson som världens största telekomföretag.
    Det vill de nu upprepa med telefoner.


Coolpad

  • På bara några år har Coolpad med sina billiga smarttelefoner blivit
    den tredje mest populära tillverkaren av smarttelefoner i Kina. Redan
    2012 sålde bolaget fler smarttelefoner än Apple i Kina. Det kan sägas
    vara genombrottsåret för Coolpad, som då lanserade 48 olika modeller.
  • Samma år började de också sälja smarttelefoner i USA och nyligen
    lanserades en icke operatörsbunden smarttelefon som kostar 650 kronor.


ZTE

  • ZTE satsar på att tävla i det något dyrare segmentet, vilket
    innebär att bolaget redan etablerat sig i USA med cirka 6 procent av
    marknaden och därmed är det femte största märket för smarttelefoner. I
    Kina slåss de om fjärdeplatsen med Huawei.
  • Redan under 2011 skapade ZTE rubriker genom att producera fler
    smarttelefoner än Apple och var tredje kvartalet 2012 den fjärde största
    tillverkaren i världen.
  • På sistone har ZTE tappat marknadsandelar till sina inhemska
    konkurrenter. Nyligen presenterade företaget fem nya modeller som ska
    öka försäljningen främst utomlands. De experimenterar även med en
    telefon bestående av utbytbara delar som kan komma att vara på marknaden
    om två år.
  • Ett färskt mål är att dubbla försäljningen i USA de kommande tre åren. Från 40 miljoner i fjol till 60 miljoner i år.

torsdag 30 januari 2014

Bättre belåna bostaden maximalt än att amortera? - Compricer.se

Bättre belåna bostaden maximalt än att amortera? - Compricer.se



LÅN
 Riksbanken:
”Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är
optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att
sedan investera den resterande delen i av förmögenheten i aktiefonder
eller i långa räntefonder.”


Riksbankens studie 1997-2012 visar på få incitament till att amortera



  • Det har varit mer förmånligt att spara i finansiella tillgångar som aktie-och räntefonder jämfört med att amortera.

  • Risken för prisfall på bostadsmarknaden uppfattas som liten.




Vi kan till och med få högre sparränta än den ränta vi kan få på bostadslånet – om vi förhandlar.



Idag ligger listräntan på bostadslån i snitt på 2,68 procent. Och tittar vi på Svd:s räntekarta
ser vi att snittet för den förhandlade tremånadersräntan ligger på 2,39
% medan den rapporterade medianräntan är 2,29 %. Och bästa sparkontoränta just nu är 2,35 %. Bra förhandlat så kan man alltså även här tjäna på att inte amortera.



Bättre bolån erbjuder dig ett bolån bundet på 3 år med 2,96 % i ränta.
Hos BIGBANK får du 3,60 % i ränta på sparkontot om du binder dina pengar
i 3 år.



Riksbanken varnar dock för framtiden



”Givet förväntningar om en högre nivå på bostadsräntan samt
förväntningar om högre volatilitet på ränte-och bostadsmarknaderna visar
vår analys att hushållen kommer att ha betydligt starkare incitament
att betala av sina bostadslån än vad som är fallet idag”.




Har du möjlighet, spara till en buffert, amortera och månadsspara i fonder



Lagom, tycker jag är ett bra ord i detta sammanhang. Räntan kommer att
gå upp framöver och har man ett stort lån på sin bostad tycker jag att
man ska amortera lite hela tiden, om man har möjlighet. Men se först
till att du har en bra buffert, och om det är möjligt, månadsspara lite i
fonder också. Långsiktigt borde amortering, fondsparande och en buffert
vara en bra strategi.



Jämför bolån



Jämför räntor på sparkonton





Skriven av: Christina Söderberg, Compricers sparekonom

Kontakt: christina.soderberg@compricer.se

Är det dags att sälja sina aktier nu? - Compricer.se

Är det dags att sälja sina aktier nu? - Compricer.se



PRIVATEKONOMI 
Den
frågan ställer sig många dessa dagar. Vi passerade nyligen
all-time-high på Stockholmsbörsen och rapportsäsongen är igång på allvar
med vinstvarningar och rapporter som både under, - och överlevererar
mot förväntningarna.


Försök inte tajma marknaden!







Det är bevisat att de flesta som försöker tajma marknaden och köpa
billigt och sälja dyrt misslyckas. Ofta säljer man när det redan har
gått ned och köper när börsen har stigit ett tag. Det är ofta bättre att
istället sprida ut sina köp så att man köper både i upp och nedgångar.







Återinvestera utdelningar och få en avkastning över tiden på 7 procent







Investerar du i aktier och/eller aktiefonder så vet du att det kommer
att gå upp och att det kommer att gå ned. Om du t.ex. månadssparar i
breda fonder som återinvesterar utdelningar kan du över tid räkna med
att få en avkastning på 7 procent per år. Men som sagt, det gäller att
man förstår att det är över tiden. Investerar man i aktier måste man
vara medveten om att man kanske får se sina investeringar falla
tillsynes handlöst under vissa perioder.







Placera brett och ofta







För att inte ha en för hög risk i din portfölj bör du, som sagt, köpa
aktier då och då. Du bör också placera brett, både geografiskt och
verksamhetsmässigt. Mitt förslag till alla som inte är så pålästa och
intresserade av aktier är att välja breda globala aktiefonder med låga
avgifter. Och månadsspara i ett investeringssparkonto.







Vinsthemtagningar och aktier som inte levererar







Vill man ändå skaffa sig lite lägre risk i sin portfölj nu kan man
fundera på att sälja en del av sina aktier/aktiefonder och köpa
räntefonder.







Har du aktier som du idag inte skulle ha köpt, aktier som har gått
dåligt och som du inte tror på, sälj. Vi sitter ofta på aktier, som har
gått ned, för länge och väntar på att de ska gå upp igen. Har du aktier
som har gått upp mycket? Då kanske det kan vara bra att sälja en del av
din post för lite vinsthemtagning.







Har du en vanlig aktiedepå
kan det vara bra att sälja förlustaktier samtidigt som du säljer
vinstaktier. Då kan du dra av vinst och förlust mot varandra och slipper
betala skatt på vinsten. Förlust på aktier kan också dras av mot räntor
du betalar (t.ex. bolåneräntor). Detta gäller alltså inte om du sparar i
en ISK eller i en Kapitalförsäkring.







Lycka till med investeringarna!





