fredag 25 april 2014

Kurera guidar: Socker och sötningsmedel | Kurera.se

232- Feelgood. Kurera guidar: Socker och sötningsmedel | Kurera.se














Ocker och sötningsmedel på hög

Kurera guidar: Socker och sötningsmedel

Kost 21 april, 2014



Vilket sötningsmedel är bäst, nyttigast och
godast? Här guidar Kurera dig genom sockerdjungeln och granskar
råsocker, sirap, honung, agavenektar, aspartam, yaconsirap, xylitol
(björksocker), erythritol (sukrin) och stevioglykosider.



Socker och råsocker

Innehåll: Sackaros som oftast kommer från sockerrör eller sockerbetor.

Om innehållet: Det mesta av sockret som säljs i Sverige
kommer från sockerbetan. Det oraffinerade sockret, så kallat råsocker,
innehåller små mängder mineraler och spårelement, så är snäppet bättre
än raffinerat, vitt, socker. Båda består av fruktos och glukos. Fruktos
ombildas i levern till glukos, och går antingen ut som blodsocker eller
kan lagras i levern för senare bruk. Glukos är den kolhydrattyp som
snabbast fyller på blodsockret.

Användningsområde: Används som sötningsmedel i
matlagning. Fungerar i såväl frysta som kalla och varma rätter. Har
konserverande och fuktighetsbevarande egenskaper.

Kcal/100 g: 406 kcal

Hållbarhet: I torrt förvar har produkten nästan obegränsad hållbarhet.

Smak/bismak: Smakar sött.

GI: 69 – högt.

Helhetsomdöme: Kalorierna i socker ger något av en
mättnadskänsla, vilket syntetiskt sötningsmedel inte ger. Socker kan
vara användbart vid konservering och sötning, men det är viktigt att
begränsa sitt sockerintag, och att vara väl medveten om det dolda
sockret som finns i många produkter.

Pris: Billigt kilopris. Ekologiskt strösocker kostar cirka 23 kr/kg, o-ekologiskt kostar cirka 12 kr/kg.


Sirap

Innehåll: Sirap som är framställt av rörsocker och salt.

Om innehållet: Sirap är en trögflytande sockerlösning.
Det är en biprodukt vid sockertillverkning. Sockret har brutits ned till
glukos och fruktos, vars kombination förhindrar kristallisation.

Användningsområde: Som sötningsmedel i bakverk, kakor,
godis och matlagning. Den främjar också jäsning i bröd, och ger en fin
bakyta på brödet. Brödet blir saftigare och mustigare.

Kcal/100 g: 320

Hållbarhet: Bäst före datum är satt till cirka 3 år efter produktion men dess höga sockerinnehåll gör att den har en lång hållbarhet.

Smak/bismak: Smakar karamelligt och mycket sött.

GI: Högt

Helhetsomdöme: Fyller sin funktion och är bra vid brödbakning.

Pris: Ekologisk sirap kostar cirka 32 kr/kg, o-ekologisk cirka 24 kr/kg.


Honung

Innehåll: Honung från pollen och nektar produceras av honungsbin.

Om innehållet: Honung innehåller vitaminer, mineraler,
antioxidanter, och mjölksyrabakterier. Honung anses ha
antiinflammatoriska effekter och kan motverka bakterier och virus.
Speciellt manukahonung, en så kallad sorthonung som är tagen under
blomningen av en enskild växt, sägs ha bra antibakteriella och
antiinflammatoriska effekter. En svensk forskare inom området menar att
svensk ljunghonung har liknande goda egenskaper som manukahonungen.

Användningsområde: Används som sötningsmedel i
matlagning. Fungerar i såväl frysta som kalla och varma rätter. Har
konserverande och fuktighetsbevarande egenskaper. Tänk dock på att
mycket av honungens goda effekter förstörs vid upphettning över 40-45
grader under en längre tid. Snabb uppvärmning som i te påverkar honungen
ytterst lite.

Kcal/100 g: 334 kcal

Hållbarhet: Honung har ett bäst före datum som de
flesta andra livsmedel. Men rätt förvarad kan honungen hålla sig mycket
längre. I regel brukar den mörkna och förlora lite arom, men det är inte
skadligt.

Smak/bismak: Smakar sötare än socker.

GI: 58 – medel.

Helhetsomdöme: Mycket gott som smaksättare i te eller ringlad på yoghurten. Fungera bra mot hosta.

Pris: Priset varierar beroende på av vem och var
honungen säljs. En ekologisk honung kostar omkring 70 kr/kg och uppåt.
Den billigaste o-ekologiska varianten kostar från ca 43 kr/kg.


Agavenektar/agvesirap

Innehåll: Agavenektar är saven från agaveväxten.

Om innehållet: Består huvudsakligen av fruktos och
glukos. Agave är en suckulent växt som finns i Mexico och i södra USA.
Ur agaveplantan pressas juicen som filtreras och hettas upp för att
omvandla polysackarid till enkla sockerarter. Juicen koncentreras sedan
till en flytande sirap. Ju ljusare färg sirapen har desto mindre
processad är den. Blue agave används för att göra tequila.

Användningsområde: Kan användas i bakning, desserter och i kaffet. Kan
ersätta socker och honung i de flesta recepten. Agave kan användas som
ett veganskt alternativ. Löses lätt i kalla drycker.

Kcal/100 g: 310 kcal

Hållbarhet: Cirka 1 år.

Smak/bismak: Sötare än socker och honung men påminner om honung i smaken.

GI: 32 – lågt.

Helhetsomdöme: Passar bra för veganer och individer som vill äta RAW. Kan ersätta vanlig sirap på till exempel pannkakor.

Pris: 90 kr/kg och uppåt.


Aspartam, E-nummer 951.

Innehåll: Består av två aminosyror, asparaginsyra och fenylalanin.

Om innehållet: Syntetiskt sötningsmedel som är cirka
200 gånger sötare än vanligt socker. Andra syntetiska sötningsmedel är
sukralos, acesulfam k, cyklamat och sackarin. Säljs under namn som
Candarel, Equal och Nutra-SweetÒ

Användningsområde: Finns i bland annat halstabletter, sockerfria tuggummin, kakor, läsk, glass, proteinpulver, mediciner och lightprodukter.

kcal/100 g: 0. Räknas som ett icke energigivande sötningsmedel.

