måndag 31 mars 2014

Telefoni och IP-lösningar för företag | Phonera

Telefoni och IP-lösningar för företag | Phonera



Bredband till rekordpris
bredband product & services icon

Just nu bjuder vi på anslutningsavgiften

från 249 kr/mån

Beställ

Phonera - Vilka är vi?

Phonera är specialister på tjänster inom telekom för företag. Phonera
erbjuder prisvärda produkter och tjänster inom telekommunikation till
företag. Vi hjälper företag att möta framtidens krav på tillgänglighet
och kommunikation - idag!

Välkommen som kund hos Phonera!


onsdag 26 mars 2014

Opendata.se

Opendata.se

Välkommen till Opendata.se


På Opendata.se sammanställer vi information om svenska API:er och öppna datakällor. Öppen data.



Med hjälp av öppen data kan vem som helst med grundläggande
programmeringskunskaper och lite kreativitet utveckla nya webbtjänster.



Förteckningen med API:er och datakällor hittar du här till höger.



Om du känner till ett API eller någon databas som borde finnas med på sajten, skicka ett mail till ted@tedvalentin.com



Inkludera gärna följande info i mailet:



Vad:

Kortfattad beskrivning av API:et, eller datakällan. En mening eller två.



Exempel:

  • Exempel på frågor som man kan ställa till API:et
  • ... eller information man kan få från datakällan
Kodexempel:

Kortfattad beskrivning av hur man använder API:et.

  • Hur ställer man frågor mot API:et?
  • I vilket format returneras resultaten?
  • Länk för vidare dokumentation.
Exempel på användning:

  • Exempel på sajter som använder API:et

Welcome - Connecta Campaign Generator

Welcome - Microsoft AZURE - Connecta Campaign Generator



Ladda hem presentationsmaterial

Microsoft - Dag König och Björn Eriksen





Bring CityMail - Belinda Eriksson





Connecta - Rickard Axne



Eller Opendata 

http://www.opendata.se/?m=1

tisdag 25 mars 2014

Tio coola verktyg för mobilutveckling - Computer Sweden

Tio coola verktyg för mobilutveckling - Computer Sweden




Trycket är hårt på att skapa appar och webbtjänster för smartmobiler. Här är tio verktyg som kan underlätta.












 

Skatteuträkningsbroschyren | Skatteverket

Skatteuträkningsbroschyren | Skatteverket



Skatteuträkningsbroschyren

SKV 425

Ladda ner

Utgåva 20, utgiven i december 2013. Antal sidor: 44



Information

Broschyr
för löntagare, pensionärer, dödsbon och fysiska personer som har
näringsverksamhet. Innehåller regler för att kunna göra en fullständig
skatteuträkning.
OBS! Vissa av nedanstående broschyrer har ännu inte uppdaterats för inkomståret 2013 (deklarationen 2014).
För att kunna öppna filen
och läsa den behöver du ett program som kan läsa pdf-filer. Behöver du
installera ett program, exempelvis Adobe Reader, kan du ladda ner det
från internet. Tips om pdf-dokument

Tipsen till dig som vill gå i förtida pension - DN.SE

Tipsen till dig som vill gå i förtida pension - DN.SE





Gör en prognos, ta reda på vad skatten blir och gör en
budget. Det är pensionsexperten Kristina Kamps bästa tips till dig som
vill gå i pension i förtid. Läs hennes 12 råd här.












1. Det går att plocka ut sina pensionspengar tidigt, men grundregeln
är att ju tidigare du tar ut dem, desto mindre blir det per månad,
livet ut Den allmänna pensionen, den i det orange kuvertet, kan du ta
ut från den månad du fyller 61 år. Privata pensionsförsäkringar brukar
ha 55 år som lägsta ålder och tjänstepensionerna har lite olika åldrar
för när du tidigast kan börja ta ut pengarna.

2. Glöm inte att
göra en prognos på och se vad du får ut i pension om du väljer att gå
tidigt. Det kan handla om rätt stora skillnader jämfört med om du
väntar något år.

3. Ta reda på vad skatten
blir. Skatt på pension är högre än skatt på lön eftersom du inte får
något jobbskatteavdrag. Skatt på pension som tas ut före det år du
fyller 66  beskattas högre än för äldre pensionärer. Du kan själv räkna
ut din skatt på Skatteverkets hemsida.

4.
Kolla om du har ett återbetalningsskydd eller ett familjeskydd på din
tjänstepension som du inte behöver. Skydden, som innebär att dina
anhöriga får pengar om du avlider, innebär samtidigt att din egen
pension blir lägre. Hör med den valcentral som har hand om din
tjänstepension vad som gäller för dig. Vet du inte vart du hör så fråga
lönekontoret eller facket.

5. Gör en budget på vilka utgifter
du kommer att ha, både på lång och kort sikt. Se om du, när du fyllt 65
år, får garantipension eller om du har möjlighet att ansöka om
bostadstillägg. Hos Pensionsmyndigheten finns en bra snurra där du kan räkna på vad som gäller för dig.

6. Kan du vänta med
att ta ut delar av pensionen och ändå klara dig? Då kan du spara den
pensionen, vilket innebär att du får lite högre utbetalningar när du
börjar ta ut den. Även här kan du göra en prognos på minpension.se och laborera med olika uttagstider för olika pensioner.

7.
Ta lite höjd i budgeten. Pensioner stiger inte i samma takt som lön.
Om inkomster och utgifter väger jämt nu så kan det bli kärvare längre
fram.

8. Har du änkepension så reduceras den om du börjar ta ut din pension före 65 års ålder.

9. Det går utmärkt att
ta ut pension och fortsätta att jobba samtidigt. Privata
pensionsförsäkringar och den allmänna pensionen har inget krav som
säger att du måste sluta jobba när du börjar ta ut pengarna. Det kravet
kan finnas i en del tjänstepensioner så det är bra att kolla upp. Du
kan till exempel ta ut halva pensionen och jobba halvtid. Men då måste
du göra upp med arbetsgivaren om att du vill ändra din arbetstid. Det
är inget du kan göra automatiskt bara för att du tar ut pension.

10.
Tänk på att om du fortsätter att jobba och tar ut pension så minskar
a-kassan om du blir av med jobbet. Efter 65 får du ingen a-kassa så då
spelar det ingen roll

11. Har du sjukersättning kan du också ta
ut pensionen tidigare om du vill. Det påverkar inte sjukersättningen.
Men om du har bostadstillägg till din sjukersättning reduceras
bostadstillägget. Pensionen efter 65 kommer också att bli lägre eftersom
du valt att ta ut den tidigare.

12. För den som är egen
företagare kan det finnas en poäng att ta ut sin ålderspension vid 61
år om man jobbar vidare. Då sänks de sociala avgifterna.





Dela
 

 

 

Hård strid om lagring i molnet - Computer Sweden

Hård strid om lagring i molnet - Computer Sweden



Google sänker priserna på molnlagringstjänsten Drive medan
Dropbox satsar hårt på företag. För de svenska alternativen är
säljargumentet att data inte lämnar landets gränser.  




Just nu pågår en rad upprustningar
av molnlagringstjänster där alla har företag som målgrupp. Det gäller
inte minst den amerikanska Dropbox som uppger sig ha 200 miljoner kunder
varav drygt fyra miljoner är företag. Dropbox har länge varit en nagel i
ögat för it-avdelningar som klagat över bristanda säkerhet vilket gjort
att företaget nu etablerat en verksamhet kallad Dropbox for Business.


Här är tanken är administratörer ska
få bättre kontroll över datautflödet där man exempelvis kan reglera vad
användarna lägger upp på den webbaserade tjänsten. Inom ett par veckor
planerar Dropbox att presentera en rad nya funktioner för den nya
företagstjänsten och i ett uttalande säger företagets representanter att
man har för avsikt att utveckla en plattform där användarna kan hantera
all sin data via Dropbox. Den nya plattformen ska presenteras 9 april
där en viktig funktion handlar om hur man ska kunna hålla isär
anställdas privata filer från jobbmaterial.