Skriven av: Christina Söderberg, Compricers sparekonom

Kontakt: christina.soderberg@compricer.se

"Hög tid för en it-haverikommission" - Säkerhet24

"Hög tid för en it-haverikommission" - Säkerhet24



För att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas är
det rimligt att inrätta en it-haverikommission. Det anser Anne-Marie
Eklund Löwinder, säkerhetschef på Punkt SE.


 

Wlan större hot än radioläckor i usb-kablar - Säkerhet24

Wlan större hot än radioläckor i usb-kablar - Säkerhet24



Många företag ger sina besökare tillgång till det trådlösa nätet, något som kan innebära en säkerhetsrisk.



– När det gäller gäståtkomst bör man överväga om man behöver ge sina
besökare unika inloggningsuppgifter. Flera system för hanteringen av
besökare har idag möjlighet att tilldela namn och lösenord för
nätåtkomst i samband med besöksregistrering.



–  Använd om möjligt även Wpa2 Enterprise (med lösenordsinloggning) för
gästnät, eventuellt med Wpa2 Personal (delad hemlighet/nyckel) i
kombination med en inloggingsportal som alternativ.




Källa: Jakob Schlyter, säkerhetsexpert på Kirei.





Många företag har under senare tid gjort en översyn av
säkerheten för att skydda sig mot obehörig avlyssning. De
säkerhetsexperter Computer Sweden talat med anser att avlyssning via
radiosignaler är ett marginellt problem jämfört med läckor i trådlösa
nät.


 














? Köp utrustning anpassad för företagsbruk - den har flera bra säkerhetsfunktioner som saknas i utrustning avsedd för hemmabruk, inte minst för att avvärja intrångsförsök, säger säkerhetsexperten Jakob Schlyter.

Köp utrustning anpassad för företagsbruk - den har flera bra
säkerhetsfunktioner som saknas i utrustning avsedd för hemmabruk, inte
minst för att avvärja intrångsförsök, säger säkerhetsexperten Jakob
Schlyter.
 
De senaste månadernas
avslöjanden kring NSA:s spioneri har inneburit att många
säkerhetsföretag fått ett uppsving med förfrågningar från kunder som
vill se över sin säkerhet. Flera av de säkerhetsexperter Computer Sweden
talat med betonar att avlyssning via radiosignaler knappast kan ses som
ett hot mot svenska företag och myndigheter.


– Att kunna sitta på över tio
kilomaters håll och lyssna låter naturligtvis bra men det betyder också
att sändareffekten måste ökas liksom storleken på sändande och
mottagande antenner. Detta betyder dels att risken för upptäckt ökar
liksom risken att man stör annan radioutrustning, säger Joakim von Braun
som under många år arbetat som extern expert både åt Säpo och den
militära underrättelsetjänsten.


Han anser att trådlösa nät är en mycket viktigare felkälla jämfört med de hot som radiosändare i usb-sladdar kan innebära.


– Säkerheten i många nätverk är
urusel. Jag har sett nätverk som när de installerades var okej men sedan
har amatörer varit där och installerat nya noder i nätverket där
krypteringen varit avstängd och så har man kunnat nyttja detta. Stön.
Säkerhet är inte något projekt, det är ett sätt att bedriva
verksamheten.


Även Jakob Schlyter, säkerhetsexpert på Kirei, anser att trådlösa nät ställer till mycket oreda.


– Det finns flera säkerhetsrisker
med trådlösa nät, framförallt när det gäller felaktigt konfigurerade
sådana där företags anställda kan luras att ansluta till nät utanför
företaget och deras utrustning kan fås att tro att de kommit till
företagets nät, säger han.


När det gäller risken för avlyssning beror det till stor del på hur själva näten är konfigurerade.


– Det är klart att det finns företag
med bristfälliga krypteringsåtgärder på sina trådlösa nät men ren
avlyssning är långt ifrån den största risken. När det gäller gästnät är
det dock värre eftersom de i många fall körs helt utan kryptering, säger
Jakob Schlyter.


Hans råd är att man ska köra Wpa2
Enterprise för företagets interna nät, det vill säga en riktig inlogging
som är direkt kopplad till krypteringsfunktionerna för wifi. Om detta
inte är möjlig bör man överväga att hantera det trådlösa nätet som
internet och utnyttja en vanlig vpn-anslutning för att nå interna
resurser.


– Var noga med att utrustningen som
ansluter till nätet verifierar att den verkligen ansluter sig till
företagets nät. Överlåt inte till användaren att godkänna eventuella
säkerhetsundantag om verifieringen misslyckas.


Därtill anser Jakob Schlyter att man
bör filtrera den trådlösa trafiken i brandväggen och inte blanda den
rakt av med övriga klienter utan en noggrann riskanalys.
 

tisdag 28 januari 2014

ClearPass mobile device management (MDM) for BYOD | Aruba Networks

ClearPass mobile device management (MDM) for BYOD | Aruba Networks




Device Onboarding and Management

Device Onboarding and Management

Onboard, secure and manage thousands of devices

Ideal for handling large-scale mobile device deployments, ClearPass

lets IT securely onboard devices, configure and update settings,
monitor compliance with corporate policies, and remotely wipe or lock
managed devices.




ClearPass supports native mobile device management (MDM) capabilities
for iOS or can seamlessly integrate with a variety of third-party MDM
vendors. This flexibility enables IT to protect existing MDM investments
while still leveraging ClearPass for network and app policies.

Android TV

Android TV

Cio:erna tagna på sängen av digitaliseringen - Computer Sweden

Cio:erna tagna på sängen av digitaliseringen - Computer Sweden



De flesta företag är oförberedda för den gigantiska
förändring som sker i år, när tredje vågens it tar över. När
digitaliseringsvågen sveper fram blir vd:s it-kompetens helt avgörande
för vilka företag som blir framgångsrika.




Vd blir en nyckelperson i den
förändring som sker inom it, enligt Gartners toppanalytiker Dave Aron,
under ett tillfälligt besök i Stockholm. Han räknas som en av Gartners
toppanalytiker och står bakom analysföretagets globala undersökning CIO
Agenda, som nyligen presenterats. Den bygger på 2 399 cio-er i 77 länder
och 300 miljarder dollar i it-budgetar.


– Vi står inför en digital förändring med helt nya former av företags-it som de flesta cio:er är helt oförberedda inför, säger Dave Aron.


Över hälften av cio:erna står inför
en digital förändring som sker snabbare än de kan hantera. I Sverige är
andelen något lägre. Två av fem cio:er saknar dessutom kompetens för att
genomföra förändringen. I år börjar enligt Gartner det andra stora
trendskiftet i it-industrins historia på allvar.