Hållbarhet: Canderel röd strö har 3 års hållbarhet.

Smak/bismak: Väldigt sött, cirka 200 gånger sötare än socker.

GI: Lågt, tack vare att det räcker mes små mängder för att uppnå samma sötma som socker.

Helhetsomdöme: Som ett artificiellt sötningsmedel har
det fått en del kritik genom åren. Det finns studier som visar att det
kan vara ohälsosamt, och det finns studier som visar att det är
ofarligt. Det är viktigt att skapa sig en egen uppfattning om man vill
tillsätta kroppen aspratam eller inte. Kan öka sötsuget och
insulinutsöndring hos vissa individer men ger överlag inget blodsocker
eller insulinsvar. Personer som lider av fenylketonuri kan inte bryta
ner fenylalanin och för dessa är aspartam farligt.

Pris: Aspartam säljs inte i ren form, utan ingår i blandningar som Canderel som kostar cirka 300 kr/kg.


Yaconsirap

Innehåll: Sirap från en rot som växer i Anderna och är släkt med solrosen och jordärtskockan.

Om innehållet: Innehåller kalium, antioxidanter och ett
ämne, inulin, som gynnar tarmbakterierna. Har därmed en prebiotisk
verkan och främjar både immunförsvaret och matsmältningen. Själva
sockret tar inte upp av kroppen och påverkar därför inte blodsockret.

Användningsområde: Kan användas istället för honung i till exempel smoothie, på pannkakor, efterrätter och gröt.

Kcal/100 g: 54 kcal

Hållbarhet: minst 1 år.

Smak/bismak: Mörk, mustig och söt smak.

GI: Lågt.

Helhetsomdöme: Är rawfood. I vissa länder rekommenderas
yakonsirapen till personer som har problem med matsmältningen,
hormonell obalans eller som vill gå ner i vikt.

Pris: 676 kr/1000 ml.


Xylitol, E-nummer 967. Också kallad björksocker.

Innehåll: Xylitol är en sockeralkohol som innehåller
färre kalorier och kolhydrater är socker. Xylitolet som säljs i Sverige
kommer oftast från björk- eller bokträd i Finland. I Kina är xylitol
utvunnet från majs.

Om innehållet: Xylitol är en sockeralkohol som innehåller färre kalorier
och kolhydrater än socker. Xylitol är även den enda sockeralkoholen som
fått ett hälsopåstående godkänt av EU (EFSA) gällande tandhälsan.
”Tuggummi sötat med 100 procent xylitol har visat sig minska dental
plack. En stor mängd/hög nivå av dental plack är en riskfaktor för
utveckling av karies hos barn.”

Användningsområde: Som sötningsmedel i tuggummi och godis. Kan ersätta
socker i alla recept förutom där jäst används. Då behövs ca 1-2 msk
socker per 50 g jäst som jästnäring, men det försvinner under
jäsningsprocessen.

Kcal/100 g: 240

Hållbarhet: Xylitol är hållbart i flera år.

Smak/bismak: Xylitol är något sötare än socker så man
använder en mindre mängd xylitol vid bakning. Xylitol är
sockeralternativet som smakar mest likt socker.

GI: 7 – Lågt.

Helhetsomdöme: Anses motverka karies och hämma
tillväxten av vissa bakterier. Xylitol är en av de minst laxerande
sockeralkoholerna, men som individ kan man uppleva att xylitol kan ha en
laxerande effekt. Våra kroppar producerar xylitol naturligt vid
matsmältningen.

Pris: Från 147 kr /k


Erythritol som säljs under namn som sukrin, sötin och sötrix. E-nummer 968.

Innehåll: Sockeralkoholen erythritol som finns naturligt i vissa frukter och i svamp.

Om innehållet: Erythritol finns naturligt i bland annat
frukt, bär, alger och svampar. Erythritol framställs genom fermentering
av sockerarter från majs eller socker. Man tillsätter en bakteriekultur
till glukos som omvandlas till erythritol. Dess sötma motsvarar cirka
75 procent av vitt socker. Har inte samma laxerande effekt som andra
sockeralkoholer.

Användningsområde: Som strösocker, i drycker, bakning och desserter. Kan med fördel blandas med stevia för ett billigare pris.

Kcal/100 g: 0 kcal

Hållbarhet: Brukar ha ett bäst före datum som är satt tre år efter produktion. I praktiken har produkten nästan obegränsad hållbarhet.

Smak/bismak: Sukrin kan ge en kall känsla i munnen.

GI: 0. Den sockeralkohol som påverkar blodsockret minst.

Helhetsomdöme: Eftersom det inte höjer blodsockernivån,
och är nästintill kalorifritt så lämpar det sig för diabetiker. Orsakar
inte karies. De som har IBS kan vara känsliga mot erytritol.

Pris: Från 160 kr/kg.


Stevioglykosider. E-nummer 960.

Innehåll: Steviaglykosider från växten Stevia Rebaudiana.

Om innehållet: Steviaklykosider utvinns ur växtens
blad. Det är ungefär 300 gånger sötare än vanligt socker, men utan
kalorier. Smaken är väldigt koncentrerad och kan vara svår att dosera.

Användningsområde: Passar bra i varma och kalla
drycker, såser, glass. Även bra till choklad, kaffe, bär och
citrusfrukter. Kan ersätta socker i traditionella recept, men mängd
behöver justeras. Bäst resultat får du om du använder recept som är
avsedda för stevia.

Kcal/100 g: 0. Energifritt sötningsmedel.

Hållbarhet: Flera års hållbarhet.

Smak/bismak: Annorlunda smak mot socker, men är väldigt
sött. Framförallt vid överdosering kan en bitter ton framträda. En del
tycker att det har en smak av lakrits. Stevia med hög kvalitet ger
mindre eftersmak.

GI: 0.

Helhetsomdöme: En naturlig produkt som har använts
väldigt länge i dess ursprungsland Paraguay. Orsakar inte karies och
påverkar inte blodsockernivån.

Pris: Dyrt kilopris, omkring 5 000 kronor. Men då det
är mycket sött så använder man små mängder, vilket ger ett bra kilopris
för sötma.


