torsdag 26 februari 2015

10 anledningar till varför du ska starta dagen med citronvatten | Kurera.se

10 anledningar till varför du ska starta dagen med citronvatten | Kurera.se

Så här gör du ditt citronvatten:

1. Koka upp vatten, ta inte ljummet vatten från kranen.

2. Pressa en halv ekocitron i en kopp eller ett glas. Häll på hälften kallt vatten, hälften hett vatten.

3. Häll på hälften kallt vatten, sedan det heta vattnet. Vattnet ska alltså vara ljummet.

4. Om du önskar kan du även ha i ingredienser som gurkmeja, kanel, honung och, eller vetegräs.



Att börja dagen med ljummet citronvatten är något allt fler gör. Men varför egentligen?

Kurera har tidigare skrivit om fenomenet men informationen tål att upprepas.

Inte minst för att du ska förstå att de många fördelarna gäller även dig.



Det finns många fler anledningar att dricka citronvatten varje dag. Här är några av orsakerna:




1. Det balanserar pH-värdet i kroppen

Citron är trots sin syrliga smak ett extremt basiskt – så kallat alkaliskt – livsmedel. Citron hjälper till att neutralisera pH-värdet i din kropp något som i sin tur motverkar sjukdomar, inklusive cancer.

Nobelpriset 1931 delades för övrigt ut just för upptäckten att cancerceller trivs i försurad miljö men inte kan överleva i basisk miljö.




2. Stärker immunförsvaret

Citron innehåller mycket C-vitamin, vilket motverkar förkylningar och och stärker immunförsvaret.
C-vitaminet i citroner har antiinflammatoriska effekter och förbättrar
dessutom upptaget av järn i kroppen, vilket också spelar en viktig roll
för immunförsvaret.




3. Minskar inflammationer

Att dricka citronvatten bidrar till att balansera upp surheten i
kroppen, inklusive urinsyra i lederna, vilket är en av de främsta
orsakerna till smärta och inflammation.




4. Ger friskare andedräkt

Citron är känt för att dels ge fräschare andedräkt, dels ge
fräschare munhälsa och kunna lindra tandköttsinflammation. Men vänta
gärna en tag med att borsta tänderna efter att du druckit ditt
citronvatten eftersom det annars kan leda till att tandemaljen urholkas.




5. Rensar din kropp

Citron hjälper till att driva ut toxiner, alltså gifter, ur din
kropp. Detta bland annat på grund av att citroner är vätskedrivande,
vilket gör att du gör dig av med gifter snabbare än vanligt. Citronsyra
stimulerar även leverns avgiftningsprocess.




6. Kan motverka sötsug – och hjälpa viktminskning

Citroner kan på grund av sitt höga pektininnehåll, det vill
säga fibrer, vara ett stöd vid viktminskning eftersom detta bland annat
motverkar sötsug. Studier har även visat att människor som äter en mer
basisk kost går ner i vikt snabbare än andra.




7. Förbättrar och rengör din hy

Vissa upplever hur de plötsligt blir av med problem som eksem eller akne. Antioxidanter, som bland annat C-vitamin, bidrar bland annat till att minska rynkor och utslag. C-vitamins alkaliska egenskaper kan eliminera vissa typer av bakterier som är kända orsaker till problemhy. Du får en renare och finare hy, bland annat på grund av citronens utrensande effekt.




8. Piggar upp humöret

Doften av citron sägs vara en ”humörförbättrare” och även ha energigivande egenskaper. C-vitamin sägs också vara bra för återhämtning vid olika grader av stress.




9. Främjar läkning

Citroner är proppfyllda med C-vitamin vilket bland annat främjar sårläkning. C-vitamin sägs även hjälpa kroppen snabbare återhämta sig från skador.




10. Underlättar matsmältning

På grund av dess giftrensande effekt påstås citronsaft även kunna trigga levern att producera galla, en syra som behövs för matsmältningsprocessen.
Citroner innehåller dessutom vitaminer och mineraler som enligt
ayurvedisk lära sägs minska antalet toxiner i mag-tarmkanalen.
Citron lindrar även matsmältningsbesvär som gaser, rapningar och
halsbränna.




Av Isabelle Hedander





Kategori: Kost, Övrigt
| Etiketter: , , , , , , , , , , ,

tisdag 24 februari 2015

Radioskolan del 3: Framtiden kräver vidunderlig wi-fi - TechWorld

Radioskolan del 3: Framtiden kräver vidunderlig wi-fi - TechWorld



Tekniken utvecklas, men fysikens lagar består, så vad du lärt
dig hittills i vår artikelserie om trådlösa nät kommer vara nyttigt även
om vi blickar framåt. I den avslutande delen av radioskolan spår vår
expert framtiden för wi-fi.




Du kanske tycker att det mesta
är trådlöst sammankopplat redan i dag? Det är ingenting jämfört med vad
förstå-sig-påarna tror om framtiden. The internet of things och massive
machine-to-machine communication är några begrepp bakom behovet för
utbyggda trådlösa förbindelser.


Världens hunger efter mer trådlös
kommunikation verkar aldrig kunna bli mättad. Allt pekar på en fortsatt
tillväxt, och det är främst behovet för datakommunikation via mobiler,
läsplattor, bärbara datorer och andra trådlöst anslutna enheter som
driver på utvecklingen.

 


Röstsamtal bara liten del

Röstsamtal står redan nu för en mycket liten del av den totala mängden
trådlös information i dagens mobilsystem. Innan smartmobilernas intåg
stod talet för nästan all mobiltrafik och behovet för stor bandbredd var
ingen någon talade om.


Taltrafiken har de senaste fem åren
växt långsamt, allt eftersom fler länder fått mobil täckning. Samtidigt
har datatrafiken formligen exploderat.


Vi står inför en utmaning de
närmaste 5–10 åren. Mobil datakommunikation fortsätter växa i rask takt.
Redan i dag kan vi märka hur systemen i tätbefolkade områden går på
knäna. Folk som har bytt till mobila bredbandsroutrar (wcdma/lte) börjar
nu byta tillbaka till adsl eftersom hastigheten i den mobila varianten
blivit för dålig. Därför arbetar nu industrin med olika lösningar för
att kunna möta den förväntade tillväxten.


Vi har i de tidigare avsnitten i
Radioskolan lärt oss att det tillgängliga utrymmet i etern är begränsat.
Faktum är att det är starkt reglerat och hanteras som en begränsad
naturtillgång.


De olika utmaningar i radiomiljön vi
nämnt tidigare i artikelserien kommer att vara desamma även om 100 år –
dämpningen i en murad vägg är densamma, liksom dämpningen av en
radiosignal i den fria rymden.


Vi har för varje ny teknisk
landvinning inom wlan sett hur kapaciteten ökat från generation till
generation. Det är framför allt utvecklingen av processorkraften som
gjort att vi fått allt mer överföringsprestanda i våra radiolänkar, till
exempel wlan. Ju mer processorkraft, desto mer avancerad radiosändare,
radiomottagare och antennteknik. Mimo-teknik kräver till exempel mer
datakraft än en enkel siso-kommunikation. De fysikaliska begräsningarna i
radioöverföringen gör att det blir svårare och svårare att för den
givna frekvensbandbredden lyckas överföra fler byte data. Det måste till
andra lösningar.