Läs även: Svalt intresse bland it-folk för cio-rollen


– Det är som att ropa på vargen, år
efter år. Till slut lyssnar ingen. Men nu är vargen här. På riktigt.
It-cheferna måste börja skapa broar mellan den tidigare industriella
it-eran och den nya, digitala, säger Dave Aron.


Fram till slutet av 80-talet var
företags-it (Enterprise it) ett hantverk. Därefter genomgick
it-branschen en industrialisering, med processer, tjänsteleveranser och
effektivisering. Den nu stundande tredje vågen av företags-it,
digitaliseringen, innebär att affärsmodellerna och molnet står i
centrum.


Den nya typen av företags-it kan
åstadkomma närmast magiska förändringar. Genom att kombinera externa
molnleverantörer som Google och Amazon med interna molntjänster går det
att skapa ultrasnabba och utbyggbara system. Så gör den spanska
jättebanken BBVA, med ambitionen att kunna serva inte miljoner, utan
miljarder kunder. Banken har lagt ut sin molnarkitektur som öppen
källkod för att inspirera andra.


– Kunderna måste ta sig vidare från processerna. De måste redan fungera och vara tillförlitliga och stabila.


Receptet är i stället dels innovation. Dessutom att dela upp hela företagets system i två delar:


  • En stabil, långsiktigt utvecklad och central arkitektur.
  • En snabbrörlig, dynamisk och föränderlig it-komponent som ska driva utvecklingen framåt.


För att komma dithän spelar vd:n en central roll som katalysator.
It-kunnande på vd-nivå blir helt avgörande indikatorer för att skapa it-
och affärsresultat.


– Om vd och toppcheferna förstår vad
som sker, då förstår de potentialen i den digitala utvecklingen och kan
se till att hela företaget förändras, säger Dave Aron.


Gartner spår därmed att
digitalcheferna, cdo:erna, som i fjol gjorde entré som den nya
maktfaktorn i många företag, tredubblas i antal. I Europa ökar andelen
cdo-er från sju procent av företagen till drygt 20 procent år 2015.


– Det är ett hälsotecken att små
många företag anställer cdo:er. Utmaningen är skapa klara gränser mellan
cio-er och cdo-erna. Men på sikt handlar allt om det digitala. Då
behövs digitalchefen antagligen lika lite som speciella e-handelschefer
gör idag.


Är vd inte digitalt bevandrad så kan
det vara dags att införa omvända mentorskap, där yngre och tekniskt
kunniga medarbetare lotsar vd, eller att som vissa företag gör, köra
hackdagar för hela avdelningar eller affärsenheter där även vd deltar.
 

Html 5 stormar fram - Computer Sweden

Html 5 stormar fram - Computer Sweden



Html 5-lösningar används allt oftare i webbtjänster och för
mobilappar. 


Den stora videosajten Vimeo är ett exempel. 

Bland fördelarna
med html 5 för tjänsteföretagen märks billigare och enklare utveckling.




Nyligen meddelade videosajten Vimeo
att företaget släpper en ny standardspelare som är baserad på
webbtekniken html 5. Det är bara ett tecken bland många på att den
senaste versionen av webbspråket med tillhörande teknik, se faktaruta,
vinner mark.


I fallet med video vinner html 5 på
bekostnad av Adobes Flashteknik, men html 5 är en bred samling
lösningar, för allt från formulärhantering till avancerad grafik. Finns
det någon generell fördel med att använda html 5 i stället för
konkurrerande teknik?


Vi använder html 5 för bland annat
grafik på våra sajter. Jämfört med Flash kan vi göra jobbet själva och
slipper ta in konsulter. Det blir billigare och vi får bättre kontroll
över utvecklingen när vi slipper ha externa kontakter. Dessutom är det
roligare att arbeta med html 5, säger Fredrik Sewén, teknikchef på
Mathem.


Hans förhoppning är att html 5 ska bli ännu mer användbart än i dag.


– Vi väntar och hoppas. Html 5 har
ännu inte slagit igenom helt. Vi måste fortfarande använda andra
lösningar, för att det ska fungera för besökare med gamla webbläsare.


Den kanske största drivkraften för
html 5 är enligt Fredrik Sewén att det fungerar bra på mobiltelefoner.
Vad gäller till exempel grafik så fungerar inte Flash på många mobiler,
som Apples Iphone.


Även på Widespace som driver annonsnätverk för appar och mobilsajter används html 5.


– Det finns inte så många alternativ
till att använda html 5. Vi kan göra i stort sätt alla våra
annonslösningar med tekniken, säger Emelie Löfdahl, produktchef för
annonsformat.


Fredrik Andersson som är lösningsarkitekt på Widespace är också positiv.


– Vi har gjort grafiska spel med Canvastekniken i html 5. Folk gillar sådant, säger han.


Sitoo som gör e-handelslösningar är ytterligare ett företag som tagit den nya tekniken till sig.


– Vi gör webbaserade molntjänster
och det blir enklare att integrera dem om man använder html 5. Tekniken
är väldigt central för oss, vi har gjort egna designverktyg för att
jobba med den, säger Michael Meurlinger, teknikchef på Sitoo.


Även Michael Meurlinger nämner att
Flash inte fungerar på Apples mobila enheter, som Iphone och Ipad,
vilket gör att han inte tycker det finns något alternativ till html 5
för till exempel grafik.


– Även om man skapar appar specifikt
för olika mobilplattformar så används ofta html 5 inne i apparna.
Affärsmässigt finns det enorma fördelar med att använda webbteknik.



 

Smarttelefoner spränger miljardgränsen - Computer Sweden

Smarttelefoner spränger miljardgränsen - Computer Sweden



Antalet sålda smarttelefoner i fjol ökade med nästan 40 procent och det såldes fler än en miljard lurar världen över.



Den globala marknaden för
smarttelefoner sprängde miljardstrecket under 2013 för första gången,
enligt siffror från IDC. Försäljningen ökade 38,4 procent under
fjolåret, jämfört med 725 miljoner sålda smarttelefoner 2012. Totalt
såldes det 1,82 miljarder mobiltelefoner, en ökning med 4,8 procent
jämfört med de 1,73 miljarder som såldes 1,73 miljarder år 2012.


Samsung fortsätter att dominera med
en marknadsandel på 31,3 procent på smarttelefoner, jämfört med Apples
15,3 procent. Därefter följde Huawei med en andel på 4,9 procent, LG med
4.8 procent och Lenovo med 4,5 procent, enligt IDC.


