tisdag 30 september 2014

Java ska knyta ihop sakernas internet - Computer Sweden

Java ska knyta ihop sakernas internet - Computer Sweden




En ny Javabaserad plattform från Eclipse lovar att
förenkla hanteringen av sakernas internet. Den hanterar tre viktiga
standarder för kommunikation.




I samband med att Oracle håller den
årliga konferensen Javaone passar organisationen Eclipse Foundation på
att lansera Open Iot Stack for Java. Iot står för internet of things,
sakernas internet på svenska. Det handlar om att knyta ihop alla
miljontals maskiner och andra enheter som förväntas anslutas till
internet.


Poängen med den nya plattformen är
framför allt att hantera tre viktiga standarder för maskinkommunikation:
mqtt, Coap och Lightweight M2M. Dessutom ingår det ramverk för att
skapa knutpunkter, gateways, för kommunikation, samt för att skapa
lösningar för hemautomatisering och Scada-baserade lösningar för
fabriksautomatisering. Exempel på enheter som kan hanteras är sensorer i
fabriker, utrustning i hemmet och it-utrustning i bilar, skriver IDG
News.


Poängen med Eclipses plattform är
att utvecklare ska slippa skriva egen kod för att implementera de
standarder som stöds. Eftersom utvecklare har tvingats skriva egen kod
har resultatet blivit en situation som påminner om internets tidiga
dagar, då många leverantörer till exempel skapade egna
webbserverprogram. I dag finns det konsensus kring standardlösningar som
Apaches webbserverprogram.


Förhoppningen från Apaches sida är att Open Iot Stack for Java ska bidra till att proprietära lösningar överges till förmån för standardlösningar.




– Öppna implementationer av öppna standarder blir använda, säger Ian Skerret, vice marknadschef på Eclipse.


Att Eclipse presenterar en lösning
för Java är naturligt med tanke på att organisationens
utvecklingsverktyg för Java är mycket populärt. Även om Java, enligt
Eclipse, räknar in nio miljoner utvecklare i världen så används språk
som C mycket för att skapa lösningar för sakernas internet. En användbar
plattform bör bidra till att Java blir mer populärt i sammanhanget.


Det återstår att se vilket genomslag Eclipses plattform får. Alla är inte helsålda på idén.


– Visst är det positivt med Eclipses
plattform, men det är alldeles för tidigt att sia om hur det går. Många
skapar helt nya lösningar nu, som nya protokoll. Java kanske får
marginell påverkan, säger Pär Sikö, ansvarig för den stora
utvecklarkonferensen Øredev, med ett mångårigt förflutet som konsult på
Jayway. 

fredag 19 september 2014

C-ledaren tror inte på SD:s hot - DN.SE

C-ledaren tror inte på SD:s hot - DN.SE




Det är osannolikt att Sverigedemokraterna skulle
rösta för en borgerlig budget med en generös flykting- och
invandringspolitik. Det anser Centerledaren Annie Lööf som därmed tonar
ner hotet om nyval. Samtidigt kör hon över sin egen chefsekonom och
öppnar för att i efterhand bryta ut delar av höstbudgeten.















Det är osannolikt att Sverigedemokraterna
skulle rösta för en borgerlig budget med en generös flykting- och
invandringspolitik. Det anser Centerledaren Annie Lööf som därmed tonar
ner hotet om nyval. Samtidigt kör hon över sin egen chefsekonom och
öppnar för att i efterhand bryta ut delar av höstbudgeten.

– Jag
bedömer det som ganska osannolikt att Sverigedemokraterna ska rösta för
en alliansmotion som talar så varmt om både mångfald, integration,
migration och att "öppna våra hjärtan", sade Annie Lööf på en pressträff
i riksdagen efter ett möte med talman Per Westerberg på
onsdagseftermiddagen.




En timme tidigare hade SD-ledaren Jimmie Åkesson ändrat partiets linje jämfört med efter förra valet och öppnat dörren för att rösta för en alliansbudget - även om den innehåller en generös flyktingpolitik. Men det hotet tar Annie Lööf lätt på.

---------------



Har också noterat att Annie Lööf avslutat valrörelsen på ett väldigt bra sätt, inte var jag imponerad när hon började men hon kastade sig in i valdebatten med en frejdighet som imponerar.

Eftersom M toppen är på väg mot "riktiga jobb" och inte har det nya laget klart, kanske Annie tillsammans med resten av gänget kan förtydliga att både miljö och feminism INTE behöver vara baserat på socialism eller att migration och flyktingpolitik rimligen måste kunna debatteras öppet UTAN att man ska riskera att kallas för rasist.
Eskil och Annie, hmm, ja ett coolt team, Eskils lugn och närodlade underfundiga stil tillsammans med Annies mod kan räcka långt.

Lycka till Annie !

Dropbox och Google förenklar autentiseringen - Computer Sweden

Dropbox och Google förenklar autentiseringen - Computer Sweden



Dropbox och Google bildar ett samarbete för att göra tvåfaktorsautentisering säkare och enklare att använda.



Google och Dropbox gör autentiseringen enklare.
Enligt nyhetssajten Venturebeat
har den nya gemensamma organisationen, Simply Secure, ännu inte några
produkter redo. Men i en pressrelease uppger företagen att dagens
säkerhetsverktyg, trots sin höga effektivitet och säkerhet, sällan
utnyttjas då de är obekväma och svåra att använda.


Sannolikt är Dropbox det företag som
är mest inblandat i den nya organisationen, även om dess chef, Sara
Sinclair Brody, tidigare var projektchef på Google.


Projektet har sin
upprinnelse i ett antal stora hack som har skett, däribland mot Apples
säkerhetssystem, där flera kändisars nakenbilder läcktes ut, samt
visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om omfattande datainsamling
från den amerikanska övervakningsmyndigheten NSA.


Förutom Dropbox och Google, ingår även organisationen Open Technology Fund, University College i London och World Wide Web Consortium i samarbetet.


Målet är att erbjuda verktyg som
samtidigt ökar säkerheten för användarna och som har en design som gör
tekniken intressant att utnyttja, uppger företagen.
 

onsdag 10 september 2014

Ericsson öppnar portarna till nya miljardhallen - Computer Sweden

Ericsson öppnar portarna till nya miljardhallen - Computer Sweden




Sju miljarder kronor investerade i tre datahallar ska ge
Ericssons utvecklare kraft att utveckla framtidens mobilnät. Nu är
första hallen klar för inflyttning och Computer Sweden har varit på
besök.




Framtidens Ericsson ska räddas i en
hall med anor från en svunnen epok. På adressen Datalinjen 3 i Linköping
byggdes tidigare mobiltelefoner. Nu håller den gamla fabriken på att
omvandlas till datahall för Ericssons utvecklare världen över.
Tillsammans med en hall i Montreal i Kanada och en i Rosersberg utanför
Stockholm ska den gamla telefonfabriken rymma all teknik som behövs för
att Ericssons 25 000 utvecklare ska klara sig i kampen mot värsta
konkurrenten Huawei.