 Av Anja Lenner





onsdag 23 april 2014

Testduell: Ubuntu 13.10 mot Linux Mint 16 - TechWorld

Testduell: Ubuntu 13.10 mot Linux Mint 16 - TechWorld



http://www.idg.se/polopoly_fs/1.556675!imageManager/1582390828.jpg 

Testduell: Ubuntu 13.10 mot Linux Mint 16 - TechWorld

Testduell: Ubuntu 13.10 mot Linux Mint 16 - TechWorld:



Både Linux Mint och Ubuntu kan testköras från en cd-skiva eller usb-sticka innan man installerar den på sin dator.



Missa inte: 10 heta Linux-distron att hålla koll på 2014

Stor skillnad i gränssnittet

Väl igång ser man genast att det grafiska användargränssnittet är den stora skillnaden mellan de två.


Ubuntu använder sig av en rad ikoner
till vänster, där den översta markerar det ställe från vilket man kan
hitta program och söka bland filer av alla slag.

Linux Mint däremot har ett gränssnitt där man får söka sina program
genom en meny som öppnas från nedre vänstra hörnet. Menyn är i sin tur
indelad i underkategorier, som gör det enkelt att söka sig fram även om
man inte riktigt vet vad det är man letar efter, men å andra sidan
innebär det lite längre letande om man vet precis vad man vill ha.


Man kan förstås helt enkelt öppna
ett terminalfönster och på traditionellt sätt starta det man vill
därifrån, i båda distributionerna. Vilket gränssnitt som är bättre är en
ren smakfråga.


För att hämta hem nya program har båda distributionerna egna program som kapslar in kommandot apt-get.



I Linux Mint kallas den inkapslingen
Software Manager. Utvecklarna framhäver att den förbättrats i den här
versionen, men det är fortfarande ett ganska enkelt skal. Enkelt och
trevligt när man vet vad man söker, men kanske lite för avskalat för den
som vill kunna bläddra sig fram.


I Ubuntu känns apt-get-inkapslingen
Software Center mera som någonting som ska fungera som en slags
appbutik, med förslag på populära program och en tydlig indelning i
kategorier. Dessutom finns redan från början en ikon som leder direkt
dit. Så vad det gäller programhämtning känns det som om Ubuntu har ett
litet försprång.


Vi har inte gjort detaljerade
prestandamätningar, men gränssnittet i Linux Mint reagerar lite snabbare
än det i Ubuntu när vi testar på en inte särdeles snabb dator. Grafiken
i Ubuntu verkar kräva mer kraft, vilket ger Linux Mint en fördel för
den som vill kunna återanvända en gammal pc.








Medan Linux Mint har en meny
nedtill i vänstra hörnet, har Ubuntu en rad ikoner varav den översta
leder till möjlighet att söka program genom användargränssnittet.


 


Anpassa hur du vill

Nu är det här Linux, så givetvis kan man själv ändra på hur saker och
ting ser ut – man kan i princip anpassa precis allting. För den som
verkligen vill in under huven är det därmed ingen större skillnad mellan
Ubuntu och Linux Mint.


För den som vill testa sig fram
genom att börja med konfigurationsmöjligheter som det finns menystöd
för, ger Linux Mint större frihet än Ubuntu. Den senare distributionen
förmedlar mer av ett färdigt gränssnitt, där man givetvis kan lägga
vilka ikoner man vill i menyn till vänster och på skrivbordet, men där
det egentligen inte är tänkt att användaren i övrigt ska ägna särskilt
mycket uppmärksamhet åt själva operativsystemet.


Återigen är det alltså en fråga om smaksak, vissa användare kommer att föredra det ena och andra användare det andra.

 

Betyg:

Klicka för större bild!






TechWorlds slutsats

Både Ubuntu och Linux Mint försvarar
väldigt väl ställningen som stora och välfungerande distributioner för
skrivbordet. Båda är bra och stabila, det intrycket har inte ändrats av
de här senaste versionerna. Är man van och nöjd användare av endera,
finns det ingen anledning att byta – utom för nöjet att testa en annan
distribution.


Vi ger dock Linux Mint ett litet
övertag i den sammanlagda avvägningen, främst för att den i högre grad
inbjuder användaren till att börja göra egna små anpassningar, och
därmed bli mera hemma i sin Linux­miljö.

Testduell: Ubuntu 13.10 mot Linux Mint 16 - TechWorld

Testduell: Ubuntu 13.10 mot Linux Mint 16 - TechWorld



De två Linux-varianter som är vanligast på skrivbordet är nära
släkt, men skiljer sig på några viktiga punkter. TechWorlds expert
Monika Orski har låtit de senaste versionerna gå en testmatch mot
varandra.




 

Tails - Privacy for anyone anywhere

Tails - Privacy for anyone anywhere



Enligt uppgifter på Wired.com körde Edward Snowden operativsystemet Tails,
ett Linuxbaserat system som installeras på ett usb-minne, en dvd-skiva
eller ett minneskort. Tails är optimerat för anonymitet och inkluderar
flera verktyg för kryptering och anonymisering, bland annat välkända
Tor.




Tails is a live operating system, that
you can start on almost any computer from a DVD, USB stick, or SD card.
It aims at preserving your privacy and
anonymity, and helps you to:





  • use the Internet anonymously and circumvent
    censorship
    ;

    all connections to the Internet are forced to go through the Tor
    network
    ;

  • leave no trace on the computer you are using unless
    you ask it explicitly;

  • use state-of-the-art cryptographic tools to encrypt your
    files, emails and instant messaging. 
......

Download

tisdag 22 april 2014

Zynq design from scratch. Part 38. « New Horizons Zynq Blog

Zynq design from scratch. Part 38. « New Horizons Zynq Blog



Welcome to my blog

My name is Sven Andersson and I

work as a consultant in embedded

system design, implemented in ASIC

and FPGA.

In my spare time I write this blog

and I hope it will inspire others to

learn more about this fantastic field.


I live in Stockholm Sweden and have

my own company





Contact

You are welcome to contact me

and ask questions or make comments

about my blog.



Where to start

Digilent has published two very informative documents called "Embedded Linux Development Guide" and "Getting Started With Embedded Linux - ZedBoard". The second document describes the Linaro Ubuntu installation. Avnet has written a document called "Ubuntu Desktop Linux" (Register and login to Zedboard.org needed). Probably the best one to use. Let's start there.