Även bland de svenska aktörerna
kring molnlagringstjänster pågår en rad satsningar riktade till företag.
Bland dessa märks Cloudme i Linköping vars vd Daniel Arthursson
berättar att man helt nyligen börjat marknadsföra Cloudme for Enterprise
tillsammans med Telia. Dessutom har man ingått ett liknande avtal med
Samsung som innebär att man i april kan ansluta sig till Cloudmes
företagstjänster från Knox Marketplace.


– Vår tjänst är på många sätt mycket
väl lämpad för företag eftersom ett företag kan köpa ett stort konto,
exempelvis 500 GB, och dela utrymmet med sina anställda som kan ha
personliga gratiskonton. Med Cloudme kan man synka flera mappar där en
kan användas för dina personliga filer medan du skapar en ytterligare
mapp för företagets filer, säger Daniel Arthursson.


Ytterligare ett argument som Daniel Arthursson vill lyfta fram för sin tjänst är att Cloudme har ett eget datacenter i Sverige.


– Informationen som företagare
lagrar hos oss lyder under svensk lagstiftning och slipper direkt
övervakning av NSA. För en  hel del data och flera kategorier av företag
så är det olagligt att använda amerikanska tjänster eller europeiska
tjänster som exempelvis outsourcat sin drift till Amazon på Irland.


Daniel Arthursson framhåller att företag i Europa som har majoritetsägande från USA lyder under amerikansk lagstifning, även om det är på europeisk mark.


Även Matz Karlsson, vd på Storegate lyfter fram fördelarna med molnlagring i Sverige.


– I Sverige står vårt erbjudande
väldigt starkt mot Dropbox. Vi är ett svenskt företag som erbjuder
svensk support och en molngaranti som garanterar alla kunder svensk
lagring under svensk lag. Det här vet vi är väldigt viktigt för våra
kunder och vi har flera företag som lämnar tjänster som exempelvis
Dropbox och går till Storegate för att få en ökad kontroll och säkerhet
över sina molntjänster.


Ingela Alverfors, Datainspektionens
granskare av molntjänster, säger dock att om man bara tittar ur
pul-perspektiv är det inte olagligt att använda molntjänster som ägs av
amerikanska bolag.


– Det finns ett par regler i pul som
styr överföring av personuppgifter till tredje land. Vanligast är att
om personuppgifter överförs till USA så kan det vara tillåtet om det
amerikanska bolaget har anslutet sig till Safe Harbor-principerna.
Överföring av personuppgifter till andra länder kan också vara tillåtet
om parterna till exempel tecknar EU-kommissionens
standardavtalsklausuler.







söndag 23 mars 2014

Chatta med DN:s Hasse Eriksson om pensionen - DN.SE

Chatta med DN:s Hasse Eriksson om pensionen - DN.SE



Vilka fonder lämpar sig bäst för att spara till pensionen? Har du frågor
kring sparande? Passa på att ställa dem till DN:s fondexpert Hasse
Eriksson som chattar med läsarna kl. 11.  





Hasse Eriksson: Chatten är nu avslutad. Tack för alla frågor. Tyvärr hann jag inte svara på alla den här gången.

11:48, 21 March 2014 
 

Seija: Hej!
Jag
tillhör skaran kulturarbetare i Sverige. Min inkomst är mycket låg. Jag
finansierar mitt arbete med extra inkomster från annat arbete. Så jag
lever inte efter den traditionella ekonomiska skolboken. Men mitt yrke
är viktigt för mig, Jag har viss framgång i mitt yrke och med ett
målmedvetet arbete så kommer jag att nå dit jag vill.
Jag har pensionsparat sedan jag var 29 år. Nu är jag 48 år. Det är inte
många kronor per månad. Men hur ska jag tänka när det gäller min
pension?
Kanske att min situation förbättras när barnen flyttar hemifrån så att
jag kan spara mer. Jag tycker det är svårt med pensionen. Var ska jag
börja? Det finns ju så mycket annat i livet som jag vill ha råd med. 
 
Hasse Eriksson: Hej Seija!

Jag har tyvärr ingen gyllene lösning. Men du kan börja med att gå in på sajten www.minpension.se
och göra en personlig prognos. Då får du en prognos  av hur mycket
pengar som du kan räkna med. Det kan vara en hjälp för hur du ska tänka.
Dagens pensionssysteme är uppbyggd så att det ska löna sig att jobba
länge. Men för vissa med låga inkomster kan det bli så att man ändå inte
kommer över nivån för att få garantipension. Du kan även fråga hos
Pensionsmyndigheten om hur det fungerar.

 

11:47, 21 March 2014

Wengman: Jag
har utöver allmän pension även privat i Skandia, både trad och fond,
ITP och ITPK samt ett flertal små som är resultat av årliga
bonusavstående som konverterats till pension, sammantaget 10-12 st. Och
villkoren och avgifterna är olika i alla. Vad gör man för att få bättre
överblick mm?
Hasse Eriksson: Hej!

Du borde kunna få en överblick om du går in på www.minpension.se
och gör en prognos för dig. På Min pension samlas det mesta av
tjänstepensionen in men man kan behöva komplettera med egna fakta. Men
man kan komma en bra bit att gå den vägen.

11:43, 21 March 2014

Ingemar: Jag
är snart 60 år har de senare åren "fegat" ut och lagt alla mina fonder
på räntefonder. Det har inte gett någon tillväxt att tala om (1% /år)
Ska jag våga satsa på aktiefoner i nuläget eller finns det något annat
bra alternativ där risk och säkerhet balanseras med hänsyn till min
ålder?
Hasse Eriksson: Hej Ingemar!

Det behöver inte vara fel att fega ut om man själv känner att det är
rätt. Det finns blandfonder på marknaden som mixar aktier och räntor som
kan ge högre avkastning till lite lägre risk än aktiefonder. Men
egentligen kan du skapa din egen blandfond och kanske lägga 10 procent
av sparandet i en ren aktiefond. Fördelning får man bestämma själv
beroende på vilken risk man vill ta.

11:40, 21 March 2014

Paulina: Hej!

Varför
måste jag spara i fonder på finansmarknaden? Hur kan jag kontrollera så
fonderna investeras rättvist och med hänsyn till mänskliga rättigheter
och miljö?
Hasse Eriksson: Hej Paulina!

Här kan du läsa om just denna fråga. ARtikeln är en del av vår pensionsskola.

11:37, 21 March 2014

pension: Har
en fråga om varför jag får så lite pension, jag blir pensioner om två
månader, jag får ca 11,000 kr sista åren tjänade jag mellan 380,000-
400,000 kr om året. min far är 91 år och får ca 13,000 kr och han
tjänade max 175,000 kr och har betalat betydligt mindre skat. hur fan
kan det vara möjligt, är riktigt förbanad på alla idioter som sitter i
regeringen MVH jan
Hasse Eriksson: Hej!

Sverige har bytt pensionssystemet vilket betyder att den äldre
generationen haft ett förmånligare system än vad de som jobbar nu kommer
att ha. Anledningen var att vi lever längre och det gamla systemet hade
inte klarat påfrestningarna till slut. Mer ansvar har också lagts på
den enskilda individen.

11:35, 21 March 2014

Jessika: Hej
Hasse!
Jag har ca 20 år kvar till pension och har precis ärvt 100.000 kronor
som jag vill placera för att kunna använda dem när jag går i pension.
Vad rekommenderar du? Tack för hjälpen! P.S. Jag har redan ett
ISK-konto.
Hasse Eriksson: Hej Jessika!

Om du inte ska ha pengarna på 20 år tycker jag att du kan ha en ganska
stor andel aktier. Men eftersom det är ganska oroligt läge på börserna
just nu bör du vara försiktigt med att sätta in allt på en gång.
Strategin kan vara att flytta över lite i taget varje månad och därmed
sprida risken över tid. Om du inte själv känner till någon bra aktivt
förvaltad fond välj en indexfond med låg avgift. Det som du inte har i
aktiefonder kan du ha i en kort räntefond med låg avgift. Eftersom det
handlar om så mycket pengar kan du fråga din bank om råd också. Men tänk
på att de gärna vill att du väljer av deras dyrare fonder och att de är
säljare lika mycket som rådgivare.