Världens mobila nätverk,
inklusive både röst- och datatrafik, hanterade ofantliga 2 000 petabyte
data per månad. Det är 2 exabyte, alltså två miljarder gigabyte. Källa:
Ericsson




Två sätt att se på framtiden

Hur ska då industrin kunna möta det växande behovet för trådlös
kommunikation? Låt oss titta på två tidsperspektiv, dels vad händer just
nu, dels vad tror man kommer behöva ske för att kunna möta behovet
efter år 2020.


Den tekniska utvecklingen av
radioprestandan, med Moores lag i botten, kommer inte vara tillräcklig
för att möta det förväntade ökande behovet. Man måste helt enkelt hitta
på något mer. Den mesta utvecklingen kommer inte att ske på radiobiten
av alla kommunikationslänkar, utan mer på protokoll- och
applikationsnivå samt för hela systemarkitekturen. Det är där den
största potentialen finns, även om radio givetvis kommer fortsätta att
få nya fantastiska funktioner och därmed dra sitt strå till stacken för
att möta framtidens krav på prestanda.

 

Mer data snabbare

Vi kan förvänta oss fortsatt utveckling av de standarder vi använder
i dag, som wlan och de olika versionerna av 802.11, men även hspa vilket
är en utveckling av wdcma (3g) och lte (4g). Radiotekniken kommer kunna
överföra mer data snabbare genom fortsatt utveckling av:

 
  • Smarta antenner (dynamiskt riktade antenner)
  • Högre gradens mimo (fler antenner)
  • Bättre radiokonstruktioner (bättre känslighet, lägre brus, större bandbredd)
  • Smartare och mer avancerad modulationsteknik. 


(Se den första Radioskolan-artikeln för ytterligare beskrivning av de här begreppen.)


Samtidigt jobbas det febrilt på att
öppna upp olika frekvensband i världen för att kunna öka det
tillgängliga spektret i lämpliga frekvenser och därmed kunna klämma in
fler samtidiga kanaler. Det här gäller främst mobilsystemen hspa och
lte, men det finns inget som hindrar motsvarande teknik att införas i
wlan, till exempel genom att man drar nytta av att många produkter i dag
har dubbla radio och slår ihop en 802.11n-kommunikation i 2,4
gigahertzområdet med en i 5 gigahertzområdet för att på så sätt få
totalt större bandbredd och kunna överföra mer data.

 

Avlasta med fler celler

Den störta möjlighet att öka det totala systemets kapacitet tror man
kunna uppnå genom att avlasta de större så kallade makrosystemen med
fler och mindre celler. Dessa mindre celler kan vara mindre basstationer
som mikro-, pico-, eller femto-basstationer, alla mindre varianter av
en makrobasstation som företrädelsevis kommunicerar med wcdma eller lte.
Det andra alternativet är att mer trafik hanteras av wlan-nätverk.


Utmaningen är att wcdma/lte- och
wlan-nätverk är två helt separerade system. De hanterar kommunikationen
på olika sätt: den ena är en starkt reglerad och kontrollerad
kommunikation, den andra arbetar i de fria frekvensbanden där vem som
helst får sända.


Rösttrafiken kommer som sagt  inte
vara problemet, utan utmaningen ligger i att avlasta de stora mobila
nätverken från datatrafiken som förväntas öka lavinartat. Det finns
redan i dag stora installerade wlan-nätverk och det jobbas därför
intensiv för att göra det lättare att överföra trafik från wcdma/lte
till wlan med något man kallar wlan off-load. En teknik är hotspot 2.0,
som ska göra växlingen mellan systemen sömlös för användaren.





Ericssons framtidsprognos för
global trafik i mobila nät visar på en enorm ökning, och redan om ett
par år kommer mer data spridas via telefoner än via datorer och routrar.
Källa: Ericsson






Systemgränserna suddas ut

Tittar vi framåt några år förväntas gränsen mellan traditionella
telekommunikationssystem med wcdma/lte och de mer traditionella
enterprise-systemen med wlan i grunden suddas ut.


Den stora utmaningen är kanske inte
rent teknisk, alltså hur uppkopplingen ska upprätthållas mellan de två
världarna, utan hur debiteringen av trafiken ska kunna ske när den
flyttas från ett starkt reglerat wcdma/lte-nätverk till ett
wlan-nätverk. Operatörerna vill inte göra avkall på sina intäkter bara
för att trafiken går via wlan.


Intäktssidan är ett allmänt problem
för industrin i detta prestanda-race. Man pratar om ”the scissor
effect”, sax-effekten, alltså att intäktsnivån inte lyckas hålla jämna
steg med prestandautvecklingen. Det här är kanske inte något användarna
tänker på, men det är ett stort problem för industrin som ska utveckla
nya tekniska lösningar. De måste se en chans att tjäna pengar på sina
investeringar.

 

Europa tar täten

Europeiska industriföretag var tidigt pådrivande för en global
standardisering, och det resulterade i att gsm snabbt tog över
världsherraväldet för mobil rösttrafik. De amerikanska och asiatiska
mobilstandarderna har i dag förvisats till teknikhistoriens skugga, och
EU hoppas att europeiska företag även fortsättningsvis ska behålla sin
framträdande roll inom telekom-industrin. Därför är unionen pådrivande
för utvecklingen av standarden för framtidens trådlösa kommunikation.
Det här sker i ett projekt kallat 5G PPP, 5G Public-Private Partnership
Association.


Förstudien har pågått sedan 2012 och
utförs av ett konsortium kallat Metis, förkortning för det nätta Mobile
and wireless communications enables for the twenty-twenty information
society. EU sponsrar och arbetet ska vara klart 2015. Ett 80-tal
personer jobbar heltid på att titta på hur nästa generations standard
ska se ut – kallad 5g. Man siktar på att år 2020 kunna leverera

 
  • 1 000 gånger högre datavolym för en given yta
  • 10–100 gånger fler uppkopplade enheter
  • 10–100 gånger högre typisk dataöverföring
  • 10 gångers förbättrad batterilivslängd
  • 5 gångers förbättrad fördröjning (latency).


Vad är då 5g? Är det ett nytt kommunikationsformat, precis som lte
kallas 4g efter wcdma som var 3g? Nej, så är det inte. I stället tittar
man på hur de olika nuvarande standarderna bättre ska kunna samarbeta
för att möjliggöra trådlös obegränsad tillgänglighet till information
för alla och allt – överallt – i något man kallas the networked society,
nätverkssamhället.


Standarder som 802.11, lte och wcdma
kommer att fortsätta utvecklas. För lte till exempel är man just nu
framme vid release 12 och release 13, vilka kommer erbjuda nya tekniska
landvinningar för att få ute mer av radiokommunikationen.


Men det förväntas även bli aktuellt
att utveckla nya mer specialiserade standarder för olika begränsade
tillämpningar, som också ska bli en del av helheten, alltså the
networked society.





För att komplettera de stora
makro-basstationerna erbjuder tillverkarna olika storlekar på
basstationer. De minsta ska i tätbefolkade områden avlasta de stora
basstationerna, som i sin tur då kan fokusera på täckning i stället för
kapacitet. Wlan förväntas spela en stor roll som avlastning till de
traditionella telekomnätverken wcdma/lte. Det finns dock en del problem
som måste lösas innan de två olika systemen kan närma sig varandra.