– Trender som driver tillväxten för smarttelefoner är stora skärmar och allt lägre priser, säger Ryan Reith, som är analytiker på IDC.


Största drivkraften är prisfallet. I
Kina och Indien går trenden snabbt mot lågkostnadstelefoner för priser
under 150 dollar, som står för över halva försäljningen av
smarttelefoner i dessa länder.


Samtidigt växer Huawei snabbt i
Europa, medan LG:s Optimus-telefoner har fått en stark position i
Latinamerika och Lenovos Android-modeller säljer stort i Kina.


– Samsung och Apple måste slåss om
de ska lyckas hålla konkurrenterna borta under 2014, säger Linda Sui,
som är analytiker på Strategy Analytics, som släppte sina
kvartalssiffror samma dag. Där spås antalet sålda smarttelefoner ha ökat
med 41 procent i fjol, till 900 miljoner sålda.
 

måndag 27 januari 2014

Jurist: "Minst fyra år innan Lexbase kan stoppas" | SvD

Jurist: "Minst fyra år innan Lexbase kan stoppas" | SvD



Den nya webbtjänsten Lexbase, där användarna kan läsa domar över
privatpersoner i hela Sverige, kommer inte stängas ned i första taget
enligt Datainspektionens jurist. "Även om man i dag skulle säga att man
ville ändra på bestämmelsen så krävs det två riksdagsbeslut och det är
för sent att ta ett innan valet ", säger Martin Brinnen, expert på
yttrandefrihet och integritet.  





Via en sökning på personnummer, namn eller en viss adress visar tjänsten domar som från de senaste fem åren.
Lexbase, som riktar sig till både privatpersoner och arbetsgivare,
skriver: ”vi ser att behovet på marknaden och för privatpersoner är
stort och att våra samhällsfunktioner idag inte har möjlighet att ge oss
den trygghet vi behöver och söker”.





Sajten uppger själva att de har ett utgivningsbevis för databas och
poängterar att deras verksamhet därmed är skyddad av grundlagen.





En central effekt av det är att Personsuppgiftslagen, PUL, som annars
skyddar uppgifter om enskilda personer mer eller mindre är satt ur spel.
Enligt Martin Brinnen som är jurist på Datainspektionen och inriktad på
just yttrandefrihet och integritet är tjänsten svår att stoppa.




– Datainspektionen har varnat för de här tidigare. Men vi får inte göra
något som kommer i konflikt med grundlagen och det innebär i princip att
vi inte kan göra någonting.





Att utgivningsbeviset är grundlagsskyddat under yttrandefrihetsgrundlagen innebär att ändringar tar lång tid att genomföra.





– Även om man i dag skulle säga att man ville ändra på bestämmelsen så
krävs det två riksdagsbeslut och det är för sent att ta ett innan valet.
Då betyder det att det här kommer ligga kvar i fyra eller fem år, säger
Martin Brinnen.





Grundlagsskyddet för utgivningsbevis var till en början kopplat till
traditionella massmedier och utvidgades senare till radio och tv. När
nya medier blev vanligare lades ytterligare ett tillägg om utgivning av
databaser in.





Myndigheten för radio och tv, MRT, som utfärdar
utgivningsbevis prövar inte syftet med databasen utan har bara krav på
formella saker som att ansvarig utgivare ska vara bosatt i Sverige.





– När de utfärdar utgivningsbevis får de inte titta på det och säga att
”det här är ett innehåll vi inte kan acceptera och därför får ni inget
utgivningsbevis”, säger Martin Brinnen.





När man införde möjligheten att få utgivningsbevis för databaser så
varnade Datainspektionen för att det skulle kunna få konsekvenser för
integritetsskyddet.





– Det finns risk för att grundlagen täcker sådant som egentligen inte
kan sägas vara journalistisk eller har ett annat opinionsbildande syfte.





Ytterligare en aspekt är frågan om det är svenska lagar
eller EU-lagar som gäller. Martin Brinnen skulle inte bli förvånad om
det drivs vidare till EU-nivå om en enskild person begär skadestånd från
Lexbase med stöd av personuppgiftslagen, PUL.





Då skulle nämligen både dataskyddsdirektivet från EU, som PUL bygger på,
och Europakonventionen för mänskliga rättigheter som bland annat täcker
in skydd för personlig integritet bli aktuella att pröva.



– Det är många olika regelverk som står mot varandra i det här fallet, säger Martin Brinnen.








SVD:s NYHETSSVEP: Få koll på nyheterna – på 5 minuter




mk802 - hdmi dongle mini android tv - Sök på Google

mk802 - hdmi dongle mini android tv - Sök på Google



söndag 26 januari 2014

Jobb-Senterprise

http://www.senterprise.se/senterprise/?utm_content=bufferdffe5&utm_medium=social&utm_source=linkedin.com&utm_campaign=buffer

lördag 25 januari 2014

E-Ville. Postorder Kina

http://www.e-ville.com/sv/?utm_source=Swedish+newsletter+list&utm_campaign=f8afd4a560-Mondayletter_SE_15JAN_General&utm_medium=email&utm_term=0_36105aa75b-f8afd4a560-67040013

torsdag 23 januari 2014

Koppla in Telia Smart med Bredband via fiber - Bredband via fiber - Support - Privat - Telia.se

Koppla in Telia Smart med Bredband via fiber - Bredband via fiber - Support - Privat - Telia.se








  • Innan du börjar

    Nätverksuttag kan se ut på olika sätt;
    antingen som ett vanligt hål i väggen eller som ett uttag i en
    medieomvandlare. En medieomvandlare måste vara ansluten till ett
    eluttag.



  • 1

    Koppla nätverkssladden från nätverksuttaget till det röda uttaget märkt med Wan på din gateway.



  • 2

    Koppla en annan nätverkssladd från valfritt gult uttag på din gateway till datorns nätverksuttag.



  • 3

    Koppla strömkabeln till uttaget på din gateway och sätt strömadaptern i ett eluttag.



  • 4

    Starta genom att slå på strömbrytaren. Det kan ta upp till tre
    minuter innan din gateway startar. Nu uppdateras programvaran
    automatiskt. Tjänsterna börjar fungera allteftersom och senast efter två
    timmar är alla tjänster klara att användas.



  • Vad tycker du om guiden?