Booting Linux on ZedBoard

Booting
the Zynq-7000TM All Programmable SoC (Zynq AP SoC) from an SD card, or
another form of compatible memory, requires that you first place four
items onto your storage device. The four required items are the Linux
file system (either Linaro or BusyBox), a Linux kernel image, a BOOT.BIN
file, and a compiled device tree.

The Linux file system
The
ZedBoard currently supports two different Linux file systems, a BusyBox
ramdisk (used by PetaLinux) and a Linaro Ubuntu distribution.
The
BusyBox ramdisk is a very small file system that includes basic
functionality and runs through RAM. BusyBox is non-persistent, which
means it will not save any changes we make during our operating session
after we power down the ZedBoard.

The Linaro file system is a
complete Linux distribution based on Ubuntu. It includes a graphical
desktop that displays via the onboard HDMI port. Linaro executes from a
separate partition on the SD card, and all changes made are written to
memory. The utility of Linaro is that it will save files even after you
power down and reboot the ZedBoard. In this experiment we will use the
Linaro file system.

The SD card
I
will use a SanDisk SDHC 16GB card (speed grade 4). I tried first using a
SanDisk Ultra card (speed grade 10) but couldn't get it work.




.............. 

onsdag 16 april 2014

Intel slår förväntningarna - Computer Sweden

Intel slår förväntningarna - Computer Sweden



Intels senaste bokslut visar på tecken på ljusning för pc-marknaden.  



Intel rapporterar under senaste kvartalet en omsättning som ligger i linje med under motsvarande period i fjol, samtidigt som vinsten sjunker något.


Omsättningen från pc-gruppen faller
endast en procent jämfört med motsvarande period i fjol. Intel
rapporterar en vinst på 1,9 miljarder dollar, en minskning med 5 procent
för ett år sedan, medan omsättningen ökar 1 procent till 12,8 miljarder
dollar. Vinsten uppgick till 38 procent per aktie, jämfört med
prognosen på 37 procent, enligt en enkät från Yahoo Finance.


Under första kvartalet såg Intel en
solid ökning för datacenter, med tecken på en förbättring på
pc-marknaden och med 5 miljoner sålda processorer för plattor, uppger
Intels vd Brian Krzanich


Intels pc-klientgrupp rapporterar en
omsättning på 7,9 miljarder dollar, en minskning med 1 procent. Antalet
sålda enheter låg platt, medan priserna ökade 4 procent.
Datacentergruppen ökar 11 procent i omsättning, till 3,1 miljarder
dollar. Försäljningen i mobil- och kommunikationgruppen minskade 62
procent, medan enheten för sakernas internet ökade försäjningen med 32
procent.


Under andra kvartalet räknar Intel med en ökning av omsättningen med 2 procent, till mellan 12,5 miljarder dollar och 13,5 miljarder dollar.

tisdag 15 april 2014

Guide: Så hanterar du Heartbleed - TechWorld

Guide: Så hanterar du Heartbleed - TechWorld



Hundratusentals sajter har varit eller är fortfarande drabbade
av Heartbleed. Här går vi igenom hur du hanterar säkerhetsbristen.




Den omtalade Heartbleed-buggen i
OpenSSL är visserligen fixad nu, men det finns dessvärre inga garantier
för att de drabbade sajterna verkligen har implementerad uppdateringen
som eliminerar den.


Ett annat problem är att buggen är
tämligen enkel att exploatera och dessutom har existerat under cirka två
års tid. Det innebär att säkerhetscertifikat tillhörande många populära
sajter såväl som användardata kan ha hamnat i orätta händer.


För dig som är orolig över att de
sajter du brukar besöka har varit eller fortfarande är drabbade erbjuder
säkerhetsföretaget Kaspersky som tur är en hjälpande hand i form av en
guide.


1. Börja med att kontrollera om dina favoritsajter har påverkats av Heartbleed. Kolla om sajten finns med på den här listan.
Som du kan se har exempelvis Facebook och Google aldrig legat i
riskzonen men Yahoo, Flickr och LastPass har däremot varit drabbade. 

måndag 14 april 2014

Konsult inom Praktisk IT-styrning på Adaptit AB i Stockholm, Sverige - Jobb | LinkedIn

Konsult inom Praktisk IT-styrning på Adaptit AB i Stockholm, Sverige - Jobb | LinkedIn



Adaptit är ett
konsultföretag specialiserat på IT-arbetssätt. Det som gör skillnad i
vårt arbete är HUR vi levererar våra tjänster. För oss handlar det om
att förstå våra kunders verkliga behov och att vi på bästa sätt
förmedlar våra praktiska erfarenheter av hur vi tillsammans åstadkommer
en förbättring. Vi tillför specialistkompetens inom områdena Praktisk IT-styrning, e-Samhälle och Molnbaserad IT-infrastruktur.
I roller som coachande arkitekter, verksamhetsutvecklare och
projektledare stöttar vi våra kunder i arbetet mot en hållbar
förbättring med en stärkt egen förmåga för fortsatt utveckling.

 

Tre saker skiljer oss från andra IT-tjänsteföretag:

Vi tror på våra kunders förmåga. Vår
verksamhet handlar om att stärka våra kunder. Hjälp till självhjälp om
man så vill. Det viktiga för oss är att göra våra kunder än bättre och
med tiden göra oss själva överflödiga.

Vi står inte i verktygslådan. Vi
kan en massa teknik och vi är väl förtrogna med de flesta förekommande
ramverken på marknaden. Men, vi låter det aldrig handla om dem. Vi
säljer inte ramverken men vi utgår gärna från delar av dem, anpassar,
konkretiserar och skapar något som tillför ett praktiskt värde till våra
kunder.

Vi gillar enkelhet. Vi har med
tiden lärt oss att långa komplicerade och ofta för teoretiska material
ofta stannar kvar i bokhyllan efter leverans. Vi gillar det som tillför
en praktisk nytta.

torsdag 10 april 2014

Winning Trading - All in - Any out

Winning Trading - All in - Any out



Beställning böcker:


Autobahn till lönsam trading »


Detta
är Tobbes fjärde bok om trading och värdepappershandel. Mycket fokus i
boken ägnas åt tradingpsykologi, vikten av fasta regler och uppföljning.
Du får på ett lättbegripligt sätt lära dig grundläggande teknisk analys
och money management. Ett av de mer omfattande kapitlen handlar om
exitstrategier och tradingprocessen.