11:32, 21 March 2014

Gunnar: Jag
är 45 och har aldrig riktigt kommit in på arbetsmarknaden. Jag har
totalt arbetat 3 år fördelat på de senaste 20 åren. Det som stressar mig
mest är vilken pension jag kommer att få vid 65. Jag har inga
tjänstepensionsinbetalningar. Om jag får jobb och kan jobba säg de
kommande 18 åren. Hur ska jag spara för att slippa bli fattigpensionär?
Hasse Eriksson: Hej Gunnar!

Jag tycker du ska gå in på sajten som heter www.minpension.se
där man kan göra prognoser för sin pension. Då kan du få lite mer fakta
på bordet även om det handlar om prognoser. Pensionsmyndigheten kan
också hjälpa till med information. Om du sedan kan spara något beror på
din ekonomsika situation men du vet åtminstone lite mer om vad som
gäller för just dig.

11:29, 21 March 2014

swerco: ap7 har ju en hävstång som fått skarp kritik av riksrevisionen-hur farlig är den?
Hasse Eriksson: Hej swerco!

Ap7 Såfa som den heter är den fond som de som inte gör ett aktivt val
får sitt kapital placerat i. Sjunde ap-fonden som förvaltar har fått
kritik men det handlar mer om att de är dåliga på att informera om hur
de arbetar med hävstången. Jag håller med om att de kunde vara mer öppna
med den. Hävstångenger en extra skjuts uppåt för avkastningen när
kurserna stiger och det omvända när kurserna går ned. Skulle det bli en
kraftig global börsnedgång under många år är Ap7 Såfa ett dåligt
alternativ. Men troligare är att fonden kan ta igen eventuella nedgångar
på den långa tid som pengarna ska sitta i fonden. Jag tycker det är ett
bra alternativ i premiepensionssystemet om man är ointresserad av att
välja själv.

 

11:24, 21 March 2014

Lasse: Hej!
Jag är nybliven pensionär och har fonder som Technology i swedbank och
ubs biotech i mitt ppm ,vad tycker du om det. är det stor risk ?Har du
något bra förslag på vad man ska välja,vill ju ha skaplig avkastning.
Mvh Lasse
Hasse Eriksson: Hej Lasse!

De fonder du har är högriskvarianter. Biotech har dock gått väldigt bra
senaste tiden. Allt hänger på vilken risk du själv känner att du vill
ta. Alternativet kan vara att flytta över en del av kapitalet i en
säkrare räntefond.

 

11:19, 21 March 2014

Kerstin: Hej,
jag är 71 år, och har c:a 60.000 SEK på mitt PPM-fondkonto.Jag har
sedan oktober 2013 90 % i Skagen Kronan, resten i 3 st aktiefonder. Jag
tar ut 25% . Hur är ditt förslag till placering nu ?
Hasse Eriksson: Hej Kerstin!

Jag tycker du har en ganska bra risknivå med så mycket av kapitalet placerat i räntor.

 

11:13, 21 March 2014

Stenen: Med
dagens förutsättningar är det absolut bästa sättet att avstå från alla
tjänstepensioner och i stället öppna ett ISK och satsa motsvarande summa
på fonder med låg avgift. En av de bästa är AvanzaZero.
Synd att inte denna möjlighet fanns tidigare: Nuvarande pensionärer är
de stora förlorarna med låg eller många år även negativ avkastning.
Hasse Eriksson: Hej Stenen!

ISK är en bra sparform men för den skull behöver man inte avstå
tjänstepensionen. I dagens lösningar är avgifterna också mycket lägre än
tidigare. Jag tycker att det ena inte behöver utesluta det andra.

 

11:11, 21 March 2014
Jan SE Svensson: Hej, rekommenderar du ett ISK konto eller kapitalförsäkring främst? Gäller ca 200 ksek.
Hasse Eriksson: Hej!

ISK fungerar i alla lägen utom ett. Det är om du vill ha en speciell
förmånstagare till kapitalet. Då är kapitalförsäkring ett bättre
alternativ.

11:09, 21 March 2014 





Urbis: Hej! jag är 53 år vilka fonder är bra tycker du att spara i tills pension,sparar 1000kr/mån i transfer 70
Hasse Eriksson: Hej Urbis!


Jag antar att det är Swedbanks transfer 70 som du avser. Den har klarat
sig bra jämfört med liknadne fonder och är en generationsfond som ska
växla ned risken ju närmare pension du kommer. Avgiften är 1,22 procent.
Om man väljer indexfonder är avgiften lägre vilket är bra vid
pensionssparande. Då måste man dock hålla koll på risknivån själv genom
att spara i en räntefond och en aktiefond och minska sparandet i
aktiefonder när man närmar sig pensionen.   
 

11:08, 21 March 2014

Johan Nyström: Jag
är 35, tjänstepension och fast arbete sedan 10år. Jag ska börja
pensionspara nu och tänker mig att spara i AVANZA ZERO. 500-1000 SEK i
månaden.

Finns det några nackdelar med att spara utanför traditionellt
pensionsparande?
 
Hasse Eriksson: Hej Johan!

Det går alldeles utmärkt att spara privat till sin pension. Speciellt om
du lägger det i sparformen investeringssparkonto, ISK, som gör det
lättare att flytta mellan olika tillgångsslag om du skulle vilja det. I
ISK dras det en schablonskatt så man slipper eventuell skatt på
kapitalvinster. Deklarationen underlättas också. Ett skäl till att du
skulle vilja flytta pengar kan vara när du närmar dig pensionen och vill
minska risken.

En nackdel med att spara själv är att man kan frestas att använda
pengarna till annat om det skulle behövas. Pensionssparandet kanske går
till en semester i stället. Men har man lite disciplin så är det inget
problem.

11:02, 21 March 2014 
 
Elena Bokor: Hej Hasse Vilka fonder skulle jag köpa- det gäller privat sparandet - om jag har 4 år till pension ? Vänliga hälsningarElena
 
Hasse Eriksson: Hej
Elena! Om du ska börja använda pengarna om 4 år bör du nog vara lite
försiktig. Fyra år är en kort period för att aktiefonder ska vara helt
säkert. Speciellt med tanke på att det är oroligt just nu på
aktiemarknaderna. Sedan beror det på om du ska sätta in en klumpsumma
eller om du ska månadsspara. Om du månadssparar sprids risken lite mer
över tid. Om du sätter in en klumpsumma i en aktiefonde och börsen
faller kraftigt är det svårt att ta igen.


Vill man ta liten risk så är korta räntefonder bäst. Men de kommer inte
att ge så mycket i avkastning. Tänk på att välja en med låg avgift. De
med lägst avgift ligger kring 0,10 procent i förvaltningsavgift. En
variant är att du sätter en del i en penningmarknadsfond och en del i en
bred aktiefond, gärna en indexfond med lägre avgift.



 

11:01, 21 March 2014


Se upp för dyra pensionsförsäkringar

Se upp för dyra pensionsförsäkringar



Storbankerna tar ut skyhöga avgifter för sina pensionsförsäkringar. Det
är hög tid att agera för alla sparare som betalar tusenlappar helt i
onödan.




Regeringens planer på att trappa ned avdraget för
privat pensionssparande för att slopa det helt 2016 ser ut att bli
dödsstöten för pensionsförsäkringar. I dag är produkterna bara
fördelaktiga för höginkomsttagare, som tjänar över brytpunkten för
statlig skatt. Med förändrat avdrag blir den relativt nya sparformen
investeringssparkontot, ISK, ett bättre alternativ även för dem.




Men redan insatta pengar kommer att ligga kvar tills du går i
pension. Här gäller det att se upp med avgifterna, som kan äta upp en
stor del av kapitalet.