    Tumme upp
    Tumme ner




Koppla in bredband via fiber - Bredband via fiber - Support - Privat - Telia.se

Koppla in bredband via fiber - Bredband via fiber - Support - Privat - Telia.se








  • Nätverksuttag kan se ut på olika sätt, antingen som ett vanligt
    hål i väggen eller som ett uttag i en medieomvandlare. En
    medieomvandlare måste vara ansluten till ett eluttag.

    Om du har
    nätverksuttag på flera olika ställen, är det inkommande nätverksuttaget
    placerat i ett bredbandsskåp. Nätverksuttagen i din bostad är märkta med
    siffror. För att t ex aktivera bostadens uttag nummer tre kopplar du en
    nätverkskabel mellan det inkommande nätverksuttaget och
    bredbandsskåpets uttag nummer tre.

    Så här gör du







  • Koppla in ditt bredband direkt till datorn

    Koppla nätverkssladden från bostadens nätverksuttag till datorns nätverksuttag.








  • Koppla in ditt bredband med bredbandswitch

    1. Koppla nätverkssladden från nätverksuttaget till bredbandsswitchens Wan-uttag.
    2. Koppla en annan nätverkssladd mellan bredbandsswitchens röda uttag märkt med 1x till datorns nätverksuttag.





  • Bra att veta

    Har du en Telia Smart gateway kan du läsa hur du Kopplar in Telia Smart med Bredband via fiber.



  • Vad tycker du om guiden?

    Tumme upp
    Tumme ner

Telia Play+

Telia Play+

Har vi en svensk bostadsbubbla? Del 1 Bostadspriser vs inflation

Har vi en svensk bostadsbubbla? Del 1 Bostadspriser vs inflation



De svenska bostadspriserna har stigit kraftigt under de senaste tio
åren. I en artikelserie om bostadsmarknaden tar vi reda på om den
svenska bostadsmarknaden är en bubbla. I dagens artikel tittar vi på
bostadsprisernas utveckling jämfört med inflationen. Indikerar den en
svensk bostadsbubbla?
Tillgångspriser som aktier, konst, råvaror och bostäder tenderar över tid att stiga.
Det beror på den ökade penningmängden i samhället och effekten av
denna, benämnd inflation. Prisutvecklingen på tillgångar följer den
långa inflationstrenden. Vissa tillgångar tenderar att öka i pris
snabbare än inflationen och andra följer över tid inflationen ganska
väl. Bostäder är en tillgång som historiskt har utvecklats i takt med
inflationen. Det har sin logiska förklaring i att bostäder är en passiv
tillgång som speglar köpkraften i samhället.


I grafen nedan som visar svenska bostadspriser i jämförelse med
inflationen, ser vi tydligt att inflationen leder till stigande
bostadspriser över tid. Under andra halvan av 1990-talet började dock
bostadspriserna stiga betydligt snabbare än inflationen. Varför har de
gjort det och är det bevis nog för att vi har en bostadsbubbla?


Svenska bostadspriser jämfört med inflationen sedan 1981





Källa:SCB
Här kan vi se en graf från USA
som sträcker sig från slutet av 1800-talet till pristoppen före
finanskrisen. Vi kan se att bostadspriserna historiskt har följt
inflationen väl. Under 1990-talet började dock bostadspriserna dra iväg
ifrån inflationstrenden och det ledde till slut till en bostadsbubbla
som sprack och utlöste finanskrisen för sex år sedan.






Källa: Steve Keen's Debtwatch

 Att de svenska priserna har stigit snabbare än inflationen
under de senaste 20 åren kan vara ett tecken på en svensk
bostadsbubbla. Det kan dock finnas många orsaker till att bostadspriser
stiger snabbare än inflation.





När man gör en jämförelse med inflationen är det viktigt att man
väljer rätt startdatum, annars kan slutsatsen bli fel. Därför är det bra
att jämföra med flera historiska tidpunkter. Blickar vi tillbaka både
10, 20 eller 30 i tiden, kommer vi dock fram till samma slutsats.
Bostadspriserna har stigit betydligt snabbare än inflationen.




Om vi blickar tillbaka till just mitten av 1990-talet
när de svenska bostadspriserna började frikopplas från inflationen, kan
vi minnas att den svenska ekonomin och därmed även den svenska
bostadsmarknaden precis hade gått igenom ett stålbad. De svenska
bostadspriserna var med all sannolikhet undervärderade. Dessutom hade
Sverige några år tidigare lämnat den fasta växelkursen med de
ränterisker den medförde. Samtidigt infördes ett inflationsmål och den
generella inflationsnivån i världen befann sig i en nedåtgående trend.




Slutsatsen är att förutsättningarna för bostadsmarknaden har förändrats
avsevärt sedan mitten av 1990-talet. Och dessutom var mitten av
1990-talet en ofördelaktig startpunkt för en jämförelse av svenska
bostadspriser kontra inflationen. En snabbare prisutveckling på
bostadsmarknaden än inflationstakten sedan den tidsperioden ter sig som
fullt logisk.




Däremot är det mindre sannolikt att bostadspriserna skulle ha varit kraftigt undervärderade för både 10 och 30 år sedan
vilket man skulle behöva hävda för att avfärda risken för en
bostadsbubbla vid en enkel jämförelse mellan prisutvecklingen och
inflationen.




Innan man mot bakgrund av den snabba prisuppgången drar slutsatsen att vi har en bostadsbubbla,
behöver man fråga sig om inflationen har tappat betydelse tack vare
globaliseringen? Även om det möjligen är en farlig rationalisering så är
den inte helt orelevant. Tack vare globaliseringen har förmögenheterna
ökat på ett sätt som inte fullt ut speglas av utvecklingen i inhemsk
ekonomi. Det syns inte minst på aktiekurserna.



Visserligen kan man inte
jämföra snabbrörliga globala företag med lokalt bosatta privatpersoner
(köpare/ägare av bostadsfastigheter) då det fortfarande rör sig om
globala kontra lokala kassaflöden men effekten finns där indirekt. Ökade
förmögenheter på sparkonton och depåer som inte omsätts i
konsumtionsvaror fångas inte upp av inflationsstatistiken.




Lägre finansieringskostnader till följd av globalisering, förändrat
valutasystem, lägre finansieringsrisk i kombination med stigande
reallöner och en generell bostadsbrist på större orter (som har drivit
prisutvecklingen) kan förklara åtminstone en del av den snabbare
prisökningstakten på bostäder kontra inflation.