I boken får du ta del av tre strategier för relativt kortsiktig handel. WT1.1 som är en vidareutveckling av Winning Trading - All in - Any Out och iTrend (tidigare WT2.1). För första gången presenteras swingstrategin W5 som bygger på fem pusselbitar och tydliga regler för hur de ska användas. W5-Auto som beskrivs i slutet på boken går att köpa om man vill att strategin ska köpa och sälja automatiskt.


Peter Nilsson, författare till bl a Boken
om Gerillatrading, Edge – lyft din aktiehandel till en ny nivå och
Framgångsrik aktiehandel – 10 vinnande strategier, skriver så här om
boken: "Det är en konst att göra det krångliga enkelt. För en nybörjare
tror jag trading kan framstå som krångligt. Kanske inte direkt svårt och
komplicerat, men just… krångligt. Denna bok gör det lättare att reda ut
vad som är viktigt och oviktigt. På resan kan denna bok ses som
autobahn – du sparar mycket tid genom att ta del av Tobbes kunskaper och
erfarenheter".


Tobbe är en av utbildarna i ST3-projektet där deltagarna under ett år lär sig vad som krävs för att bli framgångsrik trader. 



I boken Autobahn till lönsam trading får du ta del av många års erfarenhet i ämnena tradingpsykologi, analys och handfast trading. Peter Nilsson: "Gör plats i bokhyllan för nytillskottet bredvid Tobbes tidigare böcker, men låt den inte stå där och samla damm".


Boken kostar 495 kronor inklusive moms
och frakt. Du beställer enklast genom att ange "AB" i fältet nedan.
Leverans planerad till början av april och kommer att ske i
beställningsordning. Boken kan även beställas med 15 timmars videokurser
på DVD-skivor och kostar då 1995 kronor inklusive moms och frakt. Ange
"AB+KURS" i fältet nedan.



(Om du har företag och vill ha boken på
företaget kan du ange namnet på företaget. Se dock till att Posten
känner till det annars går paketet i retur).

Heartbleed-buggen: "Många tjänster drabbade" - Computer Sweden

Heartbleed-buggen: "Många tjänster drabbade" - Computer Sweden



Buggen i krypteringslösningen Openssl gör det möjligt att komma
åt minnesinnehåll på krypterade webbtjänster. Framför allt Linux- och
Unixservrar drabbas. Nu uppmanar experter till omedelbar uppdatering.




En bugg i
Openssl lämnar öppet för intrång i en stor mängd webbtjänster som körs
på framför allt Linux- och Unixservrar. Openssl är en öppen
implementation av krypteringsprotokollen ssl och tls.


Buggen som kallas CVE-2014-0160
finns i versionerna 1.0.1 till 1.0.1f av Openssl. Säkerhetshålet uppstår
när protokollet tls eller varianten dtls används. Mycket enkelt
uttryckt använder webbtjänster med adresser som börjar med https den här
säkerhetslösningen. I praktiken kan vilken typ av tjänst som helst
drabbas, det kan till exempel röra sig om lösningar för lastbalansering.


Buggen yttrar sig i att en drabbad
webbtjänst ”läcker minnesinnehåll”. En inkräktare kan komma åt
godtyckligt minnesinnehåll i block om 64 kB åt gången. För att
inkräktaren ska kunna använda minnesinnehållet måste det alltså tolkas
först.


Hur allvarlig är buggen?


– Det är väldigt många tjänster som använder den här tekniken, säger Johan Ekman, säkerhetsexpert på Truesec.


Han påtalar dock att många är i färd
med att uppgradera till version 1.0.1g av Openssl som släpptes i går,
måndag, och innehåller en fix för buggen.


– Det går även att uppdatera med
fixen för lösningar som utnyttjar äldre versioner av Openssl. Många
Linuxdistributioner uppdateras just nu, säger Johan Ekman. 

Heartbleed-buggen: "Många tjänster drabbade" - Computer Sweden

Heartbleed-buggen: "Många tjänster drabbade" - Computer Sweden

Heartbleed - det här behöver du veta - Computer Sweden

Heartbleed - det här behöver du veta - Computer Sweden



Sedan i måndags har systemadministratörer och säkerhetsexperter
världen över stångats mot vad som kallats det största säkerhetshålet i
webbens historia - Heartbleed. Men vad är det som har hänt? Computer
Sweden reder ut.




Vad är Heartbleed?

CVE-2014-0160 som är det officiella namnet är en bugg i Openssl som är
en populär uppsättning kryptografisk mjukvara. Openssl används för att
skydda webbläsartrafik till och från så många som två tredjedelar av
alla servrar på webben. Den används även för att skydda mejlservrar,
chattservrar och vpn-tjänster.

Heartbleed-buggen låter en hackare stjäla information som - normalt sett
- skyddas av krypteringen ssl/tls. Hålet utnyttjar en funktion kallad
heartbeat, som låter webbservrar hålla säkra anslutningar öppna över en
längre tid. Genom att utnyttja Heartbleed-buggen kan en hackare tanka
hem 64 kilobyte data åt gången från den aktuella serverns minne, och
sedan göra det om och om igen tills de data hackaren är ute efter har
samlats in. Det kan vara exempelvis användarnamn och lösenord som ligger
i den aktuella serverns minne vid angreppet.

 

Hur upptäcktes buggen?

Heartbleed blev officiellt känd i måndags kväll i samband med att en
buggfix som täpper igen hålet. Bakom upptäckten står tre finska
säkerhetsforskare på företaget Codenomicon samt en säkerhetsexpert på
Google.

Extra prekärt är att säkerhetshålet har funnits i Openssl-koden sedan
december 2011 och spreds på webben i samband med Openssl v1.0.1 som
släpptes i mars 2012. Hur hålet uppstod är oklart men antagligen skedde
det av misstag i samband med att koden uppdaterades. Openssl bygger på
öppen källkod.

 

Hur allvarligt är detta?

Att buggen funnits i två år gör det svårt att bedöma vilken skada som
skett - det är helt enkelt inte känt om aktörer med intresse av att
komma över känslig information (oavsett om det är stater eller
kriminella nätverk) har haft kännedom om hålet innan det täpptes till nu
i veckan.