SEB värst i klassen


Privata Affärer har jämfört storbankernas avgifter för privat
tecknade pensionsförsäkringar för fonder samt individuellt
pensionssparande (IPS).


I storbankernas fondförsäkringar dras avgifter i flera led. Utöver
fondavgifter betalas även en avgift för försäkringen som fonderna ligger
i. Den senare delas upp i en fast och en rörlig del.


SEB har den högsta fasta avgiften, 289 kr per år, följt av Swedbank
med 240 kr och därefter Nordea med 140 kr. Handelsbanken har lägst fast
avgift, 60 kr, men samtidigt den högsta rörliga avgiften, 0,75 procent
att jämföra med 0,65 procent för övriga.




Storbankerna tar även ut avgifter för individuellt pensionssparkonto,
IPS, som erbjuder fler placeringsalternativ än fonder. SEB:s årsavgift
är högst, 150 kr, 10 kr dyrare än Nordeas. Swedbank och Handelsbanken
tar 2 procent av kapitalet i årsavgift, dock högst 125 kr.


Välj avgiftsfria alternativ


Oavsett om du sparar i fondförsäkring eller IPS betalar du avgifterna
helt i onödan. Det finns nämligen uppstickare som har noll i avgift för
motsvarande lösningar. Trots flyttavgifter kan du spara tusenlappar
genom att lämna storbankernas dyra lösningar.




– Det finns absolut ingen anledning att ligga kvar i dyra lösningar
hos storbankerna. Då är det bättre att flytta din försäkring till någon
som inte tar ut några avgifter för själva skalet, till exempel de stora
nätmäklarna Nordnet och Avanza. Det enda du måste tänka på är
flyttavgiften, säger Privata Affärers pensionsexpert Magnus Gustavsson.




Not: Tabellen avser storbankernas avdragsgilla privata pensionsförsäkringar för fonder (fondförsäkring) samt IPS.



Så höga är avgifterna    
     
Fondförsäkring    
  Fast avgift, per år Kapitalavgift, per år
Nordea 140 kr 0,55%
Swedbank 240 kr 0,65%
Handelsbanken 60 kr 0,75%
SEB 289 kr 0,65%
     
IPS    
  Årsavgift  
Nordea 140 kr  
Swedbank 2% (max 125 kr)  
Handelsbanken 2% (max 125 kr)  
SEB 150 kr

torsdag 20 mars 2014

Så fungerar Ubuntu på smartphone - IDG.se

Så fungerar Ubuntu på smartphone - IDG.se

Proffsen dumpar aktier

Proffsen dumpar aktier



Krisen i Ukraina och en svag kinesisk ekonomi har fått många stora
investerare att minska andelen aktier i portföljerna. Det visar mars
månads förvaltarundersökning från BofA Merrill Lynch. Men det finns
också de som är optimister.  




Allt fler globala investerare söker sig till säkra papper i takt med att de geopolitiska riskerna ökar. Det visar BofA BofA Merrill Lynch fondförvaltarundersökning för mars.


Undersökningen gjordes i förra veckan när krisen i Ukraina var på
allas läppar. Då svarade 81 procent av fondförvaltarna att de
geopolitiska riskerna utgör ett hot mot finansmarknadernas stabilitet.
Det är en fyra gånger så hög andel som i förra månadens undersökning.


Samtidigt uttryckte många en oro för de dystra utsikterna för den kinesiska ekonomin.




Minskar aktieandelen


Den minskade optimismen har gjort att många förvaltare minskat andelen aktier samt ökat andelen kontanter och säkrare papper.




Andelen som nu tar en lägre risk än genomsnittet i sina portföljer
har ökat från 2 procent till 14 procent netto. Samtidigt har andelen som
har en övervikt i aktier fallit 9 procentenheter och ligger nu på 36
procent netto.




Färre tror på högre bolagsvinster


Investerarna har också fått en dystrare syn på bolagens
vinstutveckling. Förvisso tror fortfarande en nettoandel på 40 procent
att vinsterna kommer att öka under det närmaste 12 månaderna. Men det är
5 procentenheter lägre än förra månaden.




Finns optimister


Men det finns också de som är optimister och menar att oron är
överdriven. Det gäller till exempel BofA Merrill Lynchs egen
chefsstrateg Michael Hartnett.




– Varken inflation eller recession utgör något hot. Vi tror att den
uppgående trenden på aktiemarknaden är långt ifrån över och att
investerare snarare borde passa på att gå in i mer riskfyllda
investeringar nu, säger han.


Cloudera får Google som delägare - Computer Sweden

Cloudera får Google som delägare - Computer Sweden




Hadoop-leverantören Cloudera får en kapitalinjektion på
160 miljoner dollar för att bygga ut sin big data-plattform som bygger
på ramverket Hadoop.













Efter kapitaltillskottet har
Cloudera fått riskkapitalinvesteringar på totalt 300 miljoner dollar,
vilket visar på ett starkt förtroende för ramverket Hadoop som används
för big data.


Största tillskottet kom från
riskkapitalbolaget T Rowe Price, följt av Google Ventures samt ett
riskkapitalbolag som arbetar i partnerskap med Michael Dell. Nyheten
innebär därmed att tidigare rykten om ett kapitaltillskott på 200
miljoner dollar från Intel inte var sanna.


Investeringen från Google Ventures är intressant eftersom Google har en egen Hadoop-tjänst, Big Query.


– Vi ser en stark efterfrågan från
företag som vill ha en flexibel ansats när det gäller att hantera stora
datamängder och vi förväntar oss att den här marknaden kommer att öka
snabbt, säger Google Ventures partner Karim Faris, till IDG News.


Cloudera satsar framför allt på att
minska kostnaderna för tillgänglig lagring, samt att erbjuda nya typer
av analyser av data. Cloudera är en av de ledande leverantörerna av
öppen källkodsramverket Hadoop, som bygger på Apache Hadoop. Bland de
större konkurrenterna återfinns Hortonworks, Teradata, MapR
Technologies, Microsoft och Amazon Web Services.
Blogga den här

QlikView > Next

QlikView > Next






Magic Quadrant for Business Intelligence and Analytics Platforms

Magic Quadrant for Business Intelligence and Analytics Platforms



20 February 2014 ID:G00257740
Analyst(s): Rita L. Sallam, Joao Tapadinhas, Josh Parenteau, Daniel Yuen, Bill Hostmann

VIEW SUMMARY

Data discovery capabilities are dominating new purchasing requirements, even for larger
deployments, as alternatives to traditional BI tools. But "governed data discovery"
— the ability to meet the dual demands of enterprise IT and business users — remains
a challenge unmet by any one vendor.

Market Definition/Description

The BI and analytics platform market is in
the middle of an accelerated transformation
from BI systems used primarily for
measurement and reporting to those that also support
analysis, prediction, forecasting and
optimization. Because of the growing importance
of advanced analytics for descriptive,
prescriptive and predictive modeling, forecasting,
simulation and optimization (see "Extend Your
Portfolio of Analytics Capabilities") in the BI and information
management applications and infrastructure that companies
are building — often with different buyers
driving purchasing and different vendors
offering solutions — this year Gartner has
also published a Magic Quadrant exclusively
on predictive and prescriptive analytics
platforms (see Note 1). Vendors offering
both sets of capabilities are featured in
both Magic Quadrants.



The BI platform market is forecast to have
grown into a $14.1 billion market in 2013,
largely through companies investing in IT-led
consolidation projects to standardize
on IT-centric BI platforms for large-scale
systems-of-record reporting (see "Forecast: Enterprise Software Markets,
Worldwide, 2010-2017, 3Q13 Update"). These have tended to be highly
governed and centralized, where IT production reports
were pushed out to inform a broad array of
information consumers and analysts. While
analytical capabilities were deployed, such
as parameterized reports, online analytical
processing (OLAP) and ad hoc query, they were
never fully embraced by the majority
of business users, managers and analysts,
primarily because most considered these
too difficult to use for many analytical use
cases. As a result, and continuing a
five-year trend, these installed platforms
are routinely being complemented, and in
2013 were increasingly displaced, in new
sales situations by new investments, and
requirements were more skewed toward
business-user-driven data discovery techniques
to make analytics beyond traditional
reporting more accessible and pervasive to a
broader range of users and use cases.