Man kan även ifrågasätta varukorgens sammansättning
(som ligger till grund för inflationsberäkningen). I konsumentprisindex
(KPI) ingår inte bostadspriser, däremot hyror. Dessutom ingår räntor i
KPI. Under perioden då bostadspriserna har stigit kraftigt har det till
viss del inträffat på grund av de fallande räntorna. Moteffekten i form
av de stigande bostadspriserna har däremot inte vägt upp inflationen på
uppsidan. Då hyrorna följer inflationen, kan man argumentera för att vi
har sett för små hyreshöjningar under en längre tidsperiod.




Prisutveckling i förhållande till inflation ger en indikation om priserna kan vara höga eller låga.
Men den säger långt ifrån allt. Genom att jämföra bostadsprisernas
utveckling med inflationen sedan en viss startpunkt kan man dra
felaktiga slutsatser om man väljer fel tidpunkt. Vi kan dock välja att
jämföra med 10, 20 eller 30 år tillbaka i tiden och kommer ändå fram
till samma slutsats. Bostadspriserna har gått upp betydligt snabbare än
inflationen och de senaste 10 årens prisutveckling avviker mer ifrån
inflationsutvecklingen än den tidigare brukade göra.




Inflationen som jämförelsemått har delvis tappat i betydelse
tack vare globaliseringen men det är ändå ett relevant jämförelsemått.
Det kan även finnas andra skäl till att bostadspriserna utvecklas i en
annan takt än inflationen. Det kan det även ha gjort vid tidigare
tillfällen i historien men stora avvikelser i prisutvecklingen jämfört
med inflationen har tenderat att korrigeras genom avvikelser i motsatt
riktning. Inte på kort och medellång sikt men väl på längre sikt och då
på grund av faktorer som i förväg inte är kända. Även om det t.ex. i
dagsläget ter sig som osannolikt med de höga räntor som fanns med i
kalkylerna för 20 år sedan, vet vi att ekonomin är cyklisk. Man ska akta
sig för att i en cyklisk värld avfärda jämförelsemått som historiskt
har fungerat väl.




Slutsatsen vi kan dra ifrån jämförelsen med inflationsutvecklingen
är att den som köper en bostad idag betalar sannolikt fullpris eller
mer för att äga eget boende. Prisutvecklingen jämfört med inflationen är
en stark varningssignal som åtminstone indikerar höga prisnivåer och
potentiellt varnar för en bubbla. Om prisutveckling kontra inflation
hade varit det enda relevanta analysmåttet, hade vi mer eller mindre
kunnat fastställa en bostadsbubbla på den svenska marknaden.




Vi kan dock reservera oss något mot inflationen som ett
jämförelsemått på grund av globaliseringseffekten även om den är
svårvärderad. Dessutom har det inträffat vissa strukturella förändringar
på kapitalmarknaden som i viss mån har kunnat motivera den relativt
snabba prisuppgången. Häri ligger dock den cykliska faran. Historien
visar att det är kostsamt att tänka att det är annorlunda den här
gången.




Prisutveckling kontra inflation är en stark varningssignal.
Det finns dock andra faktorer som väger tungt. Vi granskar dessa och
ger dig svaret. Håll utkik efter nästa del i artikelserien om den
svenska "bostadsbubblan"!

"Obamas utlovade förändringar räcker inte" - Säkerhet24

"Obamas utlovade förändringar räcker inte" - Säkerhet24




President Barack Obamas löften om nya begränsningar av USAs datainsamling räcker inte, anser nätfrihetsförespråkare.














Förslagen framfördes under ett tv-sänt tal i fredags går ut på att inskränka NSAs övervakning av telekom- och internetföretag.



– Vi välkomnar förslagen om att begränsa den ökande övervakningen, säger
Julian Sanchez, som är forskare på säkerhetsorganisationen Cato
Institute, till IDG news. 



Nätfrihetsförespråkare anser att övervakningsreglerna måste skärpas ännu
mer. Ett av förslagen är att NSA inte själva ska bestämma när
myndigheten ska hämta in telefoniuppgifter eller avlyssna samtal.
Istället måste myndigheten få tillstånd från en särskild
övervakningsdomstol, Fisa.


Missa inte: "NSA ser allt - så vad gör vi nu?"



På sikt vill Obama att databaser med telefoniuppgifter ska hamna utanför
myndigheternas kontroll. Han gav sina rådgivare 60 dagar för att arbeta
fram nya förslag på var uppgifterna ska lagras ihop med kongressen.
Nätfrihetsförespråkare invänder mot att det över huvud taget förekommer
register med telefoniuppgifter, så Obamas förslag minskar inte deras
oro.



– Att datalagringen som sker av företag eller tredjepartsaktörer innebär
bara ett byte av stolar, inte en reell reform, säger Greg Nojeim, som
är chef för organisationen Center for Democracy.



Tankesmedjan Tech Freedom anser att förslagen döljer det verkliga
problemet, som har att göra med vem som ska ha den juridiska rätten att
få åtkomst till data. Den pekar framför allt på hur lätt det är att få
tillgång till telefonidata. I dagsläget är enda kravet att det finns en
misstanke att telefonnummer är länkade till en terroristorganisation.



Organisationen American Civil Liberties Union berömmer kraven på
granskning från Fisa och att Obama skapar en panel med förespråkare för
medborgerliga rättigheter, teknikföretag.



Panelen ska representera USA:s befolkning inför domstolen. I dagsläget
har NSA ingen motpart när den söker tillstånd om att samla in
information om amerikanska medborgare.



Julian Sanchez på Cato-institutet är besviken över att presidenten inte
hanterar NSAs rapporterade försök att knäcka krypteringsstandarder.

Dessutom ser han ett problem i att presidenten valde att inte göra
inskränkningar i andra datainsamlingsprogram. Ett sådant är CIA:s
insamling av data om internationell kapitalöverföring från företag som
Western Union. 



– Men presidenten har ändå satt en grund för att bygga fler
säkerhetsstandarder. Kongressen måste agera för att se till att
förslagen antas och blir lagstiftning. Dessutom måste reglerna säkras så
att inte nästa president kan upphäva dem, säger Sanchez.

"Intels utmaning är Arm - inte pc-krisen" - Computer Sweden

"Intels utmaning är Arm - inte pc-krisen" - Computer Sweden



Eftersom Intel fungerar som värdemätare för hela pc-marknaden
inger bokslutet för fjärde kvartalet viss tillförsikt. Intels utmaning
finns på annat håll. Inom mobilitet gör företaget miljardförlust och
försäljningen till datacenter är sämre än väntat.




Intels rapporter följs alltid med
stort intresse i it-branschen. Skälet är att företagets försäljning
brukar ge en indikation över hela hårdvarusektorns tillstånd. Om de
stora tillverkarna har vind i seglen köper de fler komponenter från
Intel. Det är en enkel logik. 