Mycket att ta hänsyn till

Den nya standarden behöver ta hänsyn till ett antal olika aspekter av
den trådlösa radiokommunikationen som alla och allt ska fungera med:

 
  • Hastighet: En del tillämpningar kommer att kräva tillgång till ännu
    större hastigheter än vad vi har i dag. Redan nu ser vi att högupplöst
    video kräver ganska mycket bandbredd, men även industriella
    tillämpningar förväntas kräva mer vad gäller hastighet i framtiden. 
 

  • Fördröjning (latency): Ju mer som flyttar till molnet, desto
    viktigare blir det att fördröjningen av överförd information inte är för
    stor. En webbsida förväntas uppdateras på en sekund, synkronisering
    mellan ljud och bild måste ligga mindre än 100 millisekunder, synen
    kräver en uppdatering på 100 hertz eller 10 millisekunder för att det
    inte ska se konstigt ut och till slut känseln kräver en svarstid på
    mindre än en millisekunder för att saker inte ska kännas slöa. Titta
    bara på dataspelarna på Dreamhack – de är känsliga för fördröjning.
 

  • Tillförlitlighet: För en del tillämpningar spelar ett eller annat
    förlorat datapaket inte så stor roll, det är bara att sända om och
    användaren märker knappast något. Andra tillämpningar kan vara helt
    beroende av en tillförlitlig uppkoppling – det kan till och med vara
    skillnad på liv och död.
 

  • Energikonsumtion: Alla vill ha smarta mobiler som har lång
    batterilivslängd. Av all energi som förbrukas av en modern smartmobil
    går en ansenlig del åt till olika typer av radiokommunikation. Det finns
    även andra tillämpningar där radiokommunikationen är förhållandevis
    enkel, men man vill inte eller kan inte ladda eller byta batteri. Det är
    till exempel lätt att förstår varför en pacemaker, som kommunicerar med
    omvärlden via radio, ska vara energisnål.
 

  • Kostnad: Avancerad teknik har blivit billigare. Det är tack vare
    att kostnaden för radiokretsar och antenner gått ner till några dollar
    eller cent som snart sagt allt har en wlan eller
    blåtandsuppkopplingsmöjlighet. Den utvecklingen kommer fortsätta.
 

  • Miljö: Även om världens kommunikation står för mindre än 2 procent
    av världens CO2-utsläpp är det viktigt att framtidens system bidrar till
    att minska miljöbelastningen. Sett ur ett helhetsperspektiv förväntas
    den nya kommunikationen inte bara bli mer energieffektiv, utan också
    kunna minska den totala miljöpåverkan genom att optimera olika
    miljöpåfrestande industrier eller transport.







Vårt behov av att titta på och
dela med oss av video är redan i dag det som driver efterfrågan på
mobilt bandbredd. Inom en nära framtid spås det stå för hälften av all
trafik i de mobila nätverken. Källa: Ericsson



 

Öppnar för nya tillämpningar

Nästa generations standard förväntas öppna för helt nya tillämpningar –
industriella, medicinska, miljötekniska och andra. Det går inte att
föreställa sig allt, men här är några exempel på vad 5g förväntas
möjliggöra:

 
  • Elnäten ska kunna styras optimalt för att bättre anpassas för småskalig produktion från till exempel vindkraftverk. 
 

  • Biltrafikflödet i alla tättrafikerade områden ska optimeras.
    Bilarna kommer kunna köra mer optimalt och på så vis minska utsläppen
    samtidigt som fler bilar kan utnyttja det existerande trafiknätet.
    Bilarna ska inte bara prata med en mobil basstation för koppla upp sig
    mot internet, utan de kommer dessutom prata med varandra för att till
    exempel en bil som upptäcker halt väglag snabbt ska kunna varna
    efterföljande bilar, som i sin tur kan varna bilar bakom dem.
 

  • Alla elproducerande prylar rapporterar sin momentana förbrukning,
    och kan från en central punkt styras eller stängas av helt för att spara
    ström.
 

  • Räddningstjänstens kommunikationssystem ska inte kunna slås ut. De
    mobila enheterna måste säkert och tillförlitligt kommunicera med en
    central via någon slags basstationer, men även kunna kommunicera med
    varandra. Det behövs dels för bättre kommunikation ute på fältet, dels i
    det fall en basstation slås ut och intillliggande terminaler ska kunna
    reläa trafik till en basstation som fungerar. Dessutom kan en brandmans
    dräkt få sensorer och sändare som gör att till exempel en grupp
    branddykare kan arbeta säkert.
 

  • Olika sensorer inopererade i kroppen ska kunna kopplas ihop och
    bilda ett nätverk för att tillsammans bli mer effektiva, till exempel en
    pacemaker som pratar med sensorer utplacerade i kroppens blodådror. 
 

  • Billiga, små temperatur- och rörelsesensorer som med
    besprutningsflyg sprids i skog och mark. Sensorerna kan snabbt
    rapportera om annalkande jordbävningar eller skogsbränder.




Intäkterna lyckas inte hålla jämna steg med prestandautvecklingen. Fenomenet kallas sax-effekten, the scissor effect. 





Vill ersätta koppar och fiber

Man undersöker redan i dag hur komponenter inom en elektronisk
konstruktion ska kunna kommunicera trådlöst med varandra i stället för
via koppar eller fiber. De elektriska kontakterna som används begränsar
hur snabbt komponenterna kan kommunicera med varandra. Du kan med smart
antennteknik, höga frekvenser och stor bandbredd komma upp i betydligt
högre hastigheter än vad vanlig koppar kan erbjuda.


Vi är kanske främst vana vid
wlan-radiokommunikation som arbetar med relativt låga frekvenser som 2,4
och 5 gigahertz, men inom Metis-projektet forskar på kommunikation upp
till hela 275 gigahertz.


Från tidigare delar av Radioskolan
vet vi att radiovågor beter sig olika beroende på frekvens. Högre
frekvenser når inte lika långt eftersom utbredningsdämpningen är
beroende av bland annat frekvensen. Men det finns stora fördelar med att
gå upp högt i frekvens – det blir lättare att öka bandbredden på
signalen, vilket leder till att mer data kan överföras samtidigt och
dataöverföringshastigheten kan öka.


Att signalen kanske bara når några
centimeter gör kanske inte så mycket om den bara ska nå till en krets på
ett kort som ligger några millimeter bort.





För att möta det ständigt ökade behovet av mobilt bredband arbetar industrin inom tre olika områden.




EU driver genom 5G PPP
utvecklingen av 5g. Det första steget, Metis, leds av Ericsson men har
representanter från andra telekomtillverkare, bilindustrin, operatörerna
och den akademiska världen.



 

TechWorlds slutsats

Att de trådlösa nätverken kommer fortsätta utvecklas är helt klart.
Sannolikt kommer de större nätverken på något sätt kopplas samman med de
traditionella telekom-systemen wcdma/lte, men allt eftersom 5g-visionen
börjar förverkligas kommer vi sannolikt se fler produkter och lösningar
tillkomma till vad vi definierar som ett trådlöst nätverk, wlan.