Målet är att vara ledande leverantör
också när nästa generations mobilnät börjar rullas ut någon gång 2020.
Hallen i Linköping är första steget när Ericsson bygger sitt eget
privata moln och det är här som de standardiserade sätten att arbeta tas
fram. Tanken är att all utrustning Ericsson jobbar med ska finnas
tillgänglig online för företagets utvecklare runt om i världen.


När Computer Sweden är på besök i
lokalerna pågår de sista jobben för att konvertera den gamla fabriken
till en modern datahall. Golven har fått förstärkning för att klara av
att hålla allt kablage uppe och ett system med fjärrkyla från det lokala
fjärrvärmeverket har monterats in. Via svarta rör i taket hämtas
sjugradigt vatten in som med överskottsvärmen från utrustningen i hallen
värms till 14 grader. På en stor betongplatta utanför byggs extra
kraftverk som ska kunna hålla anläggningen igång vid ett eventuellt
strömavbrott och kommunen bygger en ny kraftstation för att klara
elförsörjningen.

 


Globalt blir lokalt

Marie Sollén Gistrand, ansvarig för hårdvara och it-miljö på Ericsson i
Linköping, jobbar för fullt med att se till att utrustning från 50
platser runt om i världen där hårdvara för utveckling och test funnits
nu samlas in. Trots det tycker hon inte att det är att få hårdvaran på
plats som är utmaningen i projektet.


– Utmaningen är att gå från den här
lokala organisationen till den globala. Det handlar mycket om att bygga
relationer med människor på ett annat sätt när det sitter utvecklare i
Kina och ett team här i Linköping som ska serva dem, säger hon.


Datahallarna är ett viktigt led i
att effektivisera företagets produktutveckling. Samtidigt som företaget
centraliserar sina testmiljöer går också fler av produkterna mot en
gemensam plattform och mer generisk hårdvara.


– Vi går mer mot mer molnbaserade lösningar där vi kan lägga fler typer av applikationer på samma hårdvara, säger Marie Sollén Gistrand.


Trots att hårdvaran blir mer och mer
standardiserad så ställer telekomutrustningen speciella krav, bland
annat på att matas med 48 V likström. I de nya hallarna kan hela
mobilnät byggas upp och testköras. Men för att inte störa omgivande
kommersiella nät skickas radiosignalerna i koaxialkabel i stället för
genom luften.


Marie Sollén Gistrand och hennes
team lägger mycket jobb på att all styrning och kraftmatning ska fungera
likadant i alla tre hallar för att skapa en effektivare it-miljö som
enkelt kan skalas upp och ned i olika moduler. Samtidigt som den fysiska
utvecklingsmiljön standardiseras för att bli mer flexibel så ställs
samma krav på företagets utvecklare.

 

Boka med ett klick

– Vi inför agila arbetsmetoder för mjukvaruutveckling just nu som går ut
på att man ska kunna vara mer flexibel. Det här stödet behöver de för
att kunna jobba så och för att kunna optimera produktflödet, säger
Ulrika Unell som är platschef på Ericsson i Linköping.


Det betyder enligt henne att
utvecklingsingenjörer från olika delar av världen snabbt kan ge sig in i
nya projekt och att Ericsson på det sättet snabbare och mer effektivt
kan ta fram nya produkter.


– Förut, om du satt någonstans ute i
världen var du först tvungen att köpa utrustningen och ladda in din
mjukvara. Nu kommer du att kunna boka all utrusting med ett klick. Det
innebär också att varje utvecklare kan bredda sig så att olika
utvecklingscenter kan utveckla fler saker, säger Ulrika Unell.


För att det ska fungera krävs
fortfarande en hel del handpåläggning i datahallarna för att konfigurera
olika testmiljöer. I dag jobbar ungefär 200 personer med projektet i
Linköping.

Apples mobila betallösning är här - Computer Sweden

Apples mobila betallösning är här - Computer Sweden



Apple ger sig in på mobila betalningar genom lanseringen av Apple Pay i USA där startskottet sker redan nästa månad.



Apple Pay blir Apples mobila betallösning.
Med gårdagens lansering av
Apple Pay ger sig Apple in på betalningar med funktioner inbyggda i
Iphone som blir tillgängliga via en uppdatering av mobiloperativsystemet
IOS 8.


- Vi har lagt mängder av energi på
att skapa en helt nya betallösning, säger Apples vd Tim Cook under ett
stort event i Cupertino, under tisdagen, till IDG News.


Tjänsten är inbyggd i båda
versionerna av Iphone 6 som har en antenn för närfältskommunikation,
nfc. Apple Pay ska även erbjudas till dem som har en tidigare
Iphone-version via en uppdatering av IOS 8.


Apple Pay ska kunna aktiveras genom kreditkortsinformation som lagras i Itunes.


Nya kort ska kunna läggas till
tjänsten genom att användaren tar en bild på kortet via Isight-kameran i
Iphone. När användaren lägger in kreditkorsuppgifter i Passbook, så
numren lagras inte och kan inte delas via Apples-servrar.


Apple Pay blir säkrare än att bära
runt en plånbok med kreditkort, eftersom det blir möjligt att använda
appen Find My iPhone för att stänga ned kreditkortet på stulna mobiler.
Samtidigt visar uppgifter till Bloomberg att Apple planerar att ta ut en
avgift från bankerna varje gång en konsument genomför en transaktion.


Mastercard, Visa och American
Express är med i betalsamarbetet, liksom banker som står för 83 procent
av inköpsvolymen via kreditkort. Bland andra aktörer som accepterar
mobila betalningar via Apple Pay åtefinns Starbucks, Panera och Groupon
och mängder av andra företag är på väg att ansluta sig.
 

måndag 8 september 2014

"Vår största lansering sedan Qlikview" - Computer Sweden

"Vår största lansering sedan Qlikview" - Computer Sweden




I slutet av juli smög beslutsstödsjätten Qlik ut
klientversionen av visualiseringsverktyget Qlik Sense. I september
storlanseras serverversionen, som vd Lars Björk betecknar som den
största produktlanseringen för Qlik sedan Qlikview.




Lars Björk är koncernchef vid Qlik, företaget håller på med en av sina största lanseringar någonsin.
Enligt Qliks koncernchef Lars
Björk har programföretaget investerat 80 procent av utvecklingsbudgeten
de senaste två åren på Qlik Sense, som tidigare gick under arbetsnamnet
Next.