I det perspektivet finns det skäl
för försiktig optimism på detta annars så becksvarta område efter Intels
delårsrapport förra veckan. Det är också detta som det fokuserats på i
rapporteringen från senaste delårsrapporten. För medan vi har vant oss
vid rubriker som ”Raset på pc-marknaden” fortsätter och den ena
rapporten efter den andra visar på nya bottenrekord – så kom här de
första ljusa tecknen på länge. Intels pc-division omsatte under fjärde
kvartalet 8,56 miljarder dollar, nästan 55,5 miljarder svenska kronor.
Det är visserligen exakt samma omsättning som motsvarande period året
innan, men det visar på att en mycket negativ trend är bruten (under de
tre första kvartalen tappade Intel försäljning).


Missa inte: Intel ser trendbrott på pc-marknaden


Under ett samtal med analytiker i
samband med rapporten uppgav vd Brian Krzanich att en del av
förklaringen till att pc-verksamheten stabiliserats är att Windows XP
övergetts på många företag och ersatts av nya pc med modernare
operativsystem. Andra förklaringar är att företagen i allt högre grad
börjat köpa all-in-one-produkter.


Innebär detta att krisen på pc-marknaden är över?


Nej, nedgången på pc-marknaden
kommer långsiktigt att hålla i sig, plattor och de allt smartare
mobiltelefonerna tar över. Om detta råder inget snack. Det skvallrar
också de neddragningar Intel meddelade i samband med rapporten om.


Därför står Intels verkliga
utmaningar inför 2014 på en annan planhalva, nämligen inom
tillväxtområdena mobilitet och datacenter. Och här finns det skäl att
vara uppmärksam. Mobiliteten sorterar under affärsområdet Other Intel
architecture operating segment. Här gör Intel under perioden en förlust
på 620 miljoner dollar, motsvarande ungefär fyra miljarder svenska
kronor.

Inom datacenter gör man en växande vinst på 1 462 miljoner dollar (att
jämföra med 1 317 miljoner året innan). Dock beskrivs affärsområdet som
en besvikelse. Försäljningen växte bara med åtta procent till tre
miljarder dollar, medan analytikerna på Wall Street hade hoppats på
tvåsiffrigt.


Läs också: Intel satsar hårt på mobiler


Det är inom dessa tillväxtområden
som Intel har sina utmaningar. Mobiliteten måste naturligtvis vändas
till vinst. Företaget har aggressiva planer för 2014. Under året ska de
få in sina Atom-chips i 40 miljoner plattor, förra året var siffran 10
miljoner.


Och att inom datacentren hålla konkurrenter som Arm, AMD och Broadcom stången.


Arm är naturligtvis också en allvarlig utmanare på den mobila sidan.


Dessa frågor får inte lika mycket uppmärksamhet som pc-verksamhetens göranden – men i framtiden kommer de att vara viktigare. 
 

onsdag 22 januari 2014

Recorded Future - What do the world's largest telecom operators have planned for the next three years?

Recorded Future - What do the world's largest telecom operators have planned for the next three years?

Wi-Spy missar ingenting - TechWorld

Wi-Spy missar ingenting - TechWorld



Varför går det så segt på det trådlösa nätet? Inledande
undersökningar kan göras med enkla tillämpningar som Wifi Analyzer, men
ska man gå djupare behövs en analysator som inte är bunden till
kanalerna 1-14.




Vad är problemet med att undersöka
dagens radiosignaler? Moderna signaler, hoppfrekvensradio,
mobiltelefoner, blåtand och wlan kommer i mycket korta pulser och hoppar
i frekvens. Flera olika tjänster kan hoppa runt i varandras
frekvensband och en enda apparat kan ha flera sändare. Då behövs en
spektrumanalysator som kan se korta bärvågspulser. Metageeks Wi-Spy kan
just det.




En mikrovågsugn på 10 meters
håll stör på kanalerna 7–10 med 20 procent sannolikhet vid en tröskel på
–85 dBm. Är accesspunkterna stark-are än så är mikrovågsugnen inget
problem, men ligger de kring –80 dBm börjar störningarna orsaka
långsammare dataöverföring. Förlitar du dig på en accesspunkt som ligger
på –90 dBm kanske den försvinner helt i bruset när någon värmer
lunchen. Kommer du närmare ugnen ökar givetvis bruset. Den blå kurvan
överst visar att det är bluetooth i farten.




Visar alla otrevligheter

Chanalyzer-programmet startar direkt och visar alla otrevligheter i
luften runt omkring dig. *Pling!* Plötsligt framstår allt i ny dager.


Till skillnad från andra
övervakningsverktyg, som använder sig av datorns inbyggda maskinvara,
nyttjar Wi-Spy en egen extern usb-kopplad spektrumanalysator-mottagare.
Den skannar med mycket smalare bandbredd än vad ett vanligt
wi-fi-gränssnitt klarar, och håller sig inte till kanalerna utan kan
även hitta störningar mellan dessa.




Det är viktigt att man vet hur utnyttjat bandet är när man planerar för nya

accesspunkter. Vid en nivå på –80 dBm är bandet mellan kanal 6–14
utnyttjat till 75 procent och i stort sett oanvändbart till annat.
Spektrumet överst visar att trafiken i huvudsak ligger mellan kanal 9
och 13, men att brustratten sprider sig ända ned till kanal 2.




Wi-Spy kan dessutom analysera
kortvariga störningar som inte är wi-fi-sändningar. Den kan å andra
sidan inte förstå wi-fi-trafik, utan för uppgifter som identifikation
och protokollanalys använder man det trådlösa gränssnittet i mätdatorn.

 


Tar inte hänsyn

Det finns många enheter som sänder på ism-bandet som inte är 802.11 och
sålunda inte alls tar hänsyn till trådlösa nätverk. Dessa kan bara
betraktas som störningar. Accesspunkter tar hänsyn till varandra och
undviker att störa. Det kan man inte säga om exempelvis trådlösa
kameror, hörlurar och tangentbord, trådlösa telefoner och olika typer av
spionapparater, som babymonitorer. Och mikrovågsugnar.




Trådlösa kameror som inte är
medvetna om 802.11-nät är ett gissel. Bilden visar tre sådana som stör
ordentligt på åtminstone fem kanaler redan vid –70 dBm. Lösningen på
problemet är naturligtvis att använda kameror som är wi-fi-kompatibla.