Klart är att en lång, lång rad sajter och tjänster saknat skydd innan
buggfixen släpptes. Det handlar om allt från Yahoo, Flickr och Steam
till utländska och svenska tidningssajter. Servrar hos Amazon hör till
de drabbade, vilket bland annat ledde till att svenska spelsuccén
Minecraft plockade ner alla sina servrar för uppdatering under tisdagen.
Även Computer Sweden och IDG har tvingats täppa till hålet. Potentiellt
handlar det om åtskilliga miljoner känsliga uppgifter som kan ha
exponerats.

Däremot verkar varken Google, Facebook eller Wikipedia, för att nämna några, ha varit drabbade.

 

Vad kan en vanlig användare göra för att skydda sig?

Inte mycket. Men grundläggande är att byta lösenord på de sajter och
tjänster där känslig eller personlig information förekommer, oavsett om
det är e-post, chattjänster eller inloggningar till tidningssajter eller
sociala medier.

Det går också att kontrollera om en viss tjänst har täppt till hålet eller ej på en särskild "Heartbleed checker" som satts upp för ändamålet. Sajter som fortfarande är exponerade bör över huvud taget inte loggas in på.

 

Vad ska en systemadministratör göra?

Alla serverägare måste omedelbart, helst i förrgår, uppdatera Openssl
till version 1.0.1g. Dessutom bör nya ssl-certifikat utfärdas, även om
det är krångligt och tar tid. Säkerhetsexperter som Computer Sweden
talat med rekommenderar även att dela ut nya lösenord till samtliga
användare.


Mer information/källor:

Heartbleed

Internet Storm Center

Tor

Cert-SE

The Guardian

Gigaom

Ars Technica 

tisdag 8 april 2014

Den googlande patienten - Tips & Prylar - Avdelningar - Trender & Nytta - Företag - Telia.se

Den googlande patienten - Tips & Prylar - Avdelningar - Trender & Nytta - Företag - Telia.se

Vård och omsorg genomgår just nu en digitalisering. Det ökade
användandet av sociala medier och delningstrenden är bara ett av många
tecken på att patienter vill ha mer makt och inflytande över sin
vårdsituation. Och med det kommer nya krav på sjukvården.

Amerikanska nätverket ”Patients like me” har vunnit mark den senaste
tiden. Nätverket bygger på att man delar med sig av sin sjukdomsbild och
hittar likasinnade för att dela, diskutera och stötta varandra. Allt
fler människor inser att de måste ta ett ökat ansvar för sin sjukvård –
ett ansvar man också är villig att ta.

– Vården idag blir allt
mer centraliserad runt mig som patient. Jag vill ha inflytande över den
vård jag erbjuds och blir jag inte nöjd går jag vidare till någon annan
som erbjuder mig det, säger Niklas Sundler, som är ansvarig för
utveckling inom hälsovårdssektorn på Telia.

Nästa stora digitalisering

Det pratas om begreppet ”den googlande patienten”. Patienter har koll
på tänkbara diagnoser och sjukdomar redan innan läkarbesöket, men också
vilken typ av behandling som kan krävas. Och här spelar tillgänglig
teknik en allt större roll.

– Vi har tagit stora teknikkliv på
en mängd områden, nu är det vård och omsorgs tur. Här kommer nästa
stora digitalisering att ske, säger Niklas Sundler.

Även om vi i
Sverige inte har någon motsvarighet till ”Patients like me” utan
motsvarande arbete sker via patientföreningar så görs många framsteg
även här.

– Idag har mobilen möjlighet att fungera som en
medicinsk hub. Den hjälper till vid förebyggande och direkta
behandlingar. Och det ligger i linje med de krav vi har vant oss att
ställa på mobilen – vi vill ha allting snabbt, enkelt och direkt,
förklarar Niklas.

Sjukvården kostar mycket pengar, men det
finns också mycket att spara med de nya teknikerna och här finns tydliga
incitament för att driva utvecklingen ytterligare.

– Man tror
att diabetesvården skulle kunna spara miljardbelopp bara i Stockholm
med hjälp av appar som mäter din hälsa och föreslår åtgärder.

Vården möter  nya utmaningar

Men det finns också utmaningar. Patienternas ökade kunskaper kan få
konsekvenser för vårdföretagen – får du inte den hjälp du tycker att du
behöver, söker du dig vidare till nya läkare som är mer mottagliga för
diskussion kring din situation.

– Patienterna engagerar sig,
på gott och ont. En medveten patient som kan ställa rätt frågor och ge
utförliga beskrivningar är bra. Avigsidan är väl om man inte får det
svar man vill ha och därmed söker sig vidare i systemet. En viss
ödmjukhet för läkarens kunskap bör man ha även som patient. Det är svårt
att tolka all information själv, avslutar Niklas Sundler



Tillbaka till nyhetsbrevet >>

 

Så kommunicerar du roligare - Inspiration - Avdelningar - Trender & Nytta - Företag - Telia.se

Så kommunicerar du roligare - Inspiration - Avdelningar - Trender & Nytta - Företag - Telia.se

Humor är det bästa sättet för att nå fram genom bruset, och det är
en konst som alla kan lära sig. Det säger humorentreprenören Karin
Adelsköld, som hjälper företag och verksamheter att kommunicera
roligare. 

Här är hennes 5 bästa tips på hur man lyckas.

Varför har jag inte fått lära mig att vara rolig tidigare?!

Den frågan ställde Karin Adelsköld efter att hon av en slump hamnat på en kurs i ståuppkomik, då 35 år gammal. 


– Jag fick en aha-upplevelse när jag förstod att humor är en färdighet
man kan lära sig. Alla vill ju ha roligt och även de mest allvarliga
ämnena går att hantera med glimten i ögat. Ändå är det ingen som vet
riktigt hur man gör, säger hon.

När Karin tre år senare
utnämndes till årets kvinnliga komiker valde hon att ta saken i egna
händer. Resultatet blev boken ”Våga stå upp – bli en roligare talare”,
där hon avslöjar ståupp-hemligheter för alla som vill lära sig konsten
att vara rolig.

Humor som kommunikationsstrategi
Men varför är det så viktigt att vara rolig? Karin menar att humor är en av de bästa metoderna för att nå fram genom bruset.


– När man får någon att skratta öppnar de sig och blir mottagliga för
det man säljer eller vill förmedla. I USA brukar man använda uttrycket
”Funny is money”, som betyder att den som är roligast också tjänar mest
pengar, säger hon.