– Qlikview fungerar bra för stora
och komplexa installationer, men Qlik Sense är avsett för mer visuellt,
flexibelt och snabbutvecklat beslutsstöd, säger Lars Björk, när Computer
Sweden träffar honom under ett Sverige-besök på huvudkontoret i Solna.


I september sker den globala
lanseringen av Qlik Sense Server. Lars Björk vill inte ge någon prognos
för hur mycket de två produkterna Qlik Sense Desktop och Server
förväntas omsätta och företaget hemlighåller än så länge statistiken
över hur många nedladdningar som har skett av klientversionen av
Desktop-verktyget, som har funnits ute för gratis nedladdning sedan i
slutet av juli.


–Intresset från användarna har
överträffat våra förväntningar. Analytiker vi har pratat med är
positiva, även om de inte har gjort några officiella uttalanden, säger
han.


Qlik Sense är avsett att vara helt
fristående från Qlikview, med en helt annan inriktning. I grunden finns
dock en likartad datamodell, men målgrupperna skiljer sig.


– Ofta behöver användare på fältet
tillgång till väldigt snabba och lättillgängliga beslutsstödsappar, där
visualiseringen betyder allt. Det kan handla om mobilt beslutsstöd ute
på fältet där en ett fåtal välpresenterade grafer gör hela skillnaden,
säger Lars Björk.


Qlik satsar även på en
partnermodell, där bland annat konsultföretaget Deloitte som sedan
tidigare levererar beslutsstödstjänster för Qlikview även ska börja
sälja Qlik Sense.


– Vi ska bygga en helt ny marknad,
med nya användarkategorier, så det handlar inte om en lättare version av
Qlikview. Om Qlikview oftast behöver it-avdelningens stöd, så är Qlik
Sense tänkt som ett självserveringsverktyg för beslutsstöd, säger Lars
Björk.


Qlik Sense ska även ge den snabbväxande ärkerivalen Tableau Software en match, även om Lars Björk vill tona ned konflikten.


– Vi har varit med att styra
utvecklingen mot enklare och mer snabbinstallerade modeller, men inte
ens våra program är i många fall tillräckligt snabba och flexibla.
Tableau har skjutit fram positionerna, men har en del kvar vad inom
centrala funktioner och datamodellering. Därför betraktar jag inte
Tableau som en direkt konkurrent, utan det blir nog vi eller Tableau
gentemot resten, som SAP, Oracle och IBM, säger han. 

fredag 5 september 2014

Alla vill dela den digitala hälsokakan - Computer Sweden

Alla vill dela den digitala hälsokakan - Computer Sweden




Hälsoappar, gamification och sensorer som avläser våra
värden. Digitala verktyg målas ut som vägen till bättre hälsa och
lösningen på skenande vårdkostnader. På Digital Health Days möts
investerare och entusiastiska startups för att prata visioner.




Apple hakar på med Health Kit till nya IOS 8.




Nu vill it-bolagen ta hand om
din hälsa. Kampen är redan i gång. I nästa version av Apples
operativsystem IOS är en av de stora nyheterna en hälsoapp med det
bakomliggande ramverket Healthkit för att samla personliga data och i
nästa steg kunna föra ut det till vården. Googles motdrag kallas Google
Fit. Det går också intensiva rykten om att Amazon förbereder en liknande
satsning.


Vid sidan av jättarna bubblar det också i startupvärlden där idéer för digital hälsa poppar upp som svampar ur jorden.


Och investerarna följer efter – i
Silicon Valley ökade investeringarna med 39 procent mellan 2012 och 2013
då de landade på 1,9 miljarder dollar. Intresset har sin förklaring –
hälsosektorn är gigantisk. Det handlar inte bara om sjukvården, vars
andel av BNP skenar i de flesta länder, utan också om vad vi personligen
är beredda att läggapå vår hälsa. Tillsammans skapar det starka
incitament till smarta sätt att förebygga ohälsa och få fram bra metoder
för egenvård.


Nyligen arrangerades Digital Health
Days på Stockholmsmässan för andra året i rad. Här möttes investerare,
entusiastiska startupentreprenörer, bransch och vårdprofession. Medan
jättarna skapar infrastrukturen – med mobiler, plattor, Google Glass,
smartaarmbandsur och vägar att föra in data i vården – försöker de små
entreprenörerna skapa innehållet.


Idéerna är många och har kommit
olika långt. Det är terapiövningar i mobilen, skanning av våra
rörelsemönster för fysioterapueter, metoder att lära oss äta i rätt takt
och lagom, hjälp för dementa, rörelsesensorer kopplade till
trygghetslarm och hjälp för astmatiker att se hur de ska må de närmaste
dagarna genom att koppla andningsproblem, avgasstatistik och
pollenprognoser.


Entusiasmen är påtaglig och det nätverkas och knyts kontakter för fullt.


– Det är en fantastisk startupscen
där kreativiteten från spelbransch och musikbransch samlats, säger Ylva
Hultman från Stockholm Business Region Development som försöker föra
samman investerare och entreprenörer.











Startup efterlyser specialiserade investerare

 

– Vi märker ett helt annat intresse från investerare på bara de tre
år vi funnits, säger Hoa Ly, grundare till företaget Hoa’s Tool Shop.


– Men det skulle behövas fler som var specialiserade på just digital hälsa.


För den som går i kognitiv beteendeterapi, KBT, är tiden mellan sessionerna avgörande förklarar Hoa Ly.


– Det är då ska man öva sig på olika saker och det är där utvecklingen sker.


För att den tiden verkligen ska
utnyttjas har han skapat en app där hemuppgifterna läggs in och
patienten kan lägga in vad som gjorts och skatta det. Informationen kan
sedan skickas över till terapeuten inför nästa möte.


– Jag forskar i klinisk psykologi
vid Linköpings universitet så det hela är forskningsbaserat. Tekniken
står andra i vårt företag för, säger Hoa Ly.


Sedan han drog igång sitt företag har intresset ökat rejält konstaterar Hua Ly.


– När vi drog i gång kom det alltid
upp frågor om sekretess. Många tyckte heller inte om tanken på att vi
skulle använda våra mobiler så mycket, Men i dag är det ett självklart
verktyg för de flesta. Och det är oerhört viktigt för hälsobranschen är
trög.


Även investerarna har vaknat till.


– Det är ett helt annat intresse i
dag. Bara det faktum att Northzone öppnat en fond för digital hälsa och
att Vinnova har en speciell del för digital hälsa i utlysningen Forska
och väx, säger Hoa Ly.


Samtidigt som Hoa Ly välkomnar intresset efterlyser han också investerare med mer specialiserad kunskap om just digital hälsa.


– I andra länder har det dykt upp, XL Health i Berlin, Healthbox är en i London och Rockhealth i San Francisco.


I takt med att det kommer fram allt
fler nya företag hoppas han att det ska komma fram vägar att nå
människor utan att alltid gå via landsting.