Det finns ett antal extra
programmoduler att köpa till. Inssider är en enklare spektrumanalysator
som kan användas på gående fot för att söka fram till exempel
accesspunkter som stör varandra och överlappande kanaler. Eye P A
används till protokoll-analys – dess överskådliga tårtdiagram är
föredömligt.

 

TechWorlds slutsats

Vi gillar Metageek Wi-Spy DBx. Den är billig i förhållande till andra
liknande produkter, och den gör precis det den ska. Den är dessutom
mycket övertygande.


 

Vägen till 5g: mobilnätens historia - TechWorld

Vägen till 5g: mobilnätens historia - TechWorld:



Vägen till 5g: mobilnätens historia - TechWorld

Vägen till 5g: mobilnätens historia - TechWorld



För bara 20 år sedan existerade inte mobilnät som vi känner dem. Här är en tillbakablick på utvecklingen.



Även om tekniken inte är här ännu,
har hajpen runt 5g-nätverk redan börjat bubbla. Med tanke på de resurser
som den nya standarden utlovar i form av gigabithastigheter och
självkonfigurerande nätverk känns det otroligt att det för bara 20 år
sedan inte ens existerade mobil data som vi känner den. Här är en
tillbakablick på utvecklingen av mobilnät.




Vägen till 5G: en kortfattad historik över mobilnät

AMPS (1g)

De första mobiltelefonerna använde analoga radiovågor för att kommunicera med basstationerna som hade börjat poppa upp som ogräs över hela världen, och det första systemet som fick utbredd användning i USA var Advanced Mobile Phone System, eller AMPS. 

Det fortsatte dock att i mångt och mycket vara en nischad teknik tillgänglig främst för de rika eller de som hade ett specifikt behov. Telefonernas design kan ju också ifrågasättas en smula.
AMPS (1g)



De första mobiltelefonerna använde analoga radiovågor för
att kommunicera med basstationerna som hade börjat poppa upp som
ogräs över hela världen, och det första systemet som
fick utbredd användning i USA var Advanced Mobile Phone
System, eller AMPS.



Det fortsatte dock att i mångt och mycket vara en nischad teknik
tillgänglig främst för de rika eller de som hade ett specifikt
behov. Telefonernas design kan ju också ifrågasättas en smula.

 
GSM (2g)

Digitala mobilnät kom in i bilden under 1990-talet, och vi fick se en explosion av mobiltelefoner som såg till att enheterna äntligen bli en verklig del av vår vardag. En 2g-nätverksteknik som kallas Global System for Mobile communication eller GSM, förde även med sig textmeddelandet vi idag känner som sms, och den grammatiska kvalitén på brev störtdök och har aldrig återhämtat sig...
GSM (2g)



Digitala mobilnät kom in i bilden under 1990-talet, och vi fick se en
explosion av mobiltelefoner som såg till att enheterna äntligen bli en
verklig del av vår vardag. En 2g-nätverksteknik som kallas Global System
for Mobile communication eller GSM, förde även med sig textmeddelandet
vi idag känner som sms, och den grammatiska kvalitén på brev störtdök
och har aldrig återhämtat sig...

 
GPRS (2g)

General Packet Radio Service, som egentligen är en del av den större GSM-tekniken, är den första kommersiella mobila datatjänsten värd namnet. Den klarade av att skicka data med ungefär 14 Kbps och ta emot det med ungefär 40kbps. Någon blixtrande hastighet var det med andra ord inte tal om, men kom igen, det var på 1990-talet. Det var inte som om vi alla behövde piratladda de senaste avsnitten av Vänner.
GPRS (2g)



General Packet Radio Service, som egentligen är en del av den
större GSM-tekniken, är den första kommersiella mobila datatjänsten värd
namnet. Den klarade av att skicka data med ungefär 14 Kbps och ta
emot det med ungefär 40kbps. Någon blixtrande hastighet var det med
andra ord inte tal om, men kom igen, det var på 1990-talet. Det var
inte som om vi alla behövde piratladda de senaste avsnitten av Vänner.

 
EDGE (2g)

En förbättring av GSM var EDGE - eller Enhanced Data rates for GSM Evolution.

Den gav förbättrad GSM-prestanda när den lanserades i början av 2000-talet. Den nyare tekniken klarade hastigheter på upp till ca 135 Kbps.
EDGE (2g)



En förbättring av GSM var EDGE - eller Enhanced Data rates for GSM Evolution.



Den gav förbättrad GSM-prestanda när den lanserades i början av
2000-talet. Den nyare tekniken klarade hastigheter på upp till ca 135
Kbps.

 

UMTS (3g)

The Universal Mobile Telecommunications System var det första nät som officiellt kallades 3G, och klarade hastigheter på en bit över 200Kbps. Med smartphone-revolutionen som var i sin linda, i form av Blackberrys och Iphone, Apples nya telefon, höll näten nu på att pressas som aldrig förr.


UMTS (3g)



The Universal Mobile Telecommunications System var det första nät
som officiellt kallades 3G, och klarade hastigheter på en
bit över 200Kbps. Med smartphone-revolutionen som var i sin linda, i
form av Blackberrys och Iphone, Apples nya telefon, höll näten nu på
att pressas som aldrig förr.

 
WiMax (4G)

Presenterades av Sprint som marknadens första 4g-nät för konsumenter i USA. 

Wimax, (Worldwide interoperability for microwave access) levererade en anmärkningsvärd prestanda på 37 Mbps, men misslyckades med att få ett dominerande fotfäste innan Sprints större konkurrenter hade hunnit rulla ut en mer framgångsrik rival, LTE.
WiMax (4G)



Presenterades av Sprint som marknadens första 4g-nät för konsumenter i USA.



Wimax, (Worldwide interoperability for microwave
access) levererade en anmärkningsvärd prestanda på 37
Mbps, men misslyckades med att få ett
dominerande fotfäste innan Sprints större konkurrenter hade hunnit rulla
ut en mer framgångsrik rival, LTE.

 

LTE (4g)

Long-Term Evolution, eller LTE, är den nuvarande toppstandarden för mobil data.

LTE Stoltserar med upp till 200 Mbps hastighet och används till exempel av alla stora amerikanska flygbolag, och slår snabbt rot runt om i världen.


LTE (4g)



Long-Term Evolution, eller LTE, är den nuvarande toppstandarden för mobil data.



LTE Stoltserar med upp till 200 Mbps hastighet och används till exempel
av alla stora amerikanska flygbolag, och slår snabbt rot runt om i
världen.