Att ha en grundläggande kännedom om
radioteknik kommer då väl till pass, eftersom de grundläggande
fysikaliska förutsättningarna kommer vara oförändrade. Precis som
placeringen av accesspunkter i dag påverkar nätverkets prestanda kommer
även alla framtida 5g-lösningar vara beroende av radioteknik.


Hur länge kommer då behovet av
trådlös kommunikation växa? Kommer verkligen kurvorna att peka spikrakt
uppåt för all framtid? Nja, sannolikt kommer tillväxten mattas av någon
gång, men kanske inte så snart som du kanske tror.


Vad gäller radiokommunikation är vi
just nu inne i en positiv spiral. Allt eftersom funktioner och kapacitet
blir tillgängliga, kommer vi på nya tillämpningar som ytterligare
driver på behovet för mer prestanda.


Jämför till exempel när Apples Ipad
lanserades. Det var många som ifrågasatte dess nytta då, men i dag har
plattorna hittat nya tillämpningar som knappast ens Apple hade tänkt på.


Med högre datahastigheter, bättre
tillförlitlighet och energisnålare kommunikation kommer industrin att
hitta på nya tillämpningar som spär på behovet – tillämpningar du och
jag inte ens kan föreställa oss i dag.


Kommer vi nå en punkt när
kapaciteten för all världens kommunikation med radio är uttömd? Kommer
världssamfundet då behöva reglera vem som kommunicerar när, ungefär som
bilarna i Aten, där bilar med jämna nummer på nummerskylten får åka
jämna datum?


Kanske samhällen kommer börja
etableras baserat på var radiotrafiken är gles ungefär som man förr i
tiden etablerade städer i hamnområden för att underlätta handel.


Det är svårt att sia om framtiden, men helt klart är vi har en spännande teknisk utveckling att se fram emot de närmsta decennierna.
 


 


 

Kom igång med Hadoop - TechWorld

Kom igång med Hadoop - TechWorld



Hadoop är det viktigaste verktyget för att hantera all möjliga
sorters big data-analyser, och det är inte särskilt svårt att lära sig.
TechWorlds expert går igenom grunderna - häng med!




Här kommer vi att arbeta med
Hortonworks Sandbox version 2.2, en komplett Hadoop-installation i en
och samma virtuella maskin. Flera andra stora leverantörer har liknande
prova på-erbjudanden med sina respektive Hadoop-distributioner.


Det här är ett enkelt och smidigt
sätt att lära sig Hadoop på, eller att använda i enkla funktionstester
medan man utvecklar program, då den kan köras på en vanlig
arbetsstation. Däremot är en sådan här ”sandlåda” inget man ska använda
för tunga beräkningar. Då krävs en skalbar konfiguration som kan byggas
ut till ett kluster.


Hadoop utvecklas i rask takt. När du
söker efter dokumentation, guider och exempel på internet behöver du
vara uppmärksam på när de skrevs – två år gamla texter är redan helt
föråldrade i dag.

 


Övningsfiler

... finns att ladda ned på tinytw.se/hadoop2 (lösen: hadoop)
 

Steg 1 -  Hämta mjuk­vara och starta

Sandbox kan man ladda ned från Hortonworks webbplats utan kostnad. Den
finns i varianter förberedda för att köras i VMware, Hyper-V och
Virtualbox, och här kommer vi att använda den sistnämnda. En dator med
virtualiseringsmjukvaran behövs naturligtvis, och tänk på att
minneskravet är ganska brutalt: minst fyra gigabyte, annars startar inte
ens alla tjänster.

Importen från den nedladdade avbildningen till en körbar virtuell maskin
är enklast i Virtualbox, där standardkonfigurationerna för minne,
nätverk och lagring väljs automatiskt från avbildningen.


Därefter är det bara att starta den
virtuella maskinen som kör en komplett Hadoop 2-stack i en och samma
server. Den tar några minuter att boota.



...

Steg 1: I
botten körs CentOS 6, en gratisklon av Red Hat Enterprise Linux. Men
var lugn, man behöver inte vara någon Linuxguru för att komma igång med
Hadoop.


 


Steg 2 -  Logga in och titta runt

På den virtuella maskinens konsol ser du ett meddelande om att du ska
öppna en webbläsare i värddatorns operativsystem och logga in på en
adress. Om du kör Virtualbox är det localhost:8888 som gäller – lite
konstigt kanske du tycker, men det har konfigurerats ett antal
nat-regler som dirigerar om webbläsarens anrop till den virtuella
maskinen.


Sidan vi kommer till är en enkel
startsida med länkar till dokumentation och olika självstudier. Längst
till höger finns en länk till Hue, det viktigaste
administrationsgränssnittet för Hadoop, som ligger på adressen
127.0.0.1:8000.


Trots, eller kanske tack vare, att
Hue inte ger full kontroll över detaljerna är det praktiskt att använda.
Här hittar vi filsystemet HDFS där vi lagrar och administrerar filer
och Hive, motorn som ger oss möjlighet att använda sql för att söka i
informationen som vi har laddat upp.


En webbaserad textredigerare för
skriptspråket Pig finns också, där vi kan skriva lite mer komplexa
analysprogram direkt i Hadoop. Den här enkla Pig-editorn är nyttig
åtminstone i experiment och förstudier av Hadoop-analyser – vi kommer
att jobba med den i de här övningarna.


Även under fliken Job Designer kan
man definiera olika uppgifter som ska automatiseras, fast på en mycket
mer grovkornig nivå. I stället för program eller skript lägger man upp
olika rutinartade uppgifter här, som att importera någon fil, starta ett
Javaprogram för att analysera data eller skicka en rapport via e-post.


Under knappen Oozie editor i fliken
Workflows kan vi sedan knyta ihop dessa rutinjobb till en sammanhängande
process. Det är nyttigt i skarp drift, där en och samma analys görs med
jämna mellanrum. Oozie visar också historiken över olika jobb som har
körts, loggarna från dem och vad de resulterade i.

Slutligen ska vi inte glömma bort det lilla frågetecknet längst till
höger på toppmenyn. Hjälpsidorna som finns här är nyttiga och relevanta.
Dessutom är de uppdaterade för just den här versionen av Sandbox, så de
är ett bra första stopp när man kör fast eller vill lära sig mer om en
funktion i Hue-gränssnittet.


steg 2

Steg 2: Längst upp hittar du ett antal ikoner för att nå olika Hadoop-komponenter som man kan kontrollera via gui:t.

 

Steg 3 - Ladda upp exempeldata

För att prova funktionerna i Hadoop behöver vi data att arbeta med. I
övningsuppgifterna som Hortonworks har skrivit finns länkar till
textfiler med exempeldata, bland annat 44 miljoner rader med aktiekurser
från New York-börsen. Det går självklart också bra att använda ett
verktyg som genererar tabeller, till exempel siten www.mockaroo.com.


I Hadoop arbetar man gärna med
textfiler. I våra övningar kommer vi att använda en mycket kort
kommaseparerad tabell över löneutvecklingen för manliga och kvinnliga
tjänstemän inom industrin, som vi har hämtat från svenska Statistiska
Centralbyrån. 60 rader med fyra kolumner i varje är knappast big data,
men duger som övningsexempel.