– Vi skulle behöva bli mer
lättfotade, som andra branscher. Inom e-handeln finns ju exempelvis
plattformar som små entreprenörer kan använda. Sånt skulle vi behöva.


Han betonar också att det är avgörande att de stora it-jättarna nu gett sig in i spelet.


– Det gör också att utvecklare blir mer intresserade. Men för att få riktig fart så skulle vi behöva en Spotify på det här området.



”Det kanske blir en ny Iphoneresa”

 

Computer Sweden ställer sex frågor till Lars Henriksson, investerare med ansvar för e-hälsomarknaden på Industrifonden.


Nu börjar investerarna
upp ögonen för den digitala hälsomarknaden. Men det finns startups som
efterlyser specialiserade investerare, vad tycker du om det?






– Jo det stämmer säkert att de vanliga teknikinvesterarna inte är helt
komfortabla med de regelverk som finns inom vården. Hos oss har vi
kompetens inom både teknik och vård och vi tog fram en e-hälsostrategi
redan för fyra år sedan.


Håller du med om att det händer mycket inom digital hälsa just nu. Kanske särskilt när det gäller mobiler och appar, så kallad m-hälsa?


– Jo så är det. Någon på Digital
Health Days sa att det finns mer piloter inom m-hälsa än inom
amerikanska flygvapnet. Parallellt finns en viss tröghet i vården som i
grunden handlar om patientsäkerhetsfrågor och det gäller att hitta vägar
att jacka in de nya lösningarna på ett standardiserat sätt.


Vad är det största hindret?


– Mobiler och appar för in
oändligamöjligheter i vården. Nu handlar det om att skapa en skalbar
affärsmodell. En infrastruktur som gör det möjligt för de små företagen
att få ut sina produkter – lite som App Store skapade en ny
marknadsplats.


It-jättarna satsar på
hälsoområdet och FDA, USA:s motsvarighet till Läkemedelsverket, talar om
att mjuka upp sitt regelverk så att mjukvara som samlar in hälsodata
och mer fungerar som beslutsstöd för läkare inte ska regleras lika hårt.
Vad betyder det?



– Det betyder jättemycket. Och vi ser också att det görs allt fler investeringar på det här omådet – och fler talar om att börja investera.


Ligger Sverige bra till?


– Ja, jag tror och hoppas det. En
förklaring är att vi är världsledande när det gäller
digitaliseringsgraden i våra vårdsystem och det ger bra förutsättningar
för att kunna få in de nya innovationerna. Dessutom är vi duktiga på it,
medicinsk teknik och vård och har ett gott rykte. Så Sverige ses som
attraktivt både för investerare och som testmarknad.


Om marknaden är i startgroparna nu – när sticker den? Om tre år eller tio år?


– Definitivt inte tio. Nu när Google
och Applegett sig in i leken är det nästan omöjligt att förutse. Det
kan bli en ny Iphoneresa som omkullkastar allt. Det finns
förutsättningar både för en evlution och en revolution skulle jag säga.











 

torsdag 4 september 2014

Därför är lösenorden så passé - Computer Sweden

Därför är lösenorden så passé - Computer Sweden



Att skydda sig med enbart lösenord är som att kriga med sköldar och svärd mot de cyberkriminella, menar experter.



– Alla våra kunder som möjliggör
fjärruppkoppling utan att kräva tvåfaktorsautentisering gör något som vi
starkt avråder ifrån, säger Dave Dalva, som är chef för
informationssäkerhet och riskhantering på säkerhetsföretaget Stroz
Friedberg, till IDG News.


Många experter skulle föredra att se lösenorden försvinna helt, men ser ingen teknik som kan ersätta dem helt.


– Folk har talat om slutet för
lösenorden under många år. Men hur stora säkerhetsintrången än bli, så
är lösenord den enklaste formen av autentisering för utvecklare att
använda, säger Rohit Sethi, som är konsultchef på säkerhetsföretaget
Security Compass.


Att lägga till andra former av säkerhet är helt avgörande.


Under de senaste två månaderna har
150 anställda, forskare och studenter på North Carolina State University
blivit av med inloggningsinformation som en följd av nätfiskeattacker.


Ofta luras offren att lämna ifrån
sig information. Följden är att universitet har infört
tvåfaktorsautentisering, som ett krav för alla som loggar in på
nätverket.


– Enligt de säkerhetsanställda
minskar det effektiviteten i nätfiskeattacker mot oss med 90 till 95
procent, säger Marc Hoit, som är it-ansvarig på NCSU.


Sådan autentisering går i dag ut på att skicka engångskoder till användarnas mobiltelefoner.


De största internetföretagen tillhandahåller sådana lösningar och även mindre aktörer följa efter.


Enligt Rohit Sethi är sådan tvåfaktorsautenticering på väg att växa.


På sikt kommer även biometriska verktyg. Fingeravtrycksläsare finns redan tillgängliga i Apples Iphone och vissa Android-telefoner.


Biometrin är mer avancerad när det
gäller att identifiera individer och kan på sikt ersätta lösenord. Ett
exempel är vristband som kan läsa av varje persons hjärtmuskelaktivitet i
form av EKG för att låsa upp applikationer eller apparater.


Sådan teknik måste mogna för att nå rätt grad av tillförlitlighet och acceptans. Men behovet är starkt efter en ersättare till lösenorden.


– Den person som lyckas utveckla en apparat som gör lösenorden onödiga kommer att bli miljardär, säger Dave Dalva.
 

Europol startar cyberbrottsstyrka - Computer Sweden

Europol startar cyberbrottsstyrka - Computer Sweden



Den tilltagande internationella cyberbrottsligheten gör nu att EU-myndigheterna börjar samarbeta närmare över landsgränserna.



EU:s gemensamma polis Europol startade under måndagen en polisstyrka som ska arbeta med internationella onlinebrott inom EU och i andra länder.


Den nya polisstyrkan, J-CAT, Joint
Cybercrime Action Taskforce kommer till en början att arbeta i ett
pilotprojekt under sex månader och kommer att ha sitt huvudkontor i
Europols cyberbrottscenter, EC3.


J-CAT ska koordinera internationella
undersökningar bland annat avseende onlinehot, olagliga nätforum och
spridning av skadlig kod, inklusive banktrojaner, botnät och
onlinebedrägerier.


Chef för den nya enheten blir Andy Archibald som är chef för säkerhetsmyndigheten NCA.


Hittills har Kanada, Österrike,
Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Storbritannien och USA gått med I
J-CAT, och Australien och Colombia har också engagerat sig i
initiativet.


Målet är att förhindra cyberbrott,
avbryta brottsligheten, fånga skurkar och beslagta olagligt förvärvad
egendom, säger Troels Oerting, som är chef för EC3, som uppger att
gruppen kommer att uppvisa reella resultat inom kort.