Senast Karin själv lyckades med humor var
när hon blev kontaktad av en vd för ett företag som undrade om hon kunde
hjälpa honom att skapa en roligare stämning på arbetsplatsen. Efter ett
tungt år med neddragningar satt den negativa energin i väggarna och
Karin fick veta att det var speciellt några stycken som ”borde bli
roligare”.

– Men humorn på ett företag börjar ofta med att
chefen har en bra inställning till humor och man kan aldrig tvinga någon
att bli rolig. Jag och vd:n sågs först och jobbade på hur han kunde bli
roligare. Vi spelade sen in filmer där han bjöd riktigt på sig själv
och när jag sen höll workshops för de anställda hade jag filmerna som
exempel. Så hade de aldrig sett sin vd förut och det blev succé!
Stämningen ändrades radikalt efter det. Istället för veckobrev spelar
vd:n in en kort rolig film med pepp till sina anställda varje fredag.

I dag håller Karin kurser för företag och organisationer som vill kommunicera roligare på webben och få roligare på jobbet



Här är hennes 5 bästa tips på hur man lyckas:

  • Utgå från dig själv eller ditt företag. Gör dig aldrig rolig på andras bekostnad.
  • Gör
    en humorinventering. Ha roliga timmen på avdelningen där ni tillsammans
    spånar fram vad i företaget som är roligt och ni kan skämta om.
  • Tänk brett. Humor kan förmedlas i text, bild och till och med färger.
  • Tänk på att humorn ska passa målgruppen. Fräckisar är alltså bannlysta om ni inte säljer Åsa-Nissefilmer.
  •  Se till att kommunikationen är enkel att dela. Humor är det som delas mest i sociala medier.
De kommunicerar rätt på nätet - 3 goda exempel

  • Karlstad kommun på Facebook

    - För att de använder roliga bilder och underfundiga kommentarer
    till torr samhällsinformation. Dessutom är de väldigt personliga i sitt
    tilltal.
  • SJ på Twitter
    - För att de bjuder på sig
    själva, och varvar seriös information med att bemöta kritik på ett
    självironiskt och transparent sätt. De retweetar gärna andras dråpliga
    historier eller tågskämt.
  • Salgado kommunikation på Linkedin
    - Snyggt, roligt och personligt. Att göra sin Linkedin-profil roligare gör att man sticker ut i mängden av grå cv:s.


Tillbaka till nyhetsbrevet >>

 

 

 

Computer Swedens artiklar om Netflix

Computer Swedens artiklar om Netflix

Yahoo storsatsar på tv-program - Computer Sweden

Yahoo storsatsar på tv-program - Computer Sweden:
Amazon, Hulu, Microsoft, Netflix och Sony.




Yahoo hårdsatsar på tv-program med en ny tv-serie. Därmed går Yahoo en likartad väg som exempelvis Microsoft och Sony.  



Yahoo går nu samma väg som Amazon,
Hulu, Microsoft, Netflix och Sony. Företaget satsar hårt på tv-relaterat
innehåll. Till skillnad från onlineleverantörer som skapar en mix av
tv-serier, så ska Yahoo fokusera på en serie med halvtimmeslånga
komedier.


Yahoo planerar att genomföra en
större lansering den 28 april, då företaget håller ett anförande under
mediekonferensen Digital Content New Fronts. De aviserade programmen
beräknas kosta mer än 700 000 dollar per avsnitt. Hittills har företaget
bara satsar på kortare avsnitt på webben.


Samtidigt satsar Microsoft på en
egen tv-serie som bygger på tv-spelet Halo och företaget ska också
släppa nya serier för Xbox Live från och med i juni. Microsofts
konkurrent Sony har gett sig in på tv-relaterat innehåll med tv-serier
för Playstation Network som bygger på den tecknade serien Powers.



Survey of Architecture Frameworks

Survey of Architecture Frameworks - EA Ramverk

måndag 7 april 2014

Så ska Windows Phone bli säkert nog för företagen - Computer Sweden

Så ska Windows Phone bli säkert nog för företagen - Computer Sweden




I senaste uppdateringen av Windows Phone har Microsoft
lyft säkerhetsfunktionerna till samma nivå som de i vanliga Windows.
Samtidigt försöker företaget skydda sig mot oseriösa mobiltillverkare
som hotar säkerheten.




De
nya kypteringsfunktionerna i Windows Phone 8.1 innehåller bland annat
S/MIME som kan användas för att kryptera och signera e-post.
(CS/San Francisco)


Med uppdateringen av Windows Phone
till version 8.1 lyfter Microsoft säkerhetsfunktionerna för att komma i
samma nivå som de i vanliga Windows. Det betyder bland annat att Windows
Phone nu har samma typ av kryptering som Windows i sitt ”Vault” för att
skydda lösenord och inloggningar.


Företaget fokuserar på att se till
att användaren ska behöva mata in sitt lösenord så sällan som möjligt
och att det ska kunna synkroniseras säker mellan olika plattformar.


– 2013 var året då folk verkligen
fattade hur dåligt det är att använda lösenord. Jag har vänner som varje
gång de loggar in på en sajt måste gå igenom proceduren för
lösenordsåterställning, säger Geir Olsen som är gruppchef för
säkerhetsutveckling på Windows Phone när han talar på Microsofts
utvecklarkonferens Build.


Inte heller Microsoft har något bra
sätt för att användarna helt ska slippa de krångliga lösenorden,
istället vill företaget se till att användaren behöver mata in dem så
sällan som möjligt samtidigt som säkerheten finns kvar. I och med
version 8.1 av Windows Phone har företaget lyckats få samma version av
hanteringen av inloggning med Microsoft-konto både i telefonen och i
datorn. Tidigare har telefonerna använt en betydligt äldre modell vilket
ställt till problem enligt Geir Olsen.


De nya kypteringsfunktionerna i
Windows Phone 8.1 innehåller också S/MIME som kan användas för att
kryptera och signera e-post. Det är en viktig funktion för Microsoft som
vill vara ett attraktivt val på företagsmarknaden.


– Vi har saknat krypto men är nu till slut i nivå med det som finns på Windows, säger Geir Olsen.


Kryptering används inte bara för att
skydda användarnas data. Den gör det också möjligt för Microsoft att
låta användarna installera appar på lösa sd-kort. Det är en funktion som
blivit viktigare för Microsoft samtidigt som företagets
mobiltillverkare börjat jaga billigare modeller för att kunna nå ut till
en större marknad. Sambandet är inte så konstigt som det kanske först
verkar. En billig telefon har ofta inte tillgång till lika mycket
inbyggt minne som en dyrare och användaren blir då mer beroende av att
ha tillgång till extra minne i form av ett sd-kort. Men för att
utvecklarna ska våga låta hela appen ligga på kortet måste den vara
krypterad.


– Sd-kortet är enkelt att flytta till tillexempel en pc, säger Geir Olsen.


Då skulle apparna enkelt kunna
kopieras om de inte var krypterade och utvecklare skulle inte lika gärna
tillåta installation på sd-kort. Det är i alla fall Microsofts
resonemang bakom tekniken.


I Windows 8.1 finns också stöd för virtuella smarta kort som kan användas för inloggning även på andra tjänster.


Men det räcker inte med bra
kryptering för att en telefon ska bli säker. Det gäller också att ingen
kan placera skadlig kod på telefonen som stjäl känslig information innan
den hunnit krypteras. En sådan väg in har varit genom de företag som
tar tillverkar telefoner med Windows Phone. De har möjlighet att signera
egen programkod som säker, bland annat för att kunna tillverka olika
drivrutiner och anpassa mjukvaran till hårdvaran.


Enligt Geir Olsen har Microsoft
minst en gång stoppat ett företag som sagt sig vilja tillverka mobiler
när de i själva verket sålt olika typer av hackermjukvara. Därför har
Microsoft nu ett system för att signera kod som är individuellt för
varje tillverkare, så att ett inplanterat säkerhetshål inte ska kunna
sprida sig vidare mellan tillverkare.


– Det behövs när vi får fler tillverkare av Windows Phone, säger Geir Olsen.


– Tidigare visste jag vem som var
ansvarig på varje tillverkare och kunde ringa upp om det var problem. På
vissa mindre tillverkare vet jag inte ens om någon som svarar, säger
han.





Du ska hjälpa till att bygga 5g-näten - Computer Sweden

Du ska hjälpa till att bygga 5g-näten - Computer Sweden



SPARA som RSS-flöden!!!

Du ska hjälpa till att bygga 5g-näten - Computer Sweden

Du ska hjälpa till att bygga 5g-näten - Computer Sweden



Framtidens mobilnät kommer inte att byggas bara av
mobiloperatörer. Kinesiska Huawei tror att både företag och myndigheter
måste hjälpa till med att sätta upp basstationer för att klara kraven.  




I de nya 5G-näten kommer det vara fler maskiner än människor uppkopplade, säger Lu Xingang.
Samtidigt som fjärde
generationens mobiltelefoni börjar rullas ut så planerar de stora
nättillverkarna som bäst för nästa generations mobila uppkopplingar.
Både Ericsson och Huawei är överens om att 5g-näten kommer att vara en
mix av nya tekniker för uppkoppling och den mobilteknik vi redan vant
oss vid. Planen är att standarden för 5g ska vara klar 2017. Då börjar
den verkliga konkurrensen mellan tillverkarna innan de första näten ska
kunna slås på 2020.


De båda konkurrenterna planerar
tillsammans för nät som ska klara att ge uppkoppling åt 100 miljarder
prylar med hastigheter upp till 10 gigabit per sekund. Men minst lika
viktigt för framtidens tillämpningar är att svarstiderna ska kortas ned
mot 1 millisekund jämfört med de 20 millisekunder som är vanliga i
dagens nät.


– I dag är det människor som
kommunicerar med varandra som dominerar trafiken i näten, men i de nya
5g-näten kommer det vara fler maskiner än människor uppkopplade, säger
Lu Xingang.


Han är marknadschef för Huaweis mobila bredbandsnät och han ser flera utmaningar som måste lösas innan de nya näten kan komma på plats.


– Vi tror att för 5g behöver vi ytterligare 40 gigahertz bandbredd, säger han.


Det är mångdubbelt mer än vad som
används för 4g i dag men utan mer spektrum tror inte Lu Xingang att det
kommer finnas chans att möta kraven på ökad datakapacitet från kunderna.


– Trafiken ökar 100 procent varje år
och det finns två sätt för operatörerna att lägga till ny kapacitet.
Antingen genom att sätta upp fler basstationer på nya ställen eller
genom att lägga till nytt spektrum och spektrum kommer att vara en
nyckelfaktor för 5g, säger Lu Xingang


För att klara det måste vissa
frekvensband som används idag användas på ett annat sätt, men det krävs
också att helt nya band tas i bruk enligt Lu Xingang.


För att klara utbyggnaden av de nya
näten ser Huawei en ny typ av nätarkitektur framför sig. Lu Xingang
 beskriver den som decentralicerad där viss trafik kommer att stanna
inom lokala delar i nätet. För att klara det planerar företaget små
basstationer som kan kommunicera trådlöst med mer centrala basstationer i
näten.


– Vi kallar de centrala basstationerna supersiter och nätverksarkitekturen blir en hybridvariant, säger Lu Xingang.


Huawei tror att mindre basstationerna kommer att sättas ut av även andra än traditionella telekomoperatörer.


– Den trenden ser vi även för 3g och 4g med mindre basstationer, säger Lu Xingang.


Men i 5g-näten kommer det att bli ännu viktigare eftersom basstationerna måste sättas tätare för att möta kapacitetskraven.


Att få tag på bra platser att sätta
upp nya basstationer på kommer att vara en av de största utmaningarna
för operatörerna. Huawei pratar om crowdsourcing för mobilnäten som en
lösning på det problemet.


– Det kan vara i partnerskap
tillsammans med annonsföretag som har digitala skyltar runt om i stan
som behöver uppdateras. De har platserna där små basstationer kan sättas
ut och operatörerna har teknik för att skicka nya annonser till dem,
säger Lu Xingang.


Han tror att det kommer att krävas endel experimenterande med olika affärsmodeller.


– Det kommer att behövas en
crowdsourcingmodell för att klara det och vi prövar redan det i vissa
länder tillsammans med operatörer, säger Lu Xingang.


Det nya sättet att arbeta på ställer
nya krav på företagets produkter som behöver bli enkla att installera
även för organisationer som inte är lika vana som operatörerna att
arbeta med mobilnät.