Det är ingen slump att filens
kolumner har engelska rubriker, utan det beror på att webbgränssnittet
Hue har en del attitydproblem med svenska tecken. De går att använda i
namn och värden, men kräver en del pillrande för hand. På samma sätt kan
apostrofer och andra specialtecken få Hadoop att spotta ur sig
felmeddelanden, så det gäller att välja alla kolumnnamn med omsorg.


Filen behöver vi ladda upp till HDFS
för att Hadoop ska kunna använda informationen. Klicka på HDFS-ikonen,
välj Upload files och välj din datafil.

Sedan klickar vi oss via ikonen precis till vänster om HDFS, för att
komma till Hcatalog. Här skapar vi en ny tabell från vår nyss uppladdade
fil, anger vilka olika kolumner som finns, vad de ska få för namn,
datatyp och andra uppgifter om hur data är kodat i filen. Om vi har
laddat upp en komma- eller tabbseparerad textfil med kolumnnamnen på den
första raden, kommer Hcatalog att själv räkna ut hur allt är kodat.


Vi har nu fått fram det som kallas
för ”tabell” i Hadoop, det vill säga en textfil i filsystemet HDFS med
den egentliga informationen och lite metadata i en intern databas om vad
filen innehåller. Nu är det möjligt att använda datamängden i andra
verktyg, till exempel Hive.



......

 

måndag 23 februari 2015

TV4 kräver gratis tv i mobilnäten - Computer Sweden

TV4 kräver gratis tv i mobilnäten - Computer Sweden



Mobilanvändare måste få titta gratis på vanliga tv-kanaler via
mobiloperatörernas nät, utan att ha något abonnemang. Det kräver
TV4-Gruppen i en inlaga till PTS.




TV4 tycker gratiskravet ska skrivas
in i licensvillkoren när mobiloperatörer får ta över frekvensutrymme i
det attraktiva 700 MHz-bandet, som i dag är öronmärkt enbart för
marksänd digtal tv. Kravet framförs i ett remissvar till PTS.


– Om en allt större del av dagens
tv-distribution i en framtid flyttar till mobilnät, då är viktigt att
vissa saker från marknätet flyttas med till telekomvärlden. Exempelvis
att man ska se fria tv-kanaler utan att också behöva betala för ett dyrt
mobilabonnemang till en mobiloperatör, säger Danvid Österlund,
distributionschef på TV4-Gruppen.


Regeringen beslutade i februari att
frekvensbandet redan 2017 ska öppnas även för mobiloperatörer. Beslutet
blev en kalldusch för Teracom, SVT, TV4 och andra tv-aktörer som i dag
helt förlitar sig på 700 MHz-bandet för sin tv-distribution via
marknätet.


Nu har både tv-bolagen och
mobiloperatörerna skickat in remissvar om regeringsbeslutet till Post-
och telestyrelsen, PTS, i hopp om att kunna styra den kommande
fördelningen av 700 MHz-frekvenser i egen riktning.


TV4-Gruppen har skrivit en lista med
krav som de anser att PTS ska ställa på mobiloperatörer som släpps in i
700 MHz-bandet. Förutom att erbjuda gratistittande på fria tv-kanaler,
ska mobiloperatörerna också lova bygga ut sina mobilnät i glesbygd så
att de får samma täckning som det digitala marknätet för tv har i dag.



TV4 tycker också att PTS ska skapa ekonomiska drivkrafter för
mobiloperatörerna att satsa mer på broadcastteknik i mobilnäten för att
effektivisera mobil tv-distribution – och göra den billigare.


– Vi vill öppna för lite mer
visionärt tänk i hur en mobil utveckling på tv-området bör se ut och
inte fastna i händerna på bara ett fåtal mobiloperatörer, säger David
Österlund.


Strax innan regeringens beslut att
öppna 700 MHz-bandet för mobiloperatörer samlade sig ett flertal
tv-aktörer kring ett kompromissutspel där de krävde att få behålla
700-frekvenserna till åtminstone 2020. Men regeringen med dåvarande
it-minister Anna-Karin Hatt i spetsen nobbade förslaget. De ansåg att
det var nödvändigt att mobiloperatörerna fick tillgång till frekvenserna
redan 2017.


Men nu säger Tele2 i sitt remissvar till PTS att de inte alls vill ha 700-frekvenser så tidigt.


”Det finns en uppenbar risk för att tilldelningen kommer alltför tidigt”, skriver bolaget sitt brev till PTS.


Tele2 tycker att PTS borde vänta
tills fler länder i Europa bestämt hur de ska använda 700-frekvenserna.
Även Telenor för ett liknande resonemang i sitt remissvar.


Statliga Teracom tycker i sitt
remissvar att ”hela eller delar” av frekvenserna i 700 MHz-bandet borde
användas för ett bygga ett operatörsneutralt ”samhällsnät”. Teracom
skriver inte om de själva hoppas bli utsedda till operatör för
samhällsnätet. Bolaget säger bara uppdraget bör gå till neutral
operatör, som inte samtidigt är tjänsteleverantör.
 


700 MHz-frekvenserna anses både av tv-bolag och mobiloperatörer
vara den allra läckraste biten av frekvenskakan. 700-bandet ger både god
yttäckning och inomhustäckning, i kombination med relativt god
kapacitet.



700-bandet är idag det enda återstående frekvensutrymmet som är helt och hållet öronmärkt för tv-distribution via marknätet.

Men i februari i år beslutade regeringen att ändra på det. Från april 2017 ska nätet öppnas även för mobiloperatörer.
 

fredag 20 februari 2015

Samsung bygger fabrik för mobila oled-skärmar för 30 miljarder - Computer Sweden

Samsung bygger fabrik för mobila oled-skärmar för 30 miljarder - Computer Sweden



Under förra året lanserade Samsung bara en handfull mobiler och
surfplattor med oled-skärm men har nu beslutat att satsa mer helhjärtat
på tekniken.




Samsung använder oled-teknik i både mobiler och surfplattor.


Det har gått åtta år sedan Sony blev
först i världen med en skärm som bygger på oled-teknik (organic
light-emitting diode). Sedan dess har de flesta leverantörer av både
tv-apparater, bildskärmar och inte minst mobiler testat tekniken på ett
antal serier.


Bland dessa märks Samsung som förra
året lanserade telefonen Galaxy S5 och surfplattor som Galaxy Note Edge
och Tab S med amoled-skärmar (active-matrix oled).


Läs mer: Nu kommer 64-bitarslurarna


Nu meddelar Samsung Display att man
ska investera drygt 30 miljarder kronor på en ny produktionsanläggning
för oled-skärmar. Den nya fabriken ska huvudsakligen tillverka skärmar
för mobiltelefoner och surfplattor och stå klar 2017.


Bland de fördelar som lyfts fram med
oled-teknik är att skärmar går att göra mycket tunna och att de avger
eget ljus utan någon bakgrundsbelysning vilket innebär att de håller
längre. Dessutom har de mycket hög kontrast och gör det möjligt att
tillverka skärmar som är böj- och vikbara eftersom det handlar om tunna
kolbaserade plastfilmer.


Läs mer: Satsningen som ska få fart på Windows Phone


Enligt analyser från Digitimes
Researchers hade oled-skärmar från LG Display och Samsung Display en
tillväxt på 24 procent under förra året medan man i år förväntar sig en
tillväxt på 36 procent. Bland de mer spektakulära oled-produkterna från
LG märks telefonen G Flex 2 som har en böjd skärm på 5,5 tum.
 