Also in support of wider adoption, companies and independent software vendors are
increasingly embedding both traditional reporting, dashboards and interactive analysis,
in addition to more advanced and prescriptive analytics built from statistical functions
and algorithms available within the BI platform into business processes or applications.
The intent is to expand the use of analytics to a broad range of consumers and nontraditional
BI users, increasingly on mobile devices. Moreover, companies are increasingly building
analytics applications, leveraging new data types and new types of analysis, such
as location intelligence and analytics on multistructured data stored in NoSQL data
repositories.



BI and Analytics Platform Capabilities Definition

For this Magic Quadrant, Gartner defines BI and analytics as a software platform that
delivers 17 capabilities across three categories: information delivery, analysis and
integration.



As a result of the market dynamics discussed above, the capability definitions in
this year's Magic Quadrant have been modified with the following additions and subtractions
to reflect our current view of critical capabilities for BI and analytics platforms.



Capabilities dropped:


  • Scorecard: Most companies do not
    implement true scorecard/strategy maps using BI platforms
    — they implement dashboards. Also, most BI
    vendors report limited sales activity for
    their scorecard products. Scorecards are
    primarily delivered by corporate performance
    management (CPM) vendors (see "Strategic
    CPM as a Driver for Organizational Performance Management"). Therefore,
    we have included scorecards as a type of dashboard, rather than as a
    separate category.
  • Predictive Analytics: covered in the new "Magic Quadrant for Advanced Analytics Platforms."
  • Prescriptive Analytics: covered in the new "Magic Quadrant for Advanced Analytics Platforms."
Capabilities added:


  • Geospatial and location intelligence (see the Analysis section)
  • Embedded advanced analytics (see the Analysis section)
  • Business user data mashup and modeling (see the Integration section)
  • Embeddable analytics (see the Integration section)
  • Support for big data sources (see the Integration section)

The 17 Categories

Information Delivery
Reporting: Provides the ability to create highly formatted, print-ready and interactive reports,
with or without parameters.



Dashboards: A style of reporting that graphically depicts performances measures. Includes the
ability to publish multi-object, linked reports and parameters with intuitive and
interactive displays; dashboards often employ visualization components such as gauges,
sliders, checkboxes and maps, and are often used to show the actual value of the measure
compared to a goal or target value. Dashboards can represent operational or strategic
information.



Ad hoc report/query: Enables users to ask their own questions of the data, without relying on IT to create
a report. In particular, the tools must have a reusable semantic layer to enable users
to navigate available data sources, predefined metrics, hierarchies and so on.



Microsoft Office integration: Sometimes, Microsoft Office (particularly Excel) acts as the reporting or analytics
client. In these cases, it is vital that the tool provides integration with Microsoft
Office, including support for native document and presentation formats, formulas,
charts, data "refreshes" and pivot tables. Advanced integration includes cell locking
and write-back.



Mobile BI: Enables organizations to develop and deliver content to mobile devices in a publishing
and/or interactive mode, and takes advantage of mobile devices' native capabilities,
such as touchscreen, camera, location awareness and natural-language query.

................



Gartners Magic Quadrant-rapport om BI och analysplattformar | Qlik - SE

Gartners Magic Quadrant-rapport om BI och analysplattformar | Qlik - SE



Gartners rapport: Magic Quadrant for Business Intelligence and Analytics Platforms
Leverantörer av BI-produkter har reagerat snabbt
på den växande efterfrågan på  data discovery-lösningar som både är
användarvänliga och tillgodoser IT:s krav. I sin nya Magic
Quadrant-rapport skriver Gartner att:


"Till 2015 kommer ändrade krav på
BI-plattformar, från rapporteringsinriktade till analysinriktade, att
medföra att de flesta BI-leverantörerna kommer att lägga till data
discovery-kapacitet till sina BI-plattformar som kan tillgodose både
IT-sidans och användarnas behov, och göra detta till den främsta
konkurrensfördelen."*
Ladda ner din kostnadsfria Gartner-rapport och läs den ingående analysen
om vart BI-utvecklingen är på väg, vilka de stora leverantörerna är och
varför Gartner än en gång placerat Qlik® i sin Leaders-kvadrant.

Ladda ner din Gartner-rapport nu.
Qliks kundberättelser
Läs om hur Qlik erbjuder användare nya möjligheter
genom intuitiva analysverktyg med self-service. Samtidigt som IT kan
erbjudas snabb driftsättning, enkel administration och robust säkerhet.

Sluta betala IT-konsulter per timme - använd Function Points

Sluta betala IT-konsulter per timme - använd Function Points



20 Mar 2014 | 
Skrivet av Gästbloggare - Pierre Almén |  Ingen kommentar.
Varför fortsätter IT-branschen att ta betalt per timme?
IT-leverantörer har problem med att timdebiteringen inte har ökat de
senaste åren trots att lönekostnaden, som är den största kostnadsposten,
ökar år efter år.


I ramavtal erbjuder IT-leverantörerna sina tjänster för ner till en krona per timme. Hur trovärdigt och rimligt är detta?


Andra, bättre sätt att ta betalt

Finns det då inget annat sätt att ta betalt för IT-tjänster?


Allt fler IT-leverantörer letar efter alternativa sätt och inom
infrastrukturella IT-tjänster har det sedan länge använts normaliserande
mätetal typ MIPS, antal åtgärdade helpdesk-ärenden, antal PCs etc. Hur
är det då inom applikationsdelen? Finns där ett behov av något annat
sätt än kostnad per timme?


I Sverige köps systemutvecklings- och applikationsunderhållstjänster
oftast med betalning per rapporterad timme. I en del fall sker detta med
ett fastprisavtal, men det är relativt ovanligt.


Betala istället för resultatet

Hur ser det ut utanför Sverige? Många avtal baseras på timkostnad
eller undantagsvis i fastprisavtal. Men det finns även ett annat sätt,
nämligen att ta betalt per funktionalitet som utvecklas eller
underhålls.


Normaliseringsmåttet kallas Function Points (FP) och skapades
ursprungligen av IBM för drygt 30 år sedan, i syfte att förbättra
estimaten av IBMs systemutvecklingsprojekt. IBM behövde få bättre
kontroll över utvecklingsprojektens levererans av nya mjukvaruprodukter
till marknaden.


Metoden för Function Points (FP) togs efter några år över av en
internationell organisation, IFPUG, och den har därefter utvecklats och
används numera till såväl estimering av utvecklingsprojekt och
applikationsunderhåll som benchmarking och outsourcing. Metoden blev
ISO-godkänd, ISO/IEC 20926, för 10 år sedan som ett mått på
användarfunktionalitet.


Function Points används redan i andra länder

Function Points används världen över och det finns lokala
användargrupper i Brasilien, Australien, Sydkorea, Indien,
Storbritannien, Italien, Frankrike, Tyskland, Holland, Danmark, Finland
och Sverige etc.


Exempel på länder där inköp av systemutvecklings- och
underhållstjänster sker baserat på kostnad per FP är Brasilien,
Australien och Sydkorea. I respektive land har en historik byggts upp
som visar vad olika typer av systemutveckling och underhåll bör kosta
per FP.


I Brasilien var det den offentliga sektorn som för mer än tio år
sedan insåg att ett alternativ behövdes till att betala per timme. Där
använder numera över 100 verksamheter och privata företag Function
Points i sina leverantörsavtal.


Ställ krav vid outsourcing

Alla större outsourcingleverantörer i Indien är beredda på att skriva
avtal baserat på kostnad per FP, men verkar fortfarande föredra
timkostnad i avtalen. Det beror med all säkerhet på att det är lättare
att sälja in ett lågt timpris.