– Tanken är att gruppen ska leda till ett öppnare, mer transparent och säkrare internet, säger han till IDG News.
 

Skärpta kortregler slår mot e-handlare - Computer Sweden

Skärpta kortregler slår mot e-handlare - Computer Sweden



Från och med den 1 januari måste både webbhotell och e-handlare
uppfylla de säkerhetskrav som gäller för alla som hanterar kontokort.
För många mindre företag innebär det stora förändringar och ökade
kostnader.




Hittills har alla företag som
hanterar kontokort varit tvungna att uppfylla säkerhetskraven enligt
standarden Paymen Card Industry Data Security Standard, PCI DSS.
Webbhotell och e-handlare har hittills inte behövt uppfylla kraven, men
från och med version 3.0 som gäller träder i kraft den 1 januari, så
omfattas även dessa av kraven, eftersom de hanterar säkerheten för
handlarna.


– Jag är övertygad om att många,
framförallt mindre, webbhotell och e-handlare inte är medvetna om detta,
säger David Borin, som är senior säkerhetskonsult på säkerhetsföretaget
Sentor.


Utan att ange företaget kan han
berätta om ett företag, som både blev tvunget att flytta sin drift till
Norge och bygga om sin arkitektur för att klara de nya säkerhetskraven.


– Det bästa datacentret som klarade PCI-kraven fanns i Norge.


En av orsakerna till de skärpta
kraven är att undvika att läckaget som drabbade den amerikanska
butikskedjan Target i slutet av förra året upprepas. Det var en av de
största attackerna under fjolåret och ledde till att uppgifter om 40
miljoner betalkort läckte ut, samt personlig information avseende 70
miljoner kunder.


– Det var så omfattande att man till och med hade svårt att hitta plast för att tillverka så många kontokort på så kort tid som möjligt.


PCI DSS skapas av stora
kontokortsföretag, som Mastercard, Visa och American Express. I dag kan
mindre e-handlare förlitat sig på sina tjänsteleverantörer, men nu går
inte det längre,


– Från den 1 januari ligger ansvaret på den enskilde webbhandlaren.


Sentor försöker nu att öka medvetenheten om förändringarna som väntar, men långt ifrån alla tar till sig informationen.


– Vi möter rätt mycket förnekande
och webbhotellen har ofta ingen direkt bankkontakt i dessa frågor.
Bankernas budskap når inte ut till dem, säger David Borin. 

It-chefens nya skräck: säkerhetsrisk och kostnadsbomb - Computer Sweden

It-chefens nya skräck: säkerhetsrisk och kostnadsbomb - Computer Sweden



Allt fler företagsanvändare installerar nya molntjänster
utan inblandning från it-avdelningen. Molntjänsterna hamnar ofta i en
systemskugga, som ingen har koll på. Det kan ställa till stora problem
med säkerheten - och bli dyrt.




Det är svårt att hålla koll på kostnaderna när man använder flera olika molntjänster parallellt.
Molntjänster i en växande
systemskugga skapar ökande säkerhetsproblem för företagen, visar en
undersökning från konsultjätten Pricewaterhousecoopers. Bakgrunden är
konsumentifieringen som leder till att användarna installerar nya
tjänster.


Användarna kräver att få välja både
applikationer, leveranssätt och prismodell. Eftersom molntjänster är
enkla att köpa in och ser billiga ut, så blir följden ofta att de
ersätter traditionella licensbaserade program.


– Allt fler arbetsgrupper och
individuella användare i företagen abonnerar direkt på molntjänster av
rena affärsskäl. De anser att det blir billigare för dem att göra det,
säger Cara Beston, som är chef för PwC:s riskanalyser inom molnsäkerhet,
till Computer Swedens systertidning CSO.


Den systemskuggor som uppstår består
av system som användarna kan nå billigt och enkelt, men som är svåra
att ha koll på från centralt håll. Molnskuggorna breder ofta ut sig på
företagens radar, enligt Cara Beston.


– Ofta är molntjänsterna svåra att identifiera, eftersom de köps till en låg kostnad och ofta arbetar utanför företagets gränser.


Områden där molntjänsterna är
vanliga är mjukvara för samarbete, lagring, kundvård och
personalhantering. För användarna lockar dessutom det faktum att de kan
lösa sina problem utan att behöva vänta på att it-avdelningen ska hjälpa
till.


Bristen på styrning gör att
molntjänsterna kan leda till stora säkerhetsrisker. Exempelvis så ökar
risken för exponering av data, otillåten åtkomst och brist på kontroll
på skyddade och hemliga data, samt att företagen utan att veta det
bryter mot lagar och regler om hur data ska hanteras. Det gäller framför
allt företag i reglerade branscher, exempelvis bank- och finansföretag,
hälso- och sjukvård, samt offentlig sektor.


Ofta tror användarna att tjänsterna
ger lägre kostnader och högre handlingsfrihet. Men kostnadsbesparingarna
blir lägre än förväntat när företagen inför många olika tjänster
parallellt. Molntjänster för arbetsgrupper på mellan fem och tio
användare exempelvis kan kosta från några tusen kronor och uppåt per
månad.


Kostnaderna kan snabbt stiga utom
kontroll när mängder av olika grupper som kör tjänsterna räknas samman.
Plötsligt så ställs företagen inför okända risker, ökande kostnader och
dubbla data och program.


Den här frågan bör hanteras av både ekonomichef och it-chef, enligt Pricewaterhousecoopers.


Första utmaningen är att identifiera
alla molntjänster som tidigare har varit dolda. Detta kan förenklas
genom en kombination av automatiserade och manuella verktyg och metoder
för att lokalisera olika molntjänster och vilka data de innehåller, samt
vem som levererar dem.


När alla tjänster är identifierade
kan företagen skapa en lista med portföljen av molntjänster som måste
bannlysas av olika skäl, samt de som är godkända och de som ska köras
centralt för att minska riskerna.


Nyligen visade en undersökning bland 300
it-anställda och 300 affärschefer av Frost & Sullivan på uppdrag av
McAfee, att 80 procent av respondenterna använder tjänster som inte har
godkänts av it-avdelningen.

It-anställda medger något förvånande att de utnyttjar sådana tjänster i
högre utsträckning än vad som är fallet med affärscheferna.

I genomsnitt så utnyttjade de undersökta företagen cirka 20 olika
molntjänster, varav en dryg tredjedel, 35 procent, inte var godkända av
it-avdelningen.




 

tisdag 2 september 2014

Radioskolan del 3: Framtiden kräver vidunderlig wi-fi - TechWorld

Radioskolan del 3: Framtiden kräver vidunderlig wi-fi - TechWorld



Tekniken utvecklas, men fysikens lagar består, så vad du
lärt dig hittills i vår artikelserie om trådlösa nät kommer vara nyttigt
även om vi blickar framåt. I den avslutande delen av radioskolan spår
vår expert framtiden för wi-fi.