Rättsprocess: Apple jobbar på elbil | Mobil

Rättsprocess: Apple jobbar på elbil | Mobil






Apple
har knyckt ett antal topp-bilingenjörer påstår A123 Systems, en
tillverkare av batterier för elbilar, som nu valt att stämma
Cupertino-företaget. Det är i samband med denna pågående rättsprocess
som påstått bevis på att Apple arbetar på en elbil kommit fram,
rapporterar The New York Times. Enligt ytterligare källor har Apple fört en dialog med en rad aktörer inom bilindustrin kring planen på att bygga en elbil.





De ingenjörer som gått över till Apple – och därmed brutit mot sina
anställningsavtal, därav rättsprocessen – sägs ha jobbat med ”de mest
affärskritiska projeketen” på A123 Systems. Företaget, som sedan
konkursen 2012, såväl jobbat vidare med ett antal projekt som sålt av
delar av sin verksamhet, har fått lägga ner dessa affärskritiska projekt
efter avhoppen, säger A123 Systems. Bolaget hävdar vidare att Apple
planerar att rekrytera batterieíngenjörer från bland annat LG Chem,
Samsung, Panasonic och Toshiba.



Apple har än så länge inte svarat på
anklagelserna.




Bevis på att Apple håller på att sätta ihop ett affärsområde för
stora batterier, för elbilar eller förarlösa bilar, blir än fler om man
tittar på Linkedin-data, menar The New York Times, som hittat att minst
60 tidigare Tesla-ingenjörer numera är anställda av Apple.




Skulle påståenden visa sig vara sanna skulle Apple ha rikligt sällskap, av bland annat Google, Uber och närmare varenda biltillverkare som redan finns.




Skulle du köra en Apple-bil?


Skype vinner! Lunch faller!

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.608897/nej-lync-har-inte-lyckats-sla-ut-telefonvaxeln--nu-forsoker-microsoft-med-skype?utm_source=dmdelivery&utm_medium=email&utm_content=Nej%2C%20Lync%20har%20inte%20lyckats%20sl%C3&utm_campaign=CS%20Dagliga%202015-02-20%208%3A41%3A29

torsdag 19 februari 2015

Årets viktiga tema - hur påverkar FEDs räntehöjningar börsen?

Årets viktiga tema - hur påverkar FEDs räntehöjningar börsen?

Den amerikanska ekonomin visade styrka
under 2015 och sakta men säkert har förutsättningar för räntehöjningar
byggts upp efter flera år med nollränta. Hur kommer aktiemarknaden att
reagera på räntehöjningar från FED?

Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, har
fört en expansiv penningpolitik sedan finanskrisen. De mest
okonventionella åtgärderna har fasats ut och nu börjar utfasningen av
den mer konventionella åtgärden närma sig. Den första räntehöjningen
börjar närma sig och kan ligga så lite som tre månader bort.





Efter stark arbetsmarknadsstatistik i fredags har
marknadsaktörerna börjat acceptera att räntehöjningar nu är oundvikliga.
FED har just använt arbetsmarknaden som skäl till att stimulera den
amerikanska ekonomin längre än vad många har trott och arbetsmarknaden
har visat upp den återhämtning som FED har velat se innan första
räntehöjningen.





Vår prognos har länge varit en första räntehöjning under Q2 2015. Den
prognosen står kvar. FED kommer innan sommaren att skicka en signal.
Det är räntehöjningstakten under resten av året som är mer osäker. Hur
många höjningar till hinner FED med? En till är 100% givet. Två till är
sannolikt, troligen 60-70%. Tre till är en möjlighet men den är liten
med tanke på att det riskerar att ge en för stor ränteskillnad gentemot
stora handelspartners och förstärka dollarn ytterligare. En centralbank
som den amerikanska kan inte föra en penningpolitik som drastiskt
avviker från andra centralbanker. Prognosen för helåret är därför att
FED hinner höja räntan till 0,75% innan årets slut.





Räntehöjningar kommer definitivt att ha påverkan på
marknaderna. Både positiv och negativ. Räntehöjningarna i sig är en
negativ faktor då de allt annat lika drar undan kapital från marknaden
och gör finansieringen dyrare. De underliggande skälen till
räntehöjningarna är dock positiva, en starkare amerikansk ekonomi som nu
kan stå på egna ben. Så frågan är vad som väger tyngre?





Aktiemarknaden kommer under 2015 att pendla mellan olika
uppfattningar och vi kommer att se FED-relaterade nedgångar på börsen.
Dessa kommer dock att vara köplägen. FEDs räntehöjningar är i det tidiga
skedet av liten betydelse. Främst eftersom FED ligger så pass mycket
före andra centralbanker. Samordnade räntehöjningar mellan centralbanker
hade varit en annan sak men det är inget som kommer att ske under 2015.





Som vi kan notera är centralbankerna i andra viktiga världsekonomier
fortfarande i en fas då de som minst ligger still fortfarande, men de
flesta ökar fortfarande stimulanserna. T.ex. ECB som är världens näst
viktigaste centralbank. När de stannar upp med utökningen av
stimulanserna, då kan FEDs åtstramningar komma att börja kännas. Och det
sker som allra tidigast till hösten i år, troligen ännu senare.





Man ska således inte vara rädd för FEDs räntehöjningar.
Förväntningarna på den ekonomiska aktiviteten har börjat öka igen
vilket återspeglas av den positiva börsutvecklingen. Det vore sämre för
börsen om något inträffar som fördröjer FEDs räntehöjningar. Så länge
FED höjer i förväntad takt, innebär det bara att den amerikanska
ekonomin utvecklas i rätt riktning (och ger draghjälp till omvärlden).
Börsrekyler som sker på grund av FEDs räntehöjningar kommer inte att
vara något annat än köplägen på börsen, åtminstone fram till hösten.

Ordning och reda för Hadoop - Computer Sweden

Ordning och reda för Hadoop - Computer Sweden

onsdag 11 februari 2015

Forskare varnar: Uppköpen hotar Sverige som tekniknation - Computer Sweden

Forskare varnar: Uppköpen hotar Sverige som tekniknation - Computer Sweden



Canons miljardbud på Axis är det senaste exemplet på hur heta
svenska it-bolag slukas av globala jättar. "Det finns anledning att vara
bekymrad. Sverige behöver teknikföretag med muskler, säger forskaren
Mattias Axelson."




Forskaren Mattias Axelson
ser vissa faror med att svenska it-företag köps upp. Det är viktigt att
ha stora teknikföretag inom landet som plantskolor, anser han. 




Det råder rena utförsäljningen av
svenska it-bolag. Sedan i somras har ett tiotal bolag köpts upp av
företag som Microsoft, Cisco, Lexmark, Telstra och nu senast Canon som
lägger bud på Axis.




Läs mer: 196 miljarder kronor – så mycket lägger Sverige på it i år


Mattias Axelson, forskare vid
Handelshögskolan i Stockholm, säger att det finns bekymmer med alla de
uppköp som varit, inte bara de senaste månaderna, utan det senaste
decenniet. Den uppenbara risken är att ett internationellt storföretag
köper ett svenskt teknikföretag och helt enkelt flyttar verksamheten
utomlands. Å andra sidan kan företaget investera i uppköpet och på sätt
bidra med en positiv injektion.