Men det kunden inte har i åtanke är den totala kostnaden. Har
kostnaden för hanteringen av outsourcingtjänsten och den del av
processen som sker inom företaget tagits med? Är antalet timmar som
debiteras rimligt? Sker besluten på samma sätt när de till exempel ska
lämna in sin bil på service? Väljer de då den med lägst timpris för en
mekaniker eller väljer de den som har ett konkurrenskraftigt totalpris
och kvalitet för en jämförbar service?


Dags att tänka nytt

Sverige ligger långt fram inom IT på många områden. Varför fortsätter
vi då att köpa IT-tjänster inom systemutveckling och förvaltning på ett
konservativt sätt när det finns alternativ som kan ge mervärde både för
leverantören och kunden?





onsdag 19 mars 2014

Så vill Teliasonera koppla upp dina prylar - Computer Sweden

Så vill Teliasonera koppla upp dina prylar - Computer Sweden



Om tre år finns 23 miljoner uppkopplade prylar i Sverige.
Teliasonera tänker ta en stor del av m2m-kakan - men några egna
produkter ska storoperatören inte ta fram.  




Hans Dahlberg, chef för Teliasoneras m2m-verksamhet. Foto: Jonas Ryberg.
Prylar som pratar med
varandra, sakernas internet eller maskin till maskin-kommunikation.
Trenden att fler och fler prylar kopplar upp sig mot nätet växer sig
starkare. Förra veckan meddelade den brittiske premiärministern David
Cameron att han nu satsar ytterligare 45 miljoner pund, runt en halv
miljard kronor, på forskning kring sakernas internet.


I Sverige är de statliga satsningarna på området ännu så länge mer blygsamma. Men branschen växer i Sverige och Norden.


Hans Dahlberg är chef för Telias
satsning på maskin till maskin kommunikation. Han är övertygad om att
Norden kommer att spela en viktig roll när det gäller tillväxten av nya
m2m-tjänster. Tillsammans med konsultbolaget Arthur D. Little har
Teliasonera tagit fram en rapport som spår att vi redan 2017 kommer att
ha 23 miljoner uppkopplade prylar i Sverige. I dag är den siffran nio
miljoner. Ökningen kommer enligt rapporten att drivas av
privatkonsumtion och ske inom konsumentelektronik och i bilar. 2017
kommer 45 procent av våra bilar att vara uppkopplade enligt rapporten.


Enligt Hans Dahlberg blev marknaden för m2m intressant redan för fyra år sedan.


– Då såg vi att det började ta fart.
Framför allt när det gällde försäljningen av våra egna, som det hette
då, telematikabonnemang. Det tog fart utan att vi egentligen hade gjort
så mycket. Vår stora fördel var att vi hade bra täckning i våra nät. De
som köpte av oss gjorde det oavsett om vi hade någon specialiserad
produktion, säger han.


I dag ser situationen annorlunda ut.
Teliasonera har köpt in Ericssons telematikprodukt. En plattform som
ursprungligen kommer från konkurrenten Telenors tidiga telematiksatsning
och som innehåller system för att skapa nya typer av uppkopplade
tjänster.


– Vi ser det som en fördel att Ericsson har flera kunder som är med och betalar för utvecklingen av tekniken, säger Hans Dahlberg.


I stället för att satsa på att själva ta fram produkter för direkt för olika kunder så arbetar Teliasonera med olika partner.


– Vi sa ganska tidigt att vi skulle
ha ett partnersystem och konstaterade helt enkelt att det är bättre att
vi håller oss kring det vi kan det vill säga uppkopplingen. Det gjorde
också att vi fick lägre risk och kunde ta det här steg för steg, säger
Hans Dahlberg.


Nu arbetar han tillsammans med sina
partner för att visa upp lyckade exempel på telematiklösingar. Mycket
handlar enligt honom om att visa vilka nya möjligheter som finns när
kunden väl har ordnat med uppkoppling på sin produkt.


– Frågan är vilka mertjänster som du kan lägga på när det redan finns en uppkoppling, säger Hans Dahlberg.


Ett exempel är flygmotorer som kan
säljas på timma efter hur mycket de används i stället för att
flygbolaget måste betala hela summan direkt. Ett annat mer jordnära
exempel är uppkopplade råttfällor som låter skadedjursbekämparna veta
när det finns en råtta i en fälla i stället för att behöva åka ut och
titta.


De uppkopplade produkternas produktionskedja och livscykel ställer också nya krav på Teliasonera.


– Ofta tillverkas produkten i ett
annat land, då vill man kunna koppla upp för att testa. Sedan kommer den
till butiken och då måste det finnas ett demonstrationsläge. När kunden
sedan köper produkten måste den kunna aktiveras direkt av säljaren via
ett crm-system, säger Hans Dahlberg.


Radioskolan del 3: Framtiden kräver vidunderlig wi-fi - TechWorld

Radioskolan del 3: Framtiden kräver vidunderlig wi-fi - TechWorld



Tekniken utvecklas, men fysikens lagar består, så vad du lärt
dig hittills i vår artikelserie om trådlösa nät kommer vara nyttigt även
om vi blickar framåt. I den avslutande delen av radioskolan spår vår
expert framtiden för wi-fi.




Innehållsförteckning



Du kanske tycker att det mesta
är trådlöst sammankopplat redan i dag? Det är ingenting jämfört med vad
förstå-sig-påarna tror om framtiden. The internet of things och massive
machine-to-machine communication är några begrepp bakom behovet för
utbyggda trådlösa förbindelser.


Världens hunger efter mer trådlös
kommunikation verkar aldrig kunna bli mättad. Allt pekar på en fortsatt
tillväxt, och det är främst behovet för datakommunikation via mobiler,
läsplattor, bärbara datorer och andra trådlöst anslutna enheter som
driver på utvecklingen.

 


Röstsamtal bara liten del

Röstsamtal står redan nu för en mycket liten del av den totala mängden
trådlös information i dagens mobilsystem. Innan smartmobilernas intåg
stod talet för nästan all mobiltrafik och behovet för stor bandbredd var
ingen någon talade om.


Taltrafiken har de senaste fem åren
växt långsamt, allt eftersom fler länder fått mobil täckning. Samtidigt
har datatrafiken formligen exploderat.


Vi står inför en utmaning de
närmaste 5–10 åren. Mobil datakommunikation fortsätter växa i rask takt.
Redan i dag kan vi märka hur systemen i tätbefolkade områden går på
knäna. Folk som har bytt till mobila bredbandsroutrar (wcdma/lte) börjar
nu byta tillbaka till adsl eftersom hastigheten i den mobila varianten
blivit för dålig. Därför arbetar nu industrin med olika lösningar för
att kunna möta den förväntade tillväxten.


Vi har i de tidigare avsnitten i
Radioskolan lärt oss att det tillgängliga utrymmet i etern är begränsat.
Faktum är att det är starkt reglerat och hanteras som en begränsad
naturtillgång.


De olika utmaningar i radiomiljön vi
nämnt tidigare i artikelserien kommer att vara desamma även om 100 år –
dämpningen i en murad vägg är densamma, liksom dämpningen av en
radiosignal i den fria rymden.


Vi har för varje ny teknisk
landvinning inom wlan sett hur kapaciteten ökat från generation till
generation. Det är framför allt utvecklingen av processorkraften som
gjort att vi fått allt mer överföringsprestanda i våra radiolänkar, till
exempel wlan. Ju mer processorkraft, desto mer avancerad radiosändare,
radiomottagare och antennteknik. Mimo-teknik kräver till exempel mer
datakraft än en enkel siso-kommunikation. De fysikaliska begräsningarna i
radioöverföringen gör att det blir svårare och svårare att för den
givna frekvensbandbredden lyckas överföra fler byte data. Det måste till
andra lösningar.