Du kanske tycker att det mesta
är trådlöst sammankopplat redan i dag? Det är ingenting jämfört med vad
förstå-sig-påarna tror om framtiden. The internet of things och massive
machine-to-machine communication är några begrepp bakom behovet för
utbyggda trådlösa förbindelser.


Världens hunger efter mer trådlös
kommunikation verkar aldrig kunna bli mättad. Allt pekar på en fortsatt
tillväxt, och det är främst behovet för datakommunikation via mobiler,
läsplattor, bärbara datorer och andra trådlöst anslutna enheter som
driver på utvecklingen.

 


Röstsamtal bara liten del

Röstsamtal står redan nu för en mycket liten del av den totala mängden
trådlös information i dagens mobilsystem. Innan smartmobilernas intåg
stod talet för nästan all mobiltrafik och behovet för stor bandbredd var
ingen någon talade om.


Taltrafiken har de senaste fem åren
växt långsamt, allt eftersom fler länder fått mobil täckning. Samtidigt
har datatrafiken formligen exploderat.


Vi står inför en utmaning de
närmaste 5–10 åren. Mobil datakommunikation fortsätter växa i rask takt.
Redan i dag kan vi märka hur systemen i tätbefolkade områden går på
knäna. Folk som har bytt till mobila bredbandsroutrar (wcdma/lte) börjar
nu byta tillbaka till adsl eftersom hastigheten i den mobila varianten
blivit för dålig. Därför arbetar nu industrin med olika lösningar för
att kunna möta den förväntade tillväxten.


Vi har i de tidigare avsnitten i
Radioskolan lärt oss att det tillgängliga utrymmet i etern är begränsat.
Faktum är att det är starkt reglerat och hanteras som en begränsad
naturtillgång.


De olika utmaningar i radiomiljön vi
nämnt tidigare i artikelserien kommer att vara desamma även om 100 år –
dämpningen i en murad vägg är densamma, liksom dämpningen av en
radiosignal i den fria rymden.


Vi har för varje ny teknisk
landvinning inom wlan sett hur kapaciteten ökat från generation till
generation. Det är framför allt utvecklingen av processorkraften som
gjort att vi fått allt mer överföringsprestanda i våra radiolänkar, till
exempel wlan. Ju mer processorkraft, desto mer avancerad radiosändare,
radiomottagare och antennteknik. Mimo-teknik kräver till exempel mer
datakraft än en enkel siso-kommunikation. De fysikaliska begräsningarna i
radioöverföringen gör att det blir svårare och svårare att för den
givna frekvensbandbredden lyckas överföra fler byte data. Det måste till
andra lösningar.





Världens mobila nätverk,
inklusive både röst- och datatrafik, hanterade ofantliga 2 000 petabyte
data per månad. Det är 2 exabyte, alltså två miljarder gigabyte. Källa:
Ericsson




Två sätt att se på framtiden

Hur ska då industrin kunna möta det växande behovet för trådlös
kommunikation? Låt oss titta på två tidsperspektiv, dels vad händer just
nu, dels vad tror man kommer behöva ske för att kunna möta behovet
efter år 2020.


Den tekniska utvecklingen av
radioprestandan, med Moores lag i botten, kommer inte vara tillräcklig
för att möta det förväntade ökande behovet. Man måste helt enkelt hitta
på något mer. Den mesta utvecklingen kommer inte att ske på radiobiten
av alla kommunikationslänkar, utan mer på protokoll- och
applikationsnivå samt för hela systemarkitekturen. Det är där den
största potentialen finns, även om radio givetvis kommer fortsätta att
få nya fantastiska funktioner och därmed dra sitt strå till stacken för
att möta framtidens krav på prestanda.

 

Mer data snabbare

Vi kan förvänta oss fortsatt utveckling av de standarder vi använder
i dag, som wlan och de olika versionerna av 802.11, men även hspa vilket
är en utveckling av wdcma (3g) och lte (4g). Radiotekniken kommer kunna
överföra mer data snabbare genom fortsatt utveckling av:

 
  • Smarta antenner (dynamiskt riktade antenner)
  • Högre gradens mimo (fler antenner)
  • Bättre radiokonstruktioner (bättre känslighet, lägre brus, större bandbredd)
  • Smartare och mer avancerad modulationsteknik. 


(Se den första Radioskolan-artikeln för ytterligare beskrivning av de här begreppen.)


Samtidigt jobbas det febrilt på att
öppna upp olika frekvensband i världen för att kunna öka det
tillgängliga spektret i lämpliga frekvenser och därmed kunna klämma in
fler samtidiga kanaler. Det här gäller främst mobilsystemen hspa och
lte, men det finns inget som hindrar motsvarande teknik att införas i
wlan, till exempel genom att man drar nytta av att många produkter i dag
har dubbla radio och slår ihop en 802.11n-kommunikation i 2,4
gigahertzområdet med en i 5 gigahertzområdet för att på så sätt få
totalt större bandbredd och kunna överföra mer data.

 

Avlasta med fler celler

Den störta möjlighet att öka det totala systemets kapacitet tror man
kunna uppnå genom att avlasta de större så kallade makrosystemen med
fler och mindre celler. Dessa mindre celler kan vara mindre basstationer
som mikro-, pico-, eller femto-basstationer, alla mindre varianter av
en makrobasstation som företrädelsevis kommunicerar med wcdma eller lte.
Det andra alternativet är att mer trafik hanteras av wlan-nätverk.


Utmaningen är att wcdma/lte- och
wlan-nätverk är två helt separerade system. De hanterar kommunikationen
på olika sätt: den ena är en starkt reglerad och kontrollerad
kommunikation, den andra arbetar i de fria frekvensbanden där vem som
helst får sända.


Rösttrafiken kommer som sagt  inte
vara problemet, utan utmaningen ligger i att avlasta de stora mobila
nätverken från datatrafiken som förväntas öka lavinartat. Det finns
redan i dag stora installerade wlan-nätverk och det jobbas därför
intensiv för att göra det lättare att överföra trafik från wcdma/lte
till wlan med något man kallar wlan off-load. En teknik är hotspot 2.0,
som ska göra växlingen mellan systemen sömlös för användaren.





Ericssons framtidsprognos för
global trafik i mobila nät visar på en enorm ökning, och redan om ett
par år kommer mer data spridas via telefoner än via datorer och routrar.
Källa: Ericsson




Systemgränserna suddas ut

Tittar vi framåt några år förväntas gränsen mellan traditionella
telekommunikationssystem med wcdma/lte och de mer traditionella
enterprise-systemen med wlan i grunden suddas ut.


Den stora utmaningen är kanske inte
rent teknisk, alltså hur uppkopplingen ska upprätthållas mellan de två
världarna, utan hur debiteringen av trafiken ska kunna ske när den
flyttas från ett starkt reglerat wcdma/lte-nätverk till ett
wlan-nätverk. Operatörerna vill inte göra avkall på sina intäkter bara
för att trafiken går via wlan.


Intäktssidan är ett allmänt problem
för industrin i detta prestanda-race. Man pratar om ”the scissor
effect”, sax-effekten, alltså att intäktsnivån inte lyckas hålla jämna
steg med prestandautvecklingen. Det här är kanske inte något användarna
tänker på, men det är ett stort problem för industrin som ska utveckla
nya tekniska lösningar. De måste se en chans att tjäna pengar på sina
investeringar.

 

Europa tar täten

Europeiska industriföretag var tidigt pådrivande för en global
standardisering, och det resulterade i att gsm snabbt tog över
världsherraväldet för mobil rösttrafik. De amerikanska och asiatiska
mobilstandarderna har i dag förvisats till teknikhistoriens skugga, och
EU hoppas att europeiska företag även fortsättningsvis ska behålla sin
framträdande roll inom telekom-industrin. Därför är unionen pådrivande
för utvecklingen av standarden för framtidens trådlösa kommunikation.
Det här sker i ett projekt kallat 5G PPP, 5G Public-Private Partnership
Association.


Förstudien har pågått sedan 2012 och
utförs av ett konsortium kallat Metis, förkortning för det nätta Mobile
and wireless communications enables for the twenty-twenty information
society. EU sponsrar och arbetet ska vara klart 2015. Ett 80-tal
personer jobbar heltid på att titta på hur nästa generations standard
ska se ut – kallad 5g. Man siktar på att år 2020 kunna leverera

 
  • 1 000 gånger högre datavolym för en given yta
  • 10–100 gånger fler uppkopplade enheter
  • 10–100 gånger högre typisk dataöverföring
  • 10 gångers förbättrad batterilivslängd
  • 5 gångers förbättrad fördröjning (latency).


Vad är då 5g? Är det ett nytt kommunikationsformat, precis som lte
kallas 4g efter wcdma som var 3g? Nej, så är det inte. I stället tittar
man på hur de olika nuvarande standarderna bättre ska kunna samarbeta
för att möjliggöra trådlös obegränsad tillgänglighet till information
för alla och allt – överallt – i något man kallas the networked society,
nätverkssamhället.


Standarder som 802.11, lte och wcdma
kommer att fortsätta utvecklas. För lte till exempel är man just nu
framme vid release 12 och release 13, vilka kommer erbjuda nya tekniska
landvinningar för att få ute mer av radiokommunikationen.


Men det förväntas även bli aktuellt
att utveckla nya mer specialiserade standarder för olika begränsade
tillämpningar, som också ska bli en del av helheten, alltså the
networked society.





För att komplettera de stora
makro-basstationerna erbjuder tillverkarna olika storlekar på
basstationer. De minsta ska i tätbefolkade områden avlasta de stora
basstationerna, som i sin tur då kan fokusera på täckning i stället för
kapacitet. Wlan förväntas spela en stor roll som avlastning till de
traditionella telekomnätverken wcdma/lte. Det finns dock en del problem
som måste lösas innan de två olika systemen kan närma sig varandra.




Mycket att ta hänsyn till

Den nya standarden behöver ta hänsyn till ett antal olika aspekter av
den trådlösa radiokommunikationen som alla och allt ska fungera med:

 
  • Hastighet: En del tillämpningar kommer att kräva tillgång till ännu
    större hastigheter än vad vi har i dag. Redan nu ser vi att högupplöst
    video kräver ganska mycket bandbredd, men även industriella
    tillämpningar förväntas kräva mer vad gäller hastighet i framtiden. 
 

  • Fördröjning (latency): Ju mer som flyttar till molnet, desto
    viktigare blir det att fördröjningen av överförd information inte är för
    stor. En webbsida förväntas uppdateras på en sekund, synkronisering
    mellan ljud och bild måste ligga mindre än 100 millisekunder, synen
    kräver en uppdatering på 100 hertz eller 10 millisekunder för att det
    inte ska se konstigt ut och till slut känseln kräver en svarstid på
    mindre än en millisekunder för att saker inte ska kännas slöa. Titta
    bara på dataspelarna på Dreamhack – de är känsliga för fördröjning.
 

  • Tillförlitlighet: För en del tillämpningar spelar ett eller annat
    förlorat datapaket inte så stor roll, det är bara att sända om och
    användaren märker knappast något. Andra tillämpningar kan vara helt
    beroende av en tillförlitlig uppkoppling – det kan till och med vara
    skillnad på liv och död.
 

  • Energikonsumtion: Alla vill ha smarta mobiler som har lång
    batterilivslängd. Av all energi som förbrukas av en modern smartmobil
    går en ansenlig del åt till olika typer av radiokommunikation. Det finns
    även andra tillämpningar där radiokommunikationen är förhållandevis
    enkel, men man vill inte eller kan inte ladda eller byta batteri. Det är
    till exempel lätt att förstår varför en pacemaker, som kommunicerar med
    omvärlden via radio, ska vara energisnål.
 

  • Kostnad: Avancerad teknik har blivit billigare. Det är tack vare
    att kostnaden för radiokretsar och antenner gått ner till några dollar
    eller cent som snart sagt allt har en wlan eller
    blåtandsuppkopplingsmöjlighet. Den utvecklingen kommer fortsätta.
 

  • Miljö: Även om världens kommunikation står för mindre än 2 procent
    av världens CO2-utsläpp är det viktigt att framtidens system bidrar till
    att minska miljöbelastningen. Sett ur ett helhetsperspektiv förväntas
    den nya kommunikationen inte bara bli mer energieffektiv, utan också
    kunna minska den totala miljöpåverkan genom att optimera olika
    miljöpåfrestande industrier eller transport.







Vårt behov av att titta på och
dela med oss av video är redan i dag det som driver efterfrågan på
mobilt bandbredd. Inom en nära framtid spås det stå för hälften av all
trafik i de mobila nätverken. Källa: Ericsson



 

Öppnar för nya tillämpningar

Nästa generations standard förväntas öppna för helt nya tillämpningar –
industriella, medicinska, miljötekniska och andra. Det går inte att
föreställa sig allt, men här är några exempel på vad 5g förväntas
möjliggöra:

 
  • Elnäten ska kunna styras optimalt för att bättre anpassas för småskalig produktion från till exempel vindkraftverk. 
 

  • Biltrafikflödet i alla tättrafikerade områden ska optimeras.
    Bilarna kommer kunna köra mer optimalt och på så vis minska utsläppen
    samtidigt som fler bilar kan utnyttja det existerande trafiknätet.
    Bilarna ska inte bara prata med en mobil basstation för koppla upp sig
    mot internet, utan de kommer dessutom prata med varandra för att till
    exempel en bil som upptäcker halt väglag snabbt ska kunna varna
    efterföljande bilar, som i sin tur kan varna bilar bakom dem.
 

  • Alla elproducerande prylar rapporterar sin momentana förbrukning,
    och kan från en central punkt styras eller stängas av helt för att spara
    ström.
 

  • Räddningstjänstens kommunikationssystem ska inte kunna slås ut. De
    mobila enheterna måste säkert och tillförlitligt kommunicera med en
    central via någon slags basstationer, men även kunna kommunicera med
    varandra. Det behövs dels för bättre kommunikation ute på fältet, dels i
    det fall en basstation slås ut och intillliggande terminaler ska kunna
    reläa trafik till en basstation som fungerar. Dessutom kan en brandmans
    dräkt få sensorer och sändare som gör att till exempel en grupp
    branddykare kan arbeta säkert.
 

  • Olika sensorer inopererade i kroppen ska kunna kopplas ihop och
    bilda ett nätverk för att tillsammans bli mer effektiva, till exempel en
    pacemaker som pratar med sensorer utplacerade i kroppens blodådror. 
 

  • Billiga, små temperatur- och rörelsesensorer som med
    besprutningsflyg sprids i skog och mark. Sensorerna kan snabbt
    rapportera om annalkande jordbävningar eller skogsbränder.




Intäkterna lyckas inte hålla jämna steg med prestandautvecklingen. Fenomenet kallas sax-effekten, the scissor effect. 





Vill ersätta koppar och fiber

Man undersöker redan i dag hur komponenter inom en elektronisk
konstruktion ska kunna kommunicera trådlöst med varandra i stället för
via koppar eller fiber. De elektriska kontakterna som används begränsar
hur snabbt komponenterna kan kommunicera med varandra. Du kan med smart
antennteknik, höga frekvenser och stor bandbredd komma upp i betydligt
högre hastigheter än vad vanlig koppar kan erbjuda.


Vi är kanske främst vana vid
wlan-radiokommunikation som arbetar med relativt låga frekvenser som 2,4
och 5 gigahertz, men inom Metis-projektet forskar på kommunikation upp
till hela 275 gigahertz.


Från tidigare delar av Radioskolan
vet vi att radiovågor beter sig olika beroende på frekvens. Högre
frekvenser når inte lika långt eftersom utbredningsdämpningen är
beroende av bland annat frekvensen. Men det finns stora fördelar med att
gå upp högt i frekvens – det blir lättare att öka bandbredden på
signalen, vilket leder till att mer data kan överföras samtidigt och
dataöverföringshastigheten kan öka.


Att signalen kanske bara når några
centimeter gör kanske inte så mycket om den bara ska nå till en krets på
ett kort som ligger några millimeter bort.





För att möta det ständigt ökade behovet av mobilt bredband arbetar industrin inom tre olika områden.




EU driver genom 5G PPP
utvecklingen av 5g. Det första steget, Metis, leds av Ericsson men har
representanter från andra telekomtillverkare, bilindustrin, operatörerna
och den akademiska världen.



 

TechWorlds slutsats

Att de trådlösa nätverken kommer fortsätta utvecklas är helt klart.
Sannolikt kommer de större nätverken på något sätt kopplas samman med de
traditionella telekom-systemen wcdma/lte, men allt eftersom 5g-visionen
börjar förverkligas kommer vi sannolikt se fler produkter och lösningar
tillkomma till vad vi definierar som ett trådlöst nätverk, wlan.


Att ha en grundläggande kännedom om
radioteknik kommer då väl till pass, eftersom de grundläggande
fysikaliska förutsättningarna kommer vara oförändrade. Precis som
placeringen av accesspunkter i dag påverkar nätverkets prestanda kommer
även alla framtida 5g-lösningar vara beroende av radioteknik.


Hur länge kommer då behovet av
trådlös kommunikation växa? Kommer verkligen kurvorna att peka spikrakt
uppåt för all framtid? Nja, sannolikt kommer tillväxten mattas av någon
gång, men kanske inte så snart som du kanske tror.


Vad gäller radiokommunikation är vi
just nu inne i en positiv spiral. Allt eftersom funktioner och kapacitet
blir tillgängliga, kommer vi på nya tillämpningar som ytterligare
driver på behovet för mer prestanda.


Jämför till exempel när Apples Ipad
lanserades. Det var många som ifrågasatte dess nytta då, men i dag har
plattorna hittat nya tillämpningar som knappast ens Apple hade tänkt på.


Med högre datahastigheter, bättre
tillförlitlighet och energisnålare kommunikation kommer industrin att
hitta på nya tillämpningar som spär på behovet – tillämpningar du och
jag inte ens kan föreställa oss i dag.


Kommer vi nå en punkt när
kapaciteten för all världens kommunikation med radio är uttömd? Kommer
världssamfundet då behöva reglera vem som kommunicerar när, ungefär som
bilarna i Aten, där bilar med jämna nummer på nummerskylten får åka
jämna datum?


Kanske samhällen kommer börja
etableras baserat på var radiotrafiken är gles ungefär som man förr i
tiden etablerade städer i hamnområden för att underlätta handel.


Det är svårt att sia om framtiden, men helt klart är vi har en spännande teknisk utveckling att se fram emot de närmsta decennierna. 




 


 

Allvarlig sårbarhet - så enkelt avlyssnas din smartphone - TechWorld

Allvarlig sårbarhet - så enkelt avlyssnas din smartphone - TechWorld



Forskare har upptäckt en ytterst allvarlig brist som gör att hackare kan spionera på allt du skriver i dina appar.



De tre forskarna,
verksamma vid universiteten i Kalifornien och Michigan, testade att
utnyttja sårbarheten på Googles Gmail-app och lyckades genomföra
angreppet vid 92 procent av försöken. Säkerhetshålet uppges finnas på
smartphones med IOS, Android och Windows Phones.


"Vi har alltid antagit att appar
inte enkelt kan övervaka varandra. Vi har nu bevisat motsatsen, vilket
kan få allvarliga konsekvenser för användarna", skriver forskarna som nu
publicerat sina resultat i rapporten "Peeking into Your App without Actually Seeing It: UI State Inference and Novel Android Attacks".


Här visar Qi Alfred Chen, en av de tre forskarna, hur sårbarheten kan utnyttjas:


https://www.youtube.com/watch?v=Bbw9AqUVRbc


Läs mer om sårbarheten på Hacker News:

http://thehackernews.com/2014/08/hacking-gmail-account-mobile-app.html




TechWorld följer utvecklingen och uppdaterar er med mer information kring säkerhetshålet så fort vi vi vet mer!