– Men det finns en allvarligare
aspekt och det är att Sverige behöver stora företag som satsar på
forskning och utveckling. Det skapar en ekologi, en miljö runt
innovationer och företagsbyggande. Om de små företagen köps upp innan de
hunnit växa till sig så störs det här systemet, säger Mattias Axelson,


– Det är de större företagen som har
bäst kraft att skapa innovationer. Det är runt dem som det uppstår
idéer och kunskap. Saker som kanske inte alltid platsar i
kärnverksamheten, men som sedan kanske leder till avknoppningar eller
samarbeten med konsulter eller andra teknikbolag. Så skapas ringar på
vattnet.


Mattias Axelson exemplifierar med
att Sverige inte varit den tekniknation som vi är om det inte vore för
Ericsson. Sedan behöver det inte handla om att få fram ett ”nytt
Ericsson”, men det behövs ett antal företag med muskler, och minst ett
par miljarder kronor i omsättning.


– Dessutom är de här större
företagen plantskolor för ledarskap. Det har många positiva effekter att
ha större teknikbolag. Ur det här perspektivet finns det anledning att
vara bekymrad när svenska teknikbolag säljs till internationella
storföretag. I långa loppet måste vi ha de större företagen för att
fortsätta utvecklas som tekniknation, säger Mattias Axelson.


Läs mer: Mångmiljonkrav mot KNC Miner landar i tingsrätten


Anders Elgemyr, analyschef på Birger Jarls Fondkommission, ser bara fördelar för Sverige med teknikbolag köps upp.


– Det innebär att fler teknikföretag
skapas. Dels innebär det att det kommer in kapital och dels att
människor blir mer villiga att ta risken att starta nya företag.


Han exemplifierar med när Microsoft
köpte Sendit i slutet av 1990-talet för ett miljardbelopp. Säljare där
var bland andra serieentreprenören Hjalmar Winbladh som därefter startat
företag som Rebtel och Wrapp.


– Det är inte så att Sverige
dräneras på kunskap, i stället skapar de här uppköpen incitament för
entreprenörer. Sverige är tillsammans med Israel det land som fått fram
flest teknikbolag sett till befolkningen.


 


Svenska it-företag som köpts upp

1999: Microsoft köper Sendit för 1 miljard kronor. Serieentreprenören Hjalmar Winbladhs tidiga verk växte snabbt och hamnade på Microsofts radar.


2000: Alteon Websystems köper Bluetail
för 1,4 miljarder kronor. Här var en annan superentreprenör inblandad,
Jane Walerud. Grundarna hängde ihop och skapade även Tail-f (se nedan).


2005: Ebay köper Skype
för 20 miljarder kronor för att sälja vidare till Microsoft. Cisco
ilsknar till och anmäler till EU-domstolen. Men nu känns Skype
Microsoftiskt.


2008: Sun köper MySQL
för 6,3 miljarder kronor. Även för öppen källkodshjältarna på MySQL var
det flera turer. Sun köper MySQL och Oracle köper Sun året efter.


2010: RIM/Blackberry köper The Astonishing Tribe
för 0,8 miljarder kronor. Superinnovatörerna på TAT fick ett bud för
gott att motstå från Blackberry. Ett bolag som sedan haft extremt tunga
motgångar.


Apple köper Polar Rose
för 0,2 miljarder kronor. Apples scoutning av svenska bolag ledde till
flera köp. Först ut var hajpade Polar Rose, proffs på
ansiktsigenkänning.


2011: Apple köper (delar av) C3 Technologies
för 0,9 miljarder kronor. C3 såg definitivt karttrenden komma. Apple
sökte med ljus och lykta efter världens bästa kartor, och hittade goda
kandidater i Linköping.


2013: Apple köper Algo-trim
för okänd summa. Kodkomprimeringskungarna Algotrim hamnade också i
Apples blickfång. Detaljerna kring affärenhölls dock hemliga.


2014: Cisco köper Tail-f
för 1,1 miljarder kronor. Storebror nätverk såg nyttan i Tail-f:s
automatiska nätverkshantering, skapat av grundarna till Bluetail.


Solarwind köper Pingdom
för okänd summa. Pingdom – experter på övervakning av sajter – blev en
viktig komponent i driftjättens kontroll av molntjänster.


Lexmark köper Readsoft
– lite i taget Efter en klassisk hård och segdragen budstrid mot Hyland
Software knep Lexmark en stor del av aktierna i
dokumenthanteringsföretaget.


Microsoft köper Mojang
för 18 miljarder kronor. Många satte kaffet i vrångstrupen, men ju mer
man tänker på det desto mer logiskt var det. Microsoft köpte nästa
generations användare.


Telstra köper Videoplaza
för 0,5 miljarder kronor. Australiensiska Telstra, eller egentligen
dotterbolaget Ooyala, förstod att annons i video var framtiden och högg
svenskarnas plattform.  

tisdag 10 februari 2015

Stockholms stad: så knäckte vi enkronaskonsulterna - Computer Sweden

Stockholms stad: så knäckte vi enkronaskonsulterna - Computer Sweden




Inte en enda enkronaskonsult i hela
it-konsultupphandlingen. Stockholms stad tycks ha lyckats med det både
Kammarkollegiet och Kommentus misslyckats med: att fullständigt avlusa
sina it-konsultupphandlingar från taktiska enkronasbud.






Taktiska enkronasbud, där priserna
för vissa konsultkategorier sänks till så låga nivåer som 1 kr/tim i
anbuden, har blivit ett växande bekymmer i de senaste årens största
it-konsultupphandlingar i offentlig sektor.


Taktiken är ett effektivt sätt att vinna upphandlingar där priset är utslagsgivande, men har setts som oseriös
av många leverantörer och upphandlande parter. Både Kammarkollegiet och
Kommentus har brottats med utdragna och överklagade upphandlingar där
rekordet varit priser på minus 11 kr/tim.


Läs mer: Enkronasbud köksvägen till ramavtal


När Stockholms stad, en av de
största it-konsultköparna, lade fram ramavtalsupphandling för
it-konsulttjänster nyligen visade den sig dock vara kliniskt fri från
bud av den här sorten. Inte ett enda enkronasbud bland de företag som
utsågs till ramavtalsleverantörer. Och inte ett enda enkronasbud från
någon av de övriga it-konsultföretag som deltog i upphandlingen.


Orsaken är att Stockholm satsade på
att utvärdera leverantörernas timpriser med hjälp av en helt annan
prisutvärderingsmodell än exempelvis Kommentus och Kammarkollegiet.


– Den grundläggande orsaken till att
vi valde den här utvärderingsmodellen var att vi inte ville ha några
enkronasbud eller nollbud. Vi vill inte jobba under sådana premisser
helt enkelt, säger Liselothe Engelgren, upphandlingschef på
Serviceförvaltningen i Stockholms stad.


Läs mer: Upphandlingsidiotin måste stoppas
 


I nästan alla konsultupphandlingar
ska leverantörerna ange vilka timpriser de erbjuder för olika typer av
konsulter, från juniorkonsulter till expertkonsulter. Det öppnar för att
prissätta en kategori extremt lågt och de andra normalthögt, vilket ger
ett kalaslågt snittpris som oftast räcker för att vinna upphandlingen.
Sedan undviker man så långt möjligt att leverera de billiga
enkronaskonsulterna.