Världens mobila nätverk,
inklusive både röst- och datatrafik, hanterade ofantliga 2 000 petabyte
data per månad. Det är 2 exabyte, alltså två miljarder gigabyte. Källa:
Ericsson




Två sätt att se på framtiden

Hur ska då industrin kunna möta det växande behovet för trådlös
kommunikation? Låt oss titta på två tidsperspektiv, dels vad händer just
nu, dels vad tror man kommer behöva ske för att kunna möta behovet
efter år 2020.


Den tekniska utvecklingen av
radioprestandan, med Moores lag i botten, kommer inte vara tillräcklig
för att möta det förväntade ökande behovet. Man måste helt enkelt hitta
på något mer. Den mesta utvecklingen kommer inte att ske på radiobiten
av alla kommunikationslänkar, utan mer på protokoll- och
applikationsnivå samt för hela systemarkitekturen. Det är där den
största potentialen finns, även om radio givetvis kommer fortsätta att
få nya fantastiska funktioner och därmed dra sitt strå till stacken för
att möta framtidens krav på prestanda.

 

Mer data snabbare

Vi kan förvänta oss fortsatt utveckling av de standarder vi använder
i dag, som wlan och de olika versionerna av 802.11, men även hspa vilket
är en utveckling av wdcma (3g) och lte (4g). Radiotekniken kommer kunna
överföra mer data snabbare genom fortsatt utveckling av:

 
  • Smarta antenner (dynamiskt riktade antenner)
  • Högre gradens mimo (fler antenner)
  • Bättre radiokonstruktioner (bättre känslighet, lägre brus, större bandbredd)
  • Smartare och mer avancerad modulationsteknik. 


(Se den första Radioskolan-artikeln för ytterligare beskrivning av de här begreppen.)


Samtidigt jobbas det febrilt på att
öppna upp olika frekvensband i världen för att kunna öka det
tillgängliga spektret i lämpliga frekvenser och därmed kunna klämma in
fler samtidiga kanaler. Det här gäller främst mobilsystemen hspa och
lte, men det finns inget som hindrar motsvarande teknik att införas i
wlan, till exempel genom att man drar nytta av att många produkter i dag
har dubbla radio och slår ihop en 802.11n-kommunikation i 2,4
gigahertzområdet med en i 5 gigahertzområdet för att på så sätt få
totalt större bandbredd och kunna överföra mer data.

 

Avlasta med fler celler

Den störta möjlighet att öka det totala systemets kapacitet tror man
kunna uppnå genom att avlasta de större så kallade makrosystemen med
fler och mindre celler. Dessa mindre celler kan vara mindre basstationer
som mikro-, pico-, eller femto-basstationer, alla mindre varianter av
en makrobasstation som företrädelsevis kommunicerar med wcdma eller lte.
Det andra alternativet är att mer trafik hanteras av wlan-nätverk.


Utmaningen är att wcdma/lte- och
wlan-nätverk är två helt separerade system. De hanterar kommunikationen
på olika sätt: den ena är en starkt reglerad och kontrollerad
kommunikation, den andra arbetar i de fria frekvensbanden där vem som
helst får sända.


Rösttrafiken kommer som sagt  inte
vara problemet, utan utmaningen ligger i att avlasta de stora mobila
nätverken från datatrafiken som förväntas öka lavinartat. Det finns
redan i dag stora installerade wlan-nätverk och det jobbas därför
intensiv för att göra det lättare att överföra trafik från wcdma/lte
till wlan med något man kallar wlan off-load. En teknik är hotspot 2.0,
som ska göra växlingen mellan systemen sömlös för användaren.





Ericssons framtidsprognos för
global trafik i mobila nät visar på en enorm ökning, och redan om ett
par år kommer mer data spridas via telefoner än via datorer och routrar.
Källa: Ericsson




Systemgränserna suddas ut

Tittar vi framåt några år förväntas gränsen mellan traditionella
telekommunikationssystem med wcdma/lte och de mer traditionella
enterprise-systemen med wlan i grunden suddas ut.


Den stora utmaningen är kanske inte
rent teknisk, alltså hur uppkopplingen ska upprätthållas mellan de två
världarna, utan hur debiteringen av trafiken ska kunna ske när den
flyttas från ett starkt reglerat wcdma/lte-nätverk till ett
wlan-nätverk. Operatörerna vill inte göra avkall på sina intäkter bara
för att trafiken går via wlan.


Intäktssidan är ett allmänt problem
för industrin i detta prestanda-race. Man pratar om ”the scissor
effect”, sax-effekten, alltså att intäktsnivån inte lyckas hålla jämna
steg med prestandautvecklingen. Det här är kanske inte något användarna
tänker på, men det är ett stort problem för industrin som ska utveckla
nya tekniska lösningar. De måste se en chans att tjäna pengar på sina
investeringar.

 

Europa tar täten

Europeiska industriföretag var tidigt pådrivande för en global
standardisering, och det resulterade i att gsm snabbt tog över
världsherraväldet för mobil rösttrafik. De amerikanska och asiatiska
mobilstandarderna har i dag förvisats till teknikhistoriens skugga, och
EU hoppas att europeiska företag även fortsättningsvis ska behålla sin
framträdande roll inom telekom-industrin. Därför är unionen pådrivande
för utvecklingen av standarden för framtidens trådlösa kommunikation.
Det här sker i ett projekt kallat 5G PPP, 5G Public-Private Partnership
Association.


Förstudien har pågått sedan 2012 och
utförs av ett konsortium kallat Metis, förkortning för det nätta Mobile
and wireless communications enables for the twenty-twenty information
society. EU sponsrar och arbetet ska vara klart 2015. Ett 80-tal
personer jobbar heltid på att titta på hur nästa generations standard
ska se ut – kallad 5g. Man siktar på att år 2020 kunna leverera

 
  • 1 000 gånger högre datavolym för en given yta
  • 10–100 gånger fler uppkopplade enheter
  • 10–100 gånger högre typisk dataöverföring
  • 10 gångers förbättrad batterilivslängd
  • 5 gångers förbättrad fördröjning (latency).


Vad är då 5g? Är det ett nytt kommunikationsformat, precis som lte
kallas 4g efter wcdma som var 3g? Nej, så är det inte. I stället tittar
man på hur de olika nuvarande standarderna bättre ska kunna samarbeta
för att möjliggöra trådlös obegränsad tillgänglighet till information
för alla och allt – överallt – i något man kallas the networked society,
nätverkssamhället.


Standarder som 802.11, lte och wcdma
kommer att fortsätta utvecklas. För lte till exempel är man just nu
framme vid release 12 och release 13, vilka kommer erbjuda nya tekniska
landvinningar för att få ute mer av radiokommunikationen.


Men det förväntas även bli aktuellt
att utveckla nya mer specialiserade standarder för olika begränsade
tillämpningar, som också ska bli en del av helheten, alltså the
networked society.





För att komplettera de stora
makro-basstationerna erbjuder tillverkarna olika storlekar på
basstationer. De minsta ska i tätbefolkade områden avlasta de stora
basstationerna, som i sin tur då kan fokusera på täckning i stället för
kapacitet. Wlan förväntas spela en stor roll som avlastning till de
traditionella telekomnätverken wcdma/lte. Det finns dock en del problem
som måste lösas innan de två olika systemen kan närma sig varandra.




Mycket att ta hänsyn till

Den nya standarden behöver ta hänsyn till ett antal olika aspekter av
den trådlösa radiokommunikationen som alla och allt ska fungera med:

 
  • Hastighet: En del tillämpningar kommer att kräva tillgång till ännu
    större hastigheter än vad vi har i dag. Redan nu ser vi att högupplöst
    video kräver ganska mycket bandbredd, men även industriella
    tillämpningar förväntas kräva mer vad gäller hastighet i framtiden. 
 

  • Fördröjning (latency): Ju mer som flyttar till molnet, desto
    viktigare blir det att fördröjningen av överförd information inte är för
    stor. En webbsida förväntas uppdateras på en sekund, synkronisering
    mellan ljud och bild måste ligga mindre än 100 millisekunder, synen
    kräver en uppdatering på 100 hertz eller 10 millisekunder för att det
    inte ska se konstigt ut och till slut känseln kräver en svarstid på
    mindre än en millisekunder för att saker inte ska kännas slöa. Titta
    bara på dataspelarna på Dreamhack – de är känsliga för fördröjning.
 

  • Tillförlitlighet: För en del tillämpningar spelar ett eller annat
    förlorat datapaket inte så stor roll, det är bara att sända om och
    användaren märker knappast något. Andra tillämpningar kan vara helt
    beroende av en tillförlitlig uppkoppling – det kan till och med vara
    skillnad på liv och död.
 

  • Energikonsumtion: Alla vill ha smarta mobiler som har lång
    batterilivslängd. Av all energi som förbrukas av en modern smartmobil
    går en ansenlig del åt till olika typer av radiokommunikation. Det finns
    även andra tillämpningar där radiokommunikationen är förhållandevis
    enkel, men man vill inte eller kan inte ladda eller byta batteri. Det är
    till exempel lätt att förstår varför en pacemaker, som kommunicerar med
    omvärlden via radio, ska vara energisnål.
 

  • Kostnad: Avancerad teknik har blivit billigare. Det är tack vare
    att kostnaden för radiokretsar och antenner gått ner till några dollar
    eller cent som snart sagt allt har en wlan eller
    blåtandsuppkopplingsmöjlighet. Den utvecklingen kommer fortsätta.
 

  • Miljö: Även om världens kommunikation står för mindre än 2 procent
    av världens CO2-utsläpp är det viktigt att framtidens system bidrar till
    att minska miljöbelastningen. Sett ur ett helhetsperspektiv förväntas
    den nya kommunikationen inte bara bli mer energieffektiv, utan också
    kunna minska den totala miljöpåverkan genom att optimera olika
    miljöpåfrestande industrier eller transport.







Vårt behov av att titta på och
dela med oss av video är redan i dag det som driver efterfrågan på
mobilt bandbredd. Inom en nära framtid spås det stå för hälften av all
trafik i de mobila nätverken. Källa: Ericsson



 

Öppnar för nya tillämpningar

Nästa generations standard förväntas öppna för helt nya tillämpningar –
industriella, medicinska, miljötekniska och andra. Det går inte att
föreställa sig allt, men här är några exempel på vad 5g förväntas
möjliggöra:

 
  • Elnäten ska kunna styras optimalt för att bättre anpassas för småskalig produktion från till exempel vindkraftverk. 
 

  • Biltrafikflödet i alla tättrafikerade områden ska optimeras.
    Bilarna kommer kunna köra mer optimalt och på så vis minska utsläppen
    samtidigt som fler bilar kan utnyttja det existerande trafiknätet.
    Bilarna ska inte bara prata med en mobil basstation för koppla upp sig
    mot internet, utan de kommer dessutom prata med varandra för att till
    exempel en bil som upptäcker halt väglag snabbt ska kunna varna
    efterföljande bilar, som i sin tur kan varna bilar bakom dem.
 

  • Alla elproducerande prylar rapporterar sin momentana förbrukning,
    och kan från en central punkt styras eller stängas av helt för att spara
    ström.
 

  • Räddningstjänstens kommunikationssystem ska inte kunna slås ut. De
    mobila enheterna måste säkert och tillförlitligt kommunicera med en
    central via någon slags basstationer, men även kunna kommunicera med
    varandra. Det behövs dels för bättre kommunikation ute på fältet, dels i
    det fall en basstation slås ut och intillliggande terminaler ska kunna
    reläa trafik till en basstation som fungerar. Dessutom kan en brandmans
    dräkt få sensorer och sändare som gör att till exempel en grupp
    branddykare kan arbeta säkert.
 

  • Olika sensorer inopererade i kroppen ska kunna kopplas ihop och
    bilda ett nätverk för att tillsammans bli mer effektiva, till exempel en
    pacemaker som pratar med sensorer utplacerade i kroppens blodådror. 
 

  • Billiga, små temperatur- och rörelsesensorer som med
    besprutningsflyg sprids i skog och mark. Sensorerna kan snabbt
    rapportera om annalkande jordbävningar eller skogsbränder.




Intäkterna lyckas inte hålla jämna steg med prestandautvecklingen. Fenomenet kallas sax-effekten, the scissor effect. 





Vill ersätta koppar och fiber

Man undersöker redan i dag hur komponenter inom en elektronisk
konstruktion ska kunna kommunicera trådlöst med varandra i stället för
via koppar eller fiber. De elektriska kontakterna som används begränsar
hur snabbt komponenterna kan kommunicera med varandra. Du kan med smart
antennteknik, höga frekvenser och stor bandbredd komma upp i betydligt
högre hastigheter än vad vanlig koppar kan erbjuda.


Vi är kanske främst vana vid
wlan-radiokommunikation som arbetar med relativt låga frekvenser som 2,4
och 5 gigahertz, men inom Metis-projektet forskar på kommunikation upp
till hela 275 gigahertz.


Från tidigare delar av Radioskolan
vet vi att radiovågor beter sig olika beroende på frekvens. Högre
frekvenser når inte lika långt eftersom utbredningsdämpningen är
beroende av bland annat frekvensen. Men det finns stora fördelar med att
gå upp högt i frekvens – det blir lättare att öka bandbredden på
signalen, vilket leder till att mer data kan överföras samtidigt och
dataöverföringshastigheten kan öka.


Att signalen kanske bara når några
centimeter gör kanske inte så mycket om den bara ska nå till en krets på
ett kort som ligger några millimeter bort.





För att möta det ständigt ökade behovet av mobilt bredband arbetar industrin inom tre olika områden.




EU driver genom 5G PPP
utvecklingen av 5g. Det första steget, Metis, leds av Ericsson men har
representanter från andra telekomtillverkare, bilindustrin, operatörerna
och den akademiska världen.



 

TechWorlds slutsats

Att de trådlösa nätverken kommer fortsätta utvecklas är helt klart.
Sannolikt kommer de större nätverken på något sätt kopplas samman med de
traditionella telekom-systemen wcdma/lte, men allt eftersom 5g-visionen
börjar förverkligas kommer vi sannolikt se fler produkter och lösningar
tillkomma till vad vi definierar som ett trådlöst nätverk, wlan.


Att ha en grundläggande kännedom om
radioteknik kommer då väl till pass, eftersom de grundläggande
fysikaliska förutsättningarna kommer vara oförändrade. Precis som
placeringen av accesspunkter i dag påverkar nätverkets prestanda kommer
även alla framtida 5g-lösningar vara beroende av radioteknik.


Hur länge kommer då behovet av
trådlös kommunikation växa? Kommer verkligen kurvorna att peka spikrakt
uppåt för all framtid? Nja, sannolikt kommer tillväxten mattas av någon
gång, men kanske inte så snart som du kanske tror.


Vad gäller radiokommunikation är vi
just nu inne i en positiv spiral. Allt eftersom funktioner och kapacitet
blir tillgängliga, kommer vi på nya tillämpningar som ytterligare
driver på behovet för mer prestanda.


Jämför till exempel när Apples Ipad
lanserades. Det var många som ifrågasatte dess nytta då, men i dag har
plattorna hittat nya tillämpningar som knappast ens Apple hade tänkt på.


Med högre datahastigheter, bättre
tillförlitlighet och energisnålare kommunikation kommer industrin att
hitta på nya tillämpningar som spär på behovet – tillämpningar du och
jag inte ens kan föreställa oss i dag.


Kommer vi nå en punkt när
kapaciteten för all världens kommunikation med radio är uttömd? Kommer
världssamfundet då behöva reglera vem som kommunicerar när, ungefär som
bilarna i Aten, där bilar med jämna nummer på nummerskylten får åka
jämna datum?


Kanske samhällen kommer börja
etableras baserat på var radiotrafiken är gles ungefär som man förr i
tiden etablerade städer i hamnområden för att underlätta handel.


Det är svårt att sia om framtiden, men helt klart är vi har en spännande teknisk utveckling att se fram emot de närmsta decennierna.