Men i Stockholms stad har man lagt
till ett krav: timpriserna för de olika konsultkategorierna får inte
avvika för mycket varandra. Regeln är att skillnaden i timpris mellan
exempelvis en juniorkonsult och nästa konsultkategori aldrig får vara
större än 35 procent.


Regeln omöjliggör upplägget med
enkronasbud i en eller två konsultkategorier och sedan normala timpriser
för övriga konsultkategorier. Skillnaden i timpriser blir mycket större
än vad 35-procentsregeln tillåter.

Liselothe Engelgren tycker det är väldigt positivt för alla parter att
man lyckats mota undan enkronasbuden i Stockholms stads
it-konsultupphandling.


– En av grunderna är ju att
leverantörena ska kunna jobba på lika villkor. Men med den här typen av
taktisk prissättning som förekommit känns det inte som man riktigt som
når upp till det.




I den här videon förklaras strategin bakom de vanligaste enkronasuppläggen i it-konsultupphandlingar:
 


Fakta

1. Lämplighetskoll: Att konsultföretaget
uppfyller ekonomiska krav. Kontroll av kreditvärdighet och
skatteinbetalningar genomförs bland annat. Även krav på redovisning av
tidigare konsultuppdrag i större skala åt myndigheter.



2. Timpriskoll: Här ska företagen ange timpriser i tre
olika kompetenskategorier för sina it-konsulter. Och det är här som
konsultföretag som tidigare satsat på enkronasbud för vissa kategorier
för att vinna upphandlingar stöter på problem.

Stockholm Stad har lagt till en specialregel som säger att timpriset för
en konsultkategori får avvika högst 35 procent från priset för nästa
konsultkategori.



3. Referenskoll: Leverantörerna får ange två relevanta
referensuppdrag för det teknikområde där de deltar i upphandlingen.
Referensuppdragen ska vara betygsatta av kunden som beställde uppdraget.
De leverantörer som fått toppbetyg i sina referensuppdrag får upp till
15 procent avdrag på det sammanlagda timpriset i sitt anbud.



4. Vilka vann? När kollarna är klara är det bara att
välja ut de konsultföretag som har lägst återstående timpriskostnad som
ramavtalsleverantörer.
 

Handel med stulna kreditkortsuppgifter blir mer avancerad - Computer Sweden

Handel med stulna kreditkortsuppgifter blir mer avancerad - Computer Sweden

fredag 6 februari 2015

Det är dags för B2B-företagen att ta e-handel på allvar - Internetworld

Det är dags för B2B-företagen att ta e-handel på allvar - Internetworld



Det är märkligt att B2B-företagen, som började med elektronisk
handel flera decennier före B2C-företagen, nu sitter i baksätet. För den
största e-handelsrevolutionen kommer att ske mellan företag.




B2B-näthandeln är inte lika lätt att
följa som B2C-handeln. Den finns inom stora tillverkningsindustrier,
livsmedelshandeln och segment de flesta inte ens vet existerar. När
entreprenadmaskiner för några miljoner styck säljs på onlineaktioner är
det bara de närmast sörjande som bryr sig. Därför skriver journalister
som jag betydligt oftare om B2C-företag, trots att B2B-handeln omsätter
betydligt större summor.


När B2B-företagen fortfarande
förlitar sig på stora säljkårer, kataloger och telefoner arbetar
B2C-handlarna främst med att hitta kunder via Google, Facebook och
Programmatic. Jag pratade nyligen med en representant från ett stort
B2B-företag med 100 säljare i Sverige. Jag föreslog att de skulle göra
om fyra säljartjänster till en online-marknadsförare och en ordentlig
marknadsföringsbudget. Han såg inte övertygad ut.


Vi vet att Edi-handeln, elektronisk
handel som sker mellan företags affärssystem, står för en större del av
företagens omsättning (11 procent) än den webbaserade näthandeln (7
procent), enligt Statistiska Centralbyrån. Siffrorna antyder hur mycket
större B2B-handeln är i förhållande till B2C-handeln. Inom detaljhandeln
mot konsument står näthandeln bara för runt 6 procent av omsättningen.


Många B2B-webbutiker ser ut som om
de byggdes 1986 . Det är långt kvar till användarvänligheten hos de
stora konsumentsajterna. Lägg till laddtider som får oss att minnas
telefonmodemen. Dessutom brottas B2B-sajterna med problem att presentera
relevanta produkter för kunderna eftersom deras produktkataloger är
enorma.


Plattformsproblemen går att lösas
och kommer att lösas. Värre är oviljan att faktiskt locka till sig
kunderna med digital marknadsföring och låta företagare handla utan
personliga säljmöten. Om konsumenterna klarar av att handla både på
auktioner och till fastpriser på nätet. Varför ska inte
prisförhandlingar kunna ske mellan företag på nätet.




Inom finansvärlden används
algoritmer sedan länge för att köpa värdepapper. Jag har svårt att se
varför inte algoritmer skulle kunna handla insatsvaror till industrin.
När den revolutionen kommer måste B2B-företagen vara fullt
digitaliserade.


Det ser annorlunda ut i USA där
många B2B-företag är duktiga på digital kommunikation och är öppna för
att samla leads online. Modern annonsteknologi gör det fullt möjligt att
till låga priser hitta nålen i höstacken. Eller mera konkret de
tusentals människor som är intresserade av entreprenadmaskiner för
gruvor.


Om inte B2B-företagen utvecklar sin
elektroniska handel och sättet att hitta kunder så kommer nya aktörer
att göra det. Världen är disruptiv och det krävs mod att våga hänga med i
utvecklingen.


Läs mer: Här är de hetaste e-handelstrenderna i Japan 

tisdag 3 februari 2015

Telia Connect2Business 2015

Telia Connect2Business 2015



Telia Connect2Business 2015 har temat Digital transformation och handlar om hur du och din organisation skapar värde av den digitala utvecklingen.




Förändras omvärlden snabbare än din verksamhet? Din
utmaning är inte att hålla jämna steg med konkurrenterna. Din utmaning
är att hålla jämna steg med dina kunders förväntningar. Nya produkter
och tjänster och den tekniska utvecklingen gör att kundernas
förväntningar på din verksamhet nu påverkas av hela den digitala
världen. Inte bara av vad som händer i din bransch. Dessutom sker
förändringarna i allt snabbare takt.




I år kan du välja att delta på dina villkor mer än någonsin förr. Du kan komma till Waterfront i Stockholm och delta på plats. Du kan ta del av programmet tillsammans med oss på Teliakontoret i din stad. Eller om det bäst passar dig via livestreamad sändning. Oavsett hur du deltar kan du vara med i diskussionerna och interagera med scenen.



BEASI Tutorial Videos

BEASI Tutorial Videos

Så blir framtidens kryptering - TechWorld

Så blir framtidens kryptering - TechWorld

Big Data. Trender 2015

http://mobil.computersweden.idg.se/computersweden/2.2683/1.603229/fem-forutsagelser-for-big-data?src=http%3A%2F%2Fcomputersweden.idg.se%2F2.2683%2F1.603229%2Ffem-forutsagelser-for